I S A B E L L E S J ÖVA L L
designfulness SÅ R E VOLUT I ON ERA R H JÄRNFO R SKNINGE N HUR V I BOR, A RBETAR O CH LE VE R
I S A B E L L E S J ÖVA L L
DESIGNFULNESS SÅ RE VOLUTIONERAR H JÄR N FOR SK N IN GE N HUR VI BOR, ARBETAR OC H LE V E R
Bokförlaget Langenskiöld Kindstugatan 16, 111 31 Stockholm www.langenskiolds.se info@langenskiolds.se Text: Isabelle Sjövall Redaktör: Bengt Åkesson Förläggare: Susanne Hamilton Grafisk formgivning: Lisa Hoffmann Illustrationer: Lisa Hoffmann Omslagsbild: Mykyta Martynenko Typsnitt: Garamond Premier Pro, Gotham, Pacioli, Roboto Slab Papper: 115 g Munken print cream 18 Tryckt i Estland genom Italgraf Media 2021 Andra upplagan, första tryckningen ISBN: 978-91-88439-66-6 © Bokförlaget Langenskiöld & Isabelle Sjövall
denna bok tillägnas läsaren
Designfulness [dɪˈzʌɪnf(ʊ)lnəs] noun The quality or state of being planned, intentional, or prearranged; characterized by design.
INNEHÅLL förord.................................................................................................................6
kapitel kapitel kapitel kapitel kapitel kapitel kapitel
ett – back to basics......................................................... . 9 två – gemenskap................................................................ 29 tre – fysisk aktivitet..................................................... 53 fyra – återhämtning.................................................... 73 fem – biofili........................................................................... 97 sex – kreativitet............................................................. 119 sju – fokus............................................................................ 135
appendix.....................................................................................................161 designfulness i hemmet.......................................................................... 162 designfulness på jobbet......................................................................... 167 designfulness i skolan........................................................................... 170 designfulness inom vården................................................................. 172 designfulness i staden........................................................................... 175 slutord..........................................................................................................178 författarens tack....................................................................................180 om författaren.........................................................................................182 ordlista.........................................................................................................184 nyckelreferenser.......................................................................................186
designfulness | förord
FÖRORD
N
är jag var fyra år började jag ställa nallebjörnarna i mitt sovrum i en viss ordning beroende på vilken färg de hade. Några år senare började jag regelbundet möblera om i mitt rum. Jag ägnade större delen av helgerna åt min nya hobby. Jag ändrade och testade, flyttade runt alla saker och provade olika kombinationer. Kändes det bättre när sängen stod mot en vägg? Eller när det var fritt framför fönstren? Samma sak med färger och former – jag bytte ordning och ändrade. Jag minns att jag tidigt hade svårt för färgen orange. Varför kändes vissa nyanser, former och kombinationer helt fel, medan andra skapade en balanserad helhet? Allt detta möblerande väckte min nyfikenhet, och det var min första upplevelse av hur viktig omgivningen kan vara för välmåendet. Sedan dess har jag fortsatt att fascineras av hur jag själv och andra påverkas av arkitektur och design. Idag, drygt trettio år senare, är jag fortfarande lika nyfiken på hur det kommer sig att olika miljöer har så stort inflytande på hur vi känner och beter oss. Att vi kan bli mindre stressade och mer kreativa om vi jobbar på ett kontor med gröna växter. Att vårdtider kan förkortas om man tänker rätt när man designar vårdcentraler och sjukhus. Att möbler med runda former kan göra oss mer sociala och att bakgrundsljud, dofter, affektionsvärde och bredden på trottoarer faktiskt kan förlänga livet. På senare år har det blivit alltmer uppenbart att det finns vetenskapliga förklaringar till sådant som vi tidigare bara trodde handlade om
6
designfulness | förord
intuition och känsla. Hjärnforskningen har utvecklats rekordsnabbt och börjar nu kunna förklara varför vi reagerar som vi gör på vår omgivning. I hjärnan – vårt viktigaste organ som formar våra tankar och känslor och styr viktiga kroppsfunktioner – finns förklaringen till att vissa miljöer upplevs som stressande och andra som rofyllda. Under människans tid på jorden, inte minst under de senaste århundradena, har världen omkring oss förändrats i snabb takt, medan hjärnan inte riktigt hängt med. Den har inte förändrats nämnvärt på många tiotusentals år. Den miljö vi lever i idag präglas av modern teknologi, snabbhet och processtänkande. Och eftersom de designade miljöer vi befinner oss i påverkar våra stressnivåer, vår kreativitet och koncentrationsförmåga i så hög grad borde kunskapen om hjärnan finnas med som ett naturligt inslag i utformningen av all arkitektur och design. Då skulle vi kunna undvika dåligt genomtänkta arbetsplatser som skapar stress och ineffektivitet hos medarbetarna. Skolmiljöer som försämrar elevernas förmåga till inlärning samtidigt som lärare går in i väggen. Sjukhusmiljöer som minskar patienternas möjlighet till läkning och tillfrisknande och dessutom till och med gör vårdpersonalen sjuk. Men det finns goda nyheter och det är att vi med rätt kunskap kan göra mycket för att påverka i positiv riktning! Om vi använder vetenskapen när vi planerar, formar, bygger och designar omgivningen och de miljöer som vi vistas i, har vi goda chanser att förbättra hälsa och välbefinnande. Idag tillbringar vi omkring 90 procent av vår tid inne i byggnader. Arkitektur och design är i stort sett närvarande i våra liv tjugofyra timmar om dygnet – i våra hem, skolor, på våra arbetsplatser, inom vården och i våra städer. Vi kan skapa förutsättningar för ett bättre liv åt miljontals människor. Vill du vara med och bidra till det? Läs vidare!
7
designfulness | kapitel två | gemenskap
”design is a frame for life.” ilse crawford,
akademiker
8
&
designer
designfulness | kapitel ett | back to basics
kapitel ett
Finns det en universell formel som förklarar varför vi människor upplever vissa saker som vackra och behagfulla? Några av renässansens stora genier trodde det. De baserade i sin tur sina tankar på den romerske arkitekten Vitruvius teorier. Modern hjärnforskning bekräftar att våra uråldriga instinkter hela tiden har lett oss i rätt riktning. Krim, hösten 1854. Mitt under brinnande krig tjänstgör den brittiska sjuksköterskan Florence Nightingale på fältsjukhusen. Tiotusentals soldaters liv går inte att rädda, och de går en hopplös och plågsam död till mötes. Florence observerar allt hon ser och antecknar noggrant. Noteringarna handlar om allt från hur patienterna bemöts av personalen till hygien, rummens utformning och tillgången till dagsljus. Hon lägger märke till olika stressfaktorer i sjukhusmiljön som tycks hindra patienternas återhämtning och möjlighet till tillfrisknande. Ett exempel är oljud – Florence förespråkar att det ska minimeras eftersom det kan vara skadligt. Vackra vyer, färska blommor, rikligt med dagsljus samt ordning och reda behövs däremot i vårdmiljön, enligt Florence. De faktorerna tycks fungera som positiva distraktioner och främjar läkningsprocessen.
9
designfulness | kapitel ett | back to basics
Efter krigsslutet återvänder Florence till hemlandet England och sammanfattar 1859 sina grundprinciper för vård i boken ”Notes on Hospitals”. Den ska komma att influera både själva vården och sjukhusarkitekturen under en lång tid framöver – ja, faktiskt ända in i våra dagar! Hennes förmåga att tänka nytt ledde till stora förändringar. Först på fältsjukhusen, där hennes förslag räddade tusentals soldaters liv – dödligheten minskade från 42 till 2 procent. Snart infördes hennes förslag även på de allmänna sjukhusen. Florences gärning är ett inspirerande exempel på hur en enda eldsjäl med en kombination av intuition och handlingskraft kan skapa förbättringar som revolutionerar livet för miljontals andra. Hennes upptäckter och principer spelar än idag en nyckelroll i sjukhusarkitektur. Modern forskning vidimerar att sjukhus och vårdmiljöer som påminner om ett hem och använder sig av trivselfaktorer som ljusinsläpp, konst, behagliga färger och växter innebär fördelar – inte bara för patienterna, utan även för de anhöriga och sjukhusets personal.
BEHAGFULL BALANS Hjärnan dras till behagliga proportioner. Den italienske matematikern Luca Paciolis principer i boken ”De Divina proportione” beskriver allt från arkitektur till ansiktssymmetri och exempel från naturen. I princip allt levande har en symmetrisk grund, även blommor, plantor och djur. Man skulle alltså kunna säga att vår biologi har översatts till arkitektur och smugit sig in i designen.
10
designfulness | kapitel ett | back to basics
Perfekta proportioner? Parthenontemplet i Aten som byggdes på 400-talet före Kristus är världens kanske mest kända exempel på behaglig och balanserad arkitektur. Det sägs ha det gyllene snittet som modell.
KROPP OCH SJÄL I SKÖN HARMONI
En person som – likt Florence Nightingale – hade en väldigt välutvecklad intuition var universalgeniet Leonardo da Vinci som levde i Italien på 1400- och 1500-talen. Leonardo tecknade ”Den vitruvianske mannen” omkring år 1492, under den italienska renässansens höjdpunkt. Man hade då återupptäckt antiken, och teckningen var uppkallad efter den romerske arkitekten Vitruvius, som levde under det sista århundradet före Kristus. Vitruvius teori om estetik byggde på att naturens design var baserad på universella lagar om proportioner och symmetri.
11
designfulness | kapitel ett | back to basics
NEUROPLASTICITET Tack vare forskningens snabba utveckling de senaste decennierna har viktiga pusselbitar kommit på plats. Visste du till exempel att hjärnans fysiologi kan förändras beroende på hur den fysiska miljön omkring oss ser ut? Jo, så är det, och begreppet som förklarar det fenomenet kallas neuroplasticitet. Vår hjärna är alltså formbar. Nervsystemet har en förmåga att ändra sin reaktivitet efter upprepad aktivering. Det är en av de mest extraordinära upptäckterna under vårt århundrade. Det innebär att de fysiska miljöer och omgivningar du befinner dig i, faktiskt kan förändra hjärnans anatomi. Också de tankar du tänker kan förändra nervbanorna i hjärnan. Med hjälp av genomtänkt design går det att skapa miljöer där hjärnan och våra sensoriska sinnen får extra mycket stimulans.
I böckerna ”De architectura libri decem” (Tio böcker om arkitektur) förfäktar han tanken att arkitekter ska fokusera på tre centrala teman: firmitas (styrka), utilitas (funktionalitet) och venustas (estetik). För Vitruvius var människokroppen det ultimata exemplet på naturens perfektion, och han visade att en idealisk människokropp precis passade in i både en cirkel och en kvadrat. Liksom Vitruvius föreställde sig även Leonardo att den mänskliga existensen består av tre delar som tillsammans bildar en holistisk helhet. Den första var den själsliga existensen, som symboliseras av cirkeln. Den andra existensen, den materiella, illustreras av kvadraten. Den tredje, slutligen, är den mänskliga kroppen i mitten av teckningen. Med sina noggrant avvägda proportioner representerar kroppen det perfekta förhållandet mellan själ och materia.
12
designfulness | kapitel ett | back to basics
Fulländad form. Leonardo Da Vinci inspirerades av Vitruvius teorier om proportioner och symmetri. Den mänskliga kroppen var enligt dessa det ultimata exemplet på naturens perfektion.
13
designfulness | kapitel ett | back to basics
Vitruvius idéer inspirerade inte bara universalgeniet Leonardo da Vinci, utan också franciskanermunken och matematikern Luca Pacioli. En av hans mest kända böcker är ”De Divina Proportione” (De gudomliga proportionerna) som publicerades år 1509. Boken, som har blivit ett viktigt referensverk för alla som sysslar med arkitektur och design, beskriver de matematiska principerna bakom det vi människor uppfattar som harmoniskt och balanserat. Luca Pacioli var Leonardo da Vincis lärare i matematik och illustrationerna i boken ”De Divina Proportione” är gjorda av den senare. DET GYLLENE SNITTET
Luca Pacioli beskriver i ”De Divina Proportione” begreppet det gyllene snittet, som tros härstamma från antikens Grekland. Rent matematiskt är detta ”det gudomliga förhållandet”, avstånden som erhålls när en sträcka delas i en längre del (a) och en kortare del (b) så att hela sträckan (a+b) förhåller sig till (a) som (a) förhåller sig till (b). Mycket av den arkitektur, design, konst och estetik som många av oss upplever som särskilt vacker och harmonisk tenderar att ha sin grund i just denna formel. Precis som andra djur dras vi människor till de sådant som är nödvändigt för vår överlevnad och reproduktion – mat, vatten, sex och gemenskap. Men varför dras vi egentligen till estetik? Ger det evolutionära fördelar att njuta av det som är vackert – och att vi har en gemensam bild av vad som är just vackert? Modern forskning kan förklara varför vi alltid har dragits till det som är vackert, och det tycks hänga samman med att det som vi upplever som estetiskt tilltalande har positiva effekter på vår hälsa och vårt välbefinnande. Intellektuella förutsåg alltså redan för flera hundra år sedan det som nu har blivit alltmer uppenbart – att vår kropp reagerar
14
designfulness | kapitel ett | back to basics
fysiskt på estetik. När vi ser eller känner något som är vackert eller behagligt, har det en lugnande inverkan. Det beror på att det parasympatiska nervsystemet då aktiveras. Det minskar i sin tur vår hjärtfrekvens, vilket innebär att blocktrycket sjunker. Man skulle kunna se det som att våra hjärnor tycks ha programmerats till att attraheras av det som är vackert för att aktivera kroppens eget inre apotek. Ett nytt begrepp som har börjat uppmärksammas på senare tid och som tydligt kan kopplas till detta är den så kallade förundranseffekten (du hittar mer om den i kapitel sex). Studier visar att när vi förundras över något som vi upplever som vackert, exempelvis konst, musik eller natur, så kan det ha en antiinflammatorisk inverkan och även stimulera frisättning av neurotransmittorn dopamin som är central för belöning och välbehag.
SOMATOSENSORISKA CORTEX
PANNLOBEN
HJÄSSLOBEN ANTERIORA CINGULÄRA CORTEX
NACKLOBEN
STRIATUM
SYNCORTEX
SUPRAKIASMATISKA KÄRNAN
HIPPOCAMPUS
AMYGDALA
Skönhet och estetik kan aktivera striatum, den del av hjärnan som tillsammans med neurotransmittorn dopamin är central för belöning. Antiinflammatoriska effekter har också noterats.
15
designfulness | kapitel ett | back to basics
LIVET PÅ SAVANNEN
Hjärnans förmåga att läsa av och koda platser har genom mänsklighetens historia varit en viktig förutsättning för vår existens och överlevnad. Det mesta som vi i vår moderna värld tar för givet har bara existerat i ett ögonblick ur ett evolutionärt perspektiv. Men våra grundläggande biologiska behov och vår mänskliga hjärna har formats av evolutionen under miljontals år. Om människans historia förkortas till ett dygn har vi människor levt som jägare-samlare på savannen i Afrika i 23 timmar och 59 minuter! Det är bara under bråkdelen av den allra sista minuten vi har levt i vår moderna omgivning, där urbana miljöer och digitalisering är en del av vår vardag. Vår hjärna är alltså skapad och programmerad för en tillvaro på savannen och det liv som våra förfäder
NEUROESTETIK Neuroestetik är ett vetenskapligt område som utforskar de neurala mekanismerna bakom estetiska upplevelser. Anjan Chatterjee, läkare, hjärnforskare och professor i neurologi vid Perelman School of Medicine vid University of Pennsylvania, är en av världens främsta specialister inom området. Hans forskningsfynd visar att det finns gemensamma nämnare för vad vi människor upplever som vackert, behagligt och harmoniskt. Faktorer som symmetri, balans och platser som påminner om den afrikanska savannen är några exempel. Förklaringen finns såklart i våra hjärnor. Det bakomliggande evolutionära argumentet är att individer som attraherades av savannlika miljöer, symmetri och balans hade reproduktiva fördelar, varför det byggdes in i populationen och finns med oss än idag.
16
designfulness | kapitel ett | back to basics
Vi längtar till savannen. Den miljö vi människor har levt i under den allra största delen av vår existens – savannen i Afrika – präglar än idag vad vi upplever som vackert och tryggt, i alla fall om man ska tro aktuell forskning.
levde – som jägare och samlare. Vi var några hundratusen människor för tiotusen år sedan – och vi kämpade ständigt mot andra rovdjur. Idag lever vi i en helt annan värld. Urbanisering, digitalisering och ny teknik präglar våra liv. Många normer från industrisamhället dröjer sig också kvar som gör att vi ska förhålla oss till relativt långa arbetsdagar, samtidigt som vi numera också i princip ständigt är digitalt uppkopplade och tillgängliga. Långt ifrån livet på savannen. Anjan Chatterjee, läkare, hjärnforskare och professor i neurologi vid Perelman School of Medicine vid University of Pennsylvania, är en av världens främsta specialister inom området neuroestetik. Han och hans forskarteam undersöker hur våra hjärnor reagerar på olika typer av miljöer och de neurala mekanismerna bakom estetiska upplevelser. Det visar sig intressant nog att det som vi människor upplever som vackert eller tilltalande har sitt ursprung i vår evolution, biologi och hjärna. När det kommer till miljöer föredrar vi oftast öppna platser som
17
designfulness | kapitel ett | back to basics
ger god överblick (prospect). De påminner om den afrikanska savannen där våra hjärnor en gång utvecklades. Det framstår ur ett evolutionärt perspektiv som rimligt, eftersom denna typ av miljö gör det lätt att upptäcka eventuella rovdjur eller fiender. På savannen fanns även en del sporadiskt positionerade träd, något som erbjuder en plats för skydd (refuge) med vegetation, föda och vatten. Studier visar faktiskt, otroligt nog, att oavsett ålder, etnicitet eller bakgrund så föredrar människor vyer som påminner om den afrikanska savannen framför alla andra vyer – även om de aldrig har varit där. Tänk så annorlunda den omgivning vi lever i idag är jämfört med savannen. Idag tillbringar de flesta av oss omkring 90 procent av vår tid inne i byggnader. Vi lever större delen av våra liv i arkitektoniska miljöer och design är närvarande tjugofyra timmar om dygnet. Arkitektur och design som ofta inte är anpassad efter hur vi fungerar rent psykologiskt och fysiologiskt – det som vi alltid har med oss från evolutionen och vår biologi. Om vi istället utgår från det som är grundläggande för vår överlevnad och vårt välbefinnande när vi designar, har vi möjlighet att skapa något fantastiskt för framtiden. Såhär måste vi tänka: Kan vi designa miljöer där återhämtning blir ett naturligt inslag i vardagen? Kan viss design hjälpa oss att bli mer kreativa? Kan utformningen av sjukhus främja läkningsprocesser? Kan genomtänkta skolmiljöer hjälpa eleverna att koncentrera sig bättre? Hjärnforskningen bör få ett större inflytande på utformningen av kontor, offentliga byggnader och hem. Inredning och arkitektur revolutioneras nu när insikten om hur vår hjärna fungerar börjar sprida sig till gemene man. Våra hjärnors grundläggande funktioner har inte förändrats nämnvärt under tiotusentals år, men den miljö de flesta av oss lever i idag står i skarp kontrast till den afrikanska savannen där de
18
designfulness | kapitel ett | back to basics
en gång utvecklades. Med hjälp av forskningen kan vi designa hem, skolor, arbetsplatser, sjukhus och städer som är utformade i samklang med våra grundläggande beteenden, känslor och behov. Evolution, biologi och genetik skapar stora möjligheter för arkitekter, inredare och privatpersoner – alla som vill skapa miljöer och hem som på ett hållbart sätt främjar ett hälsosamt liv.
100%
80%
60%
40%
20%
0% År 1500
1600
1700
1800
1900
2000
2050
Källa: OWID baserad på FN World Urbanization Prospects (2018) & historiska källor
Lantlig miljö Stadsmiljö
Då och nu. Idag lever majoriteten av världens befolkning i städer, vilket är en relativt ny företeelse i mänsklighetens historia. År 2050 beräknas den siffran ha stigit till omkring 70 procent.
19
designfulness | kapitel ett | back to basics
Vi tillbringar större delen av våra liv i arkitektoniska miljöer. Städer som utformas på rätt sätt kan hjälpa oss att leva både friskare och mer hållbart.
Hur gör vi då detta? Är det i slutändan en kostnadsfråga? Utan tvekan kräver det mycket av oss som utformar olika typer av miljöer. Vi måste se det som en stimulerande utmaning. Det är viktigt att komma ihåg att svårt inte är detsamma som omöjligt! Det handlar om att använda forskning och ny kunskap för att göra smarta och genomtänkta val. Låg produktivitet och sjukdom hos befolkningen är en enorm kostnad för samhället. En färsk rapport från Skandia som publicerades 2019, visar att andelen sjukskrivningar som beror på psykisk ohälsa har ökat från 30 till 48 procent under de senaste tio åren i Sverige. Samhällsnotan? Hisnande 64 miljarder kronor!
20
designfulness | kapitel ett | back to basics
Vi vet att arbete generellt sett är bra för vår hälsa, men en negativ och alltför stressande arbetsmiljö kan leda till både fysiska och psykiska hälsoproblem. I ett större perspektiv visar statistik från världshälsoorganisationen, WHO, att psykisk ohälsa, såsom depression och ångest, har en signifikant påverkan på ekonomin och beräknas varje år i förlorad produktivitet kosta den globala ekonomin den astronomiska summan 1 triljon dollar (en miljard miljarder, 1 000 000 000 000 000 00)! Frågan vi därför ska ställa oss är inte om vi har råd att investera i förbättringar som hjälper människor till ett hållbart och hälsosamt liv, utan om vi har råd att inte göra det. Vi behöver tänka holistiskt och se hållbarhet som en helhet – ekvationen måste vara mänsklig, ekonomisk och ekologisk. Det som är bra för vår hälsa är också bra för naturen och ekonomin. Det hänger ihop.
HJÄRNAN BAKOM ALLT Den mänskliga hjärnan är en av universums mest komplexa strukturer och det är mycket som fortfarande är oupptäckt. Det var först på 1950-talet som områden som handlar om människans hjärna, beteende, psykologi och kognition börjades tas på allvar och ses som vetenskapliga ämnen. Tack vare modern forskning och ny teknik kan det som tidigare var baserat på intuition och teorier nu mätas. Genom att kombinera rönen från flera ämnen och discipliner såsom antropologi, beteendevetenskap, psykologi, lingvistik och inte minst neurovetenskap kan vi idag förklara stora delar av den mänskliga naturen, något som vi kan dra nytta av när vi bygger framtidens städer, hem, skolor, kontor och sjukhus.
21
designfulness | kapitel ett | back to basics
Kanske har du, likt Leonardo da Vinci och Florence Nightingale, rent instinktivt och intuitivt upplevt olika typer av miljöer som antingen behagfulla eller stressande? Det är just det som hjärnforskningen nu kan hjälpa oss att identifiera och ge svar på, varför vi mår bra i vissa miljöer men inte i andra. Förklaringen till varför vi upplever byggnader och vardagsting, färger, former, material och estetik som vi gör. Våra biologiska preferenser kopplat till arkitektur och design och det som är vackert, harmoniskt och balanserat har ursprungligen formats för att gynna vår överlevnad. Vår hjärna är designad för att hjälpa oss i rätt riktning! Något som vi har med oss än idag – och det fyller en viktig funktion för oss. Jag brukar tänka på forskningen som en ny unik möjlighet som kan lära oss vilka verktyg som vi borde använda oss av när vi designar och bygger framtidens hem, arbetsplatser, skolor, sjukhus och städer. Och hur det i förlängningen i ett större perspektiv kan påverka både vår individuella hälsa, folkhälsan, produktivitet, kreativitet, välbefinnande och hur vi lever våra liv.
22
Låt vetenskapen sätta ramarna
✓ ✓ ✓ ✓ ✓ ✓ ✓
Designa utifrån våra grundläggande mänskliga behov. Vår hjärna är gjord för ett liv på savannen och är därför i osynk med vårt moderna samhälle. Hjärnan läser av och kodar vår närmiljö, och vårt nervsystem reagerar på vår omgivning och aktiveras på olika sätt, vilket påverkas av arkitektur och design. Inflammation är grunden till några av våra vanligaste och farligaste sjukdomar. Den miljö som vi befinner oss i kan påverka inflammationsgraden i kroppen. Vår hjärna är föränderlig. Den kan alltså formas om genom hela livet med hjälp av de fysiska miljöer vi vistas i och till exempel förbättra vårt minne. Genomtänkt arkitektur och design kan aktivera hjärnans inre apotek och skapa positiva fysiologiska och psykologiska effekter som kan reducera stress och öka vårt välbefinnande. Vår intuition och våra instinkter kan vägleda oss i positiv riktning. Mänsklig, ekologisk och ekonomisk hållbarhet är inte tre separata diskussioner. Det som är bra för vår mänskliga hållbarhet och hälsa, är oftast även bra för både ekonomin och naturen på lång sikt. 23