Veronica Adelsgård
Jultjyven i Hönsum Fristående berättelse om invånarna och livet i Hönsum där allt kan hända..
Jultjy j ven i Hönsum Fristående berättelse om invånarna och livet i Hönsum där allt kan hända….
Del 1
© 2020 Veronica Adelsgård Titel: Jultjyven i Hönsum Text och illustrationer: Veronica Adelsgård Förlag: BoD – Books on Demand, Stockholm, Sverige Tryck: BoD – Books on Demand, Norderstedt, Tyskland ISBN: 978-91-7969-669-6
Långt ute i skogen, längs en smal väg finns en by som kallas Hönsum. Det är en väldigt liten by och där finns det bara fyra hus. I ett av husen bor TömTöm med sin mamma Lille-Mor. De flyttade dit när Töm-Töm bara var en liten bebis eftersom Lille-Mor fick jobb i byns största hus. Det stora huset kallas Gammelhuset och det är just för att det är gamla människor som bor där. Dit flyttar man när man blir äldre och vill ha lite extra hjälp och sällskap. Där bor flera gamla människor och så Hund. Han smet in en kall vinterdag för en massa år sedan trots att han bara var en liten valp. Ingen vet varifrån han kom, eller vem hans föräldrar är. Egentligen måste man vara gammal för att bo i det stora huset, men Hund stretade emot med tassar och svans, tills de gamla gav upp och lät honom stanna.
6
7
Lille-Mor är världens snällaste och när TömTöm blir stor ska hon bli minst lika snäll och arbeta i det stora huset hon också. Ibland jobbar Lille-Mor på kvällen och då brukar TömTöm följa med för att slippa vara ensam hemma i det lilla huset. Hon tycker om att träffa de gamla. Deras favoritsyssla är att fika och berätta historier. Det är så roligt för oftast berättar dom samma historia kväll efter kväll. Det beror på att en del människor får lite sämre minne när de blir äldre. De kommer helt enkelt inte ihåg vad de sagt förut. TömTöm har inte dåligt minne men hon tycker ändå om att höra berättelserna om och om igen.
En jättelång farbror som kallas Stornäsan brukar böja sig ner så att deras näsor nästan snuddas vid. - Goddag, lilla farbrorn brukar han säga och då skrattar TömTöm så att hjärtat hoppar, för hon är ju ingen liten farbror. - Jag är TömTöm från Hönsum, säger hon när hon skrattat klart. - Jaså, ler Storsnäsan då. Det var ett konstigt namn. Det hör man inte varje dag. - Jo, svarar TömTöm. Jag hör det varje dag eftersom jag heter så. Inget konstigt alls. Har hetat det sedan jag föddes. Sedan tar de varsin kaka till. När historierna och kakorna är slut och de gamla är mätta och trötta, bäddar Lille-Mor ner dem i deras sängar. Även vuxna behöver sova på natten.
8
9
I det stora huset är det alltid varmt, trevligt och fullt med folk. Vid köksbordet sitter oftast Sketibyx. Han har så stora byxor att han måste ha hängslen för att de ska sitta uppe. Det gör att byxorna hänger så där bak att det ser ut som att han bajsat på sig men det har han absolut inte gjort. Han vill bara ha gott om plats så att fisarna kommer ut rätt, förklarar han. Fastnar en fis på tvären får man ont i magen och det vill man ju verkligen inte. TömTöm lär sig så mycket klokt av honom. I en specialbyggd stol med hjul sitter Lockipock. Hon har så ont i sina ben att hon inte kan gå. I håret sitter alltid en massa papiljotter som hon tar av och på för att se om det har blivit lockigt. Hon påstår att hon är en prinsessa och riktiga prinsessor har alltid lockigt hår. Ibland berättar hon jättespännande historier om alla prinsar hon träffat och äventyr hon varit med om. TömTöm är inte riktigt säker på om dessa historier är helt sanna, men hon lyssnar gärna ändå. I närheten av Lockipock finns alltid Släptofflan. Han är kär i Lockipock. Alla vet om det. Men Släptofflan vet inte att alla vet. Han kör henne längs korridorerna så ofta hon vill och på kvällarna skriver han hemliga kärleksbrev som han gömmer i en låda på sitt rum. En dag ska han ge dom till Lockipock. Om han vågar….. Släptofflan kan inte smyga. Det hörs alltid när han kommer för hans tofflor är alldeles för stora så att dom släpar i golvet när han går. Han har ärvt dom efter sin morfar för minst 100 år sedan och vill absolut inte ha något annat på fötterna. Inte ens strumpor på vintern.
10
I den lilla byn långt in i skogen är det oftast ganska lugnt och skönt att bo. De som bor där ägnar dagarna mest åt att fika och berätta roliga historier. Julen närmar sig och julstöket är i full gång. Men vad gör man när det plötsligt en dag börjar försvinna julpynt och tomtar? Trots att alla hjälps åt att leta dyker inte pyntet upp och snart är även julklapparna borta.. Nu är det bråttom att lösa mysteriet om julen ska räddas!
Det här är förtsta delen av den fristående berättelsen om invånarna i Hönsum. En kärleksfull och humorsitisk skildring av den äldre generation och dess egenskaper, men också vikten av gemenskap, familj och vänskap oavsett ålder.
www.bod.se