9789187411267

Page 1

Benjamin och morfar ĂĽker till havet


Pärlan Förlag Lisasandsgatan 3 667 30 Forshaga www.parlanforlag.se e-mail: christin@parlanforlag.se © Ingrid Byström och Pärlan Förlag Titel: Benjamin och morfar åker till havet Författare: Ingrid Byström Omslag och illustrationer: © Lars Gardebrandt Tryckt av Dardedze Holografija i Lettland ISBN: 978-91-87411-26-7


Benjamin och morfar ĂĽker till havet

Ingrid BystrĂśm Lars Gardebrandt


Benjamin och morfar är på väg till stranden. Morfar kör. Han är så stolt över sin bil, som han tvättat och putsat så att den glänser i solen. Benjamin får syn på en gammal, rostig bil som kör förbi. – Titta morfar, vilken cool bil, säger han. Morfar muttrar.


– Hur fort kör du? frågar Benjamin. – 110 kilometer i timmen, svarar morfar. – Det står 90 på skylten, säger Benjamin. Morfar muttrar igen och sänker farten.


Morfar kör in på en mindre väg och Benjamin får syn på något vid vägkanten. – Titta morfar, jättelokor! Kan vi stanna? Morfar stannar och Benjamin hoppar ut. Jättelokan är en blomma som kan bli väldigt hög, mycket högre än Benjamin.

– Vad händer om man pillar på den? Benjamin vet vad som kan hända, men han tycker det är spännande att höra morfar berätta.

– Det finns en giftig växtsaft inuti. Om du tar på jättelokan och solen lyser på din hand, så kan det bli en brännskada på handen, förklarar morfar.


– Vad händer om man sparkar på den? – Det kan du göra. Skon får ingen brännskada Benjamin sparkar lite på den tjocka blomstjälken. Länge står han och tittar på jättelokorna. Han leker att han är i en djungel och att lokorna är köttätande växter.

Rör inte jättelokan! • Jättelokan kan bli fyra meter hög och stjälken kan bli en decimeter tjock. • Jättelokan kommer från Kakasusbergen (på gränsen mellan Europa och Asien). Den kom till Sverige när människor började odla den i trädgårdar och parker på 1800-talet. Sedan har den spridit sig i vår natur. När jättelokan börjar växa på en plats trivs nästan inga andra växter där. De andra växterna dör och jättelokorna blir fler och fler. • Nu odlas inte jättelokor längre, eftersom de är giftiga och kan skada huden. Istället försöker man ta bort dem för att de inte ska sprida sig.


En svart skogssnigel kryper på marken. Benjamin tar upp snigeln och undersöker den noga. Den är lite slemmig. Han kastar iväg den. – Akta snigeln! säger morfar. Den behövs i naturen. Ska vi åka vidare till stranden nu? – Ja, det gör vi, säger Benjamin och springer tillbaka till bilen. På vägen tävlar de om vem som kan se flest jättelokor genom bilfönstret. Benjamin vinner.


Varför är snigeln slemmig? • Snigeln bildar slem för att den lättare ska kunna glida fram på marken. Slemmet skyddar snigeln, så att den inte torkar ut eller blir skadad. • Snigeln äter helst svamp. Den har en vass tunga som den skrapar loss maten med. • Snigeln kan själv bli uppäten av någon hungrig igelkott, mus eller fågel. Men en slemmig och hal snigel kan vara svår att fånga.


När de är framme vid stranden skuttar Benjamin genast ner till vattnet. Han ser en brännmanet och kan inte låta bli att peta på den med en pinne. – Varför bränns maneten? undrar han. – Jag vet faktiskt inte vad det ska vara bra för, säger morfar. Längre bort på stranden ligger en öronmanet. Den bränns inte. Den är mjuk som gelé och mysig att hålla i. När Benjamin lekt med maneten en stund är den alldeles trasig.


– Var rädd om maneten! Gud har gjort den, säger morfar. – Nää, den är äcklig, säger Benjamin. De bygger ett sandslott och lägger den trasiga maneten på taket.

Varför bränns maneten? Brännmaneten har bränntrådar för att kunna fånga smådjur som den vill äta. Om räkor eller småfiskar simmar emot trådarna blir de förlamade och fastnar i trådarna. Då kan maneten stoppa in dem i sin mun. Munnen sitter på manetens undersida.


Benjamin får en idé. – Vi bygger en vulkan!

De gör en stor hög av sand. På toppen gör de ett hål som får vara kratern där lavan kommer ut. De låtsas att vulkanen får ett utbrott och att lavan rinner ner över slottet. Till slut kan man inte se slottet längre. – Morfar, visst finns det inga vulkaner i Sverige? – Nej, men jag tror att det gjorde det för längesedan.


Vad är ett vulkanutbrott? • När en vulkan får ett utbrott kommer magma (smält berg) upp från jordens inre. När magman kommer upp blir den lava, som rinner ut ur vulkanen. Samtidigt kommer tjock rök med giftiga gaser och aska. • Ibland blir det vulkanutbrott i havet. När lavan stelnar kan det bildas en ny ö. • Det finns inga vulkaner i Sverige, men det har funnits för länge sedan. Man tror att Alnön utanför Sundsvall har varit en vulkan och i Skåne finns rester av gamla vulkaner.


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.