Flickebarnet Signe är första delen i en historisk romantrilogi som har inspirerats av ett verkligt livsöde som utspelade sig från 1881 till 1945. Det är författaren Ragnar A Söderlings debut som romanförfattare. För drygt tjugo år sedan hörde han berättas några händelser ur Signe Bergners liv som han nu använder som inspiration till sin huvudkaraktär och trilogins storyline.
Så här börjar boken
19 mars 1881 Där åker hon synderskan, tänkte kyrkoherde Bergner där han stod i den glasade verandan till prästgården i Lillhärdal och tittade ut genom de frostbelagda fönstren mot släden som åkte ut genom öppningen mellan grindstolparna. Det höll på att skymma så synderskan skulle få en färd i mörker, den trettio kilometer länga vägen, tillbaka till Sveg. Dagen hade minst sagt varit händelserik. Tänk att hon trott att de bara så där skulle agera barnvakt åt henne en tid. Men han hade minsann talat om för henne vad han tyckte om hennes syndiga liv. Efter mycket bönande, gråt och tandagnissel hade hon till slut gått med på att svära på att hon aldrig skulle komma tillbaka efter det stackars flickebarnet som de nu skulle förbarma sig över och låta växa upp som deras dotter. Han gick in till sitt tjänsterum och tog fram boken för inoch utflyttning i församlingen. Letade upp sidan där 1880 tog slut och 1881 började och noterade att det hitintills i år bara var två personer som flyttat in i församlingen, nu skulle det bli en tredje. På den tomma raden fyllde han sedan i kolumnerna Inflyttningsdag: 19/3 Folio uti förhörsboken: 151 De inflyttades namn: Flickebarnet Signe Ort hvarifrån inflyttad: Sveg Ställe hvarhän inflyttad: Prästbolet Han satte också en markering i kolumnen för Qvinkön.
Vidare tog han fram förhörsboken och letade upp sidan etthundrafemtioett med texten Prästbolet överst. Där fyllde han, på raden under sitt och hustrun Ebbas namn, i att Signe var född den tolfte januari 1881. Han började räkna och kom fram till att hon var sextiosex dagar nu när hon kom till dem. *** I prästgårdens bostadsdel satt samtidigt fru Ebba Bergner med den skrikande lilla flickan i sin famn. Nog hade hon bett till gud, ända sedan hon och Olof gift sig i november 1875, att de skulle få ett barn. Men det var inte på det här sättet hon tänkt sig att det skulle gå till – att ta hand om ett stackars barn som kommit till i ett syndigt förhållande. Men hon skulle se till att den lilla flickan växte upp till en god kristen – det gällde att ta synden ur henne. Olof hade först varit totalt avvisande till att ta hand om synderskans barn men då hade Ebba bett Olof att få ett personligt samtal med honom inne på pastorsexpeditionen. De hade lämnat danskan i salongen för en stund. Väl i enrum hade hon övertygat honom om att de skulle ta hand om den stackars söta flickan så att hon slapp att växa upp med en sådan mor. Hon hade lagt till att de borde kräva att modern aldrig skulle komma tillbaka. Flickebarnet skulle växa upp med dem som föräldrar. Det hade inte varit lätt att få modern att gå med på det men till Ebbas glädje hade hon till slut accepterat deras villkor. Läs mer om trilogin på www.videpro.se
Så här tycker några läsare “Om du är intresserad av den historiska utvecklingen för kvinnor under slutet av 1800- och början av 1900-talet, tycker jag att du absolut inte får missa den här boken” Monica Ivesköld ******************************* Jag har läst boken och tyckte mycket om den. Den skildrar samhället under den tiden och det görs på ett mycket intressant sätt genom att beskriva den målmedvetenhet som Signe har när hon vill utbilda sig. Berättelsen ger också en bild av de plikter som kvinnor hade. Signe tar hand om sin fostermor, fast ibland under tyst protest. Det ger perspektiv på hur vi har det idag men också att kampen går vidare för jämställdheten. Jag tycker också om miljöskildringarna som ger liv åt berättelsen. Ser fram emot att läsa fortsättningen i trilogin! Eva H. ******************************** “Jag sträckläste boken och fick avbryta bara när något yttre hände. En del korrespondens återges, samt flera personers bakgrund. Även dessa originalbrev är riktigt spännande. Vi får följa Signes kamp för en utbildning, hennes engagemang i kvinnorörelsen och ekonomiska vedermödor. Vi får ta del av en parallell berättelse om den norska Marna och hennes fästman Gunnar. Jag misstänkte att dessa två parallella spår skulle stråla samman, och det gör de. Gunnar blir Signes första man. Jag ser fram emot att läsa fortsättningen av ett intressant och omväxlande liv” Tora Greve ******************************** Boken är intressant och spännande på sitt sätt. En bladvändare. Intressant, dels därför att den skildrar Stockholm under början av 1900-talet, dels därför att den ger en bild av kvinnohistorien under denna period. Berit B.