DU H A R RÄ TT
a W es te r m an it é oc h M at ild Te xt: Ja so n Di ak re a Pi pp ins nd o ch o m sl ag : A Illustrat io ne r ul t nh Li C ar ol in e Fo r m gi vn ing : e pk e n Kl R e d ak tö r: A nt o l m 20 20 fö rl ag , S t o ck ho k Bo n e ls ar C r ie nn Bo av U tg iv e n us e, Po le n 20 20 ra k Prin ti ng Ho te In av t ck y Tr -7 97 5- 21 6- 3 < < < I S B N 97 8- 91 w w w .bo nn i e rc
arlse n.s e
an vä nd a er
vi få tt V E R I G E fö r at t n o ch TACK UNICEF S nk o nv e nt io ne rsio n av b ar fö re nk la d e ve e full fe e d b ac k! ta ck fö r värd
i n n e h åll: PR E S E N T AT IO N AV FÖ RF AT T A RN A . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 IN LE DN IN G OM FN OC H B A RN KO N VE N T IO N E N . . . . . . . 12 FR A MT I DE N . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . U T BIL DN IN G . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 B A RN A RB E T E . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 R E LIG IO N SF RIH E T . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 E N BR A U PP VÄ XT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 IN T E RV J U: JO A CIM . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 R A SIS M . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 PR IV AT LIV . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 KÄ RL E K . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 SV ÅR IG H E T E R . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 LE K, VI L A OC H FR IT I D . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 0 M OB BIN G . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 JÄ M LIK H E T . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 0 DR OG E R . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 SK ILS M Ä SS A . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 7 I DE N T IT E T . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 84 IN T E RV J U: A LI . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 AT T B LI LY SS N A D PÅ . . . . . . . . . . . . . . 94 ST OP P! MI N KR OP P! . . . . . . . . . . . . . 10 2 B E ST R A FF N IN G A R . . . . . . . . . . . . . . . . 10 8 B A RN OC H KR IG . . . . . . . . . . . . . . . . . 114 IN T E RV J U: E ST E R L A RS S ON . . . . . . . . 119 B A RN KO N V E N T I ON E N . . . . . . . . . . . 12 2
DU H A R R ÄT T
! ej H
H ej!
M ATILDA N ÄR JAG VAR 7 ÅR
gick jag med i mitt första elevråd. Jag har vuxit upp med föräldrar som alltid visat mig att det jag tycker och tänker är viktigt. Mina föräldrar har ofta påmint mig om hur viktigt det är att fråga andra om råd och be om hjälp om jag behöver. Under min uppväxt har jag också haft förmånen att träffa många andra vuxna som frågat mig vad jag tycker och lyssnat på mina svar. Jag tror att det här har gjort att jag idag vill göra detsamma för mina och alla andras barn. Att berätta för barn och unga att deras röster är vikti ga, att de kan förändra världen eller sin egen situation om
8
matilda
de vill och ber om hjälp. Det var så id én till d e n h är boke n föddes. Ur en önskan om att tillsammans med er läsare utforska barns rättigheter och vad de faktiskt bety der i praktiken. Förutom att skriva böcker så har jag jobbat med politik, alltid varit engagerad i frågor som rör skolan, jag har jobbat med pressfrågor, lärares rättigheter och jag har suttit i BRIS förbundsstyrelse i flera år. Jag är även ord förande för Majblomman i Stockholm. Kort och gott är skolfrågor och barns rättigheter mina absoluta favoritfrågor!
»HA FT FÖRMÅN EN AT T T RÄ FFA M ÅN GA AN DRA VUXN A SOM FRÅG AT MIG VA D JAG TYCKER« 9
DU H A R R ÄT T
J AŠON HEJ, JAG HETER JA SON DIAKITÉ. Mina föräldrar har
alltid pratat mycket med mig om samhällsfrågor, vad dom tycker är fel, vad som är bra och vad som borde förbättras. Så långt tillbaka som jag kan minnas har jag fått lära mig att stå upp för vad jag tycker även om det är något jag inte alltid har lyckats med, särskilt när jag gick i skolan.
T T A G I M A R Ä L T T Å F »
R Ö F P P U STÅ
I dag är jag en rappare, det har jag varit sedan jag var 14 år gammal. Det betyder att mitt jobb är att skriva låttexter och att uppträda live under artistnamnet T i m buk tu . Det är det roligaste jag vet och jag känner mig lyckligt lot tad som får jobba med det jag gillar mest. Rapmusik har varit mitt sätt att stå upp för vad jag tycker.
10
jaŠon
H allå!
« R E K C Y T G A J D A V Jag har varit med och skrivit den här boken för att jag tyck er det är v i k t i gt att du får reda på vad d i n a rätti gh e t e r är och att du vet att du inte är ensam om att känna som du gör i olika situationer. Min förhoppning är att du ska se den här boken som din kompis, en som du kan fråga om råd ibland. Jag önskar att denna boken hade funnits när jag var ung för att jag minns hur ofta jag inte visste hur jag skulle lösa svåra situationer.
11
Inl e d n ing massa rättigheter, fastän he nvention om barnets rättig du inte är vuxen? FN:s ko ri tion, blev svensk lag 1 janua ter, även kallad barnkonven ge t betyder nämligen att Sveri De ! rt o st är t e . D 20 20 a barns rättigheter. har bestämt sig för att stärk n till lag betyder att den får Att göra barnkonventione nom ara var en konvention”. Ge högre status än när den ”b blir det ännu viktigare att de att göra konventionen till lag yn dra fattar om barn, tar häns beslut myndigheter och an tio entionen. Och barnkonven till alla artiklar i barnkonv r att få reda på mer om, täcke nen, som du snart kommer j dra barns rättigheter i alla mö an a all h oc t dit av lar de a all la. l flykt, till familjeliv och sko liga situationer. Från krig, til
HA R DU TÄ N KT PÅ att du har en
et som
att det fanns myck NÄ R VI VÄ XT E UP P så tyckte vi a. Exempelvis vil
ville förändr var orättvist, fel eller som vi ver rnkraft verk, hon ville att ele kä a all a ng stä a ild at le M ta lan och att företag skulle slu skulle få bestämma mer i sko as brevlådor. skicka pappersrek lam till all 12
I N LE DN IN G
J aso n ville att skolbiblioteket skulle ha musik till utlå
ning, att skateboardåkning skulle bli tillåtet i stad en Lund där han bodde och att alla former av rasism skulle motarbetas.
V a d ty ck e r d u är m e st O R Ä T T V I S T ell e r vik tig as t at t för än d ra ?
M a t il d a
V a d g ör vu xn a so m d u ty c k e r at t d e b o rd e slu t a m e d ell e r g ör a b ät tre ?
J a so n
DEN HÄR BOK EN ÄR till för dig som vill veta mer om vad
du som ung faktiskt har rätt till. Och för dig som kanske vill ha tips och trix på hur saker går att förändr a. För det GÅ R att förändra. Det är både Matilda och Jason leva nde exempel på. Och kan vi så kan du! Det är vi helt övertyga de om! Och per soner som är vuxna m åst e lyssna på dig, och respektera dig. Även om de vuxna inte måste göra prec is som du tycker, så måste de alltid ha din åsikt med i besluten som de vuxna fattar. Oavsett om det är en förälder, en lärare eller någon som du aldrig träffat förut. Det står faktiskt i lagen!
DU H A R R ÄT T
FN - FA KT A :
FN bildades 1945. 193 av världens länder
är medlemmar (det vill säga nästan alla länder). Målet var att förhindra framtida krig och främja fred för hela mänskligheten. FN är unikt! Det är den enda organisationen som har chans att förena hela mänskligheten.
20 november
1989 antogs barnkonventionen. Sverige är ett av de länderna i världen som ger mest pengar till FN.
Svensken Dag Hammar
skjöld var FN:s General sekreterare 1953–1961. FN har satt upp 17 stycken globala hållbarhetsmål som världen ska sikta på att uppnå innan år 2030.
En av FN:s
huvudfunktioner är att skicka så kallade Fredsbevarande styrkor till olika områden i världen där krig pågår. Kongo är ett exempel på ett land där FN har placerat soldater.
o m k o nv e n t io n:
E n k o nv en ti o n ä r e n fo r m av öv e re nsko m m else so m lä n d e r fö rb u n d it si g a tt fö lj a . Lä n d e r so m sk ri v it u n d e r ba rn ko n v e n tio n e n h ar lo v a t at t d e sk a b e t e si g m o t o c h be h a n d la b ar n, på d et sätt so m ba rnko nv e nt io n e n säg e r.
FN-Fakta:
Alla m änniskor h ar väl sa m m a rätt – är inte d e t självklart¿ ALLA MÄNNISKOR ÄR
lika mycket värda. Det kan låta enkelt och det är det egentligen. Men många vuxna (och barn) har en tendens att dela upp människor i sämre och bättre. Det är exempelvis så rasism fungerar. Att en grupp människor tycker att en annan grupp människor är min dre värda för att de ser ut på ett annat sätt. Och därför inte ska få tillgång till lika bra grejer eller inte ska få ha vissa jobb. Eller till och med att de som ser ut på ett visst sätt inte ska få bo i Sverige. Om människor blir behandlade orättvist på grund av hur de ser ut, vilket kön de har, vilken religion de tror på eller hur gamla de är, så kan det vara diskriminering. Att bli diskriminerad är förbjudet enligt både barnkonven tionen och andra svenska lagar.
15
V a rfö r f in n s d e t e n l a g b a ra för b a rn¿ a r t ik e l: 1 ,
4
a rt.1 Som barn räknas varje människa under 18 år.
art.4 Varje stat sk
a ta ansvar för oc h nyttja sina resurser til l fullo för att uppfy lla barns rättigheter. Där det behövs sk a stater samarbeta internationellt.
N N S FÖ R AT T skydda barn FI EN ON TI N VE N KO RN BA m barn och unga ofta
gheter, efterso och skydda ungas rätti rösträtt, a. Som ung saknar du xn vu än t ak m e dr in har m te en ngar och du bor ofta in pe na eg te in t as oft r du tjäna sam utan hos vuxna. ens 89 för att ge alla värld 19 vs re sk n ne tio en nv Barnko :s gheter. Då röstade FN tti rä e nd ga äg dl un gr a barn samm gan) om s högsta beslutande or generalförsamling (FN: na. Idag är tionen i medlemsländer en nv ko rn ba ra fö in t at t följa barn slandet som inte lovat at lem ed m da en t de A US konventionen.
16
B a rnk o nv e
nt i o n e n
I barnkonve ntionen räk nas alla upp som barn. D till 18 år är står det b a r t ik e l 2 Alla land annat barn har rä at t alla tt att bli lyss barn är lika v mycket n ärda har sa ad e på, har rä slippa må d mma rättig tt att åligt eller gö h e te r. d ra Ingen får iskriminera saker de in Att de har s. te vill. rätt att leva med sina fa föräldrar o a r t ik e l 3 Vid miljer och ch en massa alla beslut andra bra o saker. Efters som rör b arn ska i fö ch vi ktiga om barnko rs ta hand beakta nventionen blivit lag i S b s vad som e n d u öms vara b har verige har p arnets bästa olitikerna lo Sverige ska . vat att bli ännu bät a r t ik e l 6 B tre på att se arn har rätt alla barn få till att till liv, r sina rättig överlevnad heter tillgo o ch utveckling. dosedda. a r t ik e l 12 Bar Barnkonven tionen inne n har rätt at h ål le t uttrycka si r n mening o a r t ik l a r. Fyr 5 4 o lik a ch höras i al a av de arti la fr åg b k ar or som rör larna kan sägas vara gr net. Hänsyn undlä ska tas till b arnets åsikte utifrån barn all t id ska beak ggande principer som r, ets ålder o tas när det ch mognad kommer till barns rättig . heter: Läs hela b
arnkonventi onen på sid eller på u n 122 ic e f .s e / b a r n k o nv e n t io n e n
Jag h ar rätt!