R
BE
SE
T
LÖS
A
ID
R
ÄT EL T
EN JULSAGA CHARLES DICKENS
E
I VÅ
L ÄT
L Ä STN
-L
X
Lix: 22 Lättlästnivå: X-Large
T
A RG
På vår hemsida finns arbetsmaterial till boken. Det är kostnadsfritt att ladda ner, utan kod eller inlogg.
Art.nr 45483 ISBN 978-91-7949-495-7 Upplaga 1:1 © För den svenska utgåvan Vilja förlag 2022 Vilja förlag – en del av Studentlitteratur info@nyponochviljaforlag.se www.nyponochviljaforlag.se Studentlitteratur AB, Lund Titel: En julsaga Originalets titel: A Christmas Carol Författare: Charles Dickens Bearbetning: Gill Tavner Översättning: Catharina Andersson © Gill Tavner 2007 Originalutgåvan av denna bearbetning utgavs 2007 på engelska med titeln A Christmas Carol av Real Reads Ltd, Newbury, England Omslag: Nils Olsson Omslagsbilder: Istockphoto Grafisk form: Klara Hammerth Tryckt av BESTinGraphics, Belgien 2022
EN JULSAGA CHARLES DICKENS
Bearbetning: Gill Tavner Översättning: Catharina Andersson
I den här boken möter du: Ebenezer Scrooge, en snål och elak gammal affärsman som inte tycker om julen. Bob Cratchit, en man som arbetar på Scrooges firma. Lille Tim, Bobs snälla, men sjukliga son. Fred, Scrooges systerson. Jacob Marleys ande, Scrooges döda kompanjon som dyker upp som ande. Gamla julars ande, en god ande som får Scrooge att gråta av både glädje och sorg. Den här julens ande, en glad ande som får Scrooge att tänka efter. Kommande julars ande, en skrämmande ande som visar hur det kan gå för Scrooge om han inte ändrar sig.
Den här boken utspelar sig i Storbritannien. Där sker det stora julfirandet på juldagen, den 25 december.
1 Ebenezer Scrooge var en snål och elak gammal affärsman. Kölden inom honom hade spridit sig till hans ansikte. Den hade färgat hans näsa röd och de smala läpparna blå. Vart han än gick spred han sin kyla. På självaste julafton satt Scrooge på sitt kontor och arbetade. Det var grått och kallt ute, och dimman låg tät över staden. 3
I rummet fanns även Bob Cratchit som arbetade åt Scrooge. Han satt vid sitt skrivbord och skrev nervöst. Klockan hade just slagit tre, men det var redan mörkt. Plötsligt klingade det i dörren och en munter röst hördes: – God jul, morbror! Det var Scrooges systerson Fred som kom in på kontoret. Hans kinder var röda av kylan och hans ögon lyste. – Äsch! fräste Scrooge. Trams! – Skulle julen vara trams? Det menar du väl ändå inte? – Jodå sa Scrooge. En god jul? Vad är julen, om inte en tid då vi betalar räkningar utan att ha pengar? 4
– Var inte så arg, morbror, sa Fred. Vill du inte komma hem till oss på middag i morgon? – Låt mig vara i fred! sa Scrooge. Fira du julen på ditt sätt, så firar jag på mitt. God eftermiddag! Fred stannade till hos Cratchit för att önska honom en god jul. Sedan gick han. När Fred hade gått kändes det kallare i det lilla kontoret. Men kylan var gratis, så Scrooge klagade inte. Han satt i det svaga ljuset från den mycket lilla brasan: – Trams! muttrade han igen. Sedan fortsatte han räkna sina pengar. 5
En stund senare vände sig Scrooge till Bob: – Du vill väl vara ledig i morgon och fira jul med dina barn? – Ja, om det går för sig, sir, sa Bob. – Så jag ska betala dig för att stanna hemma? Äh, julen är bara ett tillfälle för folk att lura mig på pengar. Han suckade. – Du får vara ledig i morgon. Men då vill jag att du kommer hit extra tidigt i övermorgon. – Ja visst, mr Scrooge. Stackars Bob blåste i sina händer för att värma dem. Sedan fortsatte han med sitt arbete. 6
Den enda kolbiten som Scrooge lagt på elden hade snart brunnit ut. Då skulle den lilla värme som fanns kvar försvinna helt. Det blev tyst. Man hörde bara klirret från Scrooges pengar och raspet från Bobs penna. Klockan över dörren klingade på nytt när en tjock, glad herre steg in. – God jul, sa han. – Är den så god? muttrade Scrooge. – Det borde den vara. Jag samlar in pengar till hemlösa barn, så att de kan få mat och husrum när det är jul. – Det var det värsta! utbrast Scrooge. Det finns väl fängelser och fattighus där de kan vara? 7
– Tyvärr är det fullt överallt. – Fattiglappar och tiggare får inget av mig! sa Scrooge med hård röst. Med sina kalla händer föste han ut mannen. Dörrklockan klingade sorgset farväl. Bob hostade och huttrade. När han reste sig för att lägga mer kol på brasan fräste Scrooge: – Du kan gå. Gå och fira med de andra idioterna där ute. – Tack, sir. Bob rusade mot dörren och fick snabbt på sig rocken för att Scrooge inte skulle hinna ändra sig. – Jag ber att få önska en god … 8
– Ut! vrålade Scrooge. Vilket trams, mumlade han för sig själv när han var ensam kvar på sitt kontor. Elden slocknade och ljusen brann ner. Då stängde Scrooge sitt kassaskrin. Sedan gick han ut, och låste dörren noga efter sig. Han såg på skylten ovanför dörren. Scrooge & Marley stod det. Hans kompanjon Jacob Marley hade varit död i sju år nu, men Scrooge hade inte brytt sig om att ändra skylten. Det skulle kosta pengar att be någon måla över namnet. 9
De som var nya i staden visste inte vem av dem han var. De kallade honom ibland för Scrooge och ibland för Marley. Scrooge brydde sig inte om det heller. Det spelade ingen roll vad folk trodde att han hette. Men Marley var så död man kunde vara. Scrooge hade varit den enda sörjande på begravningen och sett Marley ligga död i kistan. Scrooge kände knappt kylan och fukten ute på gatan. Men han retade sig på allt folk som ivrigt skyndade fram. Folk som längtade hem till sina familjer och såg fram emot att förbereda julmaten. 10
Trots att de flesta gick ur vägen för honom, var han upprörd över deras lycka och glada leenden. Han gick till och med en omväg för att slippa höra en liten pojke som sjöng julsånger. – Äsch, trams! muttrade Scrooge.
11
Ebenezer Scrooge hatar julen. Han är snål och elak, men också mycket ensam. På natten till juldagen får gamle Scrooge besök av tre andar. De tar honom med på en färd till hans förflutna, nutiden och framtiden. Det blir en resa som får honom att se på livet på ett nytt sätt. Det här är en bearbetad version av En julsaga. Boken ingår i Viljas serie Tidlösa berättelser.