9789180382458

Promenadguide förnyfik n

65 NYA

a

Leif Fredén

Djävulen på Linnégatan

1 Esperantoplatsen

2 Kinesiska muren

3 S/S Bohuslän

4 Snabben

5 Svea

6 Kronhuset

7 Statyn

8 Köpmansgatan 27–29

9 Rum 397

10 Hotellplatsen

11 Kontoristföreningens hus

12 Palmhuset

13 Exercisheden

14 Elyséum

15 Stora Katrinelund

16 Biskopsvillan

17 Valhallabadet

18 Apotekarnes

19 Fyren på Johanneberg

20 Cirkus

21 Brunnslocket

22 Wadman

23 AB Hemtrefnad

24 Dicksonska folkbiblioteket

25 Landala pumphus

26 Carl Oscar Olssons trädgård

27 Änggårdens odlareförening

28 Elektrotekniska byrån

29 Djävulen på Linnégatan

30 Korsettfabriken

31 Gamla Annedal

32 Seminarieparken

33 Rya skog

34 Aftonstjärnan

35 Friedländerska kyrkogården

36 Kvillebäcken

37 Ringön

38 Bergslagernas järnvägar

39 Spårkorset i Hjällbo

40 Terräng-Axel

41 Säveån

42 Bertilssons stuga

43 Härlanda 1100-talskyrka

44 Kolerakyrkogården

45 Gårdakvarnen

46 Svarta damen på Överås

47 Ingrid Wallberg

48 Provhusen

49 Elefanterna i Örgryte

50 Spårvägsmuseet

51 Gamla judiska kyrkogården

52 Emerentia Krakow 53 Pellerin

54 Kal å Ada 55 Systrarna på Liseberg

Förord

I Göteborg finns många märkvärdigheter, fler än jag någonsin kunnat ana. Det konstaterade jag redan under arbetet med min förra bok, Små göteborgska kuriositeter . När boken sedan kom ut hörde läsare av sig och berättade om kuriositeter man saknade i min bok. Och jag fick höra nya historier om sådant som har funnits och som man i dag bara kan se spåren av. Eller sådant som är helt borta och där man får försöka pussla ihop en berättelse av tecken och vittnesmål.

Jag noterade allt detta och ganska snart förstod jag att jag måste skriva ytterligare en bok. Till min glädje fick jag också veta att många använder min bok precis på det sätt jag önskar; man går ut och promenerar i stan med boken i fickan och letar reda på kuriositeterna. Kanske har jag på det viset bidragit till att förbättra den göteborgska folkhälsan. Den nya boken 65 nya göteborgska kuriositeter har därför undertiteln Promenadguide för nyfikna.

Det blev alltså nödvändigt för mig att fortsätta mina promenader. Och då hittade jag ytterligare ett stort antal udda sevärdheter som jag tidigare inte känt till eller inte uppmärksammat som någonting värt att berätta om. För det är just historierna kring märkvärdigheterna som gör dem till kuriositeter; någonting man blir nyfiken på och vill veta mer om. Det gör också att berättelserna tillför nya insikter i stadens historia. Kanske kan de också hjälpa till att förstå varför dagens Göteborg ser ut som det gör.

För att du lättare ska kunna orientera dig har jag försökt disponera innehållet geografiskt och delat in boken i olika delar: Innerstaden, Norr, Öster, Söder och Väster. Jag hoppas också att kartan ska vara en hjälp på vägen.

Trevlig läsning – och vill du så kanske vi ses där ute i staden.

Leif Fredén

© 1. Esperantoplatsen

Att det finns ett språkcafé på Esperantoplatsen låter inte som en tillfällighet. Platsen, strax innanför vallgraven vid Rosenlund, fick sitt namn 1954 på initiativ av stadens esperantoklubbar. Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) hade sin verksamhet i närheten och så även esperantorörelsen.

Det var den polske ögonläkaren Ludwig Zamenhof som 1887 lanserade ett förslag till ett internationellt språk, som han kallade ”esperanto”. Tanken var att esperanto skulle fungera som ett andraspråk och leda till ökad förståelse mellan människor och minska risken för krig.

Ganska snart ökade intresset för detta internationella språk och det bildades esperantoklubbar i flera länder, så även i Sverige, till exempel i Uppsala där en förening grundades redan 1891. Det bildades även ett internationellt förbund 1908.

Det är lätt att tro att esperanto numera är ett dött språk när engelskan mer och mer tagit över som internationellt språk. Rörelsen är dock fortfarande livaktig och det finns fortfarande en esperantoförening i Göteborg.

Språkcaféet på Esperantoplatsen har funnits sedan 2004. Syftet med caféet är att man ska få chansen att praktisera sitt favoritspråk i en avslappnad och stimulerande miljö. Tyvärr finns inte esperanto för närvarande på programmet, men det är säkert öppet för initiativ.

1 Esperantoplatsen 7–9

2 Skeppsbron 4

© 2. Kinesiska muren

1959 öppnade Sveriges första kinarestaurang i det här huset på Skeppsbron i Göteborg. Det hade visserligen serverats kinesisk mat i Stockholm tidigare, men Kinesiska muren var först som renodlad kinakrog. Det var en kinesisk sjömanskock, Liu Wan Chong, som vid ett besök i stan blev akterseglad och då bestämde sig för att stanna. Efter några år i Stockholm, bland annat som köksmästare på Berns, återvände han till Göteborg, startade Kinesiska muren och tog hjälp av några kockar från Taiwan för att komponera menyn. Då föddes också den legendariska ”tre små rätter”.

En bit in på 1960-talet började göteborgarna mer och mer uppskatta kinamaten och Kinesiska muren blev otroligt populär och känd för att servera ”billig, mycket och god mat”, enligt en egen slogan. År 1991 hade man tjugofem anställda, men konkurrensen från den skog av kinarestauranger som öppnats i snart sagt varje stadsdel drabbade pionjären. Den 30 juni 2016 lades verksamheten ned för gott.

Då hade också huset, som numera kallas ”Kinesiska muren”, en längre tid varit föremål för stadsplanerarnas klåfingrighet och hotades flera gånger med rivning i samband med utvecklingen av Skeppsbron. Den ståtliga byggnaden uppfördes 1915 som kontor och banklokal för Göteborgs Handelsbank och är ovanligt hög för sin tid och ett gott exempel på de nationalromantiska ideal som rådde. Här finns burspråk och smidesdetaljer samt bevarade originalfönster. År 2017 blev huset grundförstärkt eftersom det i likhet med grannen hade problem med sättning. Numera har byggnaden märkningen q, vilket inkluderar rivningsförbud. I den senaste planen för området finns Kinesiska muren med som en inkluderande del i den nya bebyggelsen. Men någon ny kinakrog i huset lär vi knappast få uppleva.

© 3. S/S Bohuslän

I drygt fyrtio år gick hon året runt i trafik längs Bohuskusten – från Göteborg till Kungshamn via Marstrand, Lysekil och Smögen. Det var den tidens snabbaste och bekvämaste sätt att förflytta sig längs kusten och ut till öarna innan broarna byggdes.

Hon var ett för sin tid luxuöst och komfortabelt fartyg, byggd på Eriksbergs Mekaniska Verkstad och sjösatt 1913. Under 1950-talet, när bil och buss snabbade upp transporterna, kunde S/S Bohuslän inte längre konkurrera och hon sattes då in i Öresundstrafiken och även en period på en linje från Strömstad till norska hamnar. Ett par somrar i slutet av 1950-taket kom hon dock tillbaka till västkusten.

Men 1963 hade hon gjort sitt och såldes som skrot och det var nära att hon huggits upp. Då bildades Sällskapet Ångbåten som med insamlade medel lyckades köpa loss Bohuslän för 60 000 kronor och 1966 kunde hon återvända till Göteborg.

I dag är hon västkustens sista skärgårdsångare och unik eftersom hon är renoverad till i det närmaste originalskick. Hon finns kvar tack vare ideella krafter som sköter både underhållet och trafiken under sommarhalvåret. Nu går hon på dagsturer i Bohuslän och i chartertrafik. Hon har sin hemmakaj vid Stenpiren.

© 4. Snabben

Återbruk och retro har varit en trend i ett antal år nu. För Snabb Sport & Byteshandel på Magasinsgatan 7 är det själva affärsidén sedan 1950. Det var Sture Appelvik som startade verksamheten i en liten lokal i Majorna. På den tiden kunde man byta allt möjligt och butiken fungerade emellanåt även som en sorts pantbank. Ryktet gick, affärsverksamheten växte och ibland var det kö ända ut på gatan. Efter några år flyttade man till en större lokal på Torggatan i gamla Östra Nordstan och när stadsdelen skulle rivas 1970 gick flytten vidare till Magasinsgatan. Och här ligger Snabben kvar, fast i ett annat hus eftersom rivningsvågen även kom hit så småningom.

Hur kan då en så förhållandevis enkel affärsidé överleva i mer än sjuttio år? De senaste fyrtio åren har Snabben helt inriktat sig på sportutrustning med fokus på vintersport. Och generationer av ungdomar har här kunnat byta ut sina skridskor och skidpjäxor för en rimlig peng allt eftersom fötterna har vuxit. En kuriositet med Snabben är att man har ett litet anspråkslöst vintersportmuseum innanför dörren, där många kan hitta sina gamla favoriter. Och varje dag när man öppnar ställer man ut den gamla rattkälken och träskidorna som inropare. Eller som en hälsning från historien. 4 Magasinsgatan

© 5. Svea

Om du höjer blicken när du går längs Västra Hamngatan och passerar Elite Plaza Hotel, kan du inte undgå att lägga märke till den obegripligt ståtliga sköldmön på taket som pekar mot ett okänt fjärran. För säkerhets skull i sällskap med ett lejon. Vad är det här för bjäfs? Eller har hotellägaren drabbats av nationalromantiskt patos? Det står nämligen Svea i frisen under statyn.

Moder Svea är en kvinnlig nationspersonifikation för Sverige och ska ha skapats i slutet av 1600-talet. En liknande staty finns även på riksdagshuset i Stockholm. Men vad gör Svea på taket av ett hotell i Göteborg?

Förr i tiden hade försäkringsbolag namn som Nornan, Fylgia, Fenix, Njord – och Svea. Och mycket riktigt, Brand- och lifförsäkringsaktiebolaget Svea grundades i Göteborg 1866 och var ett av de första i sitt slag. Affärerna tycks ha gått bra för 1889 lät man uppföra en ny, stilig kontorsbyggnad på Västra Hamngatan 3 med en nationssymbol som galjonsfigur. Huset är ritat av Adolf Emil Melander och är byggt i florentinsk nyrenässans. Och takstatyn har namnet ”Moder Svea med Rikets Lejon” och är tillverkad i Berlin och är Göteborgs enda kvarvarande takstaty. Fram till andra världskriget fanns även tre bronssfinxer på takets hörn.

1970 flyttade försäkringsbolaget, som då ingick i Skandiagruppen, ut och under ett par decennier användes huset av Göteborgs universitet innan Elite Plaza Hotel flyttade in 1999 efter en genomgripande ombyggnad.

5 Västra Hamngatan 3

”Den som tar en promenad upptäcker ofta någonting nytt att berätta.”

Små göteborgska kuriositeter innehåller 62 sevärdheter du annars skulle missa. Här finns kuriositeter som den lustiga utsmyckningen på hörnhuset i Linné (som i folkmun kallades Daltas röv), den besynnerliga gatuadressen Stora Nygatan 17 ½, den märkliga väggfrisen vid Kungstorget med den barske polisen och den gladlynte muraren samt James Dicksons trottoar som leder från Örgryte in till Göteborg. Men varför vägrade Dicksons granne Julius Lindström att gå på trottoaren?

Varje kuriositet har sin lilla historia.

Boken är geografiskt indelad och en karta med alla kuriositeter hjälper dig att hitta rätt.

Svarta damen