ÄR DU RIKTIGT KLOK? Pensionärens kloka livsfrågor
ANDERS TÖRNVALL
ÄR DU RIKTIGT KLOK? Pensionärens kloka livsfrågor
Mer av Anders Törnvall utgivet på Visto förlag Konsten att vara god – Vår största utmaning (2020)
Boken har tryckts med stöd från Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare.
ÄR DU RIKTIGT KLOK? Pensionärens kloka livsfrågor Utgiven av Visto förlag, Lerum, 2020 www.vistoforlag.se | info@vistoforlag.se © Text: Anders Törnvall Sättning: Ulrika Slottner, Visto förlag Grafisk form: Mattias Norén, Visto förlag Första upplagan Tryckt i Viljandi, 2020 ISBN: 978-91-7885-186-7
ÄR DU RIKTIGT KLOK? Pensionärens kloka livsfrågor ANDERS TÖRNVALL
Innehåll FÖRORD.......................................................................................................... 9 I HUVUDET PÅ EN PENSIONÄR.............................................................. 11 Vem är klok?........................................................................................... 13 Till våra seniora medborgare..................................................................15 Att leva fem gånger................................................................................ 17 Glömda och gömda tankar.................................................................... 19 Klokhetens frö........................................................................................ 23 En öppen hand är bättre än en knuten................................................ 26 Vet du vem du är?.................................................................................. 28 Torka tårar genom TV-rutan................................................................. 33 Kan man tacka livet?.............................................................................. 37 Frisk, välbärgad och uttråkad................................................................ 40 Hur mycket är en pensionär värd?........................................................ 46 Plötsligt hände det................................................................................ 49 Den bästa stunden är den kloka stunden ............................................ 51 Var har jag varit förut?........................................................................... 53 Att bli berörd.......................................................................................... 55 Våra olika liv.......................................................................................... 59 Att räknas med..................................................................................... 63 Det kloka samtalet............................................................................... 66 Silver i håret, guld i munnen och bly in benen................................... 70 Hitlers ögon.......................................................................................... 72 Välbefinnandet..................................................................................... 74 Så blev mitt liv........................................................................................ 79 Dina ideal och din nya karriär............................................................... 82 PÅ SPANING EFTER KLOKHET................................................................. 85 Där äldre aldrig dör..................................................................................87 En del av något större..............................................................................90 När man vaknar........................................................................................92 Den som dör får se..................................................................................94 Världens äldsta omsorg..........................................................................96 100 Med ålderns rätt..................................................................................... 104 Du skall hedra din fader och din moder................................................
7
Gammal är alltid äldst............................................................................ 107 Är tiden jämlik?....................................................................................... 110 Vet vi något om djupet?.........................................................................113 Känslan av beroende.............................................................................117 De harmoniska hundraåringarna..........................................................119 Lev harmoniskt......................................................................................122 Räkna de många lyckliga stunderna....................................................124 Att tänka rätt är stort, att tänka klokt är större................................. 126 Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov.....................129 Pensionärens kloka men svåra beslut.................................................133 Att tillhöra sig själv................................................................................135 Någon att längta efter...........................................................................137 Alla vill bli sedda från någon sida.........................................................143 Naturbarn är vi allihop...........................................................................145 Generositet smittar................................................................................148 Var nyfiken.............................................................................................. 150 Det är klart man hänger med................................................................ 153 KLOKHETENS UTMANINGAR.................................................................. 155 Fattigpensionären..................................................................................157 Pensionärsveckan..................................................................................160 Kriget mot kroppen................................................................................162 Ett liv utan svårigheter är inte värt att leva.......................................... 164 Krisen är en katapult.............................................................................. 166 Lever man det liv man förtjänar?.......................................................... 168 Får jag sitta hos dig en stund?............................................................... 173 Pejle det ukendte................................................................................... 176 Din spegels sanningar............................................................................ 178 Undvik negativa människor, satsa på de positiva................................ 180 Trösten är medkänslans syster.............................................................. 183 Jag vill krama Norge.............................................................................. 187 Den tidlösa vilan.................................................................................... 189 Det är inte så farligt som du kanske tror.............................................. 193 Säg som det är........................................................................................ 195 Aldrig skada, alltid trösta, ofta lindra och bota................................... 197 Möte med meningsfullheten................................................................201 Kärleken till ödet.................................................................................... 205 Att ha roligt – livets mening?................................................................. 208
Det gåtfulla vemodet............................................................................. 211 Alla hjälper varandra............................................................................. 216 Lyckan kommer, lyckan går – Lycklig den som lyckan når................... 218 När får man skratta nästa gång?........................................................... 222 Dina styrkor............................................................................................ 225 Förlåta eller förtränga?.......................................................................... 229 DET GRÅ GULDET.................................................................................. 235 Globalisering är förening....................................................................... 237 Pensionärerna behöver varandra......................................................... 240 Pensionärer kan därför att de tror att de kan...................................... 245 Den tysta kloka kunskapen................................................................... 248 Att minnas är att finnas......................................................................... 252 Bygg ditt eget minneshus...................................................................... 254 Klokhetens ålderstrappa....................................................................... 257 Kärleksatomen...................................................................................... 260 NYGAMMAL KLOKHET................................................................................ 263 En god framtidsfrukost .........................................................................265 Ta sig egen tid ........................................................................................268 Gå inte på auktioner.............................................................................. 272 Den tredje åldern................................................................................... 275 Den fjärde åldern................................................................................... 279 Vårda dig själv och din självkänsla........................................................ 282 Är den nya klokheten verkligen klok?...................................................286 Pensionsvägrarna................................................................................... 290 En rörig eller en tom hjärna.................................................................. 294 Vad var det jag sa?................................................................................. 297 Oh wow! Oh wow! Oh wow!................................................................. 300 Ta inte ned skylten än............................................................................ 302 KLOKA DISKUSSIONER................................................................................ 306 Möjlighet till fördjupning...................................................................... 310
Förord När författaren, pensionären med stort välbehag ätit upp havregrynsgröten med lingonsylten och morgonen har kommit till sin rätt så är det dags att börja dagen. Jag bläddrar snabbt förbi de negativa sidorna i tidningen för att inte bli sur, lutar mig tillbaka på pinnstolen och försöker bli filosofisk. Det tar lite tid för en pensionär. Blicken fladdrar men söker sig sakta från köket ut till hallen och till den stora spegeln. Där blir jag stående, ty speglar speglar dig. Jag är rätt väl bibehållen, kanske på grund av ett långt sportsligt förflutet och ett mycket intressant arbete. Läkarjournalen vittnar om god syn och hörsel och god lungkapacitet – men något saknas hos personligheten. Det är tid att satsa på det största. Augustinus säger att det är hoppet och modet. Paulus säger att det är kärleken, Freud att det är sexualdriften, Adler att det är maktbegäret och Marx revolutionslusten. Det finns något som är djupare hos människan än läggning och prognoser. Vad är det djupt mänskliga i oss som kan besegra det djuriska som flödar ur tv:n varje kväll? Svenska utredningar och litteratur om och med pensionärer handlar mestadels om vårt behov av trygghet, ekonomisk och social sådan. Visst vill vi ha detta men vi vill även dela med oss av våra unika och djupaste livserfarenheter på gott och ont. Var och en av oss har sitt eget budskap, ett reportage från ett märkvärdigt liv med kamp för livets bästa och mognad.
11
Att bli pensionär är lite som att byta personlighet, att fånga och längta efter något annorlunda. Annars försvinner det som en vindpust. Det är att drömma om och hoppas på något nytt, ny klokhet, nya minnen, nya människor, ny tröst, nya skratt, ny omsorg, ny ömhet och ny förundran över livsfrågorna och svaren. Världen är alldeles för rik för att kunna uttryckas på bara ett språk. Vi ger oss ut på mångkulturell spaning efter de som vet något om djupet, om klokheten, om annorlunda kärlekshistorier. Om allt detta handlar denna bok. Tack till vännen Ingela Dellby för redigeringshjälp och till Maria Redström Norrman för korrekturläsning samt till alla pensionärer som jag fått glädjen att samtala med. ”Att möta människor är livets mening” (Martin Buber).
12
Tack till alla pensionärer
I HUVUDET PÅ EN PENSIONÄR
Vem är klok? Vad är det klokaste att göra under ett liv? En nära vän svarar: att hålla sig frisk, en annan att göra karriär, en tredje att bilda familj och att skaffa barn, en fjärde att leva som en god människa, en femte att ha roligt. Vad skall jag själv svara? Svaren kan vara mångtydiga och svårtolkade. De påverkas av erfarenheterna från min forskning om lärares värderingar och livsfrågor. Den teologiska utbildningen, intressanta föreläsare och studentdiskussioner berörde de djupaste existentiella frågorna, liksom egna studenters och kollegers etiska tankar och ställningstaganden. Alla beslut i livet har inte varit kloka, tvärtom, men jag har som andra sökt klokheten. Jag har nästan glömt min splittring av livet men inte sökandet efter fasta punkter. Klokheten går inte att mäta som man mäter eller försöker mäter intelligens. Cerebrala och kognitiva förmågor betraktas ofta som de enda intelligensfaktorerna. Utan inslag av kreativitet, fantasi och klokhet kan man dock inte bedöma en persons intellektuella kapacitet intelligensen, sägs det. I vissa aktiviteter är fantasin viktigare än kunskap och mer framgångsrik än intelligenta lösningar. Klokheten är en underskattad egenskap som ofta och felaktigt får mindre betydelse i förståndsfrågor. Den bygger ju på livets erfarenheter av olika slag där kunskapen har prövats. Det är därför som en pensionär med ett liv bakom sig är så intressant. Kopplas sedan
15
denna klokhet till de existentiella frågor som alla bär på, mer eller mindre tydligt, ökar värdet av en analys. Livsfrågor liksom klokhetsfrågor, ibland kallade sunt förnuft, är mycket försummade i utredningars och forskningsprojekts bedömningar av pensionärers tillvaro, om de över huvud taget nämns. De är kanske inte mätbara, men de kan vara avgörande för hur livet utvecklas och vilka roller vi spelar där.
16
Till våra seniora medborgare Turistbussen glider fram utmed Sunset Boulevard i Los Angeles. Föraren, en stor färgad man, får genom sin spegel, ögonkontakt med oss passagerare och ler med kritvita tänder: ”Welcome, Senior Citizens!”, ”Välkomna, äldre medborgare!” Jag upplevde hans tilltal som hövligt och respektfullt och vi sträckte på oss en smula. Vi är ju gjorda av glädje, sorg, förundran, motgångar, förhoppningar, fantasier, besvikelser, hopp, vilja, och blandningar av förnöjsamhet. Allt fler människor, även äldre i pensionsåldern, från olika länder kommer in i våra liv medförande sina erfarenheter, tankar, trosföreställningar och värderingar. De har mycket att lära oss vars svenskhet har stelnat. Människors värderingar är ofta relaterade till religioner och ideologier, främst de stora världsreligionerna. De bidrar på ett avgörande sätt till livssynen. I en svensk kontext kan detta stimulera till debatt om äldres situation i Sverige idag. Att vara pensionär betyder inte att man anser sig eller känner sig vara äldre eller upplever att man åldras. Uttrycket ”att åldras” kan tolkas på många olika sätt. Några exempel är: ”tackla av”, ”gubba till sig”, ”ha sett sina bästa dagar”, ”överleva sig själv”, ”tyna av”, ”börja montera ned skylten”, ”börja gå ned sig.” Exempel på en positiv benämning skulle vara ”det grå guldet” som antyder att äldre är en slags värdefull reservkraft med sina tysta kunskaper och ofta stora, värdefulla erfarenhet. Denna beteckning är en bra motvikt mot benämningar av typ ”lilla
17
gubben” och ”lilla gumman”, som kan infantilisera äldre. Förre finansministern Per Nuders föraktfulla beskrivning av oss pensionärer som ”köttberget” är här ett lågvattenmärke. I forskarkretsar brukar man med äldre mena personer från pensionsåldern 65 år och uppåt, men någon exakt definition kan inte finnas ty vem kan exakt fastställa när någon blir äldre? För många handlar det om att förlänga de goda åren och undvika de svåra. Mognadsgränsen mellan ung, medelålders och äldre är flytande. Den växlar från person till person. I många länder används oftast beteckningen senior inte pensionär, framför allt därför att pension i västerländsk bemärkelse inte existerar. Numera förekommer också i forskningsrapporter och i litteratur intressanta förkortningar som exempelvis Mature Affluent Pionering People – översatt blir det ”Mogna, välbärgade, banbrytande personer. Ett annat uttryck är OPAL (Older People Active Life). Båda dessa signalerar betydelsen av äldres aktivitet och kreativitet. Titeln pensionär kan i vissa kretsar till och med ha en negativ klang och bli till ett skällsord. Den så kallade humorserien ”Pensionärsjävlar” från 2015 sänd i SVT, skapade till och med en ny svordom. Annat är det i Spanien där pension heter ”jubilo”. Den romerske filosofen och statsmannen Cicero (106 f.Kr.-43 e.Kr.) hade även höga tankar om en äldre människa. Han skrev till oss: ”Ålderdomen kan bara bli respekterad om den strävar efter respekt, om den försvarar sina rättigheter, undviker beroende av någon och tar kontroll över sig själv till sista andetaget.” Hamlet, i sin berömda monolog (akt III,scen 1) hyllar drömmarna som livets skatter att bevara inte minst på äldre dar.
18
Att leva fem gånger Pensionärer har många åldrar. Efter 65 år används ibland uttrycket ”den tredje åldern” vilket är en normal pensionsålder. Den avlöses av ”den fjärde åldern” som betecknar den tid då en pensionär behöver hjälp och stöd och har svårt att klara sig själv. Det går även att beskriva en ”femte ålder” där en person efter bortgången lever kvar i eftermälen, i andra människors minnen, erfarenheter, brev och dokument. Alla åldrarna bör betraktas för att skapa ett livsperspektiv. Pensionärerna utgör en snabbt växande grupp som blir alltmer engagerad i sina livsförhållanden i Sverige och i världen runt omkring dem. År 2015 fanns i Sverige 1,7 miljoner pensionärer som utgör 25 % av valmanskåren. År 2014 fanns 499 000 personer över 80 år. År 2030 förväntas antalet vara 826 000. Många av dem är idag aktiva i någon av de fem pensionärsorganisationerna i landet. De utgör en grupp med många gemensamma erfarenheter och har därmed ofta liknande tankar om livet som till exempel arbete, barnuppfostran, trygghet, oro och tankar om döden och livet efter detta. Kanske finns inte i alla kulturer de äldres historia nedskriven, men muntliga vittnesmål och berättelser om egna erfarenheter kan vara lika talande och intressanta som de nedtecknade. Alltmer närmar sig världens befolkningsgrupper varandra, då vi dels kan tala med varandra i mobiltelefoner, dels se samma tv-serier, ofta USA-producerade.
19
I Sovjetunionen var efter perestrojkas genomslag serien ”Dallas” den mest populära. Alla äldre tv-tittare kände till familjen Ewing och deras problem. Samma värderingar och tolkningar av världshändelser sprids där CNN och andra nyhetskanaler kan ses. Kinesisk stats-tv försöker konkurrera med en kopia av CNN, CNBC men med starka nationalistiska och propagandistiska inslag. Även om vi närmar oss varandra med hjälp av teknikens möjligheter leder det också till en klassplittring beroende på vilka tolkningsnycklar man besitter.
20
Glömda och gömda tankar Under min barndom arrangerades i hemorten ”de gamlas dag”. Då kom de äldre i sina finaste kläder, oftast svarta och framstod som en grupp åldringar som på sätt och vis firade att de var åldringar. Det var, trots all välmening från arrangörerna, vemodigt att uppleva, förmodligen ibland även för deltagarna: ”Jaså det här är min åldersgrupp”, kunde de tänka. Begreppet ”ålderism” som nu införs alltmer i debatten om pensionärers livsvillkor, liksom i äldreforskningen, har en negativ klang. Begreppet infördes av psykiatrikern Robert Butler mot slutet av 60-talet och lär även ha omfattat reflektioner kring existentiella frågor. Som tur är har ordet ålderdomshem tagits bort och nu används istället det mer positiva ordet pensionärshem eller seniorboende. Pensionärstidningen Veteranen gjorde i augusti 2012 en undersökning om tidningens läsare ville kalla sig pensionärer eller seniorer. Benämningen pensionär upplevdes som ett mer positivt och kärleksfullare ord än senior. Flest positiva markeringar fick ordet pensionärsträff vilket visar att den sociala gemenskapen är viktig. Därefter rankades som nummer två pensionärsmat, en del av livsnjutandet och därefter kom pensionärsresa, som kan stimulera nyfikenheten på andra kulturer och människor. Det finns en risk att pensionärer betraktas som en enhetlig grupp och att alla är precis lika. Man har till exempel inte längre kvar sin yrkesidentitet utan får en ny identitet. Vare sig pensionärerna är 65
21
eller 95 år får de tyvärr ofta samma beteckning. Man betraktar ju inte i övrigt en 30-åring på samma sätt som en 60-åring. Pensionärer och deras levnadsförhållanden dyker ibland upp i massmedia och därmed i människors medvetande. I Statens offentliga utredningar (SOU 2003 och 2005), görs noggranna analyser av landets pensionärers ekonomiska och sociala situation. En fråga bland andra, som där ställs är om ekonomisk tillväxt i landet skall kunna gynna pensionärer så att de kan arbeta längre och om de därigenom kan vara mer ”utvecklingsbara”. Statens offentliga utredningar, SOU 2003:21, presenterar ”100 steg till trygghet och utveckling”. Det gemensamma för alla dessa analyser är att livsfrågor, existentiella frågor, i olika skeden av livet aldrig beaktas och efterfrågas. Var är tankar, undringar och erfarenheter som tröst, tvivel, tro, hopp, längtan, tillkortakommanden, glädje och sorg? Något tillspetsat kan man säga att den svenske pensionären, inte har sådana mänskliga reflektioner och upplevelser. Varför är det genomgående så i svenska statliga utredningar? Handlar det om beröringsskräck eller om missriktad respekt för personliga frågor eller rent av om okunnighet? Professorn i socialgereontologi Lars Tornstams forskning visar hur okunniga unga människor är om äldres levnadsförhållanden och hur de främst ser gamla som beklagansvärda och isolerade. ”Eländesperspektivet” kan hos de unga bli dominerande: ”Vid trettiotre är man passé. Vid trettiofem kan man hälsa hem. Vid fyrtio jämnt, är man ett skämt. Å högre opp åker man väl på en propp. ”
22
Det allra viktigast i forskningen om pensionärer är vad pensionären själv anser sig vara. Du själv vet mest om dig själv. Självuppfattningen, ”self-making”, bestäms av dig själv. Den bygger på vad man tänker och berättar om sig själv, tolkar handlingar som berört ens reaktioner och relationer i livet, och hur man själv anser sig fungera i olika situationer. Denna uppfattning kan leda till en konstruktion som speglar förmåga, temperament och uppträdande. Den kan sedan under livet bli självuppfyllande och därigenom styra beslut och uppfattning om framgång och motgång. Självuppfattningarna förändras givetvis hela tiden, men då ordet pensionär används som ett samlingsbegrepp kan det vara intressant att fråga sig. Vem är du nu som pensionär? Vad ändrar sig utanför dig själv och inom dig själv? Är du densamma trots tilltagande ålder? Vilka föreställningar har du om din pensionering? Vilken är den positiva bilden av dig själv och vilken är den negativa? Hur mycket ungdom finns kvar i dig under livet? Har du rent av ”gamlat till dig”? Om man är avskuren från tidigare arbete och arbetskamrater och inte känner sig delaktig i samhället, kan bilden bli negativ. Forskarna Markus och Herzog (1992) fann att självbilden ibland handlade om ”det möjliga självet” en slags idealisering med anknytning både till det liv som levts och till det nutida och det framtida. I det omfattande forskningsprojektet ”De äldre i samhället-förr, nu och i framtiden”, presenterades en bild av äldre som där framstår som en grupp kompetenta och oberoende människor utgörande en stor samhällsresurs. Denna resurs kommer att växa med ökat antal pensionärer. Kanske kan en ny -ism utvecklas som kallas ”senio-
23
rism”, likvärdig med exempelvis liberalism, där pensionärers intressen är det centrala innehållet i denna nya ideologi.
24
Klokhetens frö Lars Tornstam, bygger sin forskning på en teori om utvecklingsprocessen hos äldre och åldrande som han kallar gerotranscendens. Den innebär en förändring i värderingar och tankar om livet från ett materialistiskt och rationellt synsätt till ett mera andligt och gränsöverskridande perspektiv, vilket han menar vanligtvis medför en ökad tillfredställelse med livet. Om alla bär på ett frö av vishet, som Tornstam formulerar det, så är det viktigt att personalen exempelvis på äldreboenden ”vattnar” detta frö hos personer de möter i sitt arbete. Barbro Wadensten fil.dr. och sjuksköterska, har utvecklat riktlinjer, som hon menar kan bidra till utvecklingen mot gerotranscendens. Det kan handla om att välja samtalsämnen som får äldre personer att reflektera mera över sitt liv och därmed främja personens utveckling. Det handlar även om att minska fixeringen på den egna kroppen och på sjukdomar och introducera nya aktiviteter, individuella såväl som kollektiva och organisatoriska. Ett exempel är att personalen uppmuntrar och underlättar ”stilla och lugna stunder”. Samtalsgrupper, så kallade reminiscensgrupper och meditationsgrupper rekommenderas. I dessa grupper kan barn och ungdomsupplevelser komma till liv, liksom drömmar och visioner som glatt och stimulerat pensionären under livet. Att räkna de lyckliga stunderna blott, är en känd medicin. Tornstam har ifrågasatt den klassiska ålderstrappans upp och ned-
25
gång. Redan efter ca 50 års ålder går trappan nedåt mot avtagande oförmågor. Han vill istället få pensionären att klättra uppåt många flera trappsteg med hjälp av minnen, drömmar, förhoppningar, längtan och aningar, innan trappan vänder nedåt. Alla människor har dock inte så ljusa minnen och erfarenheter, framför allt inte de som ett helt liv slitit och släpat i ett hårt och ensidigt arbete. Studien visar att en av fem personer upplever en gerotranscendens. I många kulturer är livsfrågor ständigt aktuella. I Indien, Japan och i de afrikanska länderna behandlas ofta dessa frågor i litteratur och samhällsdebatt utifrån uppfattningen att människan är en helhet när de gäller kropp, psyke, andlighet och intellekt. I boken ”Things fall apart” (1958) skriver den afrikanske författaren Achebe Chinua att frånvaron av just ”livets viktiga frågor” i Nordeuropa, var en negativ överraskning för honom. I hans länder var de äldre experter på konsten att samtidigt leva stundtals i glädje, stundtals i sorg. En kinesisk lärare som jag diskuterade detta med upprepade flera gånger: ”Kom ihåg att Kina har en fem tusen år lång historia.” Det betyder tusentals år av frågor och svar hos ett folk som utsatts för så många påfrestningar orsakade av diktatorer, missväxt, hunger, översvämningar, jordbävningar och krig, men även upplevelser för de flesta kineser av de senaste decenniernas förändringar. Vid ett samtal med den kinesiske ambassadören i Stockholm upprepade han flera gånger att hans land nu skall ta tillbaka vad andra länder stulit från hans folk genom ockupationer, utsugning och splittring. Kina skall inta sin rättmätiga plats som Mittens rike. De kan och skall förmedla ny kunskap om industri, affärer, kultur
26
och sport. De kanske även kan lära ut konsten att överleva mot alla odds. Mera mänskliga är för mig ögonblicksbilderna av fårade ansikten med plirande ögon på Cecil Road i Hong Kong, liksom köphungriga kvinnors stressade blickar på 33:e gatan i New York och nyfikenheten vid betraktandet av en lång svensk i ”ledighetskommittén” på träbänken i den lilla kongolesiska byn. Farbror Adolfsson i kyrkbänken, rak som en fura, sjungande ”Tryggare kan ingen vara”, och fröken Jansson med skolklassens sparbössa vars svarta barn på locket nickade när en slant lades dit, glömmer jag inte. Alla intryck är unika och kan bilda ett mönster som långsamt kryper in i pensionärens medvetande. Det kan ge ett perspektiv som vi kan återvända till, tolka och omtolka och värdera i livet som har runnit och rinner förbi som en höstbäck innan isen lagt sig och allting stelnar.
27
Alla som gör en resa har något att berätta. Det är ofta något som berör glädje, roligheter, tråkigheter, längtan, förväntan, hopp och tillkortakommanden. Författaren bjuder in till en resa där han tränger in i och analyserar existentiella frågor hävdande att vi genomlever fem åldrar, fem olika liv. Vad är det som är mänskligt i oss som vi kanske döljer i vårt innersta rum till vilket endast vi har nyckeln? För att kunna behandla frågan öppnar författaren jämförande perspektiv mot olika kulturer, religioner och livssyner där horisonten flyttar sig hela tiden. Medresenärer är bland annat Gandhi, Buddha, Paulus, Konfucius och Muhammed liksom svenska ideologibärare och ”Tänkologer” som alla söker klokheten. Även den hemlöse, sökaren, de glömda och gömda tar plats i kupén. Pensionärerna har tolkningsföreträde i förstaklassvagnen med ett helt livs erfarenhet och kunskap som sällan hörs i mediebruset, en tyst kunskap med mycken klokhet och visdom som hos läsaren väcker nya livsfrågor och nya svar. Med hjälp av kloka diskussionsfrågor om minnen, känslor, övertygelser och tvivel kan samtal ta fart ty alla vet något om djupet i sin person och alla resor börjar med ett första steg!
www.vistoforlag.se
ISBN 978-91-7885-186-7
9 789178 851867