9789188229571

Page 1

Johan Eriksson

Utblick Samhällskunskap Årskurs 7–9


Vi vill vara så transparenta som möjligt i vår klimatpåverkan, därför har vi låtit den oberoende organisationen ClimateCalc räkna ut klimatavtrycket för respektive bok vi producerar. Det totala koldioxidutsläppet för tillverkningen av just den här boken är 1,03 kg CO2 eq. Läs mer specificerat hur klimatavtrycket har räknats ut på vår hemsida: naforlag.se. Där kan du också läsa mer om hur vi kompenserar för utsläppen och andra aktiva val vi gör för en hållbar bokproduktion. Och kom ihåg, ju fler som använder boken, desto lägre klimatavtryck får varje utbildning!

The carbon emission of this printed matter is evaluated according to ClimateCalc. www.climatecalc.eu Cert. no. CC-000113/EE


UTBLICK SAMHÄLLSKUNSKAP 7–9 JOHAN ERIKSSON NA FÖRLAG


Var snäll, alltid. Utgiven av NA Förlag AB, Malmö www.naforlag.se © NA Förlag AB Första upplagan, första tryckningen Produktion: NA Förlag AB Författare: Johan Eriksson Redaktör: Anna Thorstensson Grafisk form & layout: Karolina Schéle Illustratör: Sebastian Dahl & Karolina Schéle Omslag: Nikki Schmidt NOR DI

N SWA ECO

Printed matter 4041 0982

BEL

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk, är förbjuden.

C

LA

ISBN: 978-91-88229-57-1 Tryck: Print Best, Estland 2021


VARFÖR SAMHÄLLSKUNSKAP?

4

1. VETENSKAP OCH SAMHÄLLE

10

2. DU OCH SAMHÄLLET

32

3. LAG OCH RÄTT

66

4. BESLUTA OCH PÅVERKA

92

5. ARBETE OCH FÖRSÖRJNING

112

6. POLITIK & IDEOLOGI

134

7. SAMHÄLLSEKONOMI

160

8. SÅ STYRS SVERIGE

182

9. DET SVENSKA VÄLFÄRDSSAMHÄLLET

236

10. MASSMEDIA & KOMMUNIKATION

258

11. DET GLOBALA SAMHÄLLET

278

REFERENSER OCH REGISTER

318


Varför samhällskunskap? Människan är en social varelse. Det är naturligt för oss att leva tillsammans med andra. Ordet samhälle betyder just ”sammanhållning” eller ”gemenskap”. Samhällskunskap handlar om våra liv tillsammans, om kärlek och hat, samarbete och konflikter. Men vilken nytta finns egentligen med det här ämnet? Jo, kunskaper om samhället ger oss faktiskt

bättre möjligheter i livet. Vi får koll på samhällets grundläggande spelregler: vem bestämmer vad, hur fattas besluten, och vilka rättigheter gäller för dig? Hur kan vi granska och kontrollera makthavarna? Och hur gör du för att själv bli en makthavare? Genom att känna till samhället och dess regler kan du påverka ”spelet”. Du kan förverkliga dina planer.

Globalt (FN) Politik

Ekonomi

Internationellt samarbete (EU, Nordiska rådet, mm) Nationen (Sverige)

SAMHÄLLET

Regionen Juridik, lag och rätt

Miljö och ekologi

Lokalsamhälle (kommunen) Familj & nära vänner

Kommunikation och massmedia

Socialt och kulturellt

Individen (du)

I samhällskunskap läser du om samspelet mellan människor socialt, ekonomiskt, politiskt, miljömässigt, juridiskt, och kommunikativt. I alla dessa sammanhang kan vi studera samhällsfrågorna på olika nivåer: från det individuella till det globala samhället.

4

Förord


Kanske viktigast av allt: Ingen kan blåsa dig, bara för att du inte vet vad som gäller. I samhällskunskap läser du om samspelet mellan människor socialt, ekonomiskt, politiskt, miljömässigt, juridiskt, och kommunikativt. I alla dessa sammanhang kan vi studera samhällsfrågor på olika nivåer: från det individuella till det globala samhället.

VARFÖR SÅ MYCKET SNACK OM ”DIGITAL KOMPETENS”? Jo, Sverige är ett av de länder i världen som digitaliseras snabbast. För att kunna använda teknikens möjligheter behöver vi ha koll på de metoder och appar som finns. Men digital kompetens handlar också om makt och frihet. Om vi inte förstår tekniken, så riskerar vi att styras av krafter som vi inte kan kontrollera.

Digitalism + samhälle = SANT

SÅ KAN NI ANVÄNDA BOKEN Boken är uppdelad i elva kapitel som ni kan läsa i valfri ordning. Efter varje kapitel finns sammanfattningar, instuderingsuppgifter och övningar. Kapitlen startar med en snabb titt på några stora, spännande frågor. Börja gärna med att fundera över och diskutera kapitlets stora frågor. Ni kan också gå igenom nyckelbegreppen och se hur många av dem som ni redan känner till. Nyckelbegreppen är markerade med kursiv stil. Så när du ser ett kursiverat ord – kolla så att du verkligen vet vad det betyder! På sidan 23 finns tips för hur du kan träna bokens nyckelbegrepp. När ni har läst klart ett kapitel kan ni återvända till inledningen. Diskutera de stora frågorna på nytt – har ni kanske lärt er nya saker som gör att ni nu tänker annorlunda? Förutom text, illustrationer, begreppslistor och övningar har boken några särskilda ingredienser, som varierar framställningen. Håll utkik efter: • Uppdrag: I varje kapitel finns minst ett tematiskt uppslag som presenterar centrala delar av kapitlet i lite annorlunda former. Det kan vara en artikel, intervjuer, statistik - eller musik! Uppslagen avslutas med ett större uppdrag som ni kan jobba med i klassen. • Dokument: Under rubriken ”Dokument” möter du spännande personer, händelser och fenomen med anknytning till det aktuella ämnet. • Digitalism: Här hittar ni appar, tjänster, och andra tips och trix som höjer er digitala kompetens, samtidigt som ni lär er samhällskunskap. På webbplatsen naforlag.se/utblick finns mer stödmaterial, övningar, aktiviteter och mallar. Där finns också länkar till nyhetskryss, användbara appar och mycket annat. Titta gärna in på webben!

Förord

5


Kursplanen styr Utblick samhällskunskap 7–9 följer myndigheten Skolverkets kursplan. Kursplanen finns för att alla elever i grundskolan ska få ungefär samma grundkunskaper i samhällskunskap. Här nere ser du vad ni ska lära er enligt kursplanen. Där framgår också vilka kapitel i boken som tar upp de kunskapsområden som nämns i kursplanen. Använd gärna sakregistret längst bak om du letar efter något särskilt!

INDIVIDER OCH GEMENSKAPER • Människors identiteter, ekonomiska resurser och möjligheter i samhället och hur dessa kan påverkas av bland annat socioekonomisk bakgrund, kön, ålder och etnicitet. Begreppen makt, rättvisa, jämlikhet och jämställdhet. Kapitel 2, 5 och 7. • Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvårdssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. Kapitel 9. • Migration till, samt integration och segregation i Sverige i dag. Kapitel 2 och 9.

SAMHÄLLSRESURSER OCH FÖRDELNING • Hur hushållens, företagens, bankernas och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få. Kapitel 7. • Länders och regioners beroende av varandra i en globaliserad ekonomi. Skilda förutsättningar för olika länder och regioner. Kapitel 7 och 11. • Orsaker till och konsekvenser av en ojämlik fördelning av inkomster och förmögenheter

6

Förord

mellan människor i Sverige och i olika delar av världen. Kapitel 5, 7, 9 och 11. • Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel med avseende på lönebildning, arbetsmiljö och arbetsrätt. Kapitel 5.

BESLUTSFATTANDE OCH POLITISKA IDÉER • Vad begreppen demokrati och diktatur, monarki och republik samt parlamentarism och presidentstyre innebär. Exempel på hur dessa olika statsoch styrelseskick kan fungera. Kapitel 4 och 8. • Politiska ideologier och skiljelinjer mellan politiska partier i Sverige. Kapitel 6. • Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, Sametinget, regioner och kommuner. Sveriges grundlagar. Kapitel 8. • Var olika beslut fattas och exempel på hur besluten påverkar individer, grupper och samhället i stort. Individers och gruppers möjligheter att påverka den demokratiska processen. Kapitel 4 och 8. • FN:s syfte, huvuduppgifter och verksamhet samt det nordiska samarbetets bakgrund och innehåll. Kapitel 11.

RÄTTIGHETER OCH RÄTTSSKIPNING • Kränkningar av de mänskliga rättigheterna i olika delar av världen och internationellt arbete för att främja mänskliga rättigheter. Kapitel 11


• De nationella minoriteternas situation i Sverige samt den svenska minoritetspolitiken och dess framväxt. Samernas ställning som urfolk. Kapitel 2. • Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier. Kapitel 4 och 10. • Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Möjliga orsaker till och konsekvenser av olika typer av kriminalitet, till exempel korruption, våldsbrott, sexualbrott och hedersrelaterat våld och förtryck. Kriminalvårdens uppgifter. Kapitel 3.

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION • Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle. Kapitel 10. • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar. Kapitel 10.

GRANSKNING AV SAMHÄLLSFRÅGOR • Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa. Alla kapitel, men särskilt 1, 4, 8, 10 och 11. • Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor. Alla kapitel, men särskilt 1 och10.

Länkar till aktuella kursplaner hittar du på webben: naforlag.se/utblick.

Förord

7


Söka, granska och presentera information

Se samband, orsaker och verkan Påverka

Argumentera källkritiskt

B

C

D

E

Förord

Förstå fakta och förklara nyckelbegrepp

A

Cent ra inne lt håll Nyck e begr lepp Fakt a

8

Resonera

BETYG OCH KUNSKAPSKRAV Betygen sätts utifrån de kunskapskrav som anges av Skolverket. Tänk dig kraven som en stege, där E är ”marken” eller grundnivån. Sedan kan du klättra högre och högre, ända upp till A, beroende på hur goda kunskaper du har, och hur pass avancerade resonemang eller analyser du kan utföra.

Att lära sig samhällskunskap innebär att du hela tiden fyller på ”ryggsäcken” med nya faktakunskaper. Dessutom ska du utveckla dina förmågor att resonera, beskriva samband och argumentera källkritiskt. Du ska med andra ord använda faktakunskaperna i ryggsäcken på olika sätt. För varje steg ökar kraven men du får också mer nytta av kunskaperna du bär på!


Du visar mycket goda kunskaper om demokratiska värden och beslutsprocesser, om mänskliga rättigheter, samt om förhållanden och strukturer i samhället. Du för välutvecklade resonemang om olika frågor med koppling till demokratins möjligheter och utmaningar, samt om hur individer och grupper kan påverka och påverkas av förhållanden och strukturer i samhället. Du beskriver komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer och använder välgrundade källkritiska argument när du argumenterar och granskar information och åsikter som rör samhällsfrågor. A

Du klarar kraven för nivå E och större delen av kraven för C, men inte riktigt alla. D

Du klarar kraven för nivå C och större delen av kraven för A, men inte riktigt alla. B

Du visar grundläggande kunskaper om demokratiska värden och beslutsprocesser, om mänskliga rättigheter, samt om förhållanden och strukturer i samhället. Du för enkla resonemang om olika frågor med koppling till demokratins möjligheter och utmaningar, samt om hur individer och grupper kan påverka och påverkas av förhållanden och strukturer i samhället. Du beskriver enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer och använder enkla källkritiska argument när du argumenterar och granskar information och åsikter som rör samhällsfrågor. E

C Du visar goda kunskaper om demokratiska värden och beslutsprocesser, om mänskliga rättigheter, samt om förhållanden och strukturer i samhället. Du för utvecklade resonemang om olika frågor med koppling till demokratins möjligheter och utmaningar, samt om hur individer och grupper kan påverka och påverkas av förhållanden och strukturer i samhället. Du beskriver ganska komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer och använder relativt välgrundade källkritiska argument när du argumenterar och granskar information och åsikter som rör samhällsfrågor.

Förord

9


1. Vetenskap och samhälle Samhällsvetare studerar komplicerade samband och svårtolkade fenomen i omvärlden. För att kunna dra objektiva slutsatser använder de vetenskapligt förankrade metoder och teorier. Det här kapitlet presenterar några metoder som ni kan använda i jakten på den svårfångade sanningen. Det handlar bland annat om att samla in fakta med hjälp av enkäter, intervjuer och observationer. Dessutom blir det lite om hur ni kan analysera orsaker och konsekvenser av olika problem i samhället. Och självklart får ni fördjupa er i källkritikens svåra konst.


STORA FRÅGOR OCH CENTRALA BEGREPP

12

VAD ÄR VETENSKAP?

14

Vetenskapens värld

VERKTYGSLÅDAN

15

16

Samla fakta

18

Statistik

19

DOKUMENT: BIG DATA BIG 20 MONEY Använda andras källor

21

Analys och kritiskt tänkande

21

UPPDRAG: LÖS VÄRLDSPROBLEMEN!

28

SAMMANFATTNING OCH INSTUDERING

30


Stora frågor och centrala begrepp Vad vet ni egentligen om ämnet samhällskunskap? Här ser ni exempel på stora frågor och centrala begrepp i ämnet. Börja gärna med att diskutera frågorna och betydelsen av nyckelbegreppen (kursiverade). • Vad skiljer vetenskapliga fakta från tro, tyckande och rena osanningar? • Är samhällskunskap en ”riktig” vetenskap? Jämför med exempelvis fysik eller matematik. Vilka skillnader finns? Är naturvetenskaperna ”mer” vetenskapliga?”

Samhällsvetare sysslar med många olika ämnen. Här intill ser ni några exempel. Diskutera: vilka stora frågor om samhället skulle ni vilja få svar på? Hur kan ni (eller forskarna) göra för att hitta svaren?

• Kan vi besvara alla frågor om samhället, eller finns det gränser för vår kunskap? Ge exempel! • Vad är skillnaden mellan att tycka, tro och veta? Vi kan ha starka åsikter om hur samhället ska fungera, vi kan ibland tro att saker funkar på ett visst sätt, och vissa saker är vi helt säkra på. Vad är skillnaden? • Finns sanningen över huvud taget? Hur kan vi göra för att bevisa påståenden som att ”samhället är inte jämställt” eller ”det finns orättvisor i samhället”? • Vilka frågor borde samhällsvetarna lösa? Vilka är de största utmaningarna inför framtiden?

12

Vetenskap och samhälle

”BLIR VÄRLDEN BÄTTRE ELLER SÄMRE?” Hans Rosling var läkare och expert på att tolka och presentera statistik. Han använde data om befolkningen i världen, om fattigdom och hälsa, för att visa hur världen utvecklas.


”KAN VI TA ANSVAR FÖR JORDEN TILLSAMMANS?” Elinor Ostrom var ekonom och statsvetare. Hon blev den första kvinnan som fick Nobelpriset i ekonomi, tack vare sina studier av hur människor kan komma överens om jordens begränsade resurser.

VARFÖR FINNS DET KRIG OCH TERROR? Kristina Ohlsson är författare och expert på terrorism och säkerhetspolitik. Kristina kan mycket om hur samhället kan göras säkrare och tryggare, och hon vet en hel del om varför människor blir terrorister.

VARFÖR HAR VITA GUBBAR SÅ MYCKET MAKT? Kimberlé Crenshaw är en amerikansk professor i juridik som studerar makt och maktlöshet hos olika grupper. Hon har bland annat undersökt vilken betydelse hudfärg och kön har för samhällets maktförhållanden.

VAD ÄR EGENTLIGEN ”TYPISKT SVENSKT?” Qaisar Mahmood är författare, socionom och statsvetare. Han åkte runt i Sverige på sin motorcykel och gjorde intervjuer för att leta efter det ”typiskt svenska” – om det nu finns!

Vetenskap och samhälle

13


Vad är vetenskap? Det finns hundratals vetenskapliga ämnen och tusentals teorier. Det som förenar all vetenskaplig verksamhet är målsättningen och metoden. Vetenskap handlar om att nå nya kunskaper genom systematiska studier av verkligheten. Några grundläggande vetenskapliga regler är: • Nyfikenhet: Forskaren betraktar världen och frågar sig: varför? Målet är att förklara, förstå och ibland även förutsäga hur verkligheten fungerar. • Öppenhet: En forskare döljer inte sina metoder eller observationer för andra, utan berättar öppet om hur undersökningen har gått till. • Objektivitet: Vetenskapliga undersökningar skiljer mellan objektiva fakta (så som verkligheten är) och människors subjektiva, personliga värderingar och åsikter. • Hänsyn till tidigare forskning: Nya upptäckter utgår nästan alltid från tidigare forskning, och använder väl etablerade metoder och teorier.

Vad ser du på bilden? En ung kvinna eller en gammal gumma? Ofta påverkar vår subjektiva tolkning hur vi uppfattar världen. Den objektiva sanningen är inte så enkel att nå.

14

Vetenskap och samhälle


VETENSKAPENS VÄRLD Vetenskapens värld kan grovt sett delas i fyra huvudgrenar: • Humaniora studerar människan som skapande och kulturell varelse. Humanisterna studerar till exempel hur vi tänker, talar, skriver, målar och skapar musik. • Samhällsvetenskapen studerar människan som social varelse, det vill säga hur vi bildar samhällen, samarbetar, löser konflikter, och fattar beslut. • Naturvetenskapen studerar naturen, djuren, växterna, och människans fysiologi.

Samhällsvetenskaperna växte fram först under 1800talet. Då började forskare använda empiriska observationer, kritiskt tänkande och vetenskapliga teorier för att beskriva människan som samhällsvarelse. På universiteten växte flera vetenskapliga ämnen fram, som intresserade sig för olika aspekter av samhället. Samhällskunskap är ett brett kunskapsområde som består av flera självständiga vetenskaper, så kallade discipliner. De främsta disciplinerna inom samhällskunskapen är sociologi, statsvetenskap och nationalekonomi. Men det finns också många andra vetenskaper som intresserar sig för människan som samhällsvarelse, t.ex. historia, antropologi, kriminologi, geografi och juridik

• Teknikvetenskap och ingenjörskonst studerar metoder för hur människan kan använda naturresurserna för att bygga hus, maskiner och andra föremål som vi behöver för att tillgodose våra behov. Humaniora och naturvetenskap är de äldsta vetenskapliga disciplinerna. Redan i antikens Grekland genomfördes systematiska studier av människans språk, tänkande, kropp och naturen som är vår livsmiljö.

Vetenskap och samhälle

15


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.