9789180075473

Page 1

KIMAGEORGE

VILLDULÄRADIG SURYOYO? - Exempel - Övningar - Tips - Tricks -

YALLA, TOCHO YULLFINA SURYOYO! www.lasuryoye.com




VILL DU LÄRA DIG SURYOYO? Här kan DU lära dig Suryoyo såsom det pratas! Börja med att sätta DITT mål och skriv ner NÄR du vill nå det! LYCKA TILL!

MITT MÅL ÄR ATT LÄRA MIG: ____________ (ORD) FRÅN__________TILL:________(DATUM) NAMN:_________________ Yalla, tocho yullfina Suryoyo!

www.lasuryoye.com


© KIMA GEORGE, 2021 FÖRLAG: BOD – BOOKS ON DEMAND, STOCKHOLM, SVERIGE TRYCK: BOD – BOOKS ON DEMAND, NORDERSTEDT, TYSKLAND ISBN: 978-91-8007-547-3


Om du talar till en människa på ett språk som hon förstår, går det till hennes huvud. Om du talar till henne på hennes eget språk, går det till hennes hjärta. (Nelson Mandela)


INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID: FÖRORD . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 - 11 LÄSANVISNINGAR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12-13 KAPITEL - 1 -

Tal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14-19

KAPITEL - 2 -

Tid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20-25

KAPITEL - 3 -

Färger . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26-31

KAPITEL - 4 -

Kroppen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32-42

KAPITEL - 5 -

Kläder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43-48

KAPITEL - 6 -

Hem & Hushåll . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49-56

KAPITEL - 7 -

Mat & Dryck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57-63

KAPITEL - 8 -

Djur & Natur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64-70

KAPITEL - 9 -

Saker & Ting . . . . . . . . . . , . . . . . . . . 71-77

KAPITEL - 10 - Fest & Högtider . . . . . . . . . . . . . . . . . 78-81 KAPITEL - 11 - Familj & Relationer . . . . . . . . . . . . .

82-87

KAPITEL - 12 - Viktiga Ord & Meningar . . . . . . . . . . 88-96 TACK

- - - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97

BÖN

- - - Fader Vår/Abun D´baschmayo . .

98-99

SLUTORD . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100

-6-


FÖRORD - 1 Shlomo,! I denna bok har jag valt att skriva på SURYOYO såsom det pratas för att DEN och DE som vill lära sig det, ska kunna göra det på ett enkelt sätt. Jag är dock medveten om att inte ALLA Suryoye (Assyrier/Syrianer/Kaldéer) pratar så här och min ambition är inte heller att påstå att detta är det ENDA sättet. Tvärtom är jag öppen för att fler av oss kan bidra med sina tips och tricks så att den yngre generationen kan få en chans att lära sig prata på “Suryoyo” såsom vi säger det på “vårt språk” . Suryoyo är ett gammalt språk som har kunnat spåras långt tillbaka i tiden, så långt som att ligga bakom det första skriftliga alfabetet. Det är också ett språk som sägs ha talats av självaste Jesus. Kärt barn har många namn och kanske är det extra komplicerat just för detta språk, men jag har valt att INTE ge mig in i den debatten.

Här väljer jag istället att lyfta fram språket Suryoyo såsom det pratas och inte det klassiska skriftspråket, “kthobonoyo”. Detta, dels på grund av att skriftspråket skiljer sig väldigt mycket från talspråket och dels för att det skrivs på tecken som inte går att läsa med vanliga latinska bokstäver.


FÖRORD - 2 Språket har påverkats av de majoritetsspråk som har talats i de länder som “vi” har bott i och fortfarande bor i. Därför har det, för de som bott i till exempel våra ursprungsländer;Turkiet, Syrien, Irak och Libanon (Mesopotamien), influerats av både det turkiska och det arabiska språket. På samma sätt har vi, som lever i Sverige idag, “lånat” in svenska ord som vi uttalar lite annorlunda för att passa in så att det låter mer som Suryoyo. Några exempel på ord som vi lånat är “integration” och “dator” som vi uttalar som “integraasion” och “daata” så att det passar in i det resterande uttalet. Oftast är det nya ord som inte ens fanns på den tiden som vårt språk utvecklades, För att exemplifiera detta ytterligare tänkte jag härnäst ta upp några exempel från mitt eget liv. Första exemplet kommer från tiden då jag var nygift och pratade med min svärmor. Efter en stund stoppade hon mig och sa att hon inte förstått något av vad jag hade sagt. Detta då jag blandat in så mycket svenska att det var omöjligt för någon som inte också kunde svenska, att förstå mig. Det blev en bra väckarklocka för mig. Tack för den väckarklockan, annars kanske jag skulle ha fortsatt blanda in språken utan att göra något åt saken.


FÖRORD - 3 Nuförtiden försöker jag att inte blanda de båda språken, utan håller det mer renodlat. Oftast lyckas jag med det, förutom när vi hälsar på varandra. Detta, då vi inte bara har “lånat” det svenska hälsningsordet "hej", utan även integrerat det så väl, att vi inte ens längre reflekterar över att det inte är på Suryoyo. Numera hälsar vi sällan på Suryoyo utan säger oftast "hej" istället för “shlomo”(betyder fred direktöversatt). Samma sak gäller när vi hälsar tillbaka och säger “hej” istället för “shayno” (=betyder också fred direktöversatt). Exempel nummer två kommer också det, från tiden då jag var nygift. Då hände det ganska ofta små missförstånd mellan mig och min man, trots att vi båda “trodde” att vi pratade på Suryoyo. Detta då hans familj blandar in arabiska ord eftersom de bott i arabisktalande länder och vi som bott här i Sverige blandar in en hel del svenska ord. Dessutom är jag uppväxt i en familj som ursprungligen kommer från Midyat, Turkiet, varför vi även blandar in turkiska ord. Det kunde vara ett så vanligt ord som handduk och som jag kallar för “chaowlie” medan min man kallar den för “peschkire”. Tredje exemplet handlar om ordet “hefer” som jag länge trodde var på Suryoyo. Kan du gissa vad det är innan du läser vidare? Inte? Fortsätt då att läsa, för just det ordet finns det bara ett namn på i Suryoyo, men av någon anledning kallade min mamma ändå alltid jästen för “hefer”. Troligtvis är det för att vi bodde några år i Tyskland där jag och min syster också föddes.


FÖRORD - 4 Att "hefer" var på tyska upptäckte jag dock långt senare. Detta, då min svärmor en dag bad mig att köpa med jäst som hon kallade “hmiro” då hon skulle baka. När jag inte förstod vad det var hon ville ha, ringde jag till min syster och bad om hjälp. Hon förklarade då att det säkert hängt med från tiden i Tyskland där min familj bott i cirka tio år, som en sorts mellanlandning innan vi till slut hamnade här i Sverige år 1976. Ett sista exempel från mitt eget liv, som jag väljer att ta upp så här i början av boken handlar om problemen som dyker upp när vi ska föra en dialog mellan yngre och äldre. För oss blev det extra påtagligt i takt med att mina egna föräldrar blev äldre och det lilla svenska de då kunde, försvann nästan helt. Detta blev ett problem då vår yngsta son, Emilio, inte kunde föra en dialog med varken sina mor- eller farföräldrar då han inte kunde Suryoyo och de inte kunde svenska längre. Det var också främst detta "problem" som senare blev grunden till denna bok. Vi började sakta men säkert öva på ord, begrepp och ramsor på Suryoyo. Hans yaya (mormor) Bessi blev glad när hon fick höra honom rabbla upp färgerna. Även nana (farmor) Haryet blir glad varje gång han säger något på Suryoyo precis som han själv blir glad över att kunna prata med henne. Genom att lära sig Suryoyo kan våra barn och äldre pratas vid på vårt eget språk och modersmål, utan att behöva använda ett annat språk.


Vill du lära dig Suryoyo? Om JA? Då har du hittat rätt! Den här boken är till för - DEN och DE - som vill lära sig - Suryoyo såsom det pratas. Den är också till för ALLA som vill lära sig Suryoyo på ett enkelt sätt! Här finns text, bild samt övningar för att man ska lära sig att prata och förstå det mest grundläggande. Boken innehåller 12 kapitel som täcker olika områden för att man ska kunna föra en enklare dialog på Suryoyo.

Lycka till! www.lasuryoye.com


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.