9789179874094

Page 1


På vår hemsida finns arbetsmaterial till boken. Det är kostnadsfritt att ladda ner, utan kod eller inlogg. Där finns också mer information om var det finns hjälp att få.

Varmt tack till Stiftelsen Längmanska Kulturfonden för stöd till research och intervjuer.

Art.nr 44513 ISBN 978-91-7987-409-4 Upplaga 1:1 © Marie Oskarsson Nypon förlag – en del av Studentlitteratur info@nyponochviljaforlag.se www.nyponochviljaforlag.se Studentlitteratur AB, Lund Titel: Koll på barnkonventionen Författare: Marie Oskarsson Formgivning och layout: Eva Andreasson Omslag: Nils Olsson Bildkällor: s. 7: Monkey Business Images/Shutterstock; s. 9: National Portrait Gallery, London; s. 11: Drop of Light/Shutterstock; s. 12: Joaquin Corbalan P/ Shutterstock; s. 14: New Africa/Shutterstock; s. 17: Romolo Tavani/Shutterstock; s. 19: poltu shyamal/Shutterstock; s. 21: Elena Nichizhenova/Shutterstock; s. 22: Riccardo Mayer/Shutterstock; s. 25: Kryzhov/Shutterstock; s. 27 (överst): Tuzemka/ Shutterstock, (nederst): Mamunur Rashid/Shutterstock; s. 29: Prostock-studio/ Shutterstock; s. 31: fizkes/Shutterstock; s. 33: Olesya Kuznetsova/Shutterstock; s. 35 (överst): Alex Brandon/TT, (nederst): Alexandros Michailidis/Shutterstock; s. 36: Anders Wiklund/TT; s. 41: Tatiana Gordievskaia/Shutterstock; s. 42: Paolo Airenti/Shutterstock; s. 45 (överst): romul 014/Shutterstock, (nederst): Daisy Daisy/Shutterstock; s. 47: 271 EAK MOTO/Shutterstock; s. 49 (överst): Ajdin Kamber/Shutterstock, (nederst): Elizaveta Galitckaia/Shutterstock; s. 52 (händer): Sokor Space/Shutterstock; s. 53 (klubba och lagbok): INBJ/Mostphotos; s. 54: morrowlight/Shutterstock Tryckt av BESTinGraphics, Belgien 2021


Marie Oskarsson



INNEHÅLL FÖRORD   6 VÄGEN TILL BARNKONVENTIONEN   8 BARNKONVENTIONEN I SVERIGE   13 BARNKONVENTIONEN SOM LAG   15 FÖR VEM GÄLLER BARNKONVENTIONEN?   18 DE VIKTIGASTE ARTIKLARNA   20 RÄTTEN ATT VARA BARN   24 VUXNA MÅSTE LYSSNA   28 ALLA FÅR TYCKA VAD DE VILL   32 TRO PÅ FRAMTIDEN   38 ATT BLI RÄTTVIST BEHANDLAD   40 RÄTT ATT SLIPPA VÅLD   43 IDENTITET OCH FAMILJ   48 DET FINNS HJÄLP   51 ÖVERSIKT   52 REGISTER   55


j KONVENTION En konvention är en överenskommelse mellan ett land och FN. De länder som har skrivit under barn­konventionen har lovat att följa den.

FÖRORD Den här boken handlar om vilka rättigheter barn har. Det kan vara bra att veta. Då blir det lättare att kräva sina rättigheter. Barnkonventionen är som en lista över barns rättigheter. Vuxna måste ta ansvar för dem. Man kan säga att barnkonventionen förklarar för vuxna hur de ska tänka och göra för att det ska bli bra för barnen. Sverige skrev på barn­ konventionen år 1990. Den 1 januari 2020 blev barn­ konventionen lag i Sverige. Jag har intervjuat barn, och även vuxna som är

Du kan läsa hela barn­ konventionen på Unicefs hemsida eller på Rädda Barnens hemsida.

experter på barns rättigheter. Experterna sa att nu när barn­konventionen är lag kan det bli mer rättvist och jämlikt för barn i Sverige. Barn har alltså inte fått nya rättigheter, men de har fått starkare rättigheter. Nu måste vuxna lyssna på barnen och fråga vad de behöver.

6


Barnkonventionen är regler om hur man får behandla barnen.

Barnkonventionen handlar om alla barns rättigheter, att de ska leva bra liv, tryggt, med sina föräldrar.

- Maja, 12 år

- Foluke, 14 år

7


VÄGEN TILL BARN­ KONVENTIONEN Hon hjälpte barn Efter första världskriget var många barn i Europa

j RÄDDA BARNEN En organisation som arbetar för barns rättigheter. Den finns i 117 länder.

8

föräldra­lösa och hemlösa. Många av dem bodde i Tyskland och Österrike. I London bodde en kvinna som hette Eglantyne Jebb. Hon ville hjälpa barn som

korta fakta Första världskriget pågick mellan 1914 och 1918. Miljontals människor dog, både av själva kriget och av sjukdomar och svält.

hade det svårt. Eglantyne Jebb protesterade och samlade in pengar. År 1919 startade hon Rädda Barnen.


j o Eglantyne Jebb skrev den första deklarationen om barns rättigheter.

Mänskliga rättigheter för barn År 1924 presenterade Eglantyne Jebb en deklaration om barns rättigheter. Det var på ett möte med Nationernas Förbund i Genève i Schweiz. Deklarationen var ett dokument med fem punkter. De handlade om att alla barn skulle ha samma rättigheter till ett bra liv som vuxna hade. Och att det var vuxnas ansvar att de fick det. Den här deklarationen är grunden till barn­ konventionen.

DEKLARATION En deklaration är en förklaring av vad som gäller.

NATIONERNAS FÖRBUND Nationernas Förbund (NF) grundades 1920 för att hindra krig. NF slutade fungera 1939 när andra världs­kriget startade.

9


FN och barnkonventionen blir till Efter andra världskriget ville världens länder arbeta för fred igen.

j DOKUMENT Ett dokument är en samling med information. Det är ofta tryckt på papper, men kan också lagras som datafil.

ARTIKEL En artikel är en regel i exempelvis barnkonventionen.

10

År 1945 bildades Förenta Nationerna (FN) i San Francisco i USA. FN skulle arbeta för mänskliga rättigheter och alla människors rätt till frihet. Året därpå skapade FN ett förbund som heter Unicef. Det skulle hjälpa barn som hade flytt på grund av andra världskriget. År 1948 godkände FN Deklarationen om mänskliga rättigheter. Där står det att alla människor är lika mycket värda – men barn nämns bara en enda gång! Inte förrän 1959 antog FN en deklaration om barns rättigheter. I den stod det att barn ska få gå i skolan och att de ska slippa arbeta. Det stod också att vuxna ska tänka på vad som blir bäst för barnen. År 1978 började FN att arbeta på ett dokument om barns rättigheter. Elva år senare, 1989, presenterade de barnkonventionen. Den har 54 artiklar. För första gången i historien sa FN tydligt att barns behov är mänskliga rättigheter.


FN:s högkvarter ligger numera i New York. Utanför byggnaden är alla medlemsländers flaggor hissade.

År 1990 började barnkonventionen att gälla. 20 länder skrev under direkt, bland andra Sverige. Drygt trettio år senare, år 2021, hade 196 länder skrivit under barnkonventionen. Det enda land som inte hade gjort det var USA.

Inte riktigt klar …

Fastän FN hade arbetat i tio år med barn­konventionen hade de inte fått med allt. Därför finns det tre tillägg till barnkonventionen. År 2000 kom de två första. Det ena handlar om att barn som bor där det är krig inte ska tvingas att kriga. Det andra handlar om att skydda barn från att köpas, säljas eller utnyttjas.

11


j FN:S BARN­RÄTTS­ KOMMITTÉ Organisation som kontrollerar hur länderna följer barn­­konventionen, och talar om vad länderna måste bli bättre på.

12

På FN:s flagga finns en världskarta med olivkvistar runt om. Det symboliserar fred.

Det tredje tillägget kom 2011. Där står att barn ska kunna klaga hos FN:s barnrättskommitté, om deras rättigheter kränks. Länderna som har skrivit under barnkonventionen måste skriva under tilläggen också för att de ska gälla i det landet. Sverige har godkänt de två första tilläggen. Det tredje har Sverige inte skrivit under än (hösten 2021).


BARNKONVENTIONEN I SVERIGE Vägen till lag i Sverige När barnkonventionen blev lag i Sverige var det en historisk händelse. Många hade arbetat länge för det. På 1970-talet utsåg Rädda Barnen till exempel en egen barnombudsman, som skulle arbeta mot våld mot barn. På den tiden var det tillåtet att slå barn. År 1979 kom en lag i Sverige som förbjöd det. Det var den första lagen i världen som förbjöd vuxna att slå barn. Även om Sverige hade skrivit på barnkonventionen gjorde svenska myndigheter olika när de bestämde om sådant som handlade om barn. De tog inte alltid hänsyn till barn­ konventionen. Därför fick Sverige kritik av FN:s barn­ rätts­kommitté. Den tyckte att Sverige borde göra barn­ konventionen till lag. Då skulle de som bestämmer vara tvungna att följa den. Det skulle också bli lättare för de olika myndigheterna att göra lika.

13


Är du under 18 år? Då handlar den här boken om dina rättigheter! Barn har alldeles egna rättigheter, och vuxna ska ta ansvar för dem. Vuxna måste också lyssna på barnen och fråga vad de behöver. Det och mycket mer handlar barnkonventionen om. I den här boken kan du läsa om hur barn­ konventionen blev till, vad den innehåller och vad det betyder att den är lag i Sverige. Få koll på fakta med serien Koll på!


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.