9789188955814

RELIGION 9 Per Eklund

Till Sara

INNEHÅLL

Fundament Religion 9

Copyright © Per Eklund och

Tukan läromedel 2021, 2023

Utgiven av Tukan läromedel 2023

Örlogsvägen 15

426 71 Västra Frölunda

www.tukanlaromedel.se

Faktagranskning:

Urban Folkebrant, lektor i religionskunskap

Redaktionell produktion:

KAP Pernilla Karlsson AB

Formgivning:

Anna Arturén, Gyllene Snittet

bokformgivning AB

Illustrationer/omslag: Anna Lagerström, Lille fabrik AB

Kartor: Petter Lönegård, Lönegård & Co

Andra upplagan, första tryckningen

Tryckt i Lettland 2023

ISBN 978-91-88955-81-4

Inledning

Att se helheten

Det var en gång några elever som gick förbi en byggarbetsplats, där två personer stod och spikade.

”Vad gör du?” frågade eleverna den ena snickaren.

”Jag spikar”, svarade han.

Sedan ställde eleverna samma fråga till den andra.

”Jag bygger ett hus”, blev svaret.

I skolan är det lätt att bara se de små delarna, lektioner du ska gå på och läxor du ska göra. Men tillsammans bildar alla delar en helhet. Du fylls av kunskap. Det är du som måste lära dig delarna och skolan ska hjälpa dig i detta arbete.

I Fundament Religion 7 började du en resa. Under resan lärde du dig att det finns olika sätt att tro och tänka om livet och att en människas livsåskådning fångar upp dessa sätt att tro och tänka. Resan fortsatte i Fundament Religion 8

Där fick du försöka förstå människor som har en religiös livsåskådning. Du fick också lära dig om religion, fred och konflikt.

I den här boken reser du vidare ut i världen och fortsätter att lära dig om människor som har en religiös livsåskådning. Men du möter också människor som har en sekulär livsåskådning. Kanske är du en av dem, kanske inte. Du kommer också att förstå att gränsen mellan olika livsåskådningar inte är så tydlig när det kommer till hur människor lever i vardagen.

Fundament Religion förbereder dig inte bara inför dina studier på gymnasiet, utan också för att förstå livet här och nu, vad det kan innebära att vara människa.

Om du ser till helheten och förstår delarna som bygger upp en människas livsåskådning blir det lättare att förstå dig själv och andra i vår värld.

Du ska utveckla dina förmågor

För att hela tiden fortsätta att lära sig mer måste man träna vissa förmågor. Att ha en förmåga är ungefär samma sak som att vara skicklig på något. Om du ska bli skicklig inom en idrott måste du till exempel ha bra kondition och god teknik. I skolan är det samma sak.

De förmågor du ska bli skicklig på i skolan är:

• analysera – noggrant undersöka det du lärt dig

• reflektera – fundera på det du lärt dig

• resonera – samtala med andra om det du lärt dig

• argumentera – diskutera med andra om det du lärt dig

• söka information – kunna hitta rätt fakta som du behöver

• källkritik – värdera källornas trovärdighet.

Det du ska lära dig

Skolverket är den statliga myndighet som bestämmer vad du ska lära dig i skolan. Det du ska lära dig i religionskunskap bestäms av det som kallas det centrala innehållet. Du ska under högstadiet lära dig om:

• religioner och andra livsåskådningar – om världsreligionerna, deras historia, inriktningar och anhängare, om humanism och andra sätt att se på livet

• religion och samhälle – om kristendomen i Sverige, om hur religion fungerat i olika samhällen och på olika platser genom historien och idag, om religion och politik samt frågor om religionsfrihet, sexualitet och jämställdhet

• identitet och livsfrågor – hur vi formar våra liv och livsstilar, vad vi tycker är meningen med livet och hur andra ser på livet

• etik – hur vi ska resonera och fundera kring det som är rätt och fel, hur vi ska vara mot varandra och leva vårt liv på jorden, om mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar.

Frågor och ordlistor

I varje kapitel finns flera frågor till dig. Frågorna handlar om kapitlets innehåll. De gör det lättare att lära sig. Men frågorna har också att göra med dig själv. De hjälper dig att fundera över ditt eget liv och hur du vill leva det.

I slutet av varje kapitel finns en ordlista som förklarar svåra ord och begrepp i texten. I ordlistan kan det också finnas andra ord som hör ihop med det du just läst. De orden är också bra att kunna.

Lycka till på din resa! Ta chansen att prata med andra om religionskunskap, och använd då gärna några av frågorna i den här boken. Jag hoppas att dina samtal med klasskamrater, lärare, vänner och familj blir lika intressanta som de samtal jag har haft.

Allt gott!

Per Eklund

BUDDHISM

PRIVAT LIVSÅSKÅDNING HINDUISM

SEKULÄR LIVSÅSKÅDNING

LÄSSTRATEGIER

En strategi är som ett recept

En lässtrategi visar hur du ska gå tillväga när du ska förstå en text. Nu ska du få lära dig några lässtrategier som du kan använda oavsett vad det är för text du läser.

Det finns saker du kan göra före läsning av en text, saker du kan göra under tiden som du läser texten och saker du kan göra efter att du har läst texten. Du kan antingen följa alla råden nedan eller välja ut en sak som du gör före, en som du gör under tiden och en som du gör efter läsningen.

Före

Det viktigaste du behöver fråga dig innan du börjar läsa är:

• Varför ska jag läsa den här texten, vad ska jag lära mig, vad ska jag använda texten till?

• Skriv ner vad du redan vet om det du ska läsa och vad du önskar veta.

• Läs textens rubriker och gör om dem till frågor. Fundera på vad det kan finnas för svar på frågorna innan du börjar läsa.

• Titta på bilder, illustrationer och faktarutor. Kan du utifrån dem gissa vad texten kommer att handla om?

• I texten är de viktigaste begreppen markerade. Skriv ner dem och ta reda på vad de betyder. Diskutera med en kompis hur de hänger ihop.

Under tiden

Under tiden som du läser är det bra att markera i texten, till exempel så här:

• Något som är viktigt och användbart – markera med utropstecken.

• Något som du inte förstår och behöver kolla upp – markera med frågetecken.

• Något som du vill diskutera vidare eller ta reda på mer om – markera med en pil.

• Skriv en kort sammanfattning efter varje stycke du läser. Om du innan du började läsa gjorde om rubrikerna till frågor kan du nu kortfattat besvara frågorna.

• Ställ frågor till författaren under läsningens gång. Frågorna kan till exempel vara: Vad vill författaren säga? Vad menar författaren när hen säger …? Varför tycker författaren att det här är viktigt att veta? Vem är författaren som kan påstå detta, och var får hen sin information ifrån? Varför har författaren valt att skriva om just det här?

Efter

• Gå tillbaka och titta på de markeringar du har gjort. Har du markerat oklarheter i texten behöver du kolla upp dessa. Fundera också på om det fanns delar i texten som var svåra att förstå, och varför dessa delar var svåra.

• Om du innan du började läsa skrev ner vad du redan visste om ämnet och vad du önskade veta, kan du nu skriva ner vad mer du har lärt dig under läsningen.

• Anteckna tre saker du har lärt dig om textens innehåll. Anteckna två saker som var svåra att förstå i textens innehåll. Anteckna en sak som du vill lära dig mer om.

• Skriv frågor till texten du har läst.

Spåra syfte

ISKUB

Använd ISKUB när du bedömer en källa. Ställ de här viktiga frågorna – och håll huvudet kallt!

IIdentifiera

Vem har gjort källan (webbplats, bok, tidning m.m.)?

• Är det en myndighet eller organisation?

• Är det ett företag eller en privatperson?

• Är det någon som kan ämnet?

• Är det någon du litar på?

Varför är källan gjord?

• Är det för att informera om något eller för att luras?

• Är det för att sprida en åsikt?

• Är det för att sälja något eller för att underhålla?

Utred

Kan du få information från andra ställen?

• Har du jämfört med vad du redan vet?

• Har du jämfört med andra källor?

Kontrollera

Hur ser källan ut?

• Finns det någon kontaktuppgift till den som skapat källan?

• Fungerar länkarna (om det är en webbplats)?

• Har källan trovärdiga källhänvisningar?

• Har källan senast granskad-datum, eller hur vet du när informationen lades upp på webbplatsen?

Bedömningen

är klar!

VÄRLDSRELIGIONER

Det är mycket svårt att veta hur många människor som tillhör en religion eller livsåskådning. Kartor som beskriver världens religioner brukar ofta se ut så här, för att visa de områden där religionerna har flest anhängare och där de har sitt ursprung. Tänk på att representanter från olika religioner finns runt om på hela jorden, likaså representanter från sekulära livsåskådningar.

Det som är dig själv förhatligt ska du inte göra mot din nästa.

Judendom

Religiösa samfund i Sverige 2019

Enligt svensk lag är det förbjudet att registrera vilken religion medborgarna har. Vi vet därför inte hur många som tillhör en viss religion. Men varje år redovisar trossamfunden hur många människor de betjänar, det vill säga både medlemmar och andra besökare. Sammanställningen ligger till grund för bidrag från staten. Svenska kyrkan får dock inget bidrag, eftersom alla dess medlemmar betalar skatt.

Judendom 8 270

Kristendom

Svenska kyrkan (antal medlemmar) 5 800 000

Katolska kyrkan

119 001

Ortodoxa och österländska kyrkor 160 169

Lutherska kyrkor (förutom Svenska kyrkan) 47 003

Anglikanska kyrkan

3 140

Ingen är rättrogen förrän han älskar sin broder som sig själv. Islam

Frikyrkor

10 233

313 764 Islam 170 915 Buddhism

Det finns inget statsbidragsberättigat hinduiskt samfund registrerat hos Myndigheten för stöd till trossamfund. Hinduiska samfundet i Sverige (HSS) är en paraplyorganisation för landets omkring 30 000 hinduer.

Allt vad ni vill att människorna ska göra för er, det ska ni också göra för dem. Kristendom

Regeln om kärleksfullhet och godhet bör tillämpas hela livet. Gör inte mot andra vad du inte vill att de ska göra mot dig. Religioner i Kina och Japan

Plåga inte andra med det som pinar dig själv. Buddhism

Gör inte mot andra något som skulle vålla dig smärta om det gjordes mot dig. Hinduism

Gör inte mot andra det som du inte skulle vilja att andra gjorde mot dig.

Sekulär humanism

Kapitel 1

Vårt liv tillsammans

I det här kapitlet … ska du lära dig vad som kan menas med ett gott liv och att vara en god människa. Du får repetera den konsekvens-etiska modellen och den plikt-etiska modellen, och lära dig vad som menas med en dygd-etisk modell. Du kommer också att få kunskap om feministisk etik och om den värdegrund som allt arbete i skolan vilar på.

Kanske har du hört talas om uttrycket som står på plakatet. Men hur vet du att du är en bra vän? Och hur tycker du att en bra vän ska vara mot dig?

Aristoteles är en av de antika filosofer som har påverkat det västerländska tänkandet allra mest.

Det goda livet

I den grekiska staden Aten levde på 300-talet f.v.t. filosofen Aristoteles. Han funderade mycket på hur vi ska leva för att få ett bra liv och kunna vara vänner.

Aristoteles förstod att de flesta människor vill kunna leva ett gott liv tillsammans med andra. Varje människa vill också kunna leva sitt eget liv på bästa möjliga sätt. För att klara av det måste vi veta hur vi ska handla i olika situationer. Hur kan vi veta det?

dygd = god egenskap

Dygder

Från början, när du är liten, vet du inte hur du ska handla mot andra, sa Aristoteles. Men du kan lära dig det, och du måste träna.

Han förklarade att det finns några egenskaper som utmärker en god människa. Han kallade dessa goda egenskaper för dygder. De viktigaste

är måttfullhet, klokhet, rättrådighet och mod. De får en människa att vara god och må bra, menade Aristoteles.

Att vara måttfull betyder ungefär samma sak som att vara sansad, inte för extrem men inte heller för mesig. Klokhet innebär att vara klok. Att vara rättrådig kan tolkas som att vara ärlig, att kunna skilja på vad som är rätt och fel. Att ha mod innebär att våga stå upp för det man anser är rätt, även om det känns jobbigt.

Förklara vad som menas med a) måttfullhet, b) klokhet, c) rättrådighet, d) mod.

Dödssynder

Vad är då motsatsen till dygder? Aristoteles förklarade att till exempel högmod, avund, vrede och girighet är egenskaper som får människan att må dåligt. De är så dåliga att Aristoteles kallade dem dödssynder. Istället för dödssynder kan vi också säga laster

Den som är högmodig sätter sig över andra människor och tror att hen är viktigare än andra. Aristoteles beskrev avund som viljan att ha något som någon annan har och samtidigt önska att den personen inte hade det. Kanske har du själv känt dig avundsjuk någon gång? Vrede menade Aristoteles är när en person blir så arg att hen vill hämnas. Att vara girig innebär att vilja ha mycket utan att samtidigt dela med sig.

Förklara vad som menas med a) högmod, b) avund, c) vrede, d) girighet.

Att synda innebär att göra fel. Aristoteles ansåg att det som vi gör fel påverkar hur vi mår, och därför måste vi träna på att leva enligt dygderna och undvika dödssynderna. Då mår vi bra och får ett gott liv, menade han.

För den som har en religiös livsåskådning innebär synd inte bara att göra fel mot andra människor. Det innebär också att göra fel mot en gud eller en högre makt.

Den som har en sekulär livsåskådning använder inte begreppet synd. Då talar man istället om att göra fel mot andra människor utifrån samhällets normer.

Aristoteles tankar kan alltså gälla den som vill vara en god människa oavsett om hen har en religiös eller sekulär livsåskådning.

dödssynder = de sämsta egenskaper en människa kan ha last = dålig egenskap synd = en handling som är fel

plikt = det vi anser att vi är skyldiga att göra

Etik och moral

Etik är en av livets byggstenar. Etiska regler finns inom alla världsreligioner. Företag och arbetsplatser har etiska regler. Skolan har etiska regler, sjukvården likaså. Familjer kan ha speciella regler som familjemedlemmarna förväntas följa.

Att studera etik handlar om att studera situationer i livet då vi människor väljer vad vi bör göra och inte bör göra, då vi väljer att göra något som kan bli rätt eller fel.

Moral är detsamma som vår uppfattning om vad som är rätt och fel. Vår moral påverkar våra handlingar. Etik är alltså studier av människans moral.

Vad menas med a) etik, b) moral?

Två etiska modeller och en tredje

I Fundament Religion 7 lärde du dig att det finns olika modeller som kan beskriva hur en människa handlar i en speciell situation. En modell kallas konsekvens-etisk modell. En annan modell kallas plikt-etisk modell. Den konsekvens-etiska modellen säger att en handling är rätt om den får de bästa konsekvenserna. Den plikt-etiska modellen säger att en handling är rätt om människan att det är hens plikt att utföra den.

Aristoteles sätt att beskriva en handling är ganska annorlunda och skiljer sig från dessa två modeller. Han talade inte om själva handlingen i sig, utan om människan som utför handlingen och vilka dygder hen har. Aristoteles tankar har därför givit namn åt en egen etisk modell, den dygd-etiska modellen. Den utgår från hur du är som människa, din karaktär och dina egenskaper.

Vad menas med a) konsekvens-etisk modell, b) plikt-etisk modell, c) dygd-etisk modell?

Den goda människan

Vi återkommer nu till frågan som ställdes i början av kapitlet: Hur vet du att du är en bra vän, och hur tycker du att en bra vän ska vara mot dig?

Om du funderar ett tag så inser du att en god vän inte alltid är god. Du har säkert själv bråkat med en vän någon gång. Någon av dina vänner har kanske sagt till dig att du inte varit så snäll alla gånger. Innebär det då att du inte kan vara en god människa? Nej, Aristoteles svarade att vi hela tiden måste fortsätta att träna. ”Det är människans uppgift att leva enligt dygderna”, sa Aristoteles.

Om du ska svara på frågan om hur en god vän ska vara måste du alltså tänka på vad det är hos den personen som du tycker om. Du måste tänka på personens karaktärsdrag – det som gör just den personen till den hen är. Fundera på om du mår bra tillsammans med den personen. Om du känner dig trygg och respekterad kanske det inte gör så mycket om ni bråkar ibland. Fundera också på dina egna karaktärsdrag, på hur du själv handlar mot dina vänner.

Hur skulle du svara på frågan om hur en god vän ska vara?

Mobbning är förbjudet enligt den svenska diskrimineringslagen.

Jag ville försvara min kamrat eftersom mobbningen skadar hen.

Enligt den konsekvensetiska modellen har du handlat rätt, eftersom du tänkte på konsekvensen av din handling.

Jag ville försvara min kamrat eftersom det står i skolans ordningsregler att mobbning är förbjudet.

Enligt den plikt-etiska modellen har du handlat rätt, eftersom du följde din plikt: att lyda skolans ordningsregler.

Jag ville försvara min kamrat eftersom mod, att våga försvara en annan människa, är en dygd. Det är så en god människa ska vara.

Enligt den dygd-etiska modellen har du handlat rätt eftersom du följde dygderna som anger hur en god människa ska vara.

RELIGIÖSA LIVSÅSKÅDNINGAR

Olika livsåskådningar

Diagrammet ovan visar hur olika livsåskådningar förhåller sig till varandra.

Religiösa livsåskådningar innebär tron på något gudomligt som påverkar hur människan uppfattar världen, livet och hur medmänniskor och andra levande varelser ska behandlas.

Vad menas med att ha en religiös livsåskådning?

Inom sekulära livsåskådningar är det istället människan själv som genom sitt förnuft och sin förmåga att få kunskaper genom erfarenheter ska forma sitt liv. Detta bestämmer hur världen ska tolkas, hur livet ska förstås och hur medmänniskor och andra levande varelser ska behandlas.

Vad menas med att ha en sekulär livsåskådning?

En grundregel inom både religiösa och sekulära livsåskådningar är att du inte ska göra mot andra sådant som du inte skulle vilja att andra gjorde mot dig. Där finns likheter mellan livsåskådningarna.

Men i frågor om kärlek och relationer, födelse och död, genetik, djur och miljö finns många olika uppfattningar. Där finns det olikheter.

Uppfattningen om vad som är rätt och fel kan variera, både inom samma livsåskådning och mellan olika livsåskådningar. Det har du redan fått exempel på när du i Fundament Religion 8 läste om judendom, kristendom och islam, och i den här boken kommer du att få fler exempel.

Feministisk etik

Aristoteles tankar om det goda livet är högst aktuella. Idag pratar vi mer än någonsin om att vi ska bli lyckliga, förverkliga oss själva och känna att vi är med och skapar ett gott samhälle. Men uppfattningarna om hur vi ska vara som människor och hur vi ska arbeta för ett bättre samhälle kan vara väldigt olika. Olika livsåskådningar kan därför ha olika dygder.

I början av 1970-talet växte den feministiska etiken fram. Den kritiserar den konsekvens-etiska modellen och den plikt-etiska modellen. Den feministiska etiken har istället drag av Aristoteles tänkande, att egenskaperna hos en människa avgör vad som är rätt.

Omsorg innebär att kunna både ge och ta emot.

Jag ville försvara min kamrat som blev mobbad, eftersom jag ville visa omsorg.

Du brydde dig om och såg vad din kamrat behövde för hjälp. Din kamrat valde också att ta emot din hjälp. Enligt den feministiska etiken har du då handlat rätt.

värdegrund = viktiga gemensamma, etiska uppfattningar om hur vi ska leva tillsammans

Vårt liv tillsammans

I läroplanen för grundskolan står det att du ska lära dig att respektera de mänskliga rättigheterna. Du ska respektera andra i skolan och vår miljö. Du ska lära dig de demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

Detta ingår i skolans värdegrund:

• Människolivets okränkbarhet

• Individens frihet och integritet

• Alla människors lika värde

• Jämställdhet mellan kvinnor och män

• Solidaritet med svaga och utsatta

Värdegrunden innehåller också några ord som berättar om hur vi ska vara som människor för att kunna leva efter värdegrunden. Dessa ord kan liknas vid dygder. I skolan ska du lära dig rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.

Rättskänsla är ungefär detsamma som samvete, att du vet och förstår vad som är rätt och fel. Generositet kan innebära flera saker. Det kan innebära att du delar med dig, men också att du kan förlåta andra. Att vara tolerant innebär att du inser att människor har rätt att leva sina liv på olika sätt och att det är okej. Alla kan inte vara lika, men alla måste visa varandra respekt. Att vara ansvarstagande innebär att du, jag och alla andra tillsammans hjälps åt för att våra liv tillsammans ska bli så bra som möjligt.

Vad menas med a) rättskänsla, b) generositet, c) tolerans, d) ansvarstagande?

Efter att du nu har fått fundera på vad som menas med ett gott liv och att vara en god människa ska vi återvända till studier av världsreligionerna. Du har tidigare läst om judendom, kristendom och islam. Nu ska du få lära dig hur hinduismen och buddhismen växte fram.

Ordlista

Dygder De bästa egenskaper en människa kan ha, enligt Aristoteles.

Dödssynder De sämsta egenskaper en människa kan ha, enligt Aristoteles.

Etik Studier av människans moral, hur hen väljer vad som är rätt och vad som är fel.

Last Dålig egenskap. Något en människa gör som påverkar människan och/eller omgivningen negativt.

Läroplan Förklarar varför du går i skolan och vad du ska lära dig.

Moral En människas uppfattning om vad som är rätt och fel.

Plikt Det vi anser att vi är skyldiga att göra, till exempel följa en lag eller regel.

Synd En handling som är fel.

Värdegrund Viktiga gemensamma, etiska uppfattningar om hur vi ska leva tillsammans.

Det indisk-religiösa trädet

Religionerna hinduism och buddhism har båda sitt ursprung på den indiska halvön. Den här bilden visar hur de har växt fram som ett stort träd som utvecklat många grenar. Grenarna symboliserar olika riktningar inom religionerna.

Långt tillbaka i historien invandrade flera folk till områdena längs floden Indus i nuvarande Pakistan och till de norra delarna av dagens Indien. Runt 2600 f.v.t. fanns längs Indus en flodkultur, med de stora städerna Harappa och Mohenjo-Daro. Invandringen ledde till att många olika sätt att tro och tänka om livet blandades med varandra. Det indisk-religiösa trädet började växa. Vedaskrifterna berättar om dessa olika traditioner och sätt att tänka. Trädet har genom historien bildat nya grenar som växt, tyngts ner och slagit rot. Det förklarar den religiösa mångfald som formar livet för människorna på den indiska halvön.

De som tidigt ville leva som asketer utvecklade en gren som blev en ny religion, buddhismen. De ville avstå från att leva ett bekvämt liv för att på så sätt finna meningen med livet.

Varför kan mångfalden på den indiska halvön liknas vid ett träd?