Det som inte får hända Emma Frey-Skøtt
Det som inte får hända av Emma Frey-Skøtt
1. Jag vaknar med en klump av oro i magen. Mamma. Tänk om hon blivit sämre under natten? Men så hör jag hur hon stökar runt i köket. Kokar te. Nynnar för sig själv. Jag andas ut. Inte idag. Eller åtminstone inte just nu.
3
2. Hon har varit sjuk flera gånger. Men alltid blivit frisk. Men nu är det allvar. Hur länge har jag anat det? För länge. Det är på de små sakerna det märks. Hostan som blivit värre. Hennes allt smalare kropp. Och hennes blickar. Som är oroliga. Speciellt när de ser på mig.
4
3. Leni ringer och jag svarar såklart. Hon är ju min bästa vän. I morgon börjar gymnasiet. En ny tid tar vid. Vi ska gå på olika program. I olika klasser. – Jag är så nervös. Kan du inte komma över? säger Leni. – Klart jag kan, svarar jag.
5
Ja, nu börjar en ny tid. Och Leni är nervös. Det är inte jag. Jag är lättad. Leni vet inte om det. Men jag har valt ett annat program än hon gjort. Med flit. Jag behöver hålla Leni på lite avstånd. Jag orkar inte med hennes frågor om mamma. Leni vill trösta och hjälpa. Men Leni vet inte ett skit om hur det är att ha en mamma som snart ska dö.
6
4. Jag och Leni hänger på hennes rum. Pratar om morgondagen. – De kommer att hata mig, säger Leni. – Klart att de inte kommer, svarar jag. Nej, ingen kan hata Leni. Vackra, snälla Leni. Leni som lyser av glädje och värme. Jag är hennes motsats. Taggig och hård. Stöter bort istället för att släppa in. Håller jag på att stöta bort Leni också?
7
5. Gymnasiet är stort och fullt av folk. Jag blir plötsligt nervös. Ångrar mig. Varför valde jag inte samma program som Leni? Jag börjar leta efter mitt klassrum. Det är svårt att hitta. Men jag ber ingen om hjälp. Vill inte visa att jag är ny.
8
Jag stannar upp för att tänka efter hur jag ska gå. Då stöter någon till mig. – Sorry, säger en mörk röst. Jag tittar upp för att säga något surt. Och möter ett par bruna ögon och ett stort leende. Mitt hjärta slår ett dubbelslag. Killen som står framför mig är den vackraste jag sett. – Du stannade så tvärt att jag inte hann väja, säger han. Jag får inte fram ett ljud. Känner bara att jag blir väldigt varm om kinderna. Killen ler igen och börjar sedan gå. Jag står kvar och känner mig som en idiot. Varför sa jag inget?
9
6. Leni och jag är i matsalen. Leni pratar på om sin nya klass. – Några är idioter. Men de flesta verkar schyssta. Jag petar i maten. Tänker på min nya klass. Den verkar bara vara full av idioter. Då ser jag honom! Killen från korridoren. Den vackre.
10
Han kommer in i matsalen med en lång ranglig kille i släptåg. Jag kan inte slita blicken från honom. Nyper Leni i armen och säger: – Kolla in killen! Leni har redan lagt märke till honom. Hon ser på honom med stora ögon. Killen och hans kompis sätter sig vid det tomma bordet framför oss. Så ler han igen. Fast inte mot mig den här gången. Utan mot Leni.
11
Moas mamma kommer att dö. Det är sant även om Moa inte vill tänka på det. Men det är svårt att låta bli när Leni, Moas bästa vän, hela tiden påminner henne om det med sina medlidande blickar. Moa är trött på att vara stackars Moa. Moa är också trött på att Leni har allt medan Moa inte har något. Tills en dag när Lenis pojkvän David börjar titta mer på Moa än Leni. I Det som inte får hända får Moa en chans att berätta om vad som hände i replokalen den där dagen när allt förändrades för Leni. Men det är också en berättelse om vad som hände innan och varför det som inte fick hända ändå hände. Det här är den fristående uppföljare till När allt förändras.
Art nr 817955 I S B N 978-91-7881-795-5
9
789178 817955
www.hegas.se