9789188955463 by Smakprov Media AB

Fundament Samhällskunskap 7–9 utgår från det centrala innehållet i Lgr22 och har tydligt fokus på språk- och kunskapsutveckling för att säkerställa att alla elever ges möjlighet att klara betygskriterierna och utveckla sina förmågor. Varje kapitel inleds med förberedande uppgifter. Den noga genomarbetade texten inbjuder till dialog med läsaren och kompletteras av klargörande läsförståelsefrågor, ordförklaringar, ordlistor, lässtrategier och en smart manual för källkritik. Grundboken kompletteras av en digital lärarhandledning, som innehåller fördjupning, planerings- och bedömningshjälp och mängder av stimulerande elevövningar på olika nivåer, samt tester att använda som repetition eller stöd för bedömning. Mikael Bruér är legitimerad högstadie- och gymnasielärare i SO-ämnena. Efter mer än 15 år som lärare på högstadiet och gymnasiet är han idag verksam som universitetsadjunkt och doktorand vid Malmö universitet. Tiina Hemberg är legitimerad lärare i samhällskunskap och historia för högstadiet och gymnasiet. Hon har arbetat som förstelärare och lärare i SO-ämnena och är idag skolledare på en högstadieskola.

Mikael Bruér, Tiina Hemberg

I serien finns också: Fundament Geografi 7–9 Fundament Historia 7–9 Fundament Religion 7–9

www.tukanlaromedel.se

SAMHÄLLSKUNSKAP 7–9 Mikael Bruér, Tiina Hemberg

INNEHÅLL 1 Människors rättigheter Förberedande uppgifter Deklarationen om de mänskliga rättigheterna

Faktagranskning:

22 23

25 Olika sorters rättigheter 26 Från ett dokument till verklighet 28 Nationella minoriteter 29 Kränkningar av de mänskliga rättigheterna 32 Barnkonventionen 34 Barns rättigheter i Sverige 36 Våld och kränkningar 37 Diskriminering 38 Trakasserier 40 Mobbning 40 Sexuella övergrepp 42 Organisationer som arbetar för barns rättigheter 44 Ordlista 46

Petter Bergenstråhle, förstelärare i SO-ämnen och provkonstruktör nationella prov samhällskunskap Redaktionell produktion: KAP Pernilla Karlsson AB Formgivning: Anna Arturén, Gyllene Snittet bokformgivning AB

2 Demokrati och diktatur

Förberedande uppgifter Olika former av demokrati I en demokrati I en diktatur Ordlista

49 51 54 58 62

Illustrationer/omslag: Anna Lagerström, Lille fabrik AB Kartor: Petter Lönegård, Lönegård & Co Första tryckningen Tryckt i Lettland 2022 ISBN 978-91-88955-46-3

HJÄRTEFRÅGOR

Inledning 8 Metod och arbetssätt 13 Lässtrategier 18

3 Från individ till gemenskap Förberedande uppgifter Vem är du? Normer som påverkar din identitet Kategorier som påverkar identiteten Sveriges befolkning förr och nu Framtidens utmaningar Leva tillsammans Svenska välfärdsstrukturer Vem ansvarar för vad i den svenska välfärden, och hur finansieras den? Kommunerna Regionerna Staten Privatiseringar i välfärden Ordlista

64 65 67 69 70 76 78 82 88 92 93 95 96 98 99

4 Det svenska rättssystemet

102

Förberedande uppgifter Skrivna och oskrivna regler Svensk författning Grundlagar Lagar i Sverige Den svenska rättsstaten Rättsväsendet – från brott till straff Brottslighet Vilka människor begår brott? Brottsoffer Ordlista

103 106 106 106 108 110 112 119 126 127 128

5 Medier, information

och kommunikation

Förberedande uppgifter Vad är medier? Mediernas uppgifter i en demokrati Fria medier Etiska regler för medier Medier i Sverige Media och digitaliseringen Du och medierna Ungas digitala liv Unga och källkritik Nyheter Reklam och påverkan Ordlista

6 Ideologier och partier Förberedande uppgifter Vad är politik? Politiska ideologier Politiska partier Olika politiska skalor Olika typer av partier Ordlista

130 131 133 135 136 138 139 142 143 144 146 149 155 159

162 163 165 167 171 174 175 178

7 Olika sätt att styra ett land Förberedande uppgifter Olika stats- och styrelseskick Ordlista

8 Så styrs Sverige

180 181 183 190

192

Förberedande uppgifter Det svenska statsskicket Val i Sverige Regeringsbildning Vem bestämmer vad i Sverige? Riksdagen Regeringen Så styrs en kommun Så styrs en region EU (Europeiska unionen) Från förslag till EU-lag Hur kan du påverka samhället och politiken? Ordlista

RÖSTA HÄR

RÖSTRÄTT ÅT ALLA!

193 195 198 202 206 207 214 216 218 219 222 224 226

9 Arbete och utbildning Förberedande uppgifter Vad ska du bli när du blir stor? Vägar till utbildning Studera vidare Varför jobbar vi med olika saker? Att skaffa ett arbete Lön för mödan Arbetsmarknaden Arbetsmarknad i förändring Framtidens arbetsmarknad Entreprenörer och företag Delningsekonomi Arbetsmarknadens spelregler Arbetsmarknadens parter Den svenska modellen Lagar på arbetsmarknaden Ordlista

230 231 233 233 234 235 236 236 239 240 240 242 242 243 243 245 246 248

10 Samhällsekonomi Förberedande uppgifter Vad är ekonomi? Hushållens ekonomi Företagens ekonomi Bankerna Den offentliga sektorn Ekonomiska system Prisbildning Politik och ekonomisk utveckling Ekonomins utveckling och kriser Inflation Tillväxt, konjunkturer och politik Politiska redskap för att styra ekonomin Ekonomiska idéer från 1500-talet till idag Statens ekonomi Ordlista

250 12 Globala frågor 251 253 256 259 262 262 263 266 269 269 270 272 275 278 279 281

11 Den globala ekonomin

284

Förberedande uppgifter Internationellt samarbete Export och import Ökad specialisering Kritik mot den globala handeln Valutor – ländernas pengar Frihandel Rika och fattiga länder Ordlista

285 286 287 289 291 293 293 295 298

SKATT

Förberedande uppgifter Globaliseringens framväxt Globaliseringens uttryck Åsikter om globalisering Internationalisering Internationella organisationer De nordiska länderna Ordlista

13 Konflikter och hotbilder Förberedande uppgifter Orsaker till konflikter Konfliktlösning Globala hotbilder Globala orättvisor Biståndspolitik Säkerhetspolitik Ordlista

GLOBALI-

SERA MERA

300 301 302 303 307 310 310 320 322

324 325 326 334 336 340 341 343 344

Inledning

Välkommen till samhällskunskap! Ett samhälle kan betyda olika saker. Det kan vara en by, en stad eller ett land. Det kan också vara de gemenskaper som vi lever i, till exempel fotbollslaget, klassen, en förening, ett företag eller ett kompisgäng. Den stora gemenskapen kallar vi för samhälle. Det är i ett samhälle som människor lever tillsammans och samarbetar. Samhällen har uppstått för att vi inte klarar oss ensamma – vi behöver samarbeta för att överleva. Samhällen förändras hela tiden, och samhällsutvecklingen står aldrig stilla. Det innebär att vårt samhälle inte alltid har sett likadant ut. Upptäckter och uppfinningar har genom historien skapat så stora förändringar i vårt samhälle att en helt ny typ av samhälle har växt fram. De stora förändringarna har haft att göra med sådant som är grundläggande för oss människor, det vill säga hur vi försörjer oss och tillverkar saker vi behöver.

Nomadsamhälle

Jordbrukssamhälle

Industrisamhälle

Tjänste- och informationssamhälle

Samhällen förändras hela tiden. De stora förändringarna beror på sådant som är grundläggande för oss människor – hur vi får mat, hur vi försörjer oss och hur vi tillverkar våra saker. Vi har gått från att leva som nomader till att bli jordbrukare och sedan in i ett industrisamhälle. Idag arbetar de flesta i vårt samhälle med tjänster, samtidigt som informationen och tekniken förändrar vårt sätt att leva och bete oss. Därför kan det samhälle vi lever i kallas tjänste- och informationssamhälle.

Inledning

Du ska lära dig om samhällsstrukturerna Ett samhälle består av olika områden. Inom skolämnet samhällskunskap kallar vi dessa olika områden för samhällsstrukturer. En struktur är ett mönster som visar hur något är uppbyggt och fungerar. Du ska lära dig hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer är uppbyggda och fungerar samt samverkar med varandra.

RÖSTRÄTT ÅT ALLA!

Sociala strukturer

Politiska strukturer

Mediala strukturer

SAMHÄLLET

VISA P

Ekonomiska strukturer

O LIS

Rättsliga strukturer

Inledning

Sociala strukturer handlar om hur vi lever våra liv tillsammans med andra och om våra relationer till varandra. Det handlar om hur vi utvecklas som individer tillsammans med andra och hur olika saker kan påverka vem du är som person. Mediala strukturer handlar om de olika medier som finns i vårt samhälle och deras uppgifter att granska dem som har makten men också ge oss information och underhållning. Medierna kan både beskriva, bevaka och påverka samhällets andra strukturer. Rättsliga strukturer handlar om våra lagar och hur vårt rättsväsende med polis, åklagare och domstolar fungerar och hur de ansvarar för vår säkerhet och trygghet. Ekonomiska strukturer handlar om samhällets pengar. Dels om hur till verkningen av de varor och tjänster som samhället behöver ska gå till. Dels om hur pengarna rör sig mellan samhällets olika delar, såsom mellan hus hållen, företagen, offentliga sektorn (stat, kommuner, regioner), bankerna och utlandet. Politiska strukturer handlar om vem som har makten i samhället och hur samhället kan styras. I en demokrati väljer medborgarna vilka politiker som ska fatta beslut om sådant som rör alla, till exempel frågor om vård, utbildning, försvar och vilka lagar landet ska ha. I ämnet samhällskunskap finns fem stora kunskapsområden som är baserade på samhällsstrukturerna: individer och gemenskaper, rättigheter och rättsskipning, information och kommunikation, beslutsfattande och politiska idéer, samhällsresurser och fördelning.

Inledning

Varför ska du läsa samhällskunskap? • •

För att du lever i en värld som förändras.

•

För att du lever i ett informationssamhälle och kritiskt ska kunna möta information.

•

För att du lever i en demokrati.

För att du ska kunna ta ställning i svåra samhällsfrågor som till exempel brottslighet, migration eller jämställdhet.

Texterna i den här boken ger dig kunskaper om samhället och de olika samhällsstrukturerna. Dessa kunskaper kommer du att behöva för att kunna analysera, granska, resonera och själv ta ställning. En viktig del av samhällskunskapen är att granska och diskutera aktuella samhällsfrågor, sådana som dominerar nyhetsflödet och den offentliga debatten. Frågorna kan vara lokala, nationella eller globala, och de kan vara aktuella under en kort eller en lång tidsperiod. Ofta är ämnena kontroversiella. Det finns vanligen skilda förslag på hur frågorna ska hanteras, och det kan vara svårt att ta ställning till dem utifrån enbart fakta. Det kan handla om frågor som kriminalitet, fattigdom, jämlikhet och ekonomi. Ett exempel på en samhällsfråga som varit aktuell under nästan hela 2000-talet är miljöfrågan.

Stort lycka till! Mikael Bruér, Tiina Hemberg

Inledning

Metod och arbetssätt En metod är ett sätt att arbeta för att nå ett visst mål. Målen du ska nå i samhällskunskap är beskrivna i läroplanen. Där står till exempel att du ska undersöka, ibland undersöka ur olika perspektiv, och att du ska beskriva samband. Det kan du göra genom att använda den samhälls vetenskapliga analysmodell som finns på de följande sidorna. Det står också att du ska resonera om olika källors trovärdighet och relevans. En metod som du kan använda för att göra det är ISKUB, som presenteras på s. 21. För att du ska kunna resonera, analysera, undersöka och beskriva samband i samhällskunskap behöver du vara säker på att du förstår texten i den här boken. Därför finns här olika exempel på hur du kan arbeta med bokens text.

Samhällsvetenskaplig analysmodell I samhällskunskap ska du analysera och resonera (diskutera med dig själv) om samhällsfrågor och samhällsfenomen. Du behöver då undersöka alla de små delar som samhällsfrågan eller samhällsfenomenet består av. Börja med att beskriva samhällsfrågan eller samhällsfenomenet. Vi kan ta brottslighet som exempel.

1. Först beskriver vi hur brottsligheten ser ut i Sverige idag. Vilka brott är vanligast, vilka är offer och vilka är förövare? Vi tar sedan reda på vilka orsakerna är till dagens brottslighet. Varför begår människor brott? Därefter tar vi reda på vilka konsekvenser brottsligheten får. Vad leder brottsligheten till?

Orsaker

Fenomen/ samhällsfråga

Konsekvenser

Inledning

2. I nästa steg kan vi också fundera på vad vi kan göra för att brottsligheten ska minska. Vi kallar det för åtgärder.

Orsaker

Fenomen/ samhällsfråga

Konsekvenser

Åtgärder

3. Vi kan också fundera på om det finns åtgärder som kan riktas mot att ta bort orsakerna, så att brottslighet inte ens uppstår. Och vilka åtgärder finns det som kan mildra konsekvenserna, så att resultaten av brottslig heten blir mindre eller mildare?

Orsaker

Åtgärder för att ta bort orsaker

Fenomen/ samhällsfråga

Konsekvenser

Åtgärder för att mildra konsekvenser

Inledning

4. När vi har gjort detta kan vi förfina modellen på två olika sätt. Det ena sättet är att lägga in olika nivåer: orsaker till brottsligheten på individnivå, på gruppnivå och på samhällsnivå. Samma sak gör vi med konsekvenserna.

Orsaker

Åtgärder för att ta bort orsaker

Fenomen/ samhällsfråga

Olika nivåer: Enskilda individer Grupper Samhället i stort

Konsekvenser

Åtgärder för att mildra konsekvenser

Det andra sättet är att fundera på olika perspektiv eller strukturer, till exempel miljömässiga, ekonomiska, politiska, sociala, rättsliga och mediala. Detta kan vi förstås också göra utifrån de olika nivåerna. När vi har gjort en analys på det här sättet är det lättare att skriva eller samtala om en samhällsfråga.

Källkritik Du ska kunna söka information om samhället från olika källor. Då måste du kunna resonera om källornas trovärdighet, det vill säga om de går att lita på. Du måste också kunna avgöra om källorna är relevanta, det vill säga om de svarar på dina frågor. I dagens samhälle får vi mycket information hela tiden. Vi ser artiklar och länkar i våra flöden i sociala medier, och nyhetsmedier skickar pushnotiser direkt till våra smartphones. Det är viktigt att vara källkritisk av flera olika anledningar. När du söker i källor behöver du veta vad du söker efter. Skriv gärna ner de frågor du vill ha svar på. På s. 21 får du lära dig ISKUB – en smart minnesregel som du kan ha hjälp av när du granskar en källa.

Inledning

Språkets betydelse i samhällskunskap För att lära dig om samhällskunskapsämnets innehåll behöver du förstå de texter som du möter. I boken finns därför förberedande uppgifter inför varje kapitel. Där får du tillsammans med en kompis diskutera kapitlets innehåll utifrån det ni redan vet. Genom att lyssna och testa dina egna tankar på andra kan du lära dig mycket. Därefter får du jobba med de viktigaste begreppen som hör till kapitlet. Efter det kommer du att vara förberedd för att läsa kapitlets texter. I varje kapitel finns också flera frågor som hjälper dig att stanna upp och fundera på vad du har lärt dig av texten. I texten är vissa ord tryckta med fetare stil. Alla de orden är förklarade i ordlistan som finns i slutet av varje kapitel. I ordlistan kan det också finnas andra ord som hör ihop med det du just läst. Även de orden är bra att kunna för att du ska förstå ämnet och använda dig av texternas innehåll för att till exempel föra ett resonemang.

Inledning

Vardagsspråk När du berättar något för kompisar eller föräldrar använder du vardagsspråk. Vardagsspråk används för att berätta om tankar och känslor, oftast muntligt. Ibland använder vi också vardagsspråk när vi skriver sms, chattar eller skriver på sociala medier till vänner. Skolspråk Texterna i den här boken och andra läroböcker är skrivna på något vi kallar skolspråk. Skolspråket är mer opersonligt och består av ord som beskriver saker du kanske aldrig har sett eller upplevt. Här finns också de viktiga sambandsorden som du behöver förstå när du läser en text. Sambandsorden behöver du också kunna använda för att själv skriva bra texter. Dessa ord kallas också akademiska ord. Några exempel är orsak, konsekvens, funktion, dock, anses, tillgodose, utveckling. För att du ska kunna visa dina kunskaper i samhällskunskap, och i alla andra ämnen, behöver du träna på skolspråket. Ämnesspecifikt språk Samhällskunskapsämnet har ett alldeles eget språk. Det innehåller ord som vi bara använder när vi pratar om sådant som hör till samhället. Ämnesspecifika ord som du möter i den här boken är exempelvis välfärd, jämlikhet, rättsväsende, konvention, republik och rösträtt. Det ämnesspecifika språket behöver du träna på för att kunna tala och skriva om en samhällsfråga. De viktigaste ämnesspecifika orden är markerade i texten och finns med i en ordlista i slutet av varje kapitel.

LÄSSTRATEGIER

Lässtrategier

En strategi är som ett recept En lässtrategi visar hur du ska gå tillväga när du ska förstå en text. Nu ska du få lära dig några lässtrategier som du kan använda oavsett vad det är för text du läser. Det finns saker du kan göra före läsning av en text, saker du kan göra under tiden som du läser texten och saker du kan göra efter att du har läst texten. Du kan antingen följa alla råden nedan eller välja ut en sak som du gör före, en som du gör under tiden och en som du gör efter läsningen.

Före Det viktigaste du behöver fråga dig innan du börjar läsa är:

•

Varför ska jag läsa den här texten, vad ska jag lära mig, vad ska jag använda texten till?

•

Skriv ner vad du redan vet om det du ska läsa och vad du önskar veta.

•

Läs textens rubriker och gör om dem till frågor. Fundera på vad det kan finnas för svar på frågorna innan du börjar läsa.

•

Titta på bilder, illustrationer och faktarutor. Kan du utifrån dem gissa vad texten kommer att handla om?

•

I texten finns de viktigaste begreppen markerade. Skriv ner dem och ta reda på vad de betyder. Diskutera med en kompis hur de hänger ihop.

Inledning

Under tiden Under tiden som du läser är det bra att markera i texten, till exempel så här:

•

Något som är viktigt och användbart – markera med utropstecken.

•

Något som du inte förstår och behöver kolla upp – markera med frågetecken.

•

Något som du vill diskutera vidare eller ta reda på mer om – markera med en pil.

•

Skriv en kort sammanfattning efter varje stycke du läser. Om du innan du började läsa gjorde om rubrikerna till frågor kan du nu kortfattat besvara frågorna.

•

Ställ frågor till författaren under läsningens gång. Frågorna kan till exempel vara: Vad vill författaren säga? Vad menar författaren när hen säger …? Varför tycker författaren att det här är viktigt att veta? Vem är författaren som kan påstå detta, och var får hen sin information ifrån? Varför har författaren valt att skriva om just det här?

Efter • Gå tillbaka och titta på de markeringar du har gjort. Har du markerat oklarheter i texten behöver du kolla upp dessa. Fundera också på om det fanns delar i texten som var svåra att förstå, och varför dessa delar var svåra.

•

Om du innan du började läsa skrev ner vad du redan visste om ämnet och vad du önskade veta kan du nu skriva ner vad mer du har lärt dig under läsningen.

•

Anteckna tre saker du har lärt dig om textens innehåll. Anteckna två saker som var svåra att förstå i textens innehåll. Anteckna en sak som du vill lära dig mer om.

•

Skriv frågor till texten du har läst.

Lässtrategier

ISKUB Använd ISKUB när du bedömer en källa. Ställ de här viktiga frågorna – och håll huvudet kallt!

I Spåra syfte Varför är källan gjord? • Är det för att informera om något eller för att luras? • Är det för att sprida en åsikt? • Är det för att sälja något eller för att underhålla?

Utred Kan du få information från andra ställen? • Har du jämfört med vad du redan vet? • Har du jämfört med andra källor?

K U B

Identifiera Vem har gjort källan (webbplats, bok, tidning m.m.)? • • • •

Är det en myndighet eller organisation? Är det ett företag eller en privatperson? Är det någon som kan ämnet? Är det någon du litar på?

Kontrollera Hur ser källan ut? • Finns det någon kontaktuppgift till den som skapat källan? • Fungerar länkarna (om det är en webbplats)? • Har källan trovärdiga källhänvisningar? • Har källan senast granskad-datum, eller hur vet du när informationen lades upp på webbplatsen?

Bedömningen är klar!

Kapitel 1

Människors rättigheter I det här kapitlet ... ska du lära dig om de mänskliga rättigheterna och om de särskilda rättigheter du har som barn. Du får läsa om hur Sverige arbetar för att stärka de mänskliga rättigheterna och om olika organisationer som arbetar för att rättigheterna ska gälla alla människor i hela världen. Du kommer också att lära dig om det särskilda skyddet som nationella minoriteter har och vilka de svenska nationella minoriteterna är.

Förberedande uppgifter

Samtala Innan du läser vidare om mänskliga rättigheter ska du titta på bilderna på nästa sida. Diskutera med en kompis: Vilka är de viktigaste rättigheterna som alla människor borde ha?

Kapitel 1

Använd begrepp 1. I rutan finns viktiga begrepp som hör till det här kapitlet. Ta reda på vad de betyder.

2. Diskutera med din kompis vilka begrepp som passar till vilka bilder.

jämlikhet barnkonvention rättigheter kränkning

diskriminering deklaration konvention

Människors rättigheter

Deklarationen om de mänskliga rättigheterna I FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna står det: ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.” Det innebär att det inte spelar någon roll vilket kön du har, var du bor, var du kommer ifrån, vilket språk du talar, vilken religion du tror på eller om din familj är rik eller fattig. Alla ska ha samma rättigheter. Du ska kunna leva ett bra liv. Du har rätt till utbildning och sjukvård. Du har rätt att fly till ett annat land om du är i fara. Detta kom FN:s medlemsländer överens om 1948. Bakgrunden till den här förklaringen, eller deklarationen som den också kallas, var att andra världskriget lämnade efter sig en värld i ruiner. Miljontals människor dog i nazisternas förintelseläger på grund av att de var judar, romer, homosexuella, funktionsvarierade eller motståndare till nazisterna. Förenta nationerna, FN, bildades 1945. Delegationer från 50 stater samlades i San Francisco den 25 april 1945 för att bestämma hur FN skulle styras och vilka frågor FN skulle arbeta med. Segrarna i andra världskriget, USA, Sovjetunionen, Kina, Storbritannien och Frankrike, fick en särskilt viktig roll. FN:s viktigaste arbete var att försöka bygga upp världen igen och arbeta för fred och säkerhet. Men deras första, viktigaste uppgift blev att komma överens om vilka grundläggande fri- och rättigheter alla människor ska ha, så att liknande övergrepp på människor inte skulle ske igen. Man enades om 30 rättigheter, artiklar, som ska gälla alla människor oavsett kön, hudfärg, språk, religion, ursprung, politisk uppfattning eller social ställning. Varför skrev FN deklarationen om de mänskliga rättigheterna?

Eleanor Roosevelt var ordförande i FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna.

deklaration = en förklaring av något viktigt

Kapitel 1

Olika sorters rättigheter jämlikhet = alla människor är lika mycket värda och ska ha samma möjlig heter, rättigheter och skyldigheter

Det finns olika sorters rättigheter. Alla rättigheter är dock lika viktiga. Dessa rättigheter utgår från det vi kallar jämlikhet. De personliga rättigheterna ger dig rätt att leva i frihet och att få tycka, säga och tro på vad du vill. Politiska rättigheter innebär att du har rätt att rösta och vara med och påverka samhället. Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter handlar om att människor ska ha rätt att leva ett så bra liv som möjligt. Människor ska ha rätt till ett arbete och att äta sig mätta. Alla ska ha rätt till sjukvård och utbildning.

Personliga rättigheter Handlar om att leva ett liv i frihet. Artikel 3:

Artikel 7:

Rätten till liv. Vi har rätten till liv och till att leva i frihet och säkerhet.

Lika inför lagen. Alla har rätt till samma skydd av lagen, och ingen får diskrimineras.

Artikel 4: Inget slaveri. Slaveri och slavhandel är förbjudet.

Artikel 5: Ingen tortyr. Ingen får utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling.

Artikel 18: Tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Vi har rätt att tänka och tro på det vi vill.

Artikel 19: Yttrandefrihet och åsiktsfrihet. Vi har rätt att tycka och säga det vi vill, och vi har rätt att dela våra åsikter med andra.

Människors rättigheter

RÖSTRÄTT ÅT ALLA!

Politiska rättigheter

Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter

Handlar om att kunna påverka samhället.

Handlar om att kunna leva ett bra liv.

Artikel 20:

Rätt till ägande. Var och en har rätt att äga saker, både enskilt och tillsammans med andra.

Mötesfrihet. Vi har rätt att träffas och hålla fredliga möten. Ingen får tvinga oss att gå med i någon grupp.

Artikel 17:

Artikel 22: Artikel 21: Rätten till demokrati. Vi har rätt att delta i vårt lands styre. Vem som helst får ställa upp i val och starta partier. Vi har rätt till allmän och lika rösträtt.

Rätt till social trygghet. Vi ska ha råd med bostad, medicin, mat, kläder, utbildning, sjukvård och omsorg för att kunna leva ett bra liv.

Artikel 23: Arbetandes rättigheter. Varje vuxen har rätt att utföra ett arbete, att få skälig betalning för det arbetet och att gå med i en fackförening.

Artikel 26: Rätten till utbildning. Grundskolan ska vara gratis. Utbildningen ska stärka respekten för de mänskliga rättigheterna och främja förståelse, tolerans och vänskap mellan olika människor.

Vilken grupp av rättigheter tycker du är allra viktigast? Motivera ditt svar.

Kapitel 1

Ordlista

Antisemitism

Förakt mot och förtryck/diskriminering av judar.

Antiziganism

Förakt mot och förtryck/diskriminering av romer.

Barnkonventionen

En bestämmelse om barns rättigheter som antogs av FN 1989.

Civilsamhällets organisationer

Organisationer där enskilda individer samarbetar för att nå ett visst syfte.

Deklaration

En förklaring av något viktigt.

Diskriminering

Att bli orättvist eller sämre behandlad på ett sådant sätt som anges i diskrimineringsgrunderna. Gäller inte mellan privatpersoner.

Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter

Rätt att äta sig mätt, ha arbete, få sjukvård och utbildning.

Individer

Enskilda människor.

Jämlikhet

Alla människor är lika mycket värda och ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter.

Konvention

En sorts lag som de som skrivit under måste följa.

Kränkning

En handling som innebär att någon blir illa eller orättvist behandlad.

Likabehandlingsplan

Plan för hur skolan ska förebygga, förhindra och hantera kränkande behandling av elever.

Mellanstatliga organisationer

Organisationer där olika länder samarbetar, t.ex. EU och FN.

Mobbning

Upprepade kränkningar under en längre tid.

Nationella minoriteter

Minoritetsgrupper som skyddas i lagen och ska få hjälp att behålla sin kultur och identitet.

Personliga rättigheter

Rätt att leva i frihet, tänka, säga och tro på vad man vill.

Politiska rättigheter

Rätt att rösta, vara med och påverka samhället.

Människors rättigheter

Ratificera konvention

Bekräfta konventionen genom att skriva in den i landets lagar.

Samtyckeslag

Det är olagligt att ha sex med en person som inte gett sitt samtycke genom att säga ja eller aktivt visa att hen vill.

Sexuella övergrepp

När någon utsätts för en sexuell handling mot sin vilja eller är under 15 år.

Trakasserier

Fysisk, verbal eller psykosocial kränkning av en persons människovärde, som är kopplad till diskriminerings grunderna.

Urfolk

Har funnits i ett land under lång tid och räknas som ursprunglig befolkning, t.ex. samerna i Sverige.

Mikael Bruér, Tiina Hemberg

I serien finns också: Fundament Geografi 7–9 Fundament Historia 7–9 Fundament Religion 7–9