9789180275170

Sanningen om Gerard Parajet Eva Willerud

1.

Prolog.

Gerard Parajet är en ung fransk läkare, som kommit till Stockholm under 1910-talet för att utbilda sig inom själavård.

Hans mor är svenska och besöken hos morfar har gjort honom bekant med alla sorters människor. Inte bara de lärde, som man säger i folkmun utan helt vanliga arbetande människor. Morfar var lärare och undervisade på flera ställen i landet, men ett ställe har han berättat extra mycket om och den platsen är Gerard nyfiken på.

I den här beskrivningen över vem Gerard är framgår det att han har känslighet för människors själar. Inget han varit bekväm med. En medmänniskas oro, smärta och sorg har han omedelbart noterat vid sina undersökningar av de patienter han mött. Hans ord har varit hårda, som om han inte varit en god läkare att träffa! Problemet för honom är att dölja den verkliga orsaken till att människor drabbas av olika sjukliga tillstånd. Han ser snabbt hur det hänger ihop och skulle han säga dem i klartext allt han ser, skulle ingen patient våga anlita honom. Det här är inget framgångsrikt arbetssätt, om man vill få många patienter till sin klinik. En hel rad negativa saker finns att säga om den unge Gerard,

2. men han är nu kommen till Stockholm för att studera själsliga åkommor vid Stockholms modernaste sjukhus, Serafimerlasarettet och nyöppnade Långbro psykiatriska sjukhus. Här bedrivs det undervisning och forskning. Den psykiatriska forskningen är han mycket angelägen att få tillträde till. Gamla synsätt i vården är på väg bort.

Nytänkande är hans signum!

Gerard är uppfylld av att svenska språket faller in rätt på alla sätt. Han upplever inga som helst problem, men en viktig sak måste uppmärksammas! Han samtalar i en mer gammeldags svenska och det är hans mors ord som klingar ur honom. Samtalen med modern har alltid varit på svenska och att skriva på svenska är inget problem. Han infinner sig vid fakulteten för själsliga åkommor och då som student! En mycket speciell situation. Han måste infinna sig där för att bli mer klarsynt över den förmåga han besitter!

Ja, Gerard är en annorlunda person på alla de sätt. Hans inställning till olika personligheter överensstämmer med en känd tysk psykiater och psykolog vid namn Ernst Kretschmer. Denne läkare har gjort sig känd för en teori om att det finns intima samband mellan de yttre kroppsliga

3. formerna och de själsliga företeelserna. Gerard vill inte beblanda sig med hans förklaringar, men ser ändå ett samband med hur kroppen blir påverkad av själens våndor.

Det är exakt rätt i teorin ända tills att sambanden ska förtydligas. Då ger sig Gerard ut i en egen förklaring och det är den han är här för att få klarhet i. Varför då resa ända hit, när han har tillgång till all världens kunskap från det universitet han studerat vid? Jo här finner han människorna som hans mor och morfar ofta berättat om. De som bor på landet och i staden, som har svårigheter att leva av god hälsa. Därför vill Gerard studera i Stockholm och samtidigt få möjlighet att ta sig ut till byar och möta allmogen. I Frankrike har han enbart levt i stadsmiljöer och inget annat än stadsliv av god sort har han där mött.

En betydande sanning om Gerard är att han har funnit sin kärlek i Stockholm. Förra året stannade han till vid Teaterrestaurangen för att äta en god lunch. Vid ett bord intill satt en underbart vacker kvinna. Hon bar på en kreation i vinröd klänning, samt en kort svart jacka med pälskant. På huvudet en vit hatt med stort brätte. Rosa rosor dekorerade på en sida med ett band runt kullen och

4. rosorna. Den här kvinnan har sedan den dagen upptagit hans sinne och hjärta.

Sofia Johnsson är en ung kvinna från norra delen av Dalarna. Hon har bott i Stockholm i fem år och arbetar i en affär som säljer tyger och kristallkronor. En mycket speciell kombination av varor att förena, men affärsinnehavaren en kvinna, är väldigt väl medveten om att vackra tyger glänser mer i kristallkronans sken. Sofia bor inackorderad hos en familj som hyr ut ett rum i sin stora lägenhet. Hon har tillgång till egen ingång från trapphuset och även tillgång till ett litet kök.

Familjen har inget behov av en jungfru så rummet är uthyrt till Sofia som en egen bostad. Inget samröre med familjens liv alls. Nere på gården finns det toaletter i långa rader och bad i källaren. Även en bra tvättstuga. Allt är i god ordning.

Här trivs Sofia och har funnit några goda vänner under de år hon bott här. Ofta går de på teater och sedan till restaurangen för att äta något gott.

Sofias mor innehar en handelsbod i byn Särna. Innan Sofia kom till Stockholm var hon biträde i affären. En dröm har

5. alltid funnits inom henne att få bilda sig ett eget liv och ändra den långa traditionen i familjen, att vara trogen sin födelseplats. Också nyfikenhet att upptäcka nya platser och nya människor. Sofias far dog redan då hon var 10 år av en olycka i byn. Modern har sedan den olyckan arbetat hårt för att klara av familjens försörjning. Det finns en yngre bror som heter Ivan Johansson. Han är 15 år gammal och hjälper sin mor, men även han har längtan till något nytt, det vet Sofia.

6.

Kapitel 1.

År 1918.

Gerard ser en värld som är dold, där det finns liv som tillhör det förgångna. Den visar upp sig helt utan att han kan påverka eller agera i det han ser. Han lever i den!

Fåtöljen är skön att sjunka ner i med en ny bok från biblioteket. Han är ofta där och tittar efter nya verk om människors liv och den här som han har i sin hand är en god början på eftermiddagen. Lägenheten är inte stor, men den räcker för dem. Sofia är i sin affär och slutför en stor beställning till det stora huset i korsningen intill biblioteket.

Familjen som äger huset hyr ut lägenheter, som är vackert inredda, till dem som kan betala. Gerard är medveten om att Sofias intresse är att dekorera och skapa vackra miljöer.

Nu sitter han i sin fåtölj och tittar in mot köket. Fönstret fångar in solens strålar som bländar honom, men ändå ser han de vackraste av hustak skymta fram. Ett tak är mer glänsande. Ett tak har trasigt tegel och något tak är platt med plåt väl falsat. Han känner sig plötsligt ensam.

Uppdraget är slutfört. Det har varit ett uppdrag som engagerat honom på alla de sätt som hans intresse bjuder.

Han har blivit mer och mer känd för sin förmåga att genomskåda människans liv och samtidigt få fram orsaker till att sjuklighet och akuta situationer uppstår. Även

7. polismyndigheten har sänt honom fall av brottslig karaktär flera gånger och hans pricksäkerhet är fullständig. Flera mördare har han genomskådat, så tydligt att gripanden gått lugnt och stilla till väga. Det har blivit en mer betydande uppgift som smugit sig på honom, jämte arbetet som läkare. Man kan kalla det detektiv på ett sätt. Arbetet har även handlat om att genomskåda olyckor som människan ställts inför, men att se sina egna faror är han inte alls bra på. Kanske klarnar det mer och mer om han får leva ett behagligt och lyckligt liv. I dag ser han sin egen lycka med sin hustru vid sin sida, men han söker ännu mer kring deras liv att få klarhet i. Hur ska han finna det okända? Han vill få fram sanningen om sig själv och kärleken till Sofia. Varför kom hon? Vem är hon? Varför blev det kärlek mellan dem?

Han sjunker in i en dagdröm som försätter honom till en annan tid!

Tiden är 1818, där Gerard och Sofia befinner sig!

Det är sensommardag 1818 i den lilla byn. Tunga slöjor sveper in, som blir tunnare och tunnare. Till slut är de borta. Sofia tittar på honom med en kärleksfull blick.

Marken är fylld av små stenar vid gårdens öppning. En grind står på glänt. Stugan är kvar, trots att det blåst hårt den senaste tiden. Ett större kärr breder ut sig vid ladans södra gavel. En lada i sten med träpartier upp emot

8. nocken. Bara ett fönster finns för ljusinsläpp. Den lilla stugan är rödmålad och ser ut att ha fått nya tegelpannor, för det finns inga spräckta eller som fattas. Helt och välordnat.

Två spann fyllda med säd och tanken kommer omedelbart att dessa spann måste få plats inne i ladan. Inte stå där och bli blöta av ett skyfall, då dessa kommer på höstkanten!

Grustäkten ger ingen god skörd. Det måste betyda att säden är odlad på någon annan plats!

En kvinna tar emot dem!

Hennes kläder är exakt sådana som man bär vid denna tid.

Lång mörk kjol med ett förkläde i rand. Vit rand med omväxlande röd rand. Blusen är ljust blå och har veck upp i halsen, vackert formad med spets ner mot bröst partiet. Ett huckle i vitt på huvudet. En liten strimma mörkt hår har ramlat fram i pannan. I nacken en håruppsättning formad till en knut. Även den mörk. Hennes mörka ögon lyser välkomnande. Hela kvinnans gestalt är vacker. ” God dag herrskapet! Vad kan jag stå till tjänst med?”

Kvinnan ser helt fantastisk ut. Hon har ingen oro för att det kommer främmande på besök, vilket är en tanke som de funderar över.

Gerard finner orden snabbt! ” God dag frun, vi vill träffa er för att få reda på hur ni har det här.”

9. ” Stig in i min stuga. Vi har fått hem vår son i dag, som har varit långt borta för arbete. Familjen är lycklig för att han tagit sig ända hem. Bara för en kort tid, men vi får i alla fall träffa honom.”

Stugans lilla dörr är smal, men den är delad, så vid behov går den att öppna upp i hel skala. En vacker spegel i mitten på varje dörrhalva, med lister runt formade till en ram.

Något mer arbetad än vad som är nödvändigt. Färgen på dörren är mörkt röd och ramen är gulaktig. Rost gul är exakt beskrivning. Skav syns lite runt det smidda handtaget, men vid daglig användning blir det slitage.

Ett rum syns direkt, när vi stiger in i farstun. Där finns ett stort fönster med två lufter nära varandra med spröjs. I rummet finns det ett runt bord med sex stolar och en takkrona i smide med fem ljus. Mot väggen i söderläge syns en bäddsoffa väldigt väl ordnad med stora mörka kuddar i vackra mönster. Mörkt bottentyg, sammetsliknade med röda rosor uppe och gröna blad nertill. Blickfång direkt vid första ögonkastet. Framför soffan skymtar en korg med ved, vilket finns för den eldstad som inte syns, om man inte går in i rummet. Fönstret är dekorerat med en beigefärgad gardin i finaste lin. En röd ros i vas står mitt på bordet och i fönstret en pelargon med rosa blommor. Förhoppningsvis får vi mer kontakt med kvinnan och kan då få klarhet i vad som gör bostaden så välordnad.

10.

Ytterkläderna hänger vi upp på krokarna av järn, som finns till vänster i farstun. Skorna sätter vi prydligt på den lilla trasmatta som är ämnad att användas för skor. En garderobsdörr står på glänt, där långa stövlar i kraftigt läder skymtar fram. Ovanför hänger en lång svart rock med krage i sammet. Den lilla farstun är väl ordnad för kläder och annan förvaring.

Till vänster ett rum i vinkel med ett litet kök i ena hörnan av rummet. Vedspis, bakugn med kupa över. Det sprakar gemytligt från elden då vi får stiga ända in i rummet.

Fönstret är delat i fyra delar med spröjs runt varje glas. En lite mer sliten del mot norr ser det ut att vara, vilket är synligt på fler av husen här i området.

Kvinnans make har inte kommit hem ännu från sitt arbete på gården, en bit upp i byn. Här finns det flera gårdar att få arbete vid, men i dag är han på den stora gården som ligger nära gatan, ner mot det område som vi befinner oss i. ” Var så god och sitt! Jag vill verkligen visa er hur vi har det.

En dag i början av november stod det klart, att min make skulle få mer arbete hos bonden, bara under säsong. Vi blev så glada, fastän det har varit svårt att få tjänst på nära håll. En av våra söner bor långt upp i landet och där arbetar han som dräng, men bara under säsong. Här är det bra. Vi har goda somrar och sköna varma höstar. Platsen är välkänd för sitt goda klimat. Nu vet vi om att det går att stanna kvar här mer bestämt, än vad vi trodde från början.

11. ” Tack för er vänlighet. Jag och min fru vill träffa er för vi har varit runt här i trakten och vill ta del av hur livet är här.

Det finns arbete och sedan bostad i närheten! Allt som det ska vara, men hur har ni det med skola? Finns det någon sådan? En kyrka ser vi uppe vid branten.”

Kvinnan svarar! ” Det finns ingen skola men våra barn har fått bra undervisning av fröken Carlsson, som kommer hit till trakten varje sen höst och stannar fram till våren. Hon bor ofta hos någon bonde i byn och kan på så sätt få mat och husrum.

Avgiften till henne betalas av kyrkan. Prästen har överinseende och kommer en gång om året och kontrollerar att barnen lärt sig läsa, skriva och så katekesen! Vi föräldrar här i byn har inte behövt lära våra barn av egen förmåga, vilket är vanligt på många ställen.

Det jag har lärt våra döttrar är att sy, väva och hushållning, det som min mor lärde mig. Jag har hört att det råder olika uppfattningar om hur det ska bli med allmän skola för alla barn. Det kostar att betala en skollärare och hur många finns det på landet som har utbildning? I en lärostad finns det många som kan, men inte här. Vi har haft tur som kommit hit. Min make har lärt våra söner att arbeta med jorden och under deras mycket unga år kunde de få kortare anställning hos bönderna under säsong. I dag är de vuxna och har godhet att veta hur de ska leva för att må bra. Ja, jag är mycket klarsynt, säger min make ofta till mig.

12.

Vi har fyra barn. Två söner och två döttrar. Döttrarna bor här hemma. De har startat en sybehörsaffär. De säljer lite annat också, som ved och olja till våra lampor. Den ligger intill gården, som min man arbetar vid just i dag. Det blev så bra! Huset, som var en gammal sliten stuga från början var ämnad som bostad för den gamle ägaren till gården, men han föll ner död efter ett arbete här nere i skogsdungen, en sen höstkväll för fyra år sedan. Huset blev tomt och stod utan användning, tills att våra döttrar blev erbjudna att hyra huset. De kunde starta sin sybehörsaffär.

Vi är mycket glada över vänligheten mot oss och det som är viktigast är att Sofia och Maria som de heter, har ett bra arbete och att deras intresse för sömnad är uppmärksammat.” ” Det låter väldigt intressant det ni säger frun!” svarar Gerard med andhämtning. Det bara väller spännande information ur kvinnan. Hennes svar på vad hon heter får de inte och Gerard väljer då att inte pressa henne om detta.

Hon fortsätter! ”Mannen som dog hade inte hunnit flytta in. Han var ute och skulle såga ner en stor tall mitt i skogen. När tallen föll, kom den snett och slog till honom över huvudet. Döden lär ha inträtt omedelbart, vilken doktor Sandström konstaterat. Ingen kan gå dit in i skogen efter händelsen.

Det finns en del personer här, som säger att bonden sitter kvar där i sin sorg över vad som hänt.

13.

Gerard fortsätter! ” Det är verkligen trevligt att besöka er, men den här sista berättelsen ger oss lite tunga tankar som naturligtvis är en tyngd att bära för byn.

Vi är här för att ta del av hur livet är och hur bra ordning det är med arbete och undervisning, men en aktuell fråga har vi. Skolans framtid! Ska alla barn få undervisning?

Viktigt är att kunna läsa, räkna och skriva. Statens planer är väl att upprätta skolor som ger alla barn möjlighet till undervisning! Det som gläder oss är ju att livet fungerar bra för er här. Hur har era grannar det?”

Kvinnan svarar! ” Jo, det finns flera här som arbetar som vi gör. I den här delen av byn har vi blivit en egen liten avdelning med små ställen, som har uthus, en gris, en ko och kanske även höns.

Ofta träffas vi på kvällarna nere vid korsningen vid den stora ängen, den som breder ut sig mot vattnet. Det är där bondens hö växer. Då det är skördetid får vi alla vara med och hjälpa till att hässja hö och räfsa ihop det som ska in i ladorna. Jag ser med glädje ert besök och vill servera kaffe och nybakade bullar. I dag har jag gjort en god äpplekaka som kanske också smakar!

Mycket har förändrats sista året. Gränserna är stängda för handel av bland annat kaffe och tyger. Mina egna tyger blir mer sålda i dag, än för bara ett år sedan. Kaffe har vi kvar, sedan det gick att få hem via gårdfarihandlaren. Han har

14. kommit hit en till två gånger om året. Hans intresse för trakten är mer känt nu, sedan grannens hustru följde med honom. För cirka fem år sedan var han helt okänd här.

Det har tidigare varit fri handel med bland annat kaffe och tyger. Allt har förändrats fort, när vårt landsstyre stoppat importen. Det är bra på många sätt, men kaffet vill vi inte avstå ifrån.”

Gerard svarar! ” Tack vi tar gärna emot ert erbjudande om kaffe och det är mer information än vad vi någonsin tänkt att få del av. Vi förstår att ert arbete omedelbart påverkas av vår regerings regler.”

Kvinnan fortsätter! ” Det ger oss vanliga människor mer värde i det hantverk vi kan utföra. Jag och döttrarna gynnas genast av maktens ordning, men herrskapet! Tag plats vid bordet! Jag blev så upptagen av att berätta.”

Vi sätter oss vid det bord som finns i köket. Runt och med en vit vacker duk med brodyr. Det finns mycket kunskap i att sy och väva i hemmet, vilket omedelbart är synligt.

Döttrarnas intresse kommer verkligen av modern det kan man gissa. I en del av köket står det en liten vävstol, som har en väv pådragen, men den är bara påbörjad. Det som syns av mönstret är en vit rand och en ljusblå rand och mellanpartiet är vitt. Den blå färgen är exakt samma som kvinnas blus.

15.

Kakan med äpple smakar verkligen gott och bullarna är stora med full jäsning. Kaffekitteln ger oss gott kaffe.

Under tiden som vi sitter här och njuter av hur vackert det är runt oss, får vi veta att det finns tunga historier om hur människor dött av dåliga människors beteenden.

Kvinnan säger! ” Jag ska berätta en sann historia om min granne i söder!

Kvinnans make föll ihop över en vagn, då hästen började galoppera. Den blev antagligen skrämd av något. Mannen dog omedelbart. Det var vinter och mörkret hade infunnit sig tidigt den där eftermiddagen. Det tog flera timmar att finna honom. Tungt liv för familjen blev det och i dag bor de längst söder i byn i en liten stuga. Flera år efter händelsen var hustrun tungt sörjande och än i dag går hon böjd. Det talas om hur hon blivit utsatt för oförskämda uttalanden över hur hon lever. De som uttalar sig är naturligtvis inte klarsynta i hur sorg tar sig in i en människa. Jag vill inte gå in i diskussion med någon över en sörjande människas liv, men jag vill ändå nämna historien!” ” Hur menar ni?” säger Gerard. ” Jo det är många människor som får tyngder i sina liv och det är få förunnat att leva utan att tråkigheter uppstår.

Men det är min övertygelse. Berättar jag om andras öden, ger det mig själv omöjliga livshändelser. ” Gerard fortsätter!

16. ” Ja nog kan det så vara! Det är dags för oss att tacka för besöket. Det är spännande att gå omkring här och bekanta oss och kanske är sybehörsaffären öppen för ett besök.” ” Ja, de har öppet tills klockan slår sex på eftermiddagen och det är fler besökare nu än i början och det är vi verkligen glada för. Mitt bidrag till varorna är mina dukar i lin och även tyger i tjockare ull har jag börjat väva. De passar bra till ytterkläder och andra klädesplagg, som ska användas då vind och kyla drar in. Mitt råd till er är att presentera er som paret på besök.”

Det är nu sen eftermiddag och solen är på väg ner mot strandkanten och i förgrunden ser vi den omtalade skogsdungen med tall och gran omväxlande. Plötsligt vill vi möta skogens doft och mystiken som kanske finns där.

Promenaden ner mot skogen har plötsligt blivit spännande.

Den vägsträcka som ligger framför oss är mest bestående av grovt grus. Grus som inte är bra för hästarna, men hovslagaren får naturligtvis arbete!

Tragiska händelser kommer vi att möta på vår vandring och vi kan inte agera eller rädda någon från händelserna.

Kvinnans berättelse är tydlig och hennes beskrivning av de människor hon har runt sig, förser oss med nyfikenhet. Hon satte sig ju ner vid sitt bord och berättade, trots att hon är övertygad om att det inte gagnar hennes eget liv.

Berättelsen utspelar sig mellan åren 1918- 1920 i Stockholm och i den mindre hamnstaden Vikar och dess skärgård. Under Gerards sökande efter sanningen kring ett antal mord och kring sitt eget liv söker vi efter sanningen om honom. Vi själva måste vara detektiver på samma sätt som Gerard när vi försöker förstå hans tankar och idéer. Vi måste läsa mellan raderna och utforska hans personlighet.

9 789180 275170