9789179859879

Page 1

I kroppen hänger allt ihop. Tarmen, lymfsystemet, levern, fascian – allt påverkar varandra och trötthet, värk och smärta är tydliga signaler från kroppen om att något är fel. Men vad kan vara orsaken till dessa signaler? Och hur ger man kroppen det den behöver för att må bra? I Lymfan, levern & livet ger Anna Hallén Buitenhuis och Lise Benberg en bred och lättillgänglig kunskapsbas om kroppens olika system. Med hälsotips, lathundar och ett helhetsperspektiv på hälsa hjälper de dig att hitta din unika lösning för att må ditt allra bästa.   I boken finns ett nyskrivet avsnitt om fascia, liksom en inspirerande introduktion till lymfatisk yoga med QR-koder som länkar till videor med olika yogapositioner. Boken avslutas med en länk till ett komplett yogapass på 75 minuter som gör underverk för kroppens återhämtning.

LISE BENBERG & ANNA HALLÉN BUITENHUIS

Ett helhetsperspektiv på hälsa

Anna Hallén Buitenhuis föreläser och anordnar utbildningar om hälsa, stress, vikt, livsstil och livskvalitet. Hon är också verksam som författare och har skrivit ett flertal böcker om hälsa och kost. Lise Benberg är yogalärare och lymfmassör och utbildar om lymfsystemets avgörande roll för kroppen och hälsan.

Lymfan, levern &

ISBN 978-91-7985-987-9

Omslagsdesign: Monika O. Petrovski /mopdesign.se Omslagsbilder: ©grey_and/Shutterstock

AHB_LymfanLevernLivet_artw.indd 1

9 789179 859879 www.tukanforlag.se

LISE BENBERG & ANNA HALLÉN BUITENHUIS 2021-10-25 19:57


Lymfan, levern &

livet

LISE BENBERG & ANNA HALLÉN BUITENHUIS


Innehåll Förord ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... 5 Inledning ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... 7

LYMFAN ...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

9

LEVERN ...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

37

LIVET ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... .. 65 Lise, din coach och lymfolog har ordet ... ... ... ... ... 119 Lymfatisk yoga ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ..145 Every Goddamn Day – ett helt pass med 75 minuters lymfatisk yoga ... ... 175 Tack

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

180



Inledning Välkommen till en spännande och tvärvetenskaplig bok. Här hittar du biokemi, forskning, funderingar utanför boxen och en massa erfarenhet. Vi, Anna och Lise, har satt ihop våra olika styrkor i en och samma unika bok. En bok som kan ge dig hälsa, energi och god sömn. ”Finns det forskning på det?” är en fråga som ofta återkommer. Ja, boken och slutsatserna är baserade på ”vetenskap och beprövad erfarenhet”. Dilemmat som alltid dyker upp är vem som har mandat att välja ut vilken vetenskap och beprövad erfarenhet det är som är den korrekta och sanna. Det lymfatiska systemet, immunsystemet och andningen har varit i fokus i den asiatiska medicinen i tusentals år. Är det tillräckligt för att räknas som ”beprövad erfarenhet”? Du som läsare får själv känna efter och värdera. Vi har landat i att kunskap som fungerat i tusentals år samt överensstämmer med den grundläggande vetenskapen om vår biokemi, är sann och har tyngd som ”beprövad erfarenhet”. Du kommer få tillgång till både en bred och djup kunskap om din kropp, där allt hänger ihop. Dina tankar och känslor sitter ihop med din tarm. Så en tarm som inte mår bra påverkar hur du känner dig. Tarmen och lymfsystemet hänger ihop. Så kosten påverkar din tarm som påverkar din hjärna. Lymfsystemet och levern är beroende av varandra. Så en trött lever kan skapa problem med ditt lymfsystem och vice versa. Det finns inte en universallösning som fungerar på alla. Du är unik, men du har samma hormoner, organ och signalsubstanser som alla andra. Tänk dig att alla har samma orkester i sina kroppar. Men ni har olika många trumpetare och violinister. Alla har en bas och en trummis men de har olika framträdande roller. Vem hörs mest? Hur låter orkestern? Spelar de på samma melodi? Du är unik och kommer behöva din unika lösning. Lyssna på din kropp. Lita på din kropp och använd kunskap för att ge din kropp allt den behöver för att kunna finstämma sin orkester så du mår ditt allra bästa. Kroppen vill att du ska må strålande och kommer göra allt för att hjälpa och stötta dig, om den bara får en chans. Trötthet, värk och smärta är inga sjukdomar. Det är kroppens vänliga signal om att något är fel. Först en lugn men irriterande surrande signal och om du inte lyssnar så går brandlarmet på med full kraft. Pilla inte ur batteriet ur brandvarnaren. Tysta inte signalerna trötthet, värk eller smärta utan leta upp branden, själva orsaken till signalen.

”Om du lyssnar på din kropp när den viskar så slipper den skrika”

7



LYMFAN


”Lymfan” – kroppens sophanteringssystem ”Hello Anna, In Dercum disease I think the leaky capillaries could be a arker of leaky gut and risk for Alzheimers. In lipedema, I think the leaky vessels are only in the areas of the lipedema until obesity of the abdomen occurs then the same as for Dercum disease. Thank you for the email. Karen Herbst, PhD, MD Associate Professor” Kärt barn har många namn och ibland blir det förvirrande. Ordet lymfan används både för lymfvätskan och för själva systemet. Låt oss börja med vårt lymfsystem som till viss del är ett stort nät av ”avloppsrör” i vår kropp. Dessa samlar ihop allt som vår kropp vill bli av med, allt från avfall från helt naturlig cellandning till virus och bakterier. Även om du är fri från tillsatser i din kost och fri från kemikalier från hud- och hårvårdsprodukter så skapas det naturligt en massa gifter var dag genom kroppens egna hälsosamma processer. Det bildas alltid ”sopor” som behöver renas och lämna kroppen. Virus och bakterier får vi i oss när vi andas och när vi äter. Lymfsystemets avloppsrör har även till uppgift att samla in vätska från kroppen samt den vätskan som våra blodkärl naturligt ”läcker” ut i kroppen. Blodkärlen läcker inte för att de är trasiga utan de ska göra så. Våra lymfkärl samlar upp denna vätska samt allt som kroppen vill göra sig av med och transporterar denna genom noder. Förr kallades dessa noder felaktigt för körtlar. En körtel producerar alltid något. Det kan vara hormoner såsom till exempel T3 och T4 från sköldkörteln eller det kan vara vätska såsom svett från svettkörtlarna eller talg från talgkörtlarna. Lymfans nod producerar ingenting och är därför ingen körtel. I våra ljumskar, armhålor, nacke och i buken finns extra många lymfnoder. De är stora som riskorn och innehåller cirka 25 miljarder immunsystemceller som ska döda allt som inte ska vara i din kropp, till exempel cancer. Det sägs att vi alla har cancer var dag och de flesta vinner var dag tack vare vårt fantastiska lymfsystem. Redan här, bara några rader in i boken, så förstår du hur oerhört viktigt det är med ett fungerande lymfsystem. Ödem i sig är inte att förringa, men vårt lymfsystem är mycket mer än en vätskebortforslare. Men var kommer levern och livet in? Levern tillsammans med lymfsystemet är ditt reningssystem och avloppssystem. Alla ”sopor” som lymfsystemet samlat ihop skickas genom blodet till vår lever som har till uppgift att packa ihop dessa och slänga ut som bajs. Om din lever inte gör sitt arbete som den ska så skickas ”soporna” tillbaka in i din kropp.

10


Livet då? Både lymfsystemet och levern arbetar bäst när du är trygg, djupandas och trivs. Så med stress, oro och ältande går dessa system knappt på halvfart och du och din kropp får behålla mer och mer inflammationsframkallande ämnen. En dag kommer det bli för mycket. Så ditt liv, ditt självprat, din självkänsla, din självpositivism och självmedkänsla kommer att vara en stor och viktig del i att må bra och vara stark & frisk. Tillsammans med lymfan, levern (och njurarna) är det viktigt att känna till att vår andning är en betydande del för vår gifthantering i kroppen. Allt hänger ihop! Inom den asiatiska medicinen har detta varit en självklarhet i tusentals år och det första de tittar på om du inte mår bra är din andning och ditt lymfsystem. Dessa måste må bra för att du och din kropp ska kunna fungera. När du läst vår bok hoppas vi att du delar denna uppfattning och har fått en massa verktyg för att må ditt allra bästa. Vårt system inom skolmedicinen bryr sig inte om ifall du andas bakvänt och tyvärr är kunskapen om vårt lymfsystem bristande och i många fall mycket ringa. Skolmedicinen vill hitta det som är mätbart och fokuserar oftast på virus, bakterier och inflammation. Nyfikenheten på varför vårt immunsystem inte vinner över virus och bakterier samt var inflammationen kommer ifrån dyker tyvärr sällan upp som fokus. I slutet av boken kommer mer information om den så viktiga andningen. Viktigt att veta redan nu är att ytlig munandning stoppar upp vårt lymfsystem och djup näsandning startar systemet.

Torra fakta i ett blött system Låt oss börja med det som uppenbart tillhör lymfsystemet, våra lymfkärl och lymfvätskan i dessa. Lymfvätska är den extracellulära vätska som finns i våra lymfkärl. Extracellulärvätska är all vätska i våra kroppar som finns utanför cellerna. Lymfkärl finns överallt där det finns blodkärl eller vätska, vilket betyder att vi har ett stort nät i hela vår kropp. Vårt blodsystem har en egen pump, hjärtat. Vårt lymfsystem pumpas runt av diafragman, dina muskler och rörelse. Här är vår vadmuskel och vårt fotvalv extra viktiga. Det betyder att din andning, promenader och barfotagång är mycket viktigt för ett fungerande system. Redan här hittar vi några pusselbitar till varför många får problem. Bakvänd ytlig andning, stillasittande och väl uppbyggda och stabila skor gör stor skada. Lymfkärlen har klaffar som ”läcker” in vätskan samt ser till att lymfvätskan bara kan flöda i en riktning. Dessa klaffar öppnar sig på din lugna, djupa och avslappnande utandning, de öppnar sig när du är trygg och känner lugn. Ditt lymfsystem fungerar bäst i det parasympatiska nervsystemet. Och här hittar vi ännu en pusselbit till varför många får problem. Lymfsystemen går på halvfart när du är

11


orolig, stressad, ältar och upplever att du inte räcker till eller tänker tuffa skarpa, kanske till och med elaka, tankar om dig själv. Det är en trög och segflytande vätska full med protein och fett som ska transporteras runt utan en egen ansvarig pump. Du, din rörelse, din andning och ditt liv är pumpen. När vi äter mat går all mat förutom fett direkt från tarmen, genom blodet, till levern. Fettet vi äter i vår mat kommer att gå från tarmen till lymfsystemet för att åka till ett större blodkärl uppe vid nyckelbenet, släppas ut där för att den vägen nå levern. Fett är lite för stort för att följa med övriga näringsämnen genom de små blodkärlen direkt till levern och får därför ta denna omväg. Detta gäller allt fett förutom kokosfett som är mindre och därför åker med maten genom blodet till levern. Här gäller det att hålla tungan rätt i mun när vi tolkar kunskapen. Ja, fett belastar lymfsystemet men vår kropp behöver fortfarande fett. Så att ta bort fett för att skapa ett gladare lymfsystem kommer inte att fungera för övriga organ i kroppen där hjärnan är ett av de som mår mycket bra av fett. Samtidigt vill vi inte äta fett var dag och i alla våra måltider för då hinner vårt lymfsystem aldrig ifatt.

Noderna – kroppens försvarsarmé En av lymfsystemets arbetsuppgifter är att föra all vår vätska genom någon av noderna. Hur många dessa är varierar mellan män och kvinnor. Du kommer se lite olika siffror beroende på var du läser, men vanligt förekommande siffror är ca 600–800 hos män och ca 1000 hos kvinnor. Att vi kvinnor har fler är för att vi behöver ett större försvar i vårt underliv där det annars är fri ingång in i kroppen för virus och bakterier. Vi har kluster av noder i armhålan och ljumskarna och vi har väldigt många i buken och nacke/hals. Nacke och hals har ca 200 noder vilka påverkas negativt om du spänner dig, har ”mobilnacke” eller drar upp axlarna då flödet av lymfvätskan begränsas. Våra noder ska fungera som ett kaffefilter och samla ihop allt ”skräp” samt alla inkräktare i vår kropp. Inkräktarna kommer att möta ca 25 miljarder lymfocyter (vita blodkroppar) i var riskornsstor nod. Skräpet samlas ihop i transportproteiner för att släppas ut i blodet med adressetiketten ”levern”. Levern kommer förpacka dessa och slänga ut som bajs samt skicka de vattenlösliga ”soporna” vidare till njurarna som släpper ut dessa i urinen. 1:a lymfknutan i armhålan, men även i ljumskarna, heter Sentinel node, portvakten. Den är mest känd i armhålan då vi mest nås av information vid bröstcancer men den nämns även i ljumskarna i texter gällande peniscancer och vulvacancer. Portvakten är den som först träffar på inkräktarna och som snabbt meddelar de andra nodernas försvarare om vad som väntar. Lymfnoder, kallas ibland även för lymfknutor, finns utspridda överallt i vår kropp men just i armhålan är det lätt att se och känna dessa. Eftersom de är en stor och viktig del i vårt immunsystem så svullnar de när vi slåss mot anfallare. Du kanske har känt en svullnad när du haft en ordentlig förkylning eller influensa. Då vet du att kroppen är under anfall och ditt immunsystem arbetar.

12


Lymfsystemet är inte ensamt Det finns många organ som samarbetar för att vi ska vara friska och vinna över virus, bakterier och cancer. En kedja av funktioner som alla stöttar varandra. Du är aldrig starkare och friskare än den svagaste länken i din kedja. Dina första försvarare är halsmandlarna (tonsillerna). De ska samla ihop första angreppet som finns i din inandningsluft. De är en mycket viktig del av vårt immunsystem och är experter på virusanfall. När de arbetar känner du av både svullnad och att det kan vara svårt att svälja. När du munandas ger du halsmandlarna en mycket tuff arbetsuppgift. Väljer du i stället att näsandas kommer ett ämne som heter kväveoxid att döda ca 75% av alla bakterier och virus i luften och dina halsmandlar har en mycket större chans att vinna innan dessa angripare kommer in i din kropp. Vi kan alltså vinna slaget redan i halsen, innan vi blir sjuka. Inne i vår kropp har vi mjälten (lien) och brässen (thymus) som ansvarar för varsin del i vårt immunsystem. Mjälten väger bara 150 gram, är ca 12 cm och ser lite ut som en njure. Den sitter på vänster sida precis innanför ditt nedersta revben. Mjältens ansvar i ditt immunförsvar är att producera vita blodkroppar (leukocyter). Det finns många olika vita blodkroppar, t.ex. granulocyter, där mast­ celler kanske är de mest kända. Dessa är experter på parasiter och allergi. Vid infektion släpper mastcellerna ut till exempel histamin. Vi har även makrofager som ofta kallas ”storätare” och som vi träffar på som kupfferceller i levern men vi kommer hålla oss till de vi hittar i lymfsystemet, lymfocyter. Lymfocyterna finns i tre olika former med olika specialiteter. B-celler som försvarar oss mot främmande angripare utanför cellen. B-celler skyddar mot bakterier och gift. T-cellen försvarar oss inne i cellen, och är extra bra mot virus men även cancer. Just T-cellerna tillverkas i benmärgen och kallas ofta för kroppens ”mördarceller”. NK-celler är också en viktig del i vårt skydd mot cancer. Mjälten städar även bort gamla och skadade vita och röda blodkroppar samt bygger antikroppar. Antikropparna (immunglobuliner) är en form av spioner. De ska hitta, känna igen och markera främmande angripare så att de vita blodkropparna kan oskadliggöra dessa och genom leverns sopstation slänga ut dem som bajs. Men vår mjälte gör så mycket mer än att bara hjälpa till som en del av vårt immunsystem. Den är ett lager för röda blodkroppar, återvinner och lagrar järn samt återvinner några av våra aminosyror, t.ex. hemoglobin. Zink är viktigt för flera processer i vår mjälte, en av dessa är blodets rening. Vilket betyder att du vill äta en kost rik på zink såsom skaldjur, kött, lever, nötter där pekan-, cashew- och paranöt toppar zinklistan samt även frön såsom sesam- och pumpafrön.

13


En viktig insikt är att stress tröttar ut mjälten. Så sinnesro är en mycket viktig del för ditt immunsystem. Nästa organ vi ska titta på är brässen (thymus). Här har vi ”hotellet” för de vita blodkropparna. Eller träningscamp kanske är ett bättre ord än hotell. Här kommer de vita blodkropparna att specialiseras och här utbildas kroppens ”mördarceller”. Brässen innehåller även makrofager (fagocyter), som kallas storätare. Makrofagerna, som också är en vit blodkropp, tillhör det ospecifika immunförsvaret till skillnad från de vita blodkropparna vi nämnt, t.ex. B- och T-celler, som tillhör det specifika immunförsvaret. Det specifika förvaret gör så du blir immun och inte kan bli sjuk i samma sjukdom igen. Detta kan inte makrofagerna. Makrofagerna är ytterligare en av kroppens snälla spioner då de letar upp, känner igen och varnar för främmande ämnen i kroppen. De tillkallar vårt specifika immunsystem samt signalerar om vi bör starta upp en inflammation. Makrofagerna kommer att utsöndra cytokiner när de träffar på ett främmande ämne i din kropp. Cytokinerna är proinflammatoriska ämnen, de skapar alltså inflammation. Inflammation är ingen sjukdom i sig, det är en del av kroppens försvar och mer om inflammation kommer senare i boken. Cytokiner kan även frisläppas vid stress vilket innebär att stress i sig kan skapa inflammation. Vi ska inte fastna på cytokiner men jag vill ändå snabbt nämna att dessa proinflammatoriska ämnen även påverkar din produktion av signalsubstansen dopamin, den som ger dig ”kicken i livet”, skapar motivation, koncentration, nyfikenhet, koordination och glädje. Det betyder att du snabbt vill vinna alla ”slag” i din kropp och hålla inflammationer på avstånd om du vill känna glädje, kreativitet och nyfikenhet. Du vill ha ett snabbt, vältränat, effektivt och pricksäkert immunsystem. Tillbaka till brässen och just denna så viktiga arbetsuppgift med att ha ett väl fungerande immunsystem. En av brässens uppgifter är nämligen att dela upp våra vita blodkroppar och sortera bort de som är defekta eller ”för aggressiva”. Här kommer det så viktiga zink in igen. Zinkbrist stör seletionen och brässen kan då inte sortera effektivt eller korrekt. Brässen krymper med åldern om den inte får användas. Det finns en hypotes att vacciner bär en del av ansvaret för detta. Hypotesen bygger på att hästar som vaccineras har en betydligt mindre bräss än hästar som inte vaccineras. Ett organ som inte tränas krymper och ett organ som tränas och är aktivt krymper inte, precis som med musklerna, som ju också är ett organ. Så halsmandlarna, mjälten och brässen ingår i helheten lymfsystemet. Men det tar inte slut där. Vi har även lymfsystem i magen, runt våra tarmar, i huden och i alla våra slemhinnor. Ett nytt spännande organ som inte blev organ förrän 2017 är tarmkäxet (mesenterium). Förr trodde man att det bara var en hinna i buken, idag vet vi att den har en arbetsuppgift. För att räknas som ett organ är just definitionen att den har en egen arbetsuppgift, att det sker något, inte bara håller ihop delar. Tarmkäxet sågs tidigare bara som en ”tarmstrumpa” och kirurger skar kors och tvärs i denna. Idag vet vi att tarmkäxet är en viktig del av lymfsystemet och att det innehåller blodkärl, lymfkärl &

14


nerver. Det är till och med så viktigt att utan detta organ kan du inte överleva. Tarmkäxet samarbetar med både blindtarmen och våra noder. Redan 1508 berättade Leonardo da Vinci om detta då nya organ men tyvärr blev det inte ”sanning” den gången utan vi fick vänta tills 2017 innan forskningen accepterade detta. Ett annat organ som vi tidigare ansett som oviktig är blindtarmen. Idag vet vi att den är allt annat än oviktig. Min övertygelse är att det mesta i vår kropp är oerhört viktigt för oss och att det är viktigt även om forskningen inte ännu vet varför. Blindtarmen förädlar och utvecklar bakterier samt är ett lager för tjocktarmens bakterier. Vi har även Peyer’s patches som är en ansamling av lymfatisk vävnad runt tunntarm och blindtarm. De är några centimeter stora och vi har ca 100 stycken. De fungerar liknade våra noder och innehåller både B- och T-celler. Peyer’s patches ansvarar för angripare som kommer från vår mat och hamnar i tarmen. Precis på samma sätt som våra halsmandlar är första försvararen för angripare genom inandningsluften. När det gäller angripare genom luften kan vi ta hjälp av näsandning och kväveoxid. För att stötta Peyer’s patches är det viktigt att vi har tillräckligt med saltsyra i magsäcken, då en av saltsyrans arbetsuppgifter just är att döda inkräktare från maten. Men det tar inte slut här, det finns fler delar i vår kropp, interstitium. Interstitium är kroppens vätskebuffert som är fyllt av interstitial vätska. Interstitial vätska är den vätskan som naturligt pressas ut ur våra små blodkärl, kapillärer. Samma vätska går in i det lymfatiska systemet. Denna har dock ännu inte fått organstatus även om många forskare anser att det är ett nytt organ. Med tanke på att vi ännu hittar nya organ är det nog inte helt fel med lite ödmjukhet för naturen och våra kroppars funktioner. Både naturen och våra kroppar är betydligt skickligare på sina uppgifter än den bästa forskaren på jorden. Interstitium är kanske en av de viktigaste pusselbitarna i vårt lymfsystem, eller i alla fall när det inte fungerar som det ska. Detta eftersom läckage av vätska från våra blodkärl skapar inflammation, vilket innebär att lymfkärlen inte samlar ihop det som de ska utan i stället överfylls interstitium. Tyvärr inte bara med vätska utan även av fibroser vilket i sig ökar på dysfunktionen av lymfsystemet. Fibroser kan ses som ett ärr i vår kropp orsakat av inflammation. Även interstitium är ett transportsystem såsom lymfkärlen är ett transportsystem. Interstitium är även ett stötskydd som omger alla våra organ & kärl. Det finns även under all vår hud och skapar ett ”nätverk” som gör att alla kroppens delar och organ hänger ihop. Tidigare trodde man att det bara var vätskefylld bindväv och att det fungerade som stöd för våra organ. Uppbyggnaden av interstitium är främst kollagen, kanske ännu en anledning till att vi vill äta mat med kollagen? Mer om detta kommer i avsnittet om livet. Nu tror jag vi fått med de viktigaste delarna av vårt lymfsystem och immunsystem. Jag har medvetet valt bort tarmen då den kommer i delen som handlar om levern.

15


”Lymfan” som avloppssystem & försvarare Lymfsystemet är alltså vår kropps detox- och avloppssystem samt en mycket viktig del av immunsystemet. I noderna dödas virus, bakterier och tumörceller. Lymfsystemet är även en återvinningsstation av vatten som blodets kapillärer naturligt ska ”läcka ut”. Detta vatten renas och återanvänds i vår kropp. Systemet ska även avlägsna gamla och skadade celler samt transportera fett från maten genom vår tarm och leverera till levern med hjälp av blodkärlen. Vi har tittat på några spioner som ska leta upp och identifiera angripare i vår kropp. Lymfsystemet har en egen spion som heter APC (antigen-presenting cell) och är just en ”signalspanare”, en signalmolekyl som agerar ”spion” åt vårt immunsystem. En ”informatör” som arbetar på vår sida. APC är duktiga på att hitta cancerceller och ange dessa för våra lymfocyter. Lymfsystemet är ett av våra absolut viktigaste system för att vara friska och starka, ett system som blivande läkare och sjukvårdspersonal knappt eller inte alls läser om i sin utbildning.

Ödem och ödem är inte samma sak Låt oss dela upp de olika ödemen och sammanfatta vad vi vet så här långt. Vi kommer lära mycket nytt de kommande 10 åren då nyfikenheten och intresset nu vaknat.

Lymfödem När systemet fungerar som det ska så släpper blodkärlen ut vätska för rening och återvinning. Lymfsystemet tar upp denna, filtrerar och forslar bort det som inte ska vara kvar. Den rena vätskan återförs till blodet och skräpet levereras till levern som slänger ut detta som bajs. Pre-ödem är när du läcker för mycket vätska men genom att lymfsystemet arbetar övertid så ser det på ytan ut som att kroppen fungerar. Här är frågan varför blodet läcker för mycket vätska. Beror det på för stor andel angrepp i blodet som kroppen vill filtrera genom lymfsystemet då det är en viktig del av vårt försvar? Beror det på att blodets minsta kärl, kapillärerna i sig läcker mer än de ska? Detta kapitel började med ett svar från Karen Herbst på min fråga om kapillärernas läckage kan korrelera med tarmens läckage. Grunden till min fråga var att forskningen visar på att läckaget i hjärn-, blodbarriären just korrelerar med tarmens genomsläpplighet. Min tolkning av denna kunskap är att vi vill stärka vårt immunsystem genom att andas genom näsan och stärka tarmens biotika och immunsystemet där. Det skulle innebära att vi dödar angriparna innan de kommer in i vår kropp och blodet behöver inte längre släppa så mycket vätska till lymfsystemet. Vi bör även ta väl hand om vår tarm och undvika allt som kan skada den för att minska tarmens genomsläpplighet.

16


Överbelastning av vårt lymfsystem kommer föra oss från pre-ödem till lymfödem steg 1. Detta innebär att du svullnar över dagen men att din kropp hinner rätta till denna överbelastning över natten. Här bör fokus vara samma som vid pre-ödem men nu bör vi också lägga fokus på att hjälpa flödet. Vid skador såsom slag, skador, trauman, operation och ärr stoppas själva flödet och detta klassas som lymf-ödem steg 2, flödet fungerar nu inte. Detta kan även uppstå genom inflammation utan skada eller ärr där inflammationen i sig ger svullnad som i sin tur skapar trånga ”blockerade” kärl. Inflammation anses vara en av orsakerna till lymfödem. I ett samarbete mellan två av Stanford Medicins laboratorier, 2017, upptäckte forskarna att ansamling och uppbyggnad av lymfvätska egentligen är en respons på inflammation i området. Inte bara ett ”stopp/blockering i avloppssystemet” (lymfsystemet) som man tidigare trott. Lymfödem på grund av skada, t.ex. operation, är asymmetriskt och är oftast inte kopplat till värk och smärta i huden. Däremot kan själva svullnaden, p.g.a. ansamlad vätska, göra ordentligt ont. Stor andel av dessa problem kan mildras genom egenbehandling. Lymfödem kan även vara spritt över hela kroppen om grunden är inflammation. Här råder dock delade uppfattningar. Är det ett symmetriskt lymfödem eller är det nu ett lipödem? Då rekommendationerna och lösningarna kommer vara samma i slutändan så kanske det inte är så viktigt hur vi definierar detta. Även vid ärr och skada vill du lägga fokus på andning, tarm och inflammation. Och resten av egenbehandlingen och kosten är gemensamt för dessa båda.

Lipödem Lipödem är mycket vanligt, ca 10% av alla kvinnor har detta. Här är det svårt att få siffror från förr att jämföra med. Vissa påvisar att så här har det alltid varit och andra hävdar att det ökat. Oavsett så verkar det som att många i denna grupp idag har en betydligt allvarligare form av lipödem och att problemet ökar ner i åldrarna. Det är absolut flest kvinnor vilket kan ha sin förklaring i att hormoner, speciellt östrogen, är en av de utlösande faktorerna. Östrogen är svårt, det finns flera olika som alla har olika uppgifter, östradiol, östron och östriol. Östrogen har en inverkan på inflammation men det är inte så enkelt att man kan säga att den ökar eller minskar, bara att den påverkar. Östrogen i sig stimulerar proinflammatoriska enzymer samtidigt som det hämmar vissa andra faktorer som t.ex. en inflammatorisk cytokin IL-6. Denna IL-6 kan, för att göra allt ännu mer rörigt, både vara inflammatorisk och antiinflammatorisk beroende på i vilket skede den kallas in. Men vi kan i alla fall konstatera att hormoner är en utlösande faktor i lipödem även om vi ännu inte helt förstår hur. Detta innebär att både puberteten och klimakteriet kan vara en utlösande faktor. Här vill jag dock lyfta tanken att vi kanske inte ska ge droppen som får bägaren att rinna över hela skulden. Vad mer har vi fyllt vår bägare med? Ett innehåll som troligtvis är betydligt enklare att påverka än våra naturliga hormoner och vår naturligt hormonella förändring. Vid lipödem är det oftast underkropp och överarmar som drabbas. Lipödem är ofta kopplat till smärta, allt från smärta vid tryck på huden till konstant smärta. Lipödem är läckande kapillärer samt skador på kapillärerna. Det kan även finnas skador på aortan

17


vilket i sig ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Att inflammation är en viktig påverkan är nog utom allt tvivel, men kan det till och med vara så att inflammation är själva orsaken? Hela vår insida är täckt av ett fint nät av dessa mikroblodkärl. Vi har kärl precis överallt och om alla dessa är inflammerade har vi inflammation i hela vår kropp. Och om det är så kan läckande tarm vara en av de ansvariga anledningarna? Min tolkning är att både tarm och inflammation är två mycket viktiga orsaker till lipödem. Finns det fler orsaker? Här kan epigenetik vara en viktig del. Vad är det för skillnad på genetiskt och epigenetik? När vi säger genetiskt så är vi offer och något kommer hända oavsett vad vi gör. Skolmedicinen utgår från att stor del är genetisk och de forskar på att hitta den ansvariga genen samt en medicin att påverka denna med. Hitintills har de inte lyckats på en enda sjukdom, trots att de hittat gener för flera av dessa. Epigenetik betyder att du har eller inte har en ”On”-knapp för vissa sjukdomar. Har du ”On”-knappen så kan du utlösa denna och behöver därför undvika att trycka på den. Har du inte ”On”-knappen kan du bete dig som du vill för du kommer ändå inte kunna få sjukdomen. Epigenetik får större och större utrymme. Karolinska Institutet skriver ”Fram till för cirka 20 år sedan var den vedertagna sanningen att vi alla är summan av våra gensekvenser. Att det är DNA-sekvensen som bestämmer vilka vi är rent biologiskt. Men runt 1990 skedde ett viktigt paradigmskifte. Den epigenetiska forskningen tog fart.” Med denna kunskap och insikt kan vi nu påverka våra liv. Vissa ser det som eget ansvar och en möjlighet och välkomnar möjligheten att själv kunna påverka sina liv. Andra ser det som ett hot och en anklagelse om att de själva har orsakat och skapat sig sjukdom och diskussionerna handlar snabbt om skuld och skam. Boken kommer att landa i epigenetik och den kommer att handla om allt vi kan påverka, skapa och förändra. Låt oss fortsätta med beskrivningen av lipödem. Inflammationen kommer orsaka svullnad, den ökade vätskemängden kommer att orsaka tryck från insidan vilket nu kommer att skapa en nedsatt funktion i lymfsystemet. Även här vill jag lyfta att stress, oro, felandning och ältande ökar inflammationen, ökar läckande tarm samt skapar ett sämre flöde i lymfsystemet. Kroppen kommer nu även ha vätska i fettvävnaden. Då volymen av fettet ökar så ökar även blodtrycket och HDL har visat sig minska. HDL är det som slarvigt brukar kallas för det goda kolesterolet. Nu är LDL absolut inte ont, men det är viktigt att ha en bra mängd HDL. Lågt HDL är en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar. Blodkärlen läcker ut ämnen i fettväven som inte ska vara där. Vätskan ses som ett hot och kroppen ropar på immunsystemet. Immunsystemets reaktion är att skapa inflammation vilket även skapar ärrvävnad, fibroser. Dessa kommer att trycka på bindväven och skapa ojämnheter. Fibroserna kan även kännas från utsidan. Om du känner på huden hittar du ofta som hårda ”kulor” eller hårda områden. Lipödem är ofta sammankopplad med kall hud på de drabbade områdena. Det är lätt att få blåmärken då de sköra och trasiga kapillärerna lätt läcker och går sönder. Det naturliga flödet och systemet i själva fettväven är nedsatt.

18


Forskning, som är gjord på lipödemiker i USA, visar att risken för prediabetes ökar i takt med ökad mängd fett. Tyvärr anger den inte hur de åt, och det är nog mer troligt att anledningen/orsaken till ökad fettmängd, inflammation och prediabetes är densamma – högt intag av kolhydratrik mat. Forskningen gör även kopplingen att ökat intag av fett ger prediabetes vilket inte överensstämmer med kunskapen och forskning om hur diabetes typ 2 uppstår. Diabetes typ 2, ”sockersjukan”, är en sjukdom skapad av överdos av kolhydrater i kosten vilket ger överdos av glukos i blodet. Det är vanligt med hypermobilitet, överrörlighet i lederna. Kan denna överrörlighet vara en markör för att det sker en förändring av bindväven? Både våra blodkärl och våra lymfkärl är gjorda av bindväv. Vid lipödem blir bindväven annorlunda. Kan inflammation vara orsaken till denna förändring? Kan gluten vara en del då många kroppar svarar med endomysium antikroppar vid intag av gluten? Dessa antikroppar anfaller i sin tur vår bindväv samt kapillärer. Tyvärr saknas ännu forskning men denna hypotes är värd att stanna upp vid. Det finns en foglighet i bindväven hos lipödemiker, en försämrad stadga som innebär en eftergivenhet för fett. Detta betyder i praktiken att bindväven til�låter fettet att fritt växa och utvidga sig. Skinnet stretchar utan problem ut sig och interstitium blir nu stort och håller kvar en stor del vätska. Detta tillsammans med lipödemets värsta fiende, tyngdkraften, gör att stor del samlas i underkroppen. Manuell kompression kan ses som ett extra lager av bindväv. Lipödem visar sig också som överdrivet stora fettceller. Detta kan vara ett tecken på ett metabolt problem och lutar vi oss tillbaka på att allt hänger ihop så kan insulin vara en av bovarna här. Insulin gynnar tillväxt och då hamnar vi tillbaka på kosten som jag nyss nämnde. Är kolhydratrik kost en av pusselbitarna i att hitta orsaken till lipödem? Det är vidare väl känt att högt blodsocker ökar inflammation i kroppen. En av insulinets bästisar är IGF-1, som är en tillväxtfaktor som är kopplad till cancer på grund av att det kan skapa snabb och överdriven tillväxt. Det hade varit intressant att se var nivåerna av IGF-1 landar i en lipödemiker. Kan IGF-1 även skapa för stora fettceller? Idén är inte omöjlig, men nej, jag har inte forskning på det för den finns inte än. Tyvärr är nog denna frågeställning inte ens ställd i forskarvärlden. Jag skulle även vilja veta hur IGFBP-1 ser ut för en lipödemiker. IGFBP-1 är en IGF-1-broms. IGFBP-1 minskar när insulin går upp. Detta betyder att ju mer kolhydrater du äter, desto mindre broms för tillväxthormonet IGF-1. Lågkolhydratkost ger bäst verkan för lipödemiker med den erfarenheten vi har idag, vilket blir helt logiskt med denna kunskap. Tänk på att lågkolhydratkost inte är kolhydratfri kost, vi väljer bara bort överdosen av kolhydrater samt de inflammatoriska delarna. Grönsaker och rotfrukter finns kvar i stora mängder då de har andra fördelar, inte skapar högt blodsocker och inte heller inflammation. Snarare tvärt om, de är en del i den antiinflammatoriska processen. Mer fett i kosten påverkar de små venerna, venolerna, samt överbelastar lymfsystemet, vilket i sig ökar lymf­ödem. Vi behöver äta en kost som håller blodsockret stabilt, minskar inflammationerna, håller vår tarm hel och våra bakterier lyckliga. Vi behöver samtidigt äta en kost som innehåller det så viktiga fettet, men inte alltid och inte för mycket. Balans, tålamod och homeostas blir viktiga ledord här.

19


Många frågar sig idag om de har lymfödem eller lipödem och många debatterar om vilket det är. Då det är samma behandling är det synd att vi lägger så mycket tid på att diskutera och argumentera denna fråga. Vi behöver lägga fokus, tålamod och energi på att göra rätt i stället. Fokus på flödet är mycket viktigt för alla dessa diagnoser. Fokus på tarm, stress och inflammation likaså. Och kanske det allra viktigaste, fokus på andningen! Lymfflödet är oerhört viktigt inte bara för de med lymfödem utan även för de med lipödem och Dercum. Forskningen har ännu inte hittat någon lipödem-gen! (oktober 2019)

Dercum Dercum är mer ovanlig. Det är fortfarande fler kvinnor än män som har Dercum, men även män finns i denna grupp. Även här är det fokuserat till underkropp och armar men även till bålen och buken. Det är vanligt med värk och smärta. Vid Dercum är det konstaterat läckande små blodkärl och genomsläppligheten är kopplad till genomsläppligheten av tarmen. Dercum har liksom lipödem även nedsatt funktion av lymfsystemet. En skillnad mellan lipödem och Dercum är att minnet ofta är påverkat. Det är också oftare kopplat till magproblem vilket är en självklarhet då organen är påverkade av fett. Så snart jag läser ”mage och hjärna” tänker jag på forskningen som nu kopplat ihop hur vi mår i hjärnan med hur tarmen mår. Det stora problemet är dock den stora ansamlingen av vätska och kanske går det att kontrollera fettet om vätskan minskar. Vissa i denna grupp är överrörliga, men inte alls i samma omfattning som vid lipödem. Här är det snarare mer vanligt att uppleva att det är stelt och känns stramt. Denna stramhet i bindväven gör att fettet inte kan växa utåt och utsidan kan därför bara hålla en viss mängd fett. Denna funktion skapar mycket värk då fettet nu i stället byggs inåt in i t.ex. muskler och lever. Fibroser bildas i dessa organ, dessutom ökar fett i organen risken för metabolt syndrom och prediabetes. Stress och oro (sympatiska nervsystemet) anses vara en stor del av Dercum samt att trötthet är ett stort och begränsande problem. Dessa två meningar får mig att fundera över signalsubstansen dopamin men det finns för lite bakomliggande forskning för att skapa ett mönster och en slutsats. Det finns försök med amfetamin och amfetamin minskade denna trötthet, vilket blir logiskt med tanke på dopamin. Vid lipödem är trötthet inte ett stort problem och amfetamin påverkade inte så mycket, vilket också blir logiskt med denna hypotes: Brist på dopamin ger trötthet och amfetamin ökar dopamin. Här kommer nästa nyfikna tanke helt utan forskning eller grund. Om det är en brist på dopamin – fanns den innan Dercum eller ger Dercum brist på dopamin? Får du Dercum i stället för lipödem för att du hade naturligt lågt dopamin från början? Vill uppmärksamma dig på att detta nu är lösa nyfikna tankar utanför boxen.

20


Myxödem Detta är en svullnad som sätter sig främst i ansikte, hals och händer. Den kan undantagsvis även drabba överarmar och anklar. Ofta är svettproduktionen påverkad, med mindre svettning men kan även sluta helt. Myxödem är kopplat till hypotyreos, underfunktion i sköldkörteln men även till felmedicinering med icke bioidentisk medicin med T4. Myxödem kan leda till natriumbrist så salt är mycket viktigt här. Salt är alltid viktigt och jag rekommenderar varmt supersaltet du själv blandar på grått otvättat havssalt, örtsalt och Himalayasalt. Blanda lika delar, skaka om och använd i stället för vanligt salt.

”Stopp i avloppet” Vad kan skapa problemet? Vad styr lymfsystemet? Låt oss börja detta kapitel med en sammanfattning av vad den senaste forskningen visar. (Källa: Karen Herbst)

Sammanfattning av grundproblemet: 1 Kapillärerna, våra minsta blodkärl läcker mer än naturligt. 2 Kroppen reagerar mot hotet och svarar med inflammation. 3 Inflammationen skapar ärr, fibroser, precis som kroppen gör på huden om du får ett sår som bli inflammerat. 4 Svullnad och ärr minskar flödet.

Hormoner, kroppens små mellanchefer Hormoner påverkar de pyttesmå blodkärlen och kan få dessa att öppna upp och läcka vätska. Ett av dessa påverkande hormoner är histamin. Överdos av histamin kan alltså få våra kapillärer och venoler att läcka. Det känns som att problem med histaminöverdos ökar eller i alla fall har blivit mer uppmärksammat. Detta system styrs av genomsläppligheten av tarmen samt genom enzymer, t.ex. DAO och HNMT som i sin tur påverkas av vår andning, stress och oro. Men även våra könshormoner påverkar, exempelvis östrogen som vi tidigare har nämnt, vilket gör att pubertet och klimakterium är en känslig tid för våra system. Vad som får bägaren att rinna över och när den rinner över beror på vad du har stoppat i den sen du föddes, faktiskt redan innan du föddes. Vi är ju 9 månader gamla när vi föds. Och här kommer faktiskt även genetik in, hur stor bägare har du genetiskt fått? Vissa tål oerhört mycket mer än andra, vissa verkar har fått en stor bägare och det krävs mycket för att kunna bli sjuk. Andra har fått en mindre bägare och det krävs lite för att fylla denna. Här har vi även epigenetik, du behöver genen, ”on”-knappen, för att kunna få någon av dessa sjukdomar.

21


Inflammation, kroppens försvar Inflammation är ingen sjukdom, det är kroppens naturliga och livsviktiga försvar. Kroppen svarar med en inflammation vid vävnadsskada men även vid anfall från virus och bakterier. Inflammationen i sig skapar svullnad genom att skapa ett ödem. Detta är en del av vårt hälsosamma försvar. Fokus är att ta bort det som irriterar samt snabbt påbörja läkning och återställning av skadan. Ett dilemma är just ansamling av vätska samt svullnaden, speciellt om vi skapat oss en ”skada” i hela kroppen. Vid inflammation blir blodkärlen mer ”läckande” och mer vätska kan komma till vävnaderna som behöver läka. På detta sätt kan mer byggstenar, försvarare och byggare nå fram till området. Värk och smärta är vanligt vid inflammation. Denna kan komma från själva svullnaden eller från olika kemiska substanser som frisätts vid läkningsprocessen av vita blodkroppar. Här kommer en spännande fakta som knyter ihop tanken om låggradig inflammation med ödemproblem. Akut inflammation kallar in makrofager medan en låggradig kronisk inflammation ropar in lymfocyterna, det försvaret som är kopplat till vårt lymfsystem. Vid akut inflammation är inflammationen i stort sett alltid av godo. Kroppen förstör området med skadan, även sina egna celler, och bygger sen snabbt upp detta igen. Ibland klarar kroppen inte av att återbygga exakt likadant och du får ett ärr. Du ser säkert redan dilemmat med låggradig kronisk inflammation som då drabbar hela vår kropp. Vi bryter ner oss själva i långsamt tempo och inflammationen klingar aldrig av så återuppbyggnaden kan aldrig ta fart. Dock kämpar kroppen och lagar allt vad den hinner med värk och fibroser som resultat. Vi behöver hjälpa vår kropp genom att sänka inflammationsgraden med alla medel vi kan. Andning, stresshantering, vara självpositiv, äta antiinflammatorisk kost och minska yttre påverkan av kemikalier och gifter. Vi behöver även stötta och starta upp vår lever i sitt så viktiga avgiftningsarbete av vår kropp. Vi behöver ansvara för att vår tarm mår bra och är hel. Inflammation utan bakterier, virus och svamp kommer inte från ingenstans, vi har skapat och bett om den. Det underbara är att med kunskap kan vi göra tvärt om!

Hur fungerar vårt friska blodsystem? Låt oss börja med hur det är tänkt att fungera så lägger vi på inflammationen i slutet. Artärerna är de blodkärl som levererar syresatt blod till kroppen. Dessa blir mindre och mindre ju längre ut i kroppen de kommer tills de är pyttesmå och kallas kapillärer. Dessa släpper ut vätska med blodets sopor, cellernas avfall samt eventuellt virus och bakterier. Vi måste få igång lymfsystemet så mängden vätska minskar då denna enligt Karen Herbst är ett stort problem. Hon säger: ”Kan vi bli av med vätskan kan vi kontrollera fettet”

22


De läcker inte, utan medvetet och planerat släpper ut rätt mängd och rätt vätska. Blodet flödar sen vidare i venolerna, pyttesmå blodkärl som transporterar tillbaka blodet ”utan syre” för att syresättas igen. Dessa blir större och större och vi kallar dessa vener. När blodet är syresatt igen i lungorna så pumpas det ut i artärerna och processen börjar om från början. 100% av vätskan som släpps ut, både av kapillärerna och av cellerna, tas nu upp av vårt lymfsystem. Inget ska ligga kvar och skvalpa. Vätskan renas genom att passera våra noder och släpps tillbaka in i blodet genom den stora venen vid nyckelbenen. Blodkärlen släpper alltså ut det som ska släppas ut och lymfsystemet tar upp allt, renar och släpper tillbaka det rena och forslar bort ”skräpet” till levern. Här behövs proteiner då det är dessa som är transporten, själva ubåten som åker till levern med skräpet. Annars hade det ju blandats i blodet igen. Och nu lägger vi till inflammation till denna process. Det är ju kroppens hälsosamma och viktiga försvar men för mycket försvar, för länge och på fel ställe kommer skapa skador och problem för oss. Inflammation är inte en sjukdom i sig utan den kommer alltid av en anledning. Tyvärr är vi inte vana att leta efter orsaken utan många väljer att direkt försöka hitta något som är antiinflammatoriskt och låter orsaken finnas kvar. Det är en anledning till att vissa sjukdomar kan bli livslånga och obotliga. Orsaken får finnas kvar och vi jagar symptomen. Flera orsaker till inflammation är redan nämnda i boken men låt oss samla ihop dessa på ett ställe och lägga till några till. 1 Obalanser i hormoner. 2 Stress, oro och ältande. 3 Genomsläpplig tarm. 4 En högkolhydratkost som ger högt blodsocker skapar inflammation. 5 Inflammatorisk kost byggd på överdos av omega 6 (t.ex. snabbmat, solrosolja och fläskkött) och brist på omega 3 (kött från gräsbetesdjur, fet fisk och bra ägg). 6 Förgiftning. Den kan vara akut som vid en amalgamsanering av tänderna som inte görs korrekt eller det kan vara ”droppe efter droppe” som till slut skapar droppen som får bägaren att rinna över. Gällande förgiftning kan det vara både saker du äter men även det du sätter på din hud. Exempel på dessa kommer i kapitlet om levern. Även vår kropp kan skapa egna inflammationer eftersom det är kroppens försvar. Du kan därför få inflammation av stillasittande, dålig hållning och spänningar. Spänningar kan komma från stress med dålig andning, dålig självkänsla, dålig självmedkänsla och oro över att inte räcka till eller duga. Ovanpå detta kan vi förvärra med för lite vatten, för mycket alkohol, åtstramande plagg som BH och strumpresår. Lägger vi sen till ytlig andning och munandning så börjar det bli tufft för vår kropp att bygga hälsa, friskhet och fungerande system. Det blir inte bara tufft, det blir nog helt omöjligt!

23


Vad händer då nu när vi lägger till inflammation: Kapillärerna kommer nu läcka vätska med blodets sopor, cellernas avfall samt eventuellt virus och bakterier. De läcker för mycket vätska med för mycket ”sopor” samt med ett felaktigt pH. Lymfsystemet hinner inte med att samla upp vätskan och svullnaden bromsar flödet. Skador uppstår och inflammationen ökar och svullnaden, värken och fibroserna ökar. Reningen sker nu inte som den ska och ”sopor”, bakterier, virus och även cancerceller dödas inte som det är tänkt. Vid inflammation minskar leverns avgiftning så kroppens avfall stannar nu kvar i kroppen samt lagras i våra fettceller. Inflammationen ökar. Moment 22 är nu ett faktum och vi behöver lägga fokus på alla delar samtidigt för att bryta cirkeln.

Hur mår du när lymfan inte fungerar? Vilka symptom kan du få? Några har vi tagit upp tidigare som svullnad, värk, kall hud och hårda knutor under huden. De senare mer kopplat till lipödem, men låt oss titta på vad bara lymfsystemet kan skapa för symptom. Det finns koppling till Alzheimers, men jag är inte så säker på att samband och orsak håller ihop här. Jag är mer övertygad om att Alzheimers och lymfproblematiken är samma sida av myntet och orsaken är inflammation och brist på djupsömn. Bristen på djupsömn förklarar jag mer när vi kommer till kapitlet om glymfsystemet. Lymfproblem är också kopplat till sömnproblem men även här är det mer troligt att båda är ett symptom på stress och oro där inflammation och adrenalin är bovarna. Det finns många symptom kopplade till ett lymfsystem som inte fungerar som det ska. Här kommer några: • Problem med bihålorna

• Acne eller torr hud

• Kall hud/kallt fett

• Känner dig frusen och kall

• Kalla händer • Fuktiga handflator • Spänd nacke och hals

• Ben/fötter som ”somnar”

• Ankelsvullnad • Kraftig värk • Blåmärken på benen • Åderbråck • Celluliter • Magproblem • Svullnar vid hård träning • Återkommande förkylningar samt slembildning • Migrän, eller om det egentligen är kopplat till histamin • Stor utan anledning, alltså trots att du äter bra och rör dig

24


Stor utan anledning? Hur vet du att det är lymfsystemet och inte vanligt fett eller dina hormoner? Det är inte helt lätt, men här kommer några tankar att tänka: 1 Du har betydligt större lår och rumpa än du har överkropp och kanske även större överarmar än vad du ”borde” för din vikt. 2 Inget händer när du försöker gå ner i vikt. 3 Träning hjälper inte, troligtvis är det precis tvärt om. Du går upp i vikt och ”svullnar” när du tränar. 4 Fingrarna blir lätt som svullna prinskorvar, du vaknar med svullna ögon och strumporna ger lätt märken på benet. 5 Celluliterna är stora och tydliga, fettet kan även vara kallt och du kan ha smärta i ”huden”. 6 Fettet är stumt, mer som känslan av en elefant, än mjukt och fluffigt.

Lösningar med hjälp av biokemin I slutet av boken kommer du få en mängd förslag på praktiska lösningar med vad du kan göra för att hjälpa din kropp men låt oss samla ihop vad vi hitintills gått igenom: • Vårt fokus är att stoppa läckaget genom att lägga fokus på tarm och inflammation. • Vi vill hjälpa systemets naturliga kraft genom korrekt andning och främja rätt nervsystem, det parasympatiska nervsystemet. • Vi vill öka flödet genom allt från egenvård till massage och vibrationer. • Vi vill hålla den negativa utvecklingen tillbaka genom kompression i olika former. • Samtidigt vill vi ge kroppen alla byggstenar för att laga, reparera och bygga ett nytt helt fungeran de system igen.

Farliga fällor att falla i En vanlig fälla som många hamnar i är att tro att problemet är för mycket vatten. De väljer att dricka mindre eller ännu värre väljer att ta vätskedrivande medel. Detta hjälper inte utan gör allt mycket värre då lymfvätska är vatten, fett och proteiner. Väljer du att ta bort en stor del av vattnet så blir resultatet att du nu lämnar kvar en tjock trögflytande lymfvätska full av fett och proteiner. Du vill i stället öka på ditt drickande, dock vill du inte överdriva då du samtidigt spär ut blodet och påverkar kroppens elektrolyter. 1 till 2 liter och massor av vätska i form av råa grönsaker och råkost brukar vara en bra riktlinje. Att följa sin törst är ett bra riktmärke. Du har säkert hört att när törsten kommer så är det för sent, men låt oss tänka efter och ifrågasätta denna mening lite. Är det verkligen logiskt av vår hjärna att för stenåldersmänniskan berätta att han eller hon är törstig när det redan är kört? Är det inte mer rimligt att gissa på att vår hjärna med fokus på överlevnad berättar att den är törstig när den behöver mer vätska? Drick när du är

25


törstig och om du äter mycket vatten såsom grönsaker så bli inte orolig om du är lite mindre törstig. Huvudvärk och försämrad koncentration kan vara vätskebrist. Drick då lite mer än du brukar. Ett gott råd är att dricka när du är törstig och inte gå omkring och smådutta med vatten hela dagen. Tänk stenåldersmänniskan som utan kärl att bära omkring vatten i ändå fick detta att fungera. En annan fälla som ofta nämns är kaffe och te med koffein. Forskningen har dock visat att du behöver komma upp i mer än ca 5 kaffekoppar för att det ska finnas en mätbar effekt på den vätskedrivande effekten. Känn efter hur du vill göra men håll i alla fall antal koppar under 5, gärna mindre. Sist men kanske viktigast är kolsyrade drycker. Dessa belastar mer än många tror. Mer om bubblor och kolsyra hittar du i kapitlet om livet och kosten.

Glymfsystemet – hjärnans biltvätt 2013 hittar vi ännu ett system som vi inte kände till innan, glymfsystemet, hjärnans egna lilla lymfsystem. När jag skrev ACT ALP kokboken som bygger på den kunskap du får i denna bok så skrev jag: ”Det är mycket som vi ännu inte kan och känner till. Den kunskapen jag nu använder är så ny att bläcket knappt torkat på forskningsrapporterna.” Kommentaren gällde då mättnadshormonet leptin som vi hittade så sent som 1994, men det gäller i allra högsta grad även kunskapen om glymfsystemet som är ännu nyare, bara 6 år gammal. Nu är detta inte riktigt sant då Patricia Grady, en doktorand vid University of Maryland, USA redan 1985 upptäckte de ”Gåtfulla rören”. Hon publicerade en vetenskaplig rapport som väckte stor nyfikenhet och uppmärksamhet. Men då ingen lyckades upprepa hennes försök så drog man den felaktiga slutsatsen att Patricia hade gjort ett misstag. Ingen funderade tyvärr på om de själva hade skapat misslyckandet, vilket det slutligen visade sig att de hade gjort. Ett dilemma kan ha varit att Patricia var en ung kvinna och ”bara” sjuksköterska i en värld av manliga molekylärbiologer. Hennes forskningsanslag tog därmed slut och hon gav upp sin önskan om att forska och tog anställning som administratör. 2013, 28 år senare, upptäcker den danska neuroforskaren och professorn Maiken Nedergaard samma sak. Nu betecknas upptäckten som revolutionerande, vilket den är. Glymfsystemet gör sig av med gamla proteiner genom att sätta igång ”biltvätten”. Hjärnan sköljer, med hjälp av cerebrospinalvätska (hjärn-ryggmärgsvätska), bort det som hjärnan inte längre behöver. Detta sker dock bara när vi sover och det är i den så viktiga djupsömnen som ”biltvätten” sker. ”Skräpet” sköljs ut i venerna för att mynna ut i blodomloppet i nacken. Vätskan passerar lymfnoder i halsen som ansvarar för att samla ihop ”skräpet” och skicka det vidare till levern för att slängas ut som ”sopor” i toaletten. Vätskan spolar rent hjärnan och forskarna såg hur placket, beta-amyloid, försvann dubbelt så fort från hjärnan under ”biltvätten” jämfört med när vi är vakna. Beta-amyloid, proteinet som skapar plack, är i forskningen tydligt kopplat till Alzheimers.

26


Tvättprogrammet startar under djupsömnen och vi verkar behöva ca 45 till 60 minuters djupsömn var natt för att hinna med hjärnans städning. Tänk på att både sömntabletter och alkohol förhindrar detta arbete då du inte hamnar i djupsömn. Sömnen mellan 21–01 anses viktigast för vårt glymfsystem. Vi har gällande hormoner hört att sömnen mellan kl. 22–02 är viktigast, så kanske ska vi försöka sova mellan kl. 21 och 02 för att vara på den säkra sidan? För att kunna hamna i djupsömn behöver vi både glycin och vitamin D. Vidare är glutation en mycket viktig del av hjärnans reparation. Allt om glycin och vitamin D kommer i delen om kosten och glutation tar vi oss an i kapitlet om levern. En viktig kunskap redan nu är att paracetamol såsom Alvedon och Panodil ”dödar” glutation vilket betyder att dessa värktabletter hindrar din hjärnas reparation. Vart dygn behöver hjärnan göra sig av med ca 7 gram proteiner, vilket betyder 2,5 kilo ”sopor” per år. Det var länge ett mysterium hur hjärnan löste detta då kroppens organ dumpar sina proteiner i lymfsystemet för en vidare färd till blodet för att slutligen åka till lever och njurar. Fram till att glymf-systemet hittades var det okänt om hur hjärnan löste detta. Pumpen för detta system är, precis som för lymfsystemet, vår andning. Inandningen komprimerar ryggraden och utandningen får den att slappna av och på detta vis fungerar den som en pump för cerebrospinalvätskan, hjärnvätskan. Den lymfatiska yogan förstärker detta genom att tippa höften och bäckenet fram och tillbaka. Även denna rörelse är en viktig del i vår hjärnhälsa och förstärker ”pumpen”. Än en gång vill jag lyfta kopplingen mellan hjärn-blodbarriärens genomsläpplighet och vår tarms genomsläpplighet. Ju trasigare tarm du har desto mer och fler molekyler, virus och bakterier kan smita igenom skyddet och försvaret in till vår hjärna. Det sägs att lymf- och glymfsystemen föredrar att du sover på höger sida då det parasympatiska nervsystemet gynnas av att du då automatiskt andas med vänster näsborre. Men lider du av sura uppstötningar kommer du märka att du hellre ligger på vänster sida då dessa minskar betydligt då. Detta då magmunnen hamnar ”uppåt”. Min personliga uppfattning är att låta kroppen själv styra över detta när vi sover, men du kan välja vilken sida du föredrar att somna på. Maiken Nedergaard hade ett stort och generöst hjärta och lyfte Patricia Grady och hennes upptäckt från 1985. Det uppmärksammades att kollegornas misslyckande att upprepa forskningen var på grund av fel från deras sida. Patricia blev nu tack vare detta chef för National Institute of Nursing Research! Solskenshistorier gör mig alltid så lycklig. Låt oss nu nyfiket smita in i leverns spännande värld.

27


Fascia Vad är fascia? Det är en fråga som kan ge ett hur långt svar som helst. Men det är också en fråga som kan besvaras med ett enda ord: allt. Många är vana vid att se på kroppen som uppbyggd av massa detaljer som sitter ihop. Hela denna bok bygger på att allt hänger ihop och med hjälp av fascia blir detta ännu tydligare. Låt oss kort börja med hur dagens specialister inom olika områden ser på vår kropp. De kan mer och mer om mindre och mindre områden. Detaljerna blir mindre och mindre och studeras genom mikroskop. Allt separeras och studeras var för sig. Deras kunskap blir smalare och smalare och till slut kan de jättemycket om ingenting. Förståelsen för helheter, för flöden och för balanser mellan olika ämnen och funktioner kan lätt försvinna i detaljernas fokus. När vi söker hjälp för något som inte fungerar i vår kropp så blir kroppen uppdelad i olika avdelningar, ibland hänvisas vi till och med till olika byggnader. Huvudet och det mentala blir helt avskilt från kroppen och det fysiska trots att de egentligen är samma sak. Vi blir också översatta till kemi och kemiska lösningar i form av kemiska piller, trots att vi alla vet att vi också är en fysisk kropp som fungerar mekaniskt. Låt oss titta närmare på vår fascia, kroppens största organ som fick organstatus 2017. Fascia är spännande och ger oss nya möjligheter att förstå hälsa, samtidigt som förståelsen om fascia rör till allt och tvingar oss att se på kroppen från ett helt nytt perspektiv. Tänk dig att hela du är ett glas fyllt med helt vanligt vatten. I detta glas lägger vi tusentals spindelnät i alla riktningar, i alla storlekar, tjocklekar och i alla former. Ett nät som är stabilt och starkt men samtidigt smidigt och rörligt. Vi tillsätter 1 dl celler i glaset, som var och en omringas av nätet på något vis samtidigt som de klumpas ihop till våra olika organ. I vattenglaset hänger nu celler i klumpar och vi kallar de olika klumparna för organ, till exempel lever, hjärta, muskel och njure. De hålls ihop av nätet, cell bredvid cell i form av ett organ. Samtidigt hålls de isär av nätet och hålls på sin plats i glaset. Utan nätet hade alla celler blandat sig med varandra och om du stod på huvudet skulle allt samlas i dina armar och i din bröstkorg. För att vattnet mellan spindelnätet och organen ska bli mer stabilt häller vi i en sorts gelatin och vattnet blir nu till gelé. Gelatinet är i det här fallet hyaluronsyra. Nu sitter alla celler ihop och hålls isär av trådarna, och gelén skapar stötskydd och stabilitet. Där är vi, vår kropp och vår fascia, men vi är inte ett glas på utsidan. Tänk nu att vi byter ut glaset mot ett kaffefilter med mycket täta hål, så att gelén inte rinner ut. Filtret släpper dock ut vissa delar som exempelvis svett, och kan ta upp andra saker som finns i luften, i krämer och i medicin såsom östrogen- och nikotinplåster. För att förstå helheten behöver vi byta vårt kaffefilter mot en ballong. Spindelnätet sitter nu fast i ballongens insidor och behöver kunna anpassa sig för tryck, förändringar och rörelser när du rör vid ballongen. Är det för mycket vatten i ballongen blir den känslig, medan för lite vatten gör så att den inte skyddar insidans organ mot tryck och slag. Vi är alltså beroende av en balans mellan spindeltrådarna, organen, vätskan, mängden gelé och påverkan från utsidan. Sätter vi nu ihop alla dessa bilder av vattenglaset, kaffefiltret och ballongen, så har vi en enkel bild över vad fascia är.

28


Flera forskare såsom Guimberteau, Armstrong, Schleip och Stecco har på senare tid skapat en större och mer omfattande definition av fascia. Tidigare pratade man mest om en bindväv som omslöt organ och inte gjorde så mycket mer än så. Det var något man skar bort och slängde när kroppens olika mysterium skulle undersökas. Den nyare definitionen bygger på att fascia är ett nätverk som förenar alla kroppens celler med varandra och att det är ett enda system. Ett system som ansvarar för att alla celler kan kommunicera med varandra, som kopplar ihop alla celler med varandra och som varken har en början eller ett slut. Fascia är allt i dig som inte är en individuell cell. Förvirrande nog finns det en massa ord och många synonymer som betyder samma sak. Fascia, bindväv, Inter­ stitium, grundsubstansen, extracellulära matrixen, interstitiella vätskan, vävnadsvätskan med flera. Låt oss förenkla detta och kalla allt som inte är en cell för fascia. Spindelnätet kommer sammanfattas i ordet bindvävsfibrer, som kan vara allt från tunna och fina runt en liten cell till att ha tuff struktur som senor. Till och med skelettet är en form av tät struktur av bindvävsfibrer, och vi vill ha ett mjukt och starkt skelett, som barn har. Den mjuka delen av fascia, gelén, benämner vi den extracellulära matrixen och förkortar till ECM. Så bindvävsfibrerna är spindelnätet och ECM är gelén mellan alla trådar.

Bindvävsfibrer Bindvävsfibrer är faktiska trådar som främst byggs upp av kollagen men även av elastin. Dessa ska ge kroppen struktur, hålla allt på plats och samtidigt vara elastiska och starka. Du ska kunna röra på dig och sträcka dig utan att du går sönder eller att organen hamnar i oordning i din kropp. När den används till styrka, som i en sena, ligger alla trådar tätt och i en riktning. När den används till struktur ligger de kors och tvärs. Utan denna fiberväv hade organen inte funnits utan bara varit enstaka celler blandade i en enda oreda i vår kropp. Kollagen finns i många olika former och är kroppens vanligaste form av protein – en tredjedel av allt protein är kollagen. Det finns många olika typer av kollagen och de vanligaste är typ I och typ III, dessa är starka och skapar struktur. Vi har även typ II som är den vi hittar i våra leder och i brosket. Kollagen byts ständigt ut och förnyas. Elastin är mer elastiskt och det som skapar spänst och rörlighet, men tyvärr är det en struktur som förnyas och byggs mycket långsamt. Kollagen har en ombildningshastighet på ungefär 450 dagar och elastin på 50 år, vilket betyder att vi vill ta väl hand om vårt brosk. En viktig kunskap är att kroppen bara bygger det du ber om och behöver. Tänk dig muskler; om du sitter i soffan kommer kroppen bara bygga precis så mycket muskler som behövs för att du inte ska glida av soffan och falla ner på golvet. För att få mer muskler behöver du be kroppen att bygga dessa genom att använda dem och utmana funktionen, till exempel på ett gym eller i löpspåret. Våra leder och vårt brosk fungerar på samma vis. Används de inte så tillbakabyggs de precis som musklerna. Dilemmat är att brosk återbyggs långsamt medan muskler kan du få tillbaka på bara några veckor.

29


Även huden påverkas av bindvävsfibrerna. Här hittar vi mest typ III och lite av typ I. Huden behöver tåla påverkan i alla riktningar och cellerna behöver hålla ihop för både skav, tryck och slag. Ibland går huden sönder och du får ett sår. Kroppen sätter snabbt igång med att reparera och kommer då att kompensera med extra många starka fibertrådar och du får ett ärr.

ECM (extracellulära matrixen) Gelén är i sin tur mest uppbyggd av vatten och hyaluronsyra. Det finns en massa ämnen i ECM, så att sammanfatta det som vatten och hyaluronsyra kan ses som lite väl modigt. Men för dig och för din hälsa så är det just vatten och hyaluronsyra som du vill lägga fokus på och som gör en stor skillnad. ECM skapar stötdämpning och fungerar som glidmedel så att alla delar i din kropp ska kunna förflytta sig mot varandra utan skavsår. Alla celler, ”spindelnätet” och även organen ska tåla att glida mot varandra när du rör på dig. De ska tåla att sträckas ut och att tryckas ihop. Förutom glid- och smörjfunktionen är denna gelé viktig för stötdämpning, kroppens form samt för kroppens flöde. Flödet i ECM är grunden för kommunikation och transport och är därmed en förutsättning för en frisk och hälsosam kropp. Flödet som nämns tidigare i detta kapitel om lymfan är samma flöde som det i ECM och påverkas på samma vis.

Fascia Så vad är då fascia? Fiberväven tillsammans med ECM är fascia, och denna är uppbyggd främst av kollagen, elastin, hyaluronsyra och vatten. Men det finns lite mer kunskap som vi vill få in för förståelsen av fascia. Till fascia hör även de celler som bygger upp alla dessa ämnen. Fibroblaster bygger kollagen och elastin och är även ansvariga för att bygga och underhålla ECM. Du kanske har hört talas om osteoblaster, som bygger vårt skelett. De bygger ett tuffare spindelnät av kollagen typ I som brukar liknas vid ett armeringsjärn som ska skapa stabilitet. I fascia har vi även fasciacyter som är ansvariga för att bygga hyaluronsyra. ECM innehåller även olika immunceller, såsom makrofager och lymfocyter, som ska försvara oss mot angrepp. Fascia är därför en viktig del i kroppens immunsystem med inflammation som kroppens försvar, samt även viktig för läkning. Dessa immunceller kan komma från blodbanan och vid inflammation ”läcker” våra blodkärl. Inte läcker som om de är trasiga, utan det är ett planerat läckage. Hålen blir större för att stora immunceller ska kunna komma ut i ”ingenmansland”, alltså i ECM. Tyvärr innebär detta ökade läckage även mer vätska, mer sopor och en försämrad inre miljö i din kropp. Det är detta överskott som lymfsystemet ska försöka hinna med att ta upp, och vid ödem och lipödem har kroppen misslyckats. Kunskapen om fascia innebär att lösningen till lymfproblem och lipödem inte bara finns att hitta i lymfsystemet utan att även fascia spelar en viktig roll.

30


En frisk fascia Underbart nog så ombildas kollagen och därmed fascia hela tiden och efter ca 1,5 år är du alltså som ny igen. Fibroblasterna som ansvarar för detta stimuleras av rörelse och stretching samt uppskattar vibrationer. Rörelse påverkar samtidigt flödet som också är en mycket viktig del av kommunikationen, transporten av byggstenar och sopor samt vårt immunsystem. Tänk dig din bål och buk som en stor blöt svamp där svampen är spindelnätet och det blöta är gelén. Vridningar, rotationer, böjningar och sträckningar kommer att fungera som att du vrider ur svampen och när du återgår till normal ställning så suger svampen upp vätskan igen. Denna växelvisa funktion är det som är vårt så viktiga och hälsosamma flöde. Ett flöde som hos allt för många står helt still. Det betyder att den lymfatiska yogan är rena hälsokuren för din fascia, din hälsa och ditt mående. Det betyder också att stillasittande är ett effektivt sätt att bli sjuk, ansamla gamla och skadade byggstenar i ”ingenmansland” och trigga inflammation. Byggstenarna för fascia, ja, för hela vår kropp, är vatten och en stenålderskost som är glutenfri och mejerifri. Du vill erbjuda din kropp naturliga byggstenar och undvika ny kost som triggar inflammation, men för fascia behövs lite överkurs. Här behövs fokus på en kost med mycket grönsaker som innehåller mycket vitamin C, då just C är viktigt för stabila fibrer. Brist på vitamin C i fascian skapar överrörlighet och instabilitet. Fascian önskar även svavel som finns i kött, fisk, ägg, lök och kål. Svavel i sin tur är viktigt för elasticiteten och hållbarheten. Vidare kan vi stötta fascian genom att äta kollagen och hyaluronsyra. Även om kroppen kan bygga både kollagen och hyaluronsyra själv med hjälp av matens byggstenar så finns det en fördel med att hjälpa till, då vår kropp redan nu är överbelastad med arbetsuppgifter. Även om den kan, så hinner den inte alltid. Din kropp har precis som du bara 24 timmar på sitt dygn. Därefter startar den på ruta ett och allt som den inte hann med får den göra ”sen”. Kollagen finns i ben-, fisk- och skaldjursbuljong. Det finns även kollagen att köpa som tillskott, både med bas i fisk, fågel och gräsbeteskött från nöt. Hyaluronsyra hittar du i tuppkam (om du kan få tag i det), kycklingens leder, senor och skinn samt buljong och till viss del i rotfrukter såsom sötpotatis, morötter och rödbetor.

En ”sjuk” fascia Begreppet sjuk fascia finns nog inte men rubriken står för en fascia som inte mår bra, som inte fungerar som den ska och som kommer att göra dig sjuk på ett eller annat sätt. Vad händer då om vi sitter still och på olika sätt stoppar flödet? Det tydligaste är olika problem med lymfsystemet, svullnad (ödem), ärrbildning (fibroser) och värk (inflammationer). Men det sker fler saker och man kan faktiskt säga att alla sjukdomar hänger samman med fascia. Ett dilemma med stillasittande är att vi ändå behöver styrka. Vi belastar vår kropp utan att ge den förutsättning för att orka hålla oss uppe och genomföra det vi kräver av den. I avsaknad av muskler tvingas kroppen bygga stabilitet på annat vis, den skapar ett tätt, stabilt och starkt spindelnät. Vilket leder till en tät struktur utan det så

31


viktiga hälsosamma flödet. Utan flöde kommer nu soptransporten samt syretransporten sluta fun­ gera och immuncellerna når inte fram dit där de behöver vara. Det är helt enkelt för trångt. Detta är en perfekt miljö för problem och ohälsa att utvecklas i. Ett dilemma är att miljön blir sur, vi får helt enkelt fel pH-värde och våra celler trivs inte där. Tyvärr har forskningen visat på att cancerceller trivs och frodas i sur miljö. Allt hänger ihop, vilket betyder att vår tarms hälsa kommer att påverka vår fascia. Har du funderat på var maten läcker ut vid läckande och genomsläpplig tarm? Jo, direkt ut i vår fascia. Vi känner till att gluten och kasein kan skapa läckande tarm. Vi vet att stress, oro och ältande är viktiga pussel­ bitar i tarmproblem och att ett högt intag av socker gör samma skada. Många är även medvetna om tillsatser, färgämnen och besprutningsmedel som bidragande orsaker till att skapa överbelastning och sjukdom i vår kropp. Men få känner till att ogiftiga tillsatser som till exempel emulgeringsmedel skapar stora problem. Just emulgeringsmedel har nu fått stor uppmärksamhet i forskningen då det visat sig att det skapar stora skador på vår tarm, skador på vår biotika (våra bästa vänner tjocktarmsbakterierna) och därmed retar och triggar vårt immunsystem. Vår kropp gör allt för att hålla isär fett och vatten, och det finns massor av system och ”ubåtar” för att dessa aldrig får blandas i vår kropp. Emulgeringsmedel används för att kunna blanda fett och vatten i maten vi äter. Så en helt ogiftig tillsats, emulgeringsmedel, kommer nu göra det vår kropp gör allt för att undvika – blanda fett och vatten. Forskning har visat på att detta förändrar vår bakterieflora och risken för tarminflammation kan öka. Forskning på möss har också visat på ett samband mellan emulgeringsmedel och metabolt syndrom, samt i förlängningen fetma.

Forskning och pusselbitar Sen du var barn har du övats in i att se allt som enskilda detaljer, helt separerade från varandra. Alla skolämnen var separerade, till och med historia, geografi och religion var uppdelade i olika lokaler och kanske till och med olika lärare. Allt delas upp och studeras som en isolerad sanning. All forskning är som enstaka pusselbitar som förhoppningsvis passar ihop i pusslet. Vilka pusselbitar får vara med? Vilka väljs bort? Vem väljer vad pusslet ska föreställa och vem sätter ramen? Tidigare nämndes att vår kropp delas upp i olika avdelningar, ibland till och med i olika byggnader när vi besöker sjukvården. Vi lär oss att söka i området där symtomen känns eller syns. Vi är vana vid att se på all vår kunskap som enskilda delar som fungerar var för sig. Många har himlat med ögonen när zonterapi, homeopati eller akupunktur har kommit på tal, tekniker som inte går att förstå om allt är separerat och om vatten inte påverkas av omgivningen. Att nu helt plötsligt byta sättet att se på kroppen kan skapa kaos, osäkerhet och en massa nya frågor. Perspektiv är också spännande – från vilken synvinkel visas sanningen och vem äger makten att bestämma detta? Tänk dig att du ställer en naken kvinna på en piedestal. Runt henne står en grupp människor; hennes flickvän, hennes femåriga dotter, en läkare, en konstnär, en man som är kär i

32


henne och en våldtäktsman. Några ser henne från sidan, andra framifrån eller bakifrån. Läkaren är mycket lång och den femåriga dottern är kort och tittar upp på kvinnan som är hennes mamma. Alla får beskriva henne utifrån sina värderingar, sina kunskaper och från sin synvinkel. Vem äger sanningen och den korrekta faktan? När det kommer till forskning och vetenskap är det bestämt att det finns ett perspektiv som är det korrekta och alla övriga är fel, de kan till och med benämnas som alternativt humbug. Även om mer och mer humbug nu blir accepterat allt eftersom forskningen kommer ifatt. En annan spännande tanke är vad som händer när den gamla kunskapen faller sönder, då den byggdes på fel hypoteser och en ostabil grund. Hur lång tid kommer det ta innan alla våra skolböcker och universitetsutbildningar uppdateras med ett helt nytt organ, som visat sig vara kroppens största organ och helt sammankopplat med nervsystemet och immunsystemet? Paradigmskiften tar tid. Att byta en uppfattning och vetenskap mot en annan möter alltid stort motstånd. Vetenskapsmän som hävdade att solen var rund, när den vetenskapliga makten hade bestämt att den var platt, möttes inte med blida ögon. Läkaren som hävdade att handtvätt var viktigt då det fanns osynliga saker på händerna som kunde döda, han hånades och förlöjligades. Idag är det en självklarhet att jorden är rund och att handtvätt är viktigt, vi vet till och med att bakterier är de osynliga tingen som kan döda. Men nu dyker ett helt nytt organ upp, ett organ som omkullkastar mycket av det vi tagit för givet. Hur kommer detta att mottas? Som den runda jorden och handtvätt med förringning och bortviftning, eller med öppen nyfikenhet?

Allt hänger ihop Ja, allt hänger ihop. Detta skulle handla om fascia och vi har nu landat i tarmen, emulgeringsmedel, forskning, handtvätt och pusselbitar. Men det kanske är just det som fascia är och det som ämnet tvingar oss att se, att allt hänger ihop och att det inte finns någon början eller något slut. Ett helt nytt sätt att se på och förstå kroppen. Att försöka följa flödet känns ibland som att köra vilse hela tiden och att ständigt fastna i nya benämningar, inte bara synonymer utan helt andra ord. Lite som att när du går på bryggan och bär ett rep, så kallas föremålet rep, men så snart du hoppar på båten förvandlas repet till en tamp. Precis så är det till exempel med ECM. När vätskan finns i blodet heter den blodplasma, när den hamnar i fascia heter den extracellulär matrix och när den tas upp av lymfsystemet så heter den lymfvätska. När vi samtidigt förstår att nervsystemet kommunicerar genom flödet, och att vårt immunsystem finns i flödet, och att flödet är allt som inte är en cell, ja, då hisnar det framför ögonen. När du tänker en negativ tanke triggas dina känslor som påverkar ditt nervsystem. Nervsystemet är genom hypotalamus direkt kopplat till ditt hormonsystem som påverkar din kropp. Du påverkas då av adrenalin och kortisol och din lever kommer att minska sitt avgiftningsarbete vilket innebär att inflammationerna ökar. Det skapar en ökad genomsläpplighet i våra blodkärl som nu belastar fascian, och vårt lymfsystem hinner inte med. Det ökade trycket påverkar kroppens flöde och

33


pH-värde. Denna förändring ökar kroppens inre stress som i sin tur bromsar tarmens arbete med näringsbrister som resultat, vilket gör att du nu saknar byggstenar för att reparera din kropp från de skador du skapat med din negativa tanke. Men sluta inte att läsa här, det bästa med denna kunskap är att den fungerar även åt andra hållet. Du kan på samma sätt skapa hälsa, styrka och energi. Vår kropp vill vara frisk och stark, och den kommer att hjälpa dig på alla sätt den kan om du bara ger den förutsättningar till att göra detta. Denna bok, Lymfan, levern & livet, innehåller en helhet och bör läsas som en helhet. De olika delarna har fått ett eget kapitel för att vi är vana att ta emot kunskap på det viset. Och viss struktur och uppdelning underlättar så klart. Innan vi smiter vidare så kommer här en kort sammanfattning om vad du kan göra för att kärleksfullt ta hand om din fascia.

Lathund för fascia • Lymfatisk yoga med vridningar och stretching. • Korrekt andning. Läs mer om hur i kapitlet om andning. • Paleokost (glutenfri och mejerifri). • Extra fokus på vitamin C (grönsaker och rotfrukter) och svavel (ägg, kål och lök). • Vid problem med svullnad så gäller samma kunskap som gäller lymfsystemet; var försiktig eller undvik hård träning. • Stimulera fascia med vibrationer, till exempel med en vibrationsmaskin med mikrovibb eller en mjuk massagepistol. • Ät gärna vatten då vatten i mat har en korrekt struktur, till exempel grönsaker, rotfrukter och frukt. • Njut av dagsljus var dag, det behöver inte vara solljus. • Kom ihåg att allt hänger ihop – lymfan, levern, livet och tarmen, nervsystemet, hormonsystemet, dina tankar och till slut vår underbara fascia.

34


Mina anteckningar

35


I kroppen hänger allt ihop. Tarmen, lymfsystemet, levern, fascian – allt påverkar varandra och trötthet, värk och smärta är tydliga signaler från kroppen om att något är fel. Men vad kan vara orsaken till dessa signaler? Och hur ger man kroppen det den behöver för att må bra? I Lymfan, levern & livet ger Anna Hallén Buitenhuis och Lise Benberg en bred och lättillgänglig kunskapsbas om kroppens olika system. Med hälsotips, lathundar och ett helhetsperspektiv på hälsa hjälper de dig att hitta din unika lösning för att må ditt allra bästa.   I boken finns ett nyskrivet avsnitt om fascia, liksom en inspirerande introduktion till lymfatisk yoga med QR-koder som länkar till videor med olika yogapositioner. Boken avslutas med en länk till ett komplett yogapass på 75 minuter som gör underverk för kroppens återhämtning.

LISE BENBERG & ANNA HALLÉN BUITENHUIS

Ett helhetsperspektiv på hälsa

Anna Hallén Buitenhuis föreläser och anordnar utbildningar om hälsa, stress, vikt, livsstil och livskvalitet. Hon är också verksam som författare och har skrivit ett flertal böcker om hälsa och kost. Lise Benberg är yogalärare och lymfmassör och utbildar om lymfsystemets avgörande roll för kroppen och hälsan.

Lymfan, levern &

ISBN 978-91-7985-987-9

Omslagsdesign: Monika O. Petrovski /mopdesign.se Omslagsbilder: ©grey_and/Shutterstock

AHB_LymfanLevernLivet_artw.indd 1

9 789179 859879 www.tukanforlag.se

LISE BENBERG & ANNA HALLÉN BUITENHUIS 2021-10-25 19:57


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.