9789178230754 by Smakprov Media AB

Gro Wollebæk Mona Vilberg

LÄRARHANDLEDNING

Det Spirar NO är en serie inom naturvetenskap för åk F–3.

t e D

Det Spirar NO innehåller enkla faktatexter med ökad svårighetsgrad, enkla forskningsaktiviteter och uppgifter som ger eleverna variation i arbetet.

S P I RAR!

Uppgifterna och aktiviteterna är utformade så att eleverna får diskutera, skapa enkla hypoteser, granska, samarbeta, skapa, spela, läsa, rita och skriva. Den stora variationen täcker in olika lärstilar. Lärarhandledningen är en hjälp för dig som lärare att arbeta systematiskt och grundligt med de olika teman som finns i Det Spirar NO A. I handledningen hittar du naturvetenskapliga förklaringar till bokens olika teman, samt praktiska och konkreta tips till varje uppgift och aktivitet i elevboken.

NO A

Dessutom innehåller varje kapitel ytterligare förslag på enkla, praktiska aktiviteter som man kan göra tillsammans med eleverna.

Svensk bearbetning: Mattias Ljung

Sist i handledningen finns kopieringsunderlag.

ISBN 978-91-7823-075-4

9 789178

O_Spira LH A.indd 1

230754

2019-09-04 12:27

Till Läraren Välkommen till Det Spirar-världen! De yngsta eleverna har en inneboende nyfikenhet för allt levande omkring sig. I Det Spirar NO utmanar och stimulerar vi eleverna genom att kombinera stoffet i boken med enkla försök och aktiviteter. Eleverna får läsa, diskutera, ställa enkla hypoteser, samarbeta, skapa, rita och skriva. Det Spirar NO möjliggör varierande arbetssätt och de praktiska uppgifterna kräver inte mycket utrustning eller förberedelse. De praktiska uppgifterna har en låg tröskel och engagerar eleverna. Det Spirar NO har också en ökande progression i läsning och skrivning och tillgodoser alla grundläggande färdigheter. Elevböckerna kan användas som ett komplement till andra läromedel som du redan har, men de kan också användas helt på egen hand. Genom systematiskt arbete med böckerna kommer eleverna att uppfylla kunskapsmålen för de naturorienterande ämnena enligt Lgr 11. Varje uppslag i elevböckerna har tydliga inlärningsmål. Det är en god idé att gå igenom dessa med eleverna innan arbetet startar. Uppslagen innehåller olika moment med olika arbetssätt och kommer därför ta olika lång tid. En del av aktiviteterna kan eleverna göra på egen hand eller i små grupper efter en genomgång av läraren. Andra aktiviteter kräver mer arbete. Tips på förberedelser och utrustning/materiel finns i lärarhandledningen. Lärarhandledningen är tänkt som en hjälp för dig som lärare att arbeta systematiskt och grundligt med de teman som finns i Det Spirar NO.

Lärarhandledningen är strukturerad på följande sätt: DEL 1: Översikt av mål och uppgifter Här hittar du en komplett översikt över vilka uppgifter/aktiviteter i Det Spirar NO som täcker in de olika kunskapsmålen. Det hjälper dig att ha överblick över vilka mål som du har arbetat med under skolåret. DEL 2: Handledning till elevbokens kapitel Förslagen till årsplanering visar hur du kan lägga upp bokens olika teman över skolåret. I varje kapitel i handledningen hittar du konkreta och praktiska tips till varje uppgift och aktivitet genom hela elevboken. Det finns även korta faktatexter om bokens olika teman. I början av varje kapitel står det aktuella centrala innehållet från kursplanen. Det finns även mer konkreta inlärningsmål angivna, samt fördjupningsmål om man vill utöka kapitlet till ett större projekt. DEL 3: Kopieringsunderlag I den här delen finns en mängd kopieringsunderlag med uppgifter och elevaktiviteter som kan användas som extrauppgifter, till repetition eller som hemläxor. Vi hoppas att du kommer att ha stor glädje av boken, och att den kommer att bidra till en spännande och levande undervisning!

Lycka till! Författarna

Det spirar LH A.indd 2

2019-09-04 14:43

Innehåll DEL 1 • Generellt

DEL 2 Handledning till ”Det spirar NO A” • Årsplanering

• Årstider

• Höst

• Djur på hösten

• Vinter

• Snö

• Vår

• Djur på våren

• Sommar

• Försök!

• Jorden

• Månen

• Försten till månen!

• Kroppen

• Sinnen

• Organ

DEL 3 Kopieringsunderlag • Innehållsförteckning

• Kopieringsunderlagen

Det spirar LH A.indd 3

2019-09-04 14:43

Generellt Naturvetenskap är både ett praktiskt och teoretiskt ämne. Ämnet innehåller mycket allmänbildning som är viktig att ha för att kunna förstå sammanhang i naturen och samhället. För att skapa motivation och nyfikenhet för ämnet bör undervisningen utnyttja olika “inlärningsarenor”, till exempel fältarbete, experiment och utflykter till muséer. Oavsett hur man väljer att förmedla ett tema så kommer man långt med bra planering och entusiasm. Här är några generella tips som kan bidra till att skapa en bra grund för undervisningen i naturvetenskap. Planera året • Gör en plan för läsåret. I lärarhandledningen finns förslag på hur du kan lägga upp året. Tänk på helheten och arbeta gärna ämnesöverskridande. • Vilken utrustning behövs till experiment och praktiska uppgifter? Gör inköp och beställningar i god tid innan ett nytt tema startas. • Vilka utflykter eller besök kan vara aktuella att göra? Kolla med kommunen, muséer eller andra aktörer om de har något att erbjuda skolklasser, till exempel tävlingar, nyhetsbrev, tidningsprenumerationer eller liknande. Utrustning och införskaffande av utrustning • Basutrustning som saxar, lim, kritor, häftapparater, hålslag, papper i olika färger, snöre, etc. bör alltid finnas lättillgängligt i klassrummet. • Ha en utflyktslåda redo. Då sänker du tröskeln för att komma ut på snabba utflykter i skogen eller liknande. Utrustningen i lådan kan vara luppar, förstoringsglas, plastmuggar, tomma plastlådor med lock, etc. • Be föräldrarna att samla in sådant som kommer att behövas, till exempel tomma konservburkar eller tomflaskor. Skriv detta i veckobrevet eller motsvarande kommunikationskanal. • Använd en lektion till att samla olika saker från naturen, till exempel stenar med olika former, kottar, grenar, bark eller liknande. Eleverna kan samla in det och sortera det i kartonger. Detta är saker som kan plockas fram och användas när man ska bygga olika saker kopplade till olika teman. • Se till att ha den utrustning som behövs för olika försök och experiment. Genomförande av försök och experiment Var förberedd och ha all nödvändig utrustning färdig i förhand. Planera hur eleverna ska vara grupperade, beroende på hur aktiviteten ser ut. Om det behövs mycket utrustning och elevgruppen är stor så kan det vara klokt att utse en gruppledare i varje grupp som ansvarar för att hämta och lämna tillbaka utrustningen. Lägg tid på att förklara vad det är som ni ska undersöka. Gå igenom försöken med eleverna i förväg, så att de har klart för sig vad de ska göra. Innan de kommer igång är det en god idé att fråga dem om deras hypoteser. Hypoteserna kan användas när försöket sammanfattas och det lär eleverna att bekräfta/förkasta hypoteser. Och kom ihåg: Ett misslyckat försök är också ett försök. Läsa naturvetenskap Att kunna läsa, avkoda och förstå naturvetenskapliga texter förutsätter att man förstår begreppen. Gå därför alltid igenom nya begrepp och ord som dyker upp i texterna. En metod att få eleverna delaktiga i begreppsinlärningen är att be dem sätta streck under ord som de tror att andra kanske inte förstår. Då är det troligt att de även sätter streck under ord som de själva inte förstår. Ha en naturvetenskapsavdelning i klassrummet där ni hänger upp centrala ord och begrepp på väggen. Använd begreppen aktivt när ni jobbar med temat. Lägg märke till hur eleverna använder begreppen och red ut eventuella missförstånd.

Det spirar LH A.indd 4

2019-09-04 14:43

Att skriva naturvetenskap/Textskrivande med remsor Eleven ska kunna uttrycka sig muntligt och skriftligt i naturkunskap, och detta kan vara tufft. För en del elever kan det kännas som en omöjlig uppgift att skriva en längre text. Då kan det vara en bra metod att använda textremsor. Klipp pappersremsor. På varje remsa ska eleven skriva en mening. Eleven skriver så många meningar de kommer på om det aktuella temat. Sortera remsorna under aktuella överskrifter, till exempel utseende, mat och bostad. Remsorna kan sedan limmas fast på ett större papper så att de bildar en hel text. För många elever är detta en mer överkomlig metod, jämfört med att börja med ett helt tomt papper. Metoden tränar även eleven på att sortera fakta och disponera en text. Utvärdering av elevens kunskaper Varje kapitel i Det Spirar NO börjar med en översikt över vilka mål eleven jobbar med, och avslutas med enklare utvärderingsfrågor där eleven, tillsammans med läraren eller hemma, kan skatta sin kunskap. Tanken är inte att detta ska vara en avslutande värdering. Kunskapsmål kommer att följa eleven genom hela skolgången, och dessa frågor ska bara fungera som en avstämningspunkt och en sammanställning av vad eleven har jobbat med. Syftet är att eleven tidigt ska bli medveten om vilka mål han eller hon arbetar för att uppnå, samt träna på att utvärdera sitt egen lärande baserat på detta. I den här processen är det viktigt att eleverna får dokumentera sitt lärande genom olika elevarbeten och genom att ta bilder av experiment, etc. Häng upp bilder, ha utställningar och låt eleverna prata om vad de har lärt sig. I Det Spirar NO A ligger alla utvärderingsfrågorna samlade på sista sidan. Man kan gå igenom frågorna samlat i klassen, i smågrupper eller med eleverna en och en. Efter att man har gått igenom de olika frågorna kan läraren, eller eleven själv, sätta kryss, färglägga, rita smileys, sätta klistermärken eller på liknande sätt markera cirklarna.

Det spirar LH A.indd 5

2019-09-04 14:43

Det spirar LH A.indd 6

2019-09-04 14:43

Det Spirar NO A - Årsplanering Översikten är vägledande. Månad

Tema

Sida

Augusti

Årstider Bli en forskare! – Höst

2 3

1 Min favorit-årstid 2 Vad hör ihop? 3 Samiska årstider

September

Höst

4, 5

4 Höst – Finn sju fel 5 Höstfärger

Oktober

Djur på hösten Helt snurrigt!

6, 7 18

6 Vad håller värmen? 7 Vem är jag?

November

Tipp-topp kopp?

December

Vinter

Januari

Snö Bli en forskare! – Vinter

Februari

Jorden Månen Raketfart!

Mars

April Maj

Juni

Kopieringsunderlag

v o r p k a 19

14 Tipp-topp kopp?

8, 9

8 Vinter i skogen 9 Vinterhare

* * *

10, 11 3

10 Snöflinga

20, 21 22, 23, 24, 25 18

15 Stor eller liten? 16 Kan du det? 17 Månlandning!

12, 13 3 14, 15

11 Vårblommor 12 Jag gick en skogspromenad ...

Kroppen

26, 27

18 Kroppen

Sinnen Organ

28, 29 30, 31

19 Sinnena 20 Kroppsdelar

Sommar Bli en forskare! – Sommar Magiskt!

16, 17 3 19

13 Myran

m S * * * Vår Bli en forskare! – Vår Djur på våren

Det spirar LH A.indd 7

2019-09-04 14:43

Årstider Elevboken sida 2 och 3

Centralt innehåll Året runt i naturen

Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider. Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.

Mål (övergripande)

Eleven ska med hjälp av årshjulet se vad som kännetecknar de olika årstiderna, samt hur cykeln upprepas.

Mål (detalj)

Eleven ska kunna namnen och ordningsföljden på årstiderna. Eleven ska känna till vad som kännetecknar de olika årstiderna, till exempel genom att följa ett lövträd eller naturområde under ett helt år och se förändringarna i takt med årstidsväxlingarna.

v o r p k a

* * *

Hur man använder kapitlet De två första sidorna är introduktion till läsårets stora fördjupningstema: årstiderna. Eleverna ska under året få kunskap om årstiderna och på olika sätt lära sig om vad som kännetecknar dem. Årstidskapitlen bör användas under den aktuella årstiden. Se årstidsplaneringen på sida 7 här i lärarhandledningen.

Elevboken sida 2, samtalsbild ÅRSHJULET Årshjulet är indelat i fyra delar som var och en illustrerar en av de fyra årstiderna. Bilderna visar några stereotyper som passar in i vårat land. Använd gärna bilden som en inledning på temat och som en utgångspunkt för att ta reda på elevernas förkunskaper: – Vad ser ni på bilden? – Vad har barnen på sig? – Hur många delar är bilden indelad i? Varför har man delat in den så, tror du? – Vad är skillnaden mellan de två träden i bilden? – Vilken färg har bladen? – Ser ni några fåglar på bilden? Vad gör de? – Vilken slags mössa har pojken på sig? – Vilken årstid är det nu?

m S * * *

Pojken på bilden har på sig en same-mössa. Kanske vet eleverna vad det är, och då kan du få igång ett samtal om urbefolkningen i Sverige och var de ursprungligen kommer ifrån. Samerna finns i Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Här kan man passa på att prata lite om kartor och om länderna i Norden. Praktiska aktiviteter som man kan knyta till bilden Samla ihop olika kläder och småsaker som passar de olika årstiderna och lägg dem i en påse. Exempel kan vara mössa, sockor, pjäxor, badbyxor, solkräm, regnjacka, paraply, cykelpump, broddar, shorts, tunn jacka, påskägg, julpynt, tomte, halloweenpynt, osv. Ta fram en sak i taget och få igång ett samtal med eleverna om var sakerna hör hemma. Ta fram fyra lådor och skriv en årstid på varje låda. När eleverna blir eniga om vilken årstid saken hör till läggs den i lådan. Alla har inte samma tankar om i vilken årstid de olika sakerna hör hemma. Det blir en bra startpunkt för samtal och diskussioner om att man kan ha olika idéer och åsikter. Här passar det bra att arbeta med kopieringsunderlag 3 – Samiska årstider.

Det spirar LH A.indd 8

2019-09-04 14:43

Elevbok sida 3: Bli en forskare! Den här aktiviteten kan med fördel läggas upp som ett projekt över hela året och arbetas med varje gång man går igenom ett nytt årstidskapitel. Klassen bör under augusti/september hitta ett lövträd eller ett avgränsat område med natur. En idé kan vara att hitta en stor rönn eller ett träd med nötter. Viktigast är att trädet genomgår förändringar i takt med att årstiderna växlar. Det är så klart fullt möjligt att parallellt titta på ett barrträd så att eleverna får se hur barrträden ser ut under vintern. Ta med en digitalkamera eller mobiltelefon och ta bilder av trädet eller området. Bilderna kan antingen skrivas ut till alla eleverna och klistras in i elevboken, eller så kan de användas som inspiration om eleverna själva ska teckna. Sätt av tid att besöka trädet/platsen under de fyra årstiderna så att eleverna får se förändringarna med egna ögon. När året är slut ska eleverna ha fyllt hela sida 3. Fakta till kapitlet Några vanliga lövträd

* * *

Sälg: I mars/april blommar sälgen (knopparna kallas ibland för småkissar). Mellan mars och maj stiger saven från roten upp i trädet. Under den tiden kan man tälja sälgpipor av en tumtjock kvist/gren. Beskrivning på hur du täljer sälgpipor hittar du på internet eller i böcker.

v o r p k a

Björk: I april/maj stiger saven i björken, knopparna börjar bli större och små blad kommer fram. Av saven kan man koka saft, bladen kan man plocka av och koka björk-te av. Lönn: I april/maj blommar lönnen. Den har stora klasar med gulgröna blommor. På hösten blir blomklasarna till frön som det är roligt att dela på mitten där fröet sitter och sätta fast på näsan. Fröna kan också flyga som propellrar. Se ”Helt snurrigt” på s. 18 i elevboken.

Ek: Ekar kan bli jättegamla, upp till 1000 år. Många gamla ekar är skyddade. Ekträ tål vatten bra och används därför till att bygga båtar. Regalskeppet Vasa var byggt av trä.

m S * * *

Rönn: Ett snabbväxande träd som har fina bär på hösten. Tidigt om våren får rönnen stora gulvita klasar som kan lukta lite starkt och fränt. Ett rönnblad består av flera delar. Om eleverna ska plocka ett helt löv måste de plocka av lövet där stjälken börjar. Aktuella länkar: https://www.skogeniskolan.se/skolskogar

Tips

Årshjulet kan kopieras i A3-format och lamineras. Gör en pil av papper och fäst den med en påsnit i mitten av årshjulet. Häng upp årshjulet i klassrummet och se till att pilen hela tiden pekar mot rätt årstid.

Materiel • Fyra askar märkta med varsin årstid. • Olika saker som passar de olika årstiderna.

Kopieringsunderlag 1, 2 och 3

Det spirar LH A.indd 9

2019-09-04 14:43

Höst Elevboken sida 4 och 5 Centralt innehåll Året runt i naturen

Mål (övergripande)

Kunna beskriva de förändringar som sker om hösten.

Mål (detalj)

Lära sig att bladen skiftar färg. Lära sig att växterna gör frön och nötter. Lära sig att frukter och bär mognar på hösten.

Mål (fördjupning)

Känna till skillnaden mellan barrträd och lövträd. Känna till skillnaden mellan flyttfåglar och stannfåglar.

v o r p k a

Hur man använder kapitlet Använd samtalsbilden på sida 4 i elevboken som startpunkt.

* * *

Elevboken sida 4, samtalsbild HÖST Ge eleverna tid att studera bilden och berätta vad de ser. Följ upp med frågorna som står under bilden. Vad kan de se på bilden? – När börjar hösten? När märker vi att det är höst? Vilka kläder brukar vi använda? – Vad händer med träden? Varför är granen på bilden grön medan de andra träden har fått höstfärger. – Varför är det så mycket löv på marken? – Vad äter djuren på bilden? – Vad håller den lilla musen på med? – Vart är fåglarna på himlen på väg?

m S * * *

Elevboken sida 5 Text: Hösten är här! Ord- och bokstavsjakt: Hur många gånger finns bokstaven H i texten? Bokstaven Ö? Hur många gånger finns ordet ”höst” i texten? Hur många Ö:n finns totalt på hela sida 5? Skriv orden med olika färger I denna uppgift lär sig eleverna lite om skillnaden på bär, nötter och frukt.

Förberedelse till uppgiften: Eleverna kan ha med olika frukter, bär och nötter hemifrån. Eleverna kan öppna dem och undersöka var fröna och kärnorna finns. Efterarbete: Klassen kan göra fruktsallad eller sylt. Tänk på hygienen! Plantera några av fröna och se om de gror. Försök också att äta fröna, som älgen gör. Då kan man få till en diskussion om hur djurbajs hjälper till att sprida fröer i naturen. Höstkonst Plocka tillsammans med eleverna höstlöv i så många färger och former som möjligt. Torka och pressa löven genom att lägga dem i tidningar med något tungt ovanpå. Medan löven torkar tecknar eleverna varsin trädstam på A3-papper, eller så målar klassen tillsammans ett eller flera stora träd. De pressade löven limmas fast på trädstammen. 1) Eleverna kan sortera löven och klistra samma slags löv på samma stam. 2) Bladen kan också sorteras efter färger, så att man får gröna, gula och röda träd. Det är bra träning för eleverna att leta efter liknande former och färger. Gå igenom vilka träd de olika löven kommer ifrån.

Det spirar LH A.indd 10

2019-09-04 14:43

Bladdjur/insekter Torka och pressa blad på det sätt som beskrevs ovan. Eleven klistrar ett eller flera blad på ett papper och ritar dit ben, armar och huvud. Förbered ett par exempel för eleverna att titta på. Flashcards Tillverka så kallade flashcards genom att laminera torkade löv. Använd vattenfast tusch och skriv lövets namn på baksidan av kortet. Eleverna kan använda korten till att öva på artnamnen, antingen själva eller i smågrupper. Börja med de enklaste och mest karakteristiska löven, som björk, ek, rönn och lönn. Välj träd som är typiska för närmiljön. Man kan istället för löv använda foton.

Berättelser och sånger om hösten Sjung Gubben Höst av Lennart Hellsing. Läs Putte i blåbärsskogen av Elsa Beskow. Sjung Champinjon av Lena Anderson och Kerstin Andeby. Sjung Mors Lilla Olle av Alice Tegnér. Läs Årets saga av Elsa Beskow.

Materiel

* * *

• Frukt, bär och nötter. • Redskap för att dela frukt, bär och nötter. • Löv och tidningspapper. • A3-papper eller papper på rulle. • Färg, penslar och lim. • Lamineringsmaskin, lamineringsplast och tuschpennor. • A4-papper och färgpennor.

v o r p k a

Fakta till kapitlet Höstlöv Klorofyll är det gröna färgämnet i bladen. På hösten drar träden tillbaka klorofyllet ner i rötterna. Då syns istället det röda, gula eller bruna i bladen. Det är klorofyllet som gör fotosyntesen. Fotosyntesen innebär att bladen med hjälp av solljus, vatten och CO2 tillverkar energirikt socker. Bladen är trädens ”matfabriker”, men om hösten slutar bladen att tillverka socker. Sockret lagras i trädets rot. Råsocker är brunt eftersom det kommer direkt ifrån växten.

Flyttfåglar och stannfåglar

m S * * *

Flyttfåglar: Många fågelarter flyttar till varmare platser på hösten. En del flyttar till Danmark, andra till Sydpolen. Den största anledningen till att fåglarna flyttar söderut är tillgången på mat. De flesta flyttfåglar flyttar på hösten. De samlas i stora flockar och vi kan se dem i olika formationer på himlen på väg söderut. De kommer tillbaka till Sverige på våren för att häcka/lägga ägg. Stannfåglar: Fåglar som övervintrar kallas stannfåglar. De äter den mat de kan hitta på vintern, medan några fåglar samlar mat på sommaren som de lagrar till vintern. Hackspettar lägger nötter och kottar i träd, så att de inte ska försvinna i snön på vintern. Talgoxen äter insekter, frön och bär på våren och sommaren, men på vintern äter den frön och är en vanlig gäst på fågelbordet. Nedan finns några av de vanligaste flytt- och stannfåglarna: Flyttfåglar

Tornseglare, gås, flugsnappare, sädesärla, tärna, svan, gök, stare, koltrast, björktrast, bofink, tofsvipa

Stannfåglar

Mesfamiljen (t.ex. talgoxe och blåmes), domherre, uggla, kråka, skata, hackspett

Frukt, bär och nätter Alla växter bildar frukter med frön. Fröna sprids i naturen på olika sätt: Starka färger och saftigt fruktkött lockar djuren att äta frukten, så att fröna sprids via djurens avföring, frön med ”vingar” gör att fröna kan flyttas av vinden, frön med krokar kan fastna i pälsen på ett djur. Vi delar in frukter i 4 huvudgrupper: 1) Bär. Frukten har fruktkött och många små frön. 2) Stenfrukt. I stort sett bara ett enda stort frö i mitten med fruktkött runt. 3) Nötter. I stort sett bara ett frö. 4) Kapsel. Frö som ligger inne i en kapsel eller balja, till exempel ärtor. Kopieringsunderlag 4 och 5

Det spirar LH A.indd 11

2019-09-04 14:43

Djur på hösten Elevboken sida 6 och 7

Centralt innehåll Året runt i naturen

Mål (övergripande)

Få kännedom om hur några djur bor och hur de förbereder sig inför vintern.

Mål (detalj)

Lära sig vad djuren i skogen äter. Lära sig var djuren i skogen bor. Lära sig hur djuren i skogen håller värmen.

Mål (fördjupning)

Lära sig om nedskräpning i naturen.

v o r p k a

Hur man använder kapitlet Använd samtalsbilden på sidan 4 i elevboken som startpunkt.

* * *

Elevboken sida 4, samtalsbild HÖST Sångleken Björnen sover är ett bra sätt att starta temat på. Använd till exempel idrottslektionen eller gå ut. Här kan man prata om vad sången handlar om: Varför sover björnen? Finns det björn i Sverige? Var finns den? Vad äter den? Känner eleverna till flera djur som går i ide? Fladdermus, igelkott, huggorm, vattenödla och hasselmus går i ide. Samtalen runt sångleken kan fungera som introduktion till texten ”Höst i skogen”.

m S * * *

Elevboken sida 6 Text: Höst i skogen Det finns flera olika sätt att använda texten. Gå på ord- och bokstavsjakt i texten utifrån vilka bokstäver eleverna tränar på vid den aktuella tidpunkten. Ringa in djurens mat Förberedelse: Ta en tur i skogen med eleverna. Ett ämne som naturligt knyter till uppgiften är nedskräpning i naturen. Vilka saker kan man hitta skogen? Vad hör inte hemma där? Vad ruttnar, vad blir uppätet och vad ligger kvar som skräp? Eleverna kan samla ihop både sådant som de tror att djuren äter och sådant de inte tror att djuren äter. Leta efter tecken på att djuren ätit: Nötter med hål i, en mus har gnagt på dem. Avgnagda kottar är tecken på att en mus, ekorre eller fågel har ätit. Musen gnager av alla fjällen, ekorren drar loss kottfjällen, medan fåglar sticker in näbben mellan fjällen för att komma åt fröna. Hackspetten sätter fast kottar i barken för att spara till vintern. Stängda kottar kan tas med in i klassrummet och läggas varmt. Då kommer kottarna att öppna sig och fröna trillar ut. Det är fröna inne i kotten som djuren äter. Det är också spännande att leta efter djuravföring i skogen. Låt eleverna lösa uppgiften i boken och prata tillsammans om vilket djur som äter vad. Ett sätt att sortera in djurs matvanor är att dela in djuren i växtätare och köttätare. Räven och musen Förberedelse: Som utgångspunkt för dramatisering kan man lyssna till eller läsa Djuren i hackebackeskogen av Thorbjørn Egner och sjunga Grönsaksätarvisan. Prata om vilka egenskaper musen och räven har. Är de snälla eller elaka? Dramatisering och användande av handdockor är en bra metod för att lära sig att gå in i en roll samt att kunna uttrycka sig muntligt. Dela in eleverna i smågrupper så att alla får pröva. Låt varje grupp få framföra sitt egenpåhittade skådespel om Räven och musen med utgångspunkt i det de lärt sig om djuren.

Det spirar LH A.indd 12

2019-09-04 14:43

Elevboken sida 7 Vad håller värmen? Försöket visar hur viktigt det är för djuren att hitta en torr sovplats (ide). Om djuret använder våta material i boet eller idet kan det i värsta fall frysa ihjäl. Vesslan dödar faktiskt andra små pälsdjur och använder pälsarna i sin sovplats.

Genomförande: Använd inte kokande vatten! Försöket kan vara lärarstyrt eller göras i små grupper. Låt eleverna komma med hypoteser. Fyll i temperaturschemat under försöket (kopieringsunderlag). Glaset med halsduk kommer att hålla värmen bäst. Djuren har päls och försöket visar att pälsen hjälper till när det blir kallt. Var bor djuren? Begrepp som det är viktigt att göra eleverna medvetna om är: myrstack, trädstam, bikupa, mushål, trädrot, håla, rede, trädtopp. Prata med eleverna i förväg om de har sett några djurbon i skogen. Troligen har eleverna kommit olika långt med skrivandet, så djurens namn kan med fördel skrivas på tavlan, eller så kan man ge eleverna ett papper med djurnamnen. Då kan eleverna klippa ut och limma in på rätt ställe.

* * *

Inte bara djur hämtar mat i skogen Det är viktigt att barnen får klart för sig vilka matresurser som finns i naturen. Använd det som naturen i närheten bjuder på och utnyttja de resurser som finns nära. Prata med en hembygdsgård om lokala mattraditioner, eller utnyttja föräldrar samt mor- och farföräldrar. Det finns många recept på internet och i kokböcker.

v o r p k a

Det finns mycket gott man kan laga tillsammans med eleverna. Här är några förslag: • Lingonsylt, hjortronsylt och hallonsylt kan frysas och användas för att tillverka glass. • Alla slags bär kan kokas till marmelad. • Fest-isbitar: bär läggs ett och ett i islådor tillsammans med vatten och stoppas i frysen. • Man kan koka gelé av frysta rönnbär. • Färska daggkåpeblad fungerar bra att göra te av. • Plocka svamp och stuva den. Plocka bara svampar som ni är säkra på är ätliga. • Maskrosor kan stekas eller syltas. • Brännässlor kan kokas och ätas. • Enbär kan torkas och läggas i burkar. Gör gelé eller använd som krydda. Aktuella berättelser och sånger Varför björnen har kort svans, fabel De som har möjlighet att skaffa viltkött kan laga vilträtter tillsammans med Djuren i Hackebackeskogen av Thorbjørn Egner eleverna och prata om älgjakt och renslakt. Om ni bor nära vatten kan det Musik från Djuren i Hackebackeskogen vara spännande att fiska och äta egen fisk.

m S * * *

Fakta till kapitlet Björn: Det finns nästan 3000 brunbjörnar i Sverige. De allra flesta björnarna finns i Norrland. Björnhannarna kan vandra 1–2 mil om dagen. Brunbjörnen ligger i dvala från november till april. Under den tiden varken äter eller dricker den. Pulsen sänks från 70 till 10 slag i minuten. Resten av året äter den allt den kommer över. Den är ett rovdjur, men den äter även mycket växter. Älgkalvar och bär är favoritmat, men de tycker också att det är gott att äta myror och honung.

Mus: Det finns flera olika musarter i Sverige. Mindre skogsmus är 8–10 cm lång. Pälsen är sandfärgad eller orangebrun på huvudet och ryggen, gulaktig på sidorna och vit på magen. Större skogsmus är lite större. Den har brun päls på ryggen och är vit på magen. Den har stora öron och lång svans. Hasselmusen är ca 7 cm lång. Den har kort nos, stora ögon och är duktig på att klättra i träd. Möss äter frön, nötter, växter, svamp, bär och insekter. Skogsmössen samlar mat inför vintern. De behöver också tillgång till vatten. De håller till i hål i marken eller under trädrötter. På vintern bildar skogsmöss ofta kolonier. På vintern rör sig mössen i hålrummet mellan marken och snön. Älg: Älgen är en idisslare och har två magar. Den har inga tänder i överkäken utan en benplatta som maten krossas mot. Älgen äter de flesta sorters växter. Den älskar näckrosor. Dessutom äter den kvistar, blad, knoppar och en del rötter. Den kallas ”skogens konung”. Räv: I Sverige finns det röda rävar och fjällrävar. Räven jagar i skymningen och äter helst smågnagare, ägg, fåglar, groddjur, frukt, bär, sopor och döda djur. Den hamstrar mat för att ha i knaprare tider. Information om myror och bin, se vår/sommar-kapitlet. Kopieringsunderlag 6 och 7

Det spirar LH A.indd 13

2019-09-04 14:43

Vinter Elevboken sida 8 och 9

Centralt innehåll Året runt i naturen

Mål (övergripande)

Kunna beskriva hur djur och växter överlever vintern.

Mål (detalj)

Lära sig vad fåglar och djur äter på vintern. Lära sig att några djur byter päls på vintern. Lära sig vad växterna gör på vintern.

Mål (fördjupning)

Djur som går i dvala om vintern. Myrstacken på vintern.

v o r p k a

Hur man använder kapitlet: Använd samtalsbilden på sidan 8 i elevboken som startpunkt.

* * *

Elevboken sida 8, samtalsbild VINTER Undrar var musen är nu? Inled med en liten berättelse om räven. Eleverna kan ha boken framför sig under berättelsen:

Det är lugnt i skogen. Det har snöat hela natten. Älgen lyfter sina långa ben och biter av lite bark. Där kommer räven! Den är väldigt hungrig. Hela natten har den jagat efter mat. Räven stannar upp och spetsar öronen. ”Undrar var musen är nu?”, tänker den. ”Var är den lilla godbiten?” Räven hör ljud under snön. Plötsligt hörs ett ljud bakom räven! ”Haren hoppar sin väg! Den var inte lätt att upptäcka!”, tänker räven. ”Men den där musen ... Den ska jag ta!”

m S * * *

Följ upp med frågor om den lilla berättelsen, och låt den vara utgångspunkt till vidare samtal om bilden: – Kan ni se musen? Var bor den? Hur har den kommit undan räven? – Vad betyder det att spetsa öronen? Varför behöver räven och andra djur bra hörsel? – Vilka andra vill äta upp musen (uggla)? Hur kommer det gå för musen, tror ni? – Vad tror ni att haren äter? Vilken färg har den på pälsen? – Hur hittar djuren mat på vintern? Kan ni se någon djurmat på bilden? – Var har trädens blad tagit vägen? Kan ni se något annat i bilden?

Låt barnen prata två och två. Tillsammans får de försöka komma på vad de tror att älgen, räven, haren och de andra djuren äter på vintern. Ha sedan en diskussion där ni går igenom djurens levnadsförhållanden och matvanor om vintern. Haren gnager bark från buskarna och sparkar bort snö för att komma åt lavar och frön. Fåglarna plockar kottfrön. När räven upptäcker något ätbart gör den ett hopp och landar med framtassarna på bytet som blir omtumlat. Rävens klor är inte så bra att hålla fast bytet med. För en översikt av vad de andra djuren äter: se kapitlet ”Djur på hösten” här i lärarhandledningen. När eleverna kommit fram till vad djuren äter så kan de skriva eller rita det i rutorna längst ner. Praktiska aktiviteter som man kan knyta till bilden Ta in en kvist från ett lövträd. Sätt kvisten i vatten. Efter några dagar kommer det att växa ut små blad. Låt eleverna observera förändringen dagligen. Detta är en fin repetition av höstkapitlet, samtidigt som man förbereder inför vårkapitlet. Man kan också försiktigt värma knoppen för att den ska spira snabbare. Ta in en stängd, kall kotte i klassrummet. Snurra lite garn runt kotten och lägg den på ett varmt ställe. När kotten torkar kommer den att öppna sig. Kraften är så stark att garnet kan gå sönder. Inne i kotten finns det frön som är bra mat för många djur och fåglar. Kotten stänger sig igen när det blir kallt. Under snön kan man hitta tussilagoknoppar som är redo att slå ut till våren. Ta in dem och se dem blomma.

Det spirar LH A.indd 14

2019-09-04 14:43

Elevboken sida 9 Text: Vinter Ord- och bokstavsjakt: Plocka ut några aktuella bokstäver ur texten och låt eleverna räkna hur många gånger de förekommer. Hur många gånger finns ordet vinter med på hela sidan 9? Räkna också sammansatta ord som ”vinterpäls”. Använd bilden aktivt under lektionen. Vad säger bilden oss? Är det sant? Den här uppgiften är direkt knuten till texten. Ta hänsyn till att eleverna har kommit olika långt i läsutvecklingen. Det kan vara bra att gå igenom uppgiften muntligt, eller så kan man använda den som frågesport i smågrupper efter att man har läst igenom texten. Skriv namnen på djuren Eleverna kan lösa uppgiften på egen hand, men man kan också göra den lärarstyrd genom att läraren formulerar frågor: Jag har tre bokstäver. Bokstaven i mitten är Ä. Vem är jag? Jag har två vokaler. Vem är jag? Hitta på flera liknande gåtor. Låt eleverna ljuda bokstäverna och öva sig på att skriva bokstäverna.

v o r p k a

Festmat! Den här aktiviteten kräver lite förarbete.

* * *

Utrustning: Kottar, snöre, hasselnötter, osaltade hackade jordnötter, hackade mandlar, russin, solroskärnor, kokosfett, pappmuggar, slev och en gryta. OBS! Kokosflingor är inte lämplig fågelmat. Gör så här: Fäst snöret i kotten. Smält försiktigt fettet i grytan. Detta bör göras av en vuxen. Blanda alla torra varor i det smälta fettet. Låt det svalna lite innan eleverna får arbeta med det. Fördela massan i pappmuggar och låt eleverna pressa in fågelmaten mellan kottefjällen. Om ni inte hittar några kottar kan eleverna fästa snöret runt en tändsticka som trycks ner i massan. Låt allt svalna. Häng maten högt upp i ett träd eller utanför fönstret. Se till att katter inte kan fånga fåglarna.

m S * * *

Berättelser och sånger om vintern Läs Trollvinter av Tove Jansson. Sjung Sov, du lilla videung av Zacharias Topelius . Sjung Farmors visa (När en liten mus ska ut och gå) av Thorbjørn Egner.

Materiel

• Kvistar från ett lövträd. • Ingredienser till festmat till fåglarna. • Stor brun pappershare (kopieringsunderlag).

Fakta till kapitlet Vintern är en svår tid för djuren i skogen. Det finns inte mycket mat och många djur dör av svält under vintern. Jakterna på hösten är ett sätt att hålla bestånden nere så att det inte blir för många djur i skogen som konkurrerar om samma mat. Viltvårdare ordnar matplatser under vintern för att hålla liv i bestånden. Några djur, som hare, hermelin, vessla och ekorre, får annan färg på pälsen för att bättre kunna skydda sig mot sina fiender. Ripan får vita fjädrar under vintern. Älgens päls blir grå och den tappar sina horn. Mössen skyddar sig genom att gräva gångar under snön och gömma sig där. Rötter, frön och växter ligger väl skyddade under den isolerande snön, men barmarksfrost ökar risken för förfrysning. Växterna har förråd med näring i rötterna som de använder när temperaturen stiger, samt frön som ligger redo att spira så snart solen ger tillräckligt med värme och ljus.

Kopieringsunderlag 8 och 9

Det spirar LH A.indd 15

2019-09-04 14:43

Snö! Elevboken sida 10 och 11

Centralt innehåll Året runt i naturen Material och ämnen ... Metoder och arbetssätt

Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Vattnets olika former: fast, flytande och gas. Enkla naturvetenskapliga undersökningar.

Mål (övergripande)

Observera snö med enkla metoder, samt mäta temperatur.

Mål (detalj)

Lära sig hur snö bildas. Lära sig hur en snöflinga ser ut. Lära sig hur en termometer fungerar.

Mål (fördjupning)

Olika slags snö.

v o r p k a

* * *

Hur man använder kapitlet Elevboken sida 10 Text: Snö! Studera bilden av snöflingan tillsamman med eleverna. Vad vet de om snöflingor? Ta gärna in lite snö eller använd isbitar. Låt snön/isen smälta så att eleverna får se att snö blir vatten när det inte längre är kallt. Prata med eleverna om vad det betyder att något är kallt. Vad är motsatsen till kallt? Hur fryser vatten till is? Är det varmt eller kallt ute när det fryser till is? Har eleven sett is på marken eller på vattenpölar den senaste tiden? Kan det snöa på sommaren? Har någon sett snö på sommaren? Ord och bokstavsjakt: Välj ut aktuella bokstäver/bokstavsljud som eleverna jobbar med just nu. Leta efter bokstäverna i början, mitten och slutet av ord. Räkna. På hur många ställen kan eleven göra en ring runt ordet ”snö” på hela sidan 10? Färglägg alla vokaler röda. Skriv bokstäver i snön.

m S * * *

Finn fem fel! Snöflingor har alltid sex armar. Eleverna får i denna uppgift träna både på att räkna och att sortera.

Ugglan Samerna har över 100 ord för snö: Det finns massor med ord för snö på det samiska språket. Det finns inte alls lika många på svenska, men här kan man fråga eleverna om fler ord eller uttryck för snö. Här kan lokala förhållanden och dialekter spela in, men vi kan nämna snöblandat regn, kramsnö, pudersnö, skare, nysnö, lössnö, konstsnö, snötäcke, snöslask och spårsnö. Varför har vi så många ord för snö? När behöver vi veta vilken slags snö det är? Elevboken sida 11 Hittar du två likadana? Aktiviteten går bra att genomföra utomhus. Det är viktigt att det mörka tyget är kallt, så att inte snöflingorna smälter. Använd en kall pensel för att sprida ut snöflingorna. Titta på snöflingorna genom förstoringsglas. Ta närbilder av de snöflingor som eleverna hittar. Då kan de sedan studera dem noga på datorn eller på en smartboard. Vad händer? Detta är ett elevstyrt försök där eleverna får uppleva hur en termometer fungerar. Försöket bör göras vintertid så att man kan hämta snö ute. Om det inte finns någon snö så kan man istället använda isvatten. Det viktiga är att eleverna får observera stora temperaturförändringar på termometern. Gå igenom försöket i förväg genom att se på bilderna och läsa texten, så att eleverna vet vad de ska göra. Det är viktigt att ha utgångspunkten i deras förkunskaper. Vad tror eleverna kommer ske i de olika delarna av försöket (hypoteser)? Låt eleverna jobba två och två och låt dem själva flytta termometrarna från kallt till varmt. Eleverna får då själva se hur pelaren i termometern stiger och sjunker. Färglägg pelarna efter observationerna. Liten pelare i snön, stor pelare i varmt vatten.

Det spirar LH A.indd 16

2019-09-04 14:43

Vad kan man använda snö till? Som förberedelse kan man göra en tankekarta över elevernas erfarenheter och tankar. Skriv ”snö” mitt på tavlan och prata med eleverna om vad man kan göra med snö. Många har nog gjort snöänglar, snögubbar, snölyktor, snögrottor, åkt pulka eller skidor, kastat snöbollar etc. Praktiska aktiviteter knutna till snö Papperssnöflingor: Använd kopieringsunderlaget ”Snöflinga” och följ beskrivningen. Eleven får här tillverka snöflingor med sex armar.

Forma bokstäver: När det är kramsnö kan eleverna forma bokstäver eller tillverka bokstavsskulpturer. Smält 1 liter snö: Fyll två litermått med snö. I det ena litermåttet pressar du ner snön, medan det andra fylls utan att pressa ihop snön. Kommer eleverna reflektera över att det är olika mycket snö i litermåtten? Vad händer med snön när den tas in? Kommer det vara lika mycket vatten i litermåttet som det var snö, och kommer det vara lika mycket vatten i båda måtten? Låt eleverna komma med gissningar och låt dem skriva ner eller rita en förklaring. Snöns volym är större innan den smälter. Här har man också möjligheten att observera att vatten förångas. Låt litermåtten stå i klassrummet i en vecka. Då kommer eleverna få se att snön smälter till vatten som sedan förångas.

v o r p k a

* * *

Tillverka snö: Om temperaturen ute är under -15 C°, kan man tillverka snö. Detta bör en vuxen göra. Fyll en mugg med hett vatten och ta med det ut i kylan. Kasta upp vattnet i luften med en stor rörelse så att vattnet sprids ordentligt. Vattnet blir omedelbart till snö. Konstsnö tillverkas genom att små vattendroppar fryser till is. Tillverka en snöglob: Be eleverna ta med en liten glasburk med lock och en plastfigur (legogubbe) hemifrån. Limma fast figurens fötter på insidan av locket. Fyll burken med babyolja och en tesked silverglitter. Sätt lim på innerkanten av locket och skruva på det. Vänd burken upp och ner och skaka den. Glittret kommer att sväva runt i oljan. Tillverka snöflingor av klädnypor: Använd halva klädnypor. Eleverna behöver 12 halva klädnyport var. Dessa limmas ihop till 6 par. Klipp ut två cirklar av papp med diametern 7 cm. Limma klädnyporna mot varandra mitt på cirkeln (se bilden). Limma den andra cirkeln ovanpå. Måla allt vitt eller guldfärgat. Häng upp med en tråd.

m S * * *

Berättelser och sånger om vintern Sjung Nej, se det snöar av Felix Körling. Läs Vinter hos Plupp av Inga Borg. Dramatisera Sagan om vanten.

Materiel

• Flera skålar till försöket ”Vad händer?” • Termometer som tål upp till 100 C°. • Svart papper eller tyg. • Förstoringsglas.

Fakta till kapitlet Snöflingorna bildas 20 km upp i atmosfären när vatten fryser till is. Det behövs ett dammkorn eller en bakterie för att snöflingan ska kunna bildas. Vattnet behöver något att fästa sig vid. Vattenmolekylerna kommer ordna sig i sexkantig symmetri. Man säger att vattendropparna har kristalliserats. Hur snöflingorna ser ut när de landar på marken beror på deras färd genom atmosfären och huruvida fler vattenmolekyler har satt sig fast på vägen ner. Ju kallare det är, desto större och finare blir de. Temperaturer mellan -10 C° och -20 C° ger vackra snöflingor. Hög luftfuktighet ger snöflingor med komplicerade armar, medan låg luftfuktighet ger sexkantiga snöflingor utan armar. Många snöflingor går sönder när de krockar med varandra eller när de träffar marken. Wilson Bentley var år 1885 den första som tog fotografier av snöflingor.

Kopieringsunderlag 10

Det spirar LH A.indd 17

2019-09-04 14:43

Vår Elevboken sida 12 och 13

Centralt innehåll Året runt i naturen

Mål (övergripande)

Kunna beskriva hur växter vaknar till liv på våren.

Mål (detalj)

Lära sig vad vad som menas med vårtecken. Lära sig vad frön behöver för att gro. Lära sig vad växter behöver.

Mål (fördjupning)

Undersök: gror frön bäst i jord, gödsel, sand eller vatten?

v o r p k a

Hur man använder kapitlet Använd samtalsbilden på sida 12 i elevboken som startpunkt.

* * *

Elevboken sida 12, samtalsbild VÅR Ge eleverna tid att studera illustrationen och berätta vad de ser. Använd frågorna som utgångspunkt och jämför bilden med vår- och höstbilden. Skapa en tankekarta med våren som tema. Känner eleverna till något vårtecken? Kanske hittar de samma vårtecken i samtalsbilden. Gör cirklar runt typiska vårtecken i samtalsbilden. Det finns också plats att skriva ”vårord” i marginalen på s. 12.

m S * * *

Förslag till uppföljande frågor knutna till samtalsbilden: – Vad har hänt med träden? Vilka vårtecken kan du se på dem? – Vad har fågeln byggt? – Räven har mycket att göra. Varför då? – Vad har hänt med pälsen hos älgen och haren sedan i vintras? – Vad är en tussilago och hur många kan du se på bilden? – Vad har hänt med fröet som låg i jorden på vinterbilden på s. 8? – Musen har fullt upp. Vad pysslar den med, tror ni? – Vad har hänt med nötterna som musen samlade på vinterbilden på s. 8?

I samtalsbilden står det en älgtjur i förgrunden. Det är bara hanarna som får horn. Storleken på hornen har stor betydelse för hur populär tjuren är hos älgkorna. Älgen letar efter en partner i augusti/september. Efter parningstiden föredrar älgtjuren att vandra ensam. När våren kommer har älgkon redan varit dräktig i många månader, och älgtjuren är inte längre tillsammans med henne. Praktiska aktiviteter som man kan knyta till bilden Titta på sälgens kvistar under våren. Småkissarna är sälgens blommor. Hanblommorna blir gula, medan honblommorna blir gröna. Titta gärna på blommorna i förstoringsglas. Ta med ”mogna” småkissar till klassrummet eller titta på dem när de hänger på trädet. Eleven kan skapa en egen bok om ”Vårtecken”. Gå ut och leta vårtecken tillsammans med eleverna, och gör dem uppmärksamma på vilka vårtecken som är vanligast där ni bor. Skriv, rita eller ta foton. Eleven kan också plocka och pressa vårblommor som sedan kan limmas in i boken. Här har läraren möjlighet att differentiera och möta eleven på dennes egna nivå. På internet finns det gott om filmer om livet i en fågelholk (sök på ”fågelholk, film”). Man kan också köpa eller bygga en egen fågelholk och stoppa in en webb-kamera i den, i fall man vill göra egna fågelholk-filmer.

Det spirar LH A.indd 18

2019-09-04 14:43

Elevboken sida 13 Text: Vår Under vårterminen kommer många elever att ha knäckt läskoden. Det är bra att aktivera elevernas förkunskaper innan man börjar läsa texten. Syftet är att använda sina egna erfarenheter och se om man känner igen det som står i texten. Använd bilden som utgångspunkt för ett samtal. Vad ser eleverna på bilden? Hur är barnen klädda? Hur ser man att det är vår och inte sommar? Varför har barnen inte på sig mössa och vantar? Var har snön tagit vägen? Läs texten tillsammans. Prata om innehållet. Få eleverna att förklara vad temperatur, smälta och gro betyder. Vad behöver frön? Prata om vad det betyder att något gror. Vad tror eleverna att växterna behöver för att gro? Visa först eleverna hur de ska göra när de planterar, så att de känner sig trygga när det är deras tur.

* * *

Hur man gör: Skär loss en del av botten från en mjölkkartong och fyll den med fuktig jord. Så 10 frön och lägg ett tunt skikt med jord ovanpå. Täck med genomskinlig plast tills dess att fröna gror.

Ställ mjölkkartongerna på ett fat och vattna underifrån. Eftersom eleverna får plantera i var sin kartong kan deras frön få stå ljust så att eleverna får se ”sina” frön gro. Om de vill ha stora morötter måste de vara tålmodiga. Lärarens kartong kan stå i ett mörkt skåp. Låt gärna flera kartonger stå på olika mörka platser så att man kan göra jämförelser. Låt eleverna fundera på vad som kommer att hända med de olika fröna. Vilka kommer gro? Varför? Skapa hypoteser. Förklaringen finns längre ner.

v o r p k a

Sortera bilderna i rätt ordning Här kan eleverna få se hur fröet utvecklas till en morot. Det är roten vi äter, inte plantan.

Se gräset gro! Följ instruktionen i elevboken. Visa eleverna hur man bygger igelkotten innan de själva får sätta igång. Köp snabbväxande gräsfrön. Använd bomull, eftersom den är bra på att hålla fukt.

m S * * *

Fakta till kapitlet På våren och sommaren blir det varmare. Det beror på att dagarna är längre än på vintern. I nordligaste Sverige blir det midnattssol. På vintern blir dagarna kortare, och då blir det också kallare. I nordligaste Sverige är det då mörkt dygnet runt. Morötterna kom till Europa för över 1000 år sedan med araber som tog in dem i Spanien. De innehåller mycket som är nyttigt för kroppen, till exempel A-vitamin, järn, fibrer och kalium. Ett frö behöver bara vatten för att gro, men om det ska växa behöver det näring, vatten, solljus och värme. Frön som står mörkt kommer ”tro” att de fortfarande är under jorden. Skotten blir vita och tunna, men färgen ändras om de kommer ut i solljuset. Skotten bildar grön klorofyll och fotosyntesen startar.

Berättelser och sånger om våren Läs Egil och pappa träffar älgen av Camilla Kuhn. Läs Gittan och älgbrorsorna av Pija Lindenbaum. Läs Vår i Bullerbyn av Astrid Lindgren. Sjung Blåsippor av Alice Tegnér och Anna Maria Ros.

Materiel • Mjölkkartonger, sax, jord, plast och morotsfrön. • Nylonstrumpa, bomull, gräsfrö, tråd, lim, sax, tyg till ögon och öron.

Kopieringsunderlag 11

Det spirar LH A.indd 19

2019-09-04 14:43

Djur på våren Elevboken sida 14 och 15

Centralt innehåll Året runt i naturen

Metoder och arbetssätt

Mål (övergripande)

Kunna beskriva hur djur och fåglar vaknar på våren.

Mål (detalj)

Lära sig vad djur och fåglar gör på våren. Lära sig vad fåglar bygger sina bon av. Lära sig vilka vårtecken som finns där ni bor.

Mål (fördjupning)

Hur kan fågelbon byggas och se ut?

v o r p k a

Hur man använder kapitlet

* * *

Elevboken sida 14 Text: Vakna! På bilden kan vi se en blåmes som har byggt bo i ett ihåligt träd. Den matar sina ungar. (Fakta om blåmesen finns på nästa sida.) Innan ni börjar läsa texten bör eleverna få tid att studera bilden och prata om vad de ser: Vad är det som händer på bilden? Vad är ett fågelbo? Varför bygger fåglarna bon? Vilken årstid lägger fåglarna ägg? Ser alla fågelägg likadana ut? Hur ser fågelungarna ut när de är nyfödda? Vad äter fågelungar? Var bygger fåglarna sina bon?

m S * * *

Prata också lite om rubriken. Vad eller vem är det som vaknar, och varför?

Ord- och bokstavsjakt: Bokstaven ”å” förekommer ganska mycket. Eleverna kan räkna hur många de hittar. Rita och färglägg stora och små ”å-fåglar” med utgångspunkt från lilla ”å” (se bilden). Gå igenom olika uttryck och begrepp från texten: Vad är en insekt? Hur många ben har en insekt? Vad betyder att ”lägga ägg”? Vem lägger ägg? Repetera också ordet ”ide”.

Alla fåglar små … Förberedelse: Det är bra att ha fåglar som eleverna känner till som utgångspunkt. Gå på ”fågeljakt” ute. Vilka fåglar ser eleverna? Kan de namnen på några fåglar? Titta också på bilder på fåglar som finns i närmiljön eller på andra platser i Sverige? Hur ser ett fågelbo ut, egentligen? De flesta fåglarna bygger sina bon av kvistar, mossa, lavar och gräs. De är utgångspunkten i den här aktiviteten, men man kan också ta sin utgångspunkt i sjöfåglar och bygga bon av småsten, musselskal eller tång. De flesta fåglar har sina bon i träd eller i fågelholkar. Några fåglar bygger sina bon under hustak eller på marken. Det finns flytande bon i vattnet och bon i sanden. Variationen är stor. Följ instruktionerna som står i elevboken.

Efterarbete: Ha en utställning med de olika fågelbona. Låt eleverna berätta om sina fåglar och fågelbon. Ugglan ”Ekorren bygger också bo till sina ungar”: Ekorren bygger varma bon i ihåliga trän, fågelholkar eller på en grangren intill stammen. Ekorren bygger flera slags bon. Om vädret är dåligt så bygger den ett bo för att få skydd. Ekorren kan få tre kullar om året och när den får barn bygger den ett bo till ungarna. Ofta bygger den också ett ”reservbo” om den känner sig hotad i ungarnas bo. Då lyfter den ungarna en och en med munnen och flyttar över dem till reservboet. Den bygger sitt bo av mossa, lavar, gräs och kvistar, eller annat som den hittar, till exempel tygrester eller pälstussar från andra djur.

Det spirar LH A.indd 20

2019-09-04 14:43

Elevboken sida 15 Vem är jag? Vad äter jag? Haren äter gräs, blad och örter under sommaren. På vintern lever den av skott från lövträd, bark och ljung.

Räven är allätare, men föredrar smågnagare, fågelägg, småfåglar, fiskar och grodor. Den kan också äta hare och på vintern ta ett rådjur. Ekorren äter frön från barrträd, nötter, växter, insekter, små kräldjur, larver och ägg. Ibland äter de fågelungar. Älgen äter massor med gräs, löv och örter under sommartiden. På vintern äter den knoppar, samt smågrenar och bark av björk och vide. Blåmesen är i ständig rörelse, på jakt efter mat. Den äter det mesta, och på vintern händer det till och med att den äter fönsterkitt, eftersom den är så hungrig. Annars äter den insekter, frön, bär och nötter. Både fåglar och djur äter snö för att få i sig vätska på vintern och våren.

* * *

På jakt Som ett led i bokstavsinlärningen, eller när alla bokstäver gåtts igenom, kan eleverna gå på bokstavsjakt i skog och mark. Låt dem gärna leta efter siffror också. Fynden kan vara utgångspunkt för samtal om fenomen i naturen. Hur kommer det sig att naturen har skapat dessa former? Använd digitalkamera för att ta bilder av elevernas fynd.

v o r p k a

Hur ser fågelägg ut? Det är otroligt stor variation på storleken och färgen på fågelägg. Eleverna kan använda böcker eller söka på internet efter bilder på fågelägg och på så sätt upptäcka mångfalden. Låt eleverna rita eller skriva ut bilder till sin bok. Att samla fågelägg var en hobby för många barn för några generationer sedan. Den hobbyn är inte laglig längre.

Utrustning

m S * * *

Aktuella berättelser och sånger Läs faktaböcker om ägg och fågelungar, t.ex. Lätta fakta om ägg och fågelungar av Fiona Patchett. Sjung Alla fåglar kommit ren av H. Hoffman von Fallersleben.

• Färgat papper, sax, papperstallrikar, färg, lim, ”ögon”, mossa, gräs, fjädrar, kvistar m.m. • Digitalkamera.

Fakta till kapitlet Fågelbon: De flesta fåglar bygger bon av kvistar, mossa, lavar, hår, fjädrar och gräs. En del använder också lera tillsamman med gräs. Många sjöfåglar bygger sina bon av småsten, snäckskal eller tång.

Blåmesen: Honan lägger 7–16 ägg under perioden maj-juli. Äggen ruvas i 13–18 dagar. Ungarna lämnar boet efter ca 16 dagar. 14 blå-mesungar äter sammanlagt ca 2000 insekter om dagen. Blåmesen är hetsig och kan jaga bort andra fågelpar som redan börjat bygga bo. Haren: Honan är dräktig i 7 veckor och föder 1–8 ungar på en avskild plats bakom en sten eller buske under perioden mars-maj. Den bygger inte något bo. Nyfödda harpaltar har ögon, päls och kan hoppa. En gång per dygn får de näringsrik mjölk av mamman. Efter en vecka får ungarna klara sig själva. Räven: Föräldrarna gräver ett hål och får 4–13 ungar i perioden maj-juni. Ungarna är blinda i ungefär 14 dagar. Ungarna diar från mamman i 4–5 veckor innan de får fast föda. Älgen: Kon är dräktig i 9 månader innan den får 1–2 kalvar på våren. Kalvarna väger ungefär 11 kg, och redan några få timmar efter födseln kan kalven gå. Kalvarna diar från mamman fram till hösten. Musen: Musen kan få 2–4 kullar om året. Efter bara 20 dagars dräktighet får honan 5–7 ungar. Musungar väger bara 1 gram. Ungarna diar från mamman i 3 veckor, och efter 4–5 veckor får de klara sig på egen hand. Kopieringsunderlag 12

Det spirar LH A.indd 21

2019-09-04 14:43

Sommar Elevboken sida 16 och 17 Centralt innehåll Året runt i naturen

Metoder och arbetssätt

Mål (övergripande)

Kunna beskriva hur djur och växter lever på sommaren.

Mål (detalj)

Lära sig vad djuren gör på sommaren. Lära sig hur insekter sprider pollen från växter. Lära sig hur myror lever.

Mål (fördjupning)

Sommarfåglar.

v o r p k a

Hur man använder kapitlet

* * *

Elevboken sida 16 Du kommer att få lära dig Gör en tankekarta där ordet ”sommar” står i mitten. Använd inlärningsmålen som står överst på sidan 16 som utgångspunkt för att kartlägga vad eleverna har för förkunskaper. Prata om och skriv upp saker knutna till målen utan att använda samtalsbilden. Samtalsbild SOMMAR Ge eleverna tid att studera illustrationen och berätta vad de ser. Använd inlärningsmålen aktivt i detta skede, men fokusera gärna på frågan som står vid illustrationen.

m S * * *

Det kan också vara bra att jämföra sommar- och vårbilden: Vad har förändrats? Fyll på tankekartan med fler punkter. Frågor som läraren kan använda till samtalsbilden: – Musen har mycket att göra. Varför då? – Hur många djur hittar ni på bilden? Hur många är det på vårbilden? – Vad är en insekt? Vilka insekter kan ni hitta på bilden? Vilka insekter kan finnas på bilden, men vi ser dem inte? – Finns det något på bilden som vi kan äta? Finns det något som vi inte bör äta? – Varför är det så mycket blommor på sommaren? – Vad händer i myrstacken på sommaren? Text sida 16 Använd bilden på biet som utgångspunkt för samtal: Vad gör biet på bilden? Hur många ben har den? Hur ser ögonen ut? Var bor den? Låt eleverna berätta det de vet. Läs texten för eleverna innan de eventuellt läser den i kör. Prata om innehållet i texten: Vad är ett frö? Vad är pollen? Vad betyder ”sprids med vinden”? Hur får bina med sig pollen? Praktiska aktiviteter som man kan knyta till bilden Honung: Smaka på honung! Sök på internet och titta på bilder på hur bina gör honungen.

Bi-kull: En elev är bi, de andra är blommor. När biet tar en blomma får blomman lägga sig ned. De andra blommorna kan ”befria” blomman genom att ”strö pollen” på dem. Forska på pollen: Hitta blommor i närheten, eller köp blommor, t.ex. tulpaner och liljor. Undersök med lupp om pollenkornen ser likadana ut. Rita de olika pollenkornens form och färg. Insektsjakt: Gå ut och leta efter insekter som arbetar. Vad gör de? Ta bilder och ta reda på deras namn.

Det spirar LH A.indd 22

2019-09-04 14:43

Elevboken sida 17 Text: Det kryper! Titta på bilden och få eleverna att beskriva vad de ser. Läs överskriften: Vad betyder ”Det kryper?” Läs igenom texten i sin helhet för eleverna. Läs en gång till, men ge dem en uppgift denna gång: Vilka ord är viktiga i den här texten? Räck upp handen när du hör ett viktigt eller svårt ord. Stanna upp, förklara och läs vidare. Gå sedan på ord- och bokstavsjakt: Hur många gånger är ”myr-” med i texten? Hur många ord har två ord i sig (sammansatta ord)? Centrala ord och begrepp i texten som läraren bör gå igenom: larv, myra, ägg, drottning. Överallt! Myror är i regel lätta att hitta och väcker alltid nyfikenhet hos eleverna, så detta är värt att lägga tid på. Låt eleverna få tid att titta på och upptäcka myrornas beteende. Pratar de med varandra? Äter de? Vart ska de? Har de en plan? Prata om myrornas liv. Jämför med människans. Är det något som är samma? Använd frågorna i elevboken som utgångspunkt för diskussion och uppföljning. Flitiga myror! Dela in eleverna i mindre grupper. Låt varje grupp få en äppelbit och varsitt myrområde att koncentrera sig på. När äppelbiten flyttas kommer myrorna först gå till den plats där äppelbiten tidigare låg. Därifrån kommer de att staka ut en ny riktning. Myran använder sitt välutvecklade luktsinne för att hitta mat.

* * *

Materiel

v o r p k a

• Förstoringsglas • Äppelbitar

Efteråt kan eleverna bygga klädnypemyror. Använd svart garn som ben och limma på tvären över klädnypan. Trä en tråd genom tre medelstora flirtkulor, en pärla och en stor flirtkula. Knyt så att de är fästa i varandra. Limma fast kulraden ovanpå klädnypan. Limma dit ögon, mun och känselspröt på huvudet.

m S * * *

Vad vet du om myror eller andra insekter? Här har läraren stor möjlighet att anpassa uppgiften till varje enskild elev. För några elever är det tillräckligt att skriva lite eller rita i rutan. Denna uppgift kan utvecklas till ett bokprojekt för mer ambitiösa elever. Eleven kan tillverka en faktabok där de kan limma in bilder, rita och skriva om observationerna de gjort av myran eller andra insekter. Ugglan Bakkroppen på lysmaskar kan lysa intensivt. Honan kan inte flyga, så den använder ljuset för att locka en make.

Aktuella berättelser och sånger Läs Myran av Bisse Falk. Läs dikten Myra med barr av Gustav Fröding. Sjung Balladen om den kaxiga myran av Stefan Demert.

Fakta till kapitlet Bin: Bina samlar in söt nektar från blommorna. De gör honung och matar sina barn med nektar. Bina har nektarn i en påse i munnen. Klumpar med frömjöl/pollen fastnar på binas bakben. Så sprids pollen till nya blommor, och det är så växter fortplantar sig. I bikupan ligger bilarverna i små rum av vax. Larverna äter det som är kvar av pollen. När larverna är nog stora utvecklar de sig till bin och börjar arbeta.

Andra som samlar nektar: Humlor, skalbaggar och fjärilar samlar nektar och pollinerar växter. Humlor och fjärilar har en lång snabel som de suger upp nektar med. Myror: Myran är släkt med biet och humlan. Den lever i myrstackar. Vissa myrstackar kan bli två meter höga. Drottningmyran lägger ägg som arbetsmyrorna tar hand om. Myran äter allt den kan få tag på och drar med det hem till stacken. På så sätt sprider myror frön. Myror kan bära frön som är mycket större och tyngre än vad de själva är. Däggdjur: På sommaren är det gott om färskt gräs och blad, saftiga örter och småkryp i skogen. Det gör att djurungarna kan äta sig feta. Det är bara älgen som ammar sin unge fram till hösten. De andra djuren som finns i bilden på sidan 16 måste raskt lära sig att hitta mat själva. Kopieringsunderlag 13 och 14

Det spirar LH A.indd 23

2019-09-04 14:43

Försök! Elevboken sida 18, HELT SNURRIGT! Centralt innehåll Material och ämnen Metoder och arbetssätt

Luftens grundläggande egenskaper och hur de kan observeras. Enkla naturvetenskapliga undersökningar. Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg.

Mål (övergripande)

Med enkla medel observera hur en del frön sprider sig.

Mål (detalj)

Undersöka hur frön sprider sig. Undersöka varför en propeller snurrar.

Mål (fördjupning)

Andra sätt som fröer kan spridas på.

v o r p k a

* * *

Förklaring till försöket Försöket visar hur en del frön är formade för att kunna sprida sig. Fröet har ett fröämne och en utformning som gör att fröet kan förflytta sig från moderplantan. I detta försök är gemet fröämnet medan pappret är vingarna. När de två ”pappersbenen” är böjda från varandra kommer luften pressas åt sidan när fröet dalar nedåt. Det är alltså luftmotståndet som får propellern att snurra. Vingarna på vindkraftverk och rotorn på en helikopter fungerar på liknande sätt. På YouTube finns det filmsnuttar om fröspridning. Materiel Papper, gem, linjal och sax.

m S * * *

Genomförande Fråga eleverna om de vet hur olika fröer sprider sig i naturen. De har kanske sett maskrosfrön som svävar i luften eller blåst på dem för att få dem att flyga iväg. Klipp ut rektanglar i olika storlekar. Följ instruktionen i elevboken: Vik till en spets på ena kortsidan. Fäst ett gem på spetsen. Klipp från den andra kortsidan in till mitten. Vik den ena remsan framåt, den andra bakåt. Eleverna kan innan försöket få gissa om stora eller små propellrar kommer att flyga bäst. Vad ger de för förklaringar till sina hypoteser? Genomför försöket genom att släppa de olika propellrarna med gemen pekande nedåt. Undersök också hur ”benen” ska böjas för att få bäst fart. Fler försök Vik pappersflygplan: Det finns många instruktioner på internet. Vilket plan flyger längst?

Bygg fallskärmshoppare: Bygg fallskärmen av en utbredd servett. Fäst en tråd i varje hörn. Hopparen kan till exempel vara en träbit eller en mutter. Många frön ser ut på det här sättet. Undersök kardborreband på kläder: Eleverna kan undersöka vad som är skillnaden mellan de två sidorna. Kardborrar fäster sig på samma sätt i pälsen på djur.

Aktuella berättelser och sånger Läs Den otroliga historien om det jättestora päronet av Jakob Martin Strid.

Det spirar LH A.indd 24

2019-09-04 14:43

Elevboken sida 18, RAKETFART! Centralt innehåll Material och ämnen Metoder och arbetssätt

Mål (övergripande)

Med enkla medel observera en jetmotor.

Mål (detalj)

Lära sig hur luft kan driva något framåt. Lära sig om aerodynamik.

Mål (fördjupning)

Titta på riktiga rymdraketer.

v o r p k a

* * *

Förklaring till försöket När du blåser upp ballongen så ger du den potentiell energi, eftersom ballongen vill tillbaka till sin ursprungliga storlek. När luften släpps ut vill gummit dra ihop sig och pressa ut luften i en kraftig luftstråle bakåt. Luftstrålen puttar ballongen framåt. Ballonger med olika form flyger olika beroende på luftmotståndet. En smal, rak ballong flyger längre, eftersom den har litet luftmotstånd. En rund ballong möter större luftmotstånd och kommer att flyga en kortare bit. Mängden luft i ballongen kommer också påverka fart och flyglängd. I en jetmotor antänds en vätska och det bildas omedelbart stora mängder gas. Den gasen pressas ut och skjuter farkosten framåt. Sök på YouTube efter filmer med rymdraketer som skjuts upp. Materiel Ballonger, sugrör, tejp och en blank tråd.

m S * * *

Genomförande Se bilden och instruktionerna i elevboken. Du kan ha flera ”stationer” med snören i klassrummet. Det är roligt att ha två parallella snören och låta raketer köra samtidigt. Se till att snöret vid starten är lätt att knyta upp och trä på ett nytt sugrör. Låt eleverna undersöka och observera vilka faktorer som påverkar ballongernas fart och hur långt de kommer. Fler försök Svävande ballong: Håll ballongen i luften med hjälp av handkraft. Eleverna viftar med t.ex. kartongbitar för att hålla ballongen i luften.

Ballong-racerbil: Använd små leksaksbilar och tejpa fast sugrör i öppningen på en ballong. Fäst sugröret på bilens tak (se bilden). Blås upp ballongen genom sugröret. Håll ett finger för hålet, sätt bilen på golvet och släpp iväg den! Luften strömmar ut genom sugröret och bilen kör!

Aktuella berättelser och sånger Läs Här kommer rymdskeppet av Arne Norlin. Sjung Nicko Ticko Tinn och jag av Lennart Hellsing.

Det spirar LH A.indd 25

2019-09-04 14:43

Försök! Elevboken sida 19, MAGISKT!

Centralt innehåll Material och ämnen Metoder och arbetssätt

Materials egenskaper. Enkla naturvetenskapliga undersökningar. Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg.

Mål (övergripande)

Med enkla medel observera hur förändringar i pappersfibrer kan skapa rörelse.

Mål (detalj)

Lära sig att papper absorberar vatten. Lära sig att papper som blir blött sväller och utvidgar sig.

Mål (fördjupning)

Undersöka hur vatten kan stiga.

v o r p k a

* * *

Förklaring till försöket Pappersfibrer suger åt sig vatten och sväller upp. Detta skapar en rörelse i fibern, som vill utvidga sig. I pappersblomman kommer fibrerna i vecken dra till sig vatten snabbast eftersom de är skadade. Pappersblomman kommer öppna sig vartefter fibrerna drar till sig vatten. Materiel Tjockt färgat papper, sax och en balja med vatten.

Genomförande Se bilden och instruktionerna i elevboken. Innan eleverna lägger sin blomma på vattenytan ska de skriva eller rita vad de tror kommer hända i försöket. Observera vad som händer. Låt eleverna efteråt komma med förklaringar till varför blommorna öppnar sig. Använd förstoringsglas och se om de kan få syn på fibrerna i pappret.

m S * * *

Fler försök Kaffefilter: Klipp kaffefilter i remsor och placera dem i ett glas med lite färgat vatten. Använd vattenfärg eller karamellfärg. Observera hur vattnet stiger upp i remsan. Om det får stå tillräckligt länge så blir hela remsan våt.

Tvättsvampen: Vart tar vattnet vägen när man använder en tvättsvamp? Se hur en torr tvättsvamp sväller när den kommer i kontakt med vatten. Tvättsvampen är full av håll där vattnet kan vara. Så är det med pappret också. Vattenhjul: Bygg ett enkelt vattenhjul av en potatis, några plastskedar och en sticka (se bilden). Eleverna håller mjukt i stickan på båda sidorna. Använd vatten från kranen eller i en bäck för att få vattenhjulet att snurra. potatis potatis

sstickkaa

plastsked plastsked

Det spirar LH A.indd 26

2019-09-04 14:43

Elevboken sida 19, TIPP-TOPP KOPP?

Centralt innehåll Material och ämnen Metoder och arbetssätt

Materials egenskaper. Enkla naturvetenskapliga undersökningar. Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg.

Mål (övergripande)

Observera att olika slags papper har olika kvalitéer och egenskaper.

Mål (detalj)

Lära sig hur olika slags papper absorberar vatten. Lära sig att papper förändras när det blir vått.

Mål (fördjupning)

Undersöka olika textilers absorptionsförmåga.

v o r p k a

* * *

Förklaring till försöket Det finns många olika slags papper. Hushållspapper är poröst och innehåller mycket luft, så att det ska kunna absorbera vatten. Man kan tillsätta lim, vax och andra ämnen till pappersmassan för att ändra sugförmågan. Presentpapper innehåller ofta så mycket lim att det inte kan återvinnas. Till mjölkkartonger tillsätter man vax för att vätskan inte ska tränga igenom. I tyger är det fibrerna som avgör om tyget är bra på att suga upp vatten eller inte. Ullfibrer och bomull suger upp vätska, eftersom fibrerna har gott om hålrum med luft i. Syntetiska fibrer är skapade ur olja och absorberar inte vatten. Materiel Olika slags papper, sax, en kopp med vatten och en tallrik.

m S * * *

Genomförande Detta försök kan vara antingen lärarstyrt eller elevstyrt. Använd vikbeskrivningen ”Tipp-topp kopp” och lär eleverna hur de ska vika. Eleverna ska vika många olika koppar av olika slags papper. Innan försöket kan eleverna få gissa vilken kopp som kommer hålla vattnet bäst. Häll lite vatten i pappkoppen och håll den över tallriken. Eleverna observerar vad som händer. Låt eleverna använda den bästa av sina koppar att dricka lite vatten ur. Fler försök Väg papperskopparna före och efter att de utsatts för vatten: Kommer kopparna ändra sig på andra sätt än att de blivit våta? En våt kopp är tyngre eftersom vattnet ökar vikten.

Vattentäta tyger: Använd syltburkar och olika slags tyger, till exempel ull, regnjacketyg, bomull, frotté, silke, nylon och Gore-Tex. Spänn tyget över burken och sätt fast det med en gummisnodd. De behöver inte klippa i och förstöra tygerna. Använd de bitar du kan hitta. Gummisnodden håller tyget på plats under försöket. Häll försiktigt lite vatten på tyget. Låt eleverna se vilka material som suger upp vattnet och vilka som inte gör det. Vilket material är bäst att ha på sig när det regnar? Vilket material är bäst när man ska torka upp vatten?

Det spirar LH A.indd 27

2019-09-04 14:43

Jorden Elevboken sida 20 och 21

Centralt innehåll Året runt i naturen

Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra.

Mål (övergripande)

Kunna beskriva hur jorden påverkar temperatur, årstider och dygnet på jorden.

Mål (detalj)

Lära sig att jorden går runt solen. Lära sig att månen går runt jorden. Lära sig hur det blir natt och dag.

Mål (fördjupning)

Få kunskap om midnattssolen.

Hur man använder kapitlet Använd bilden på s. 20 som utgångspunkt.

v o r p k a

* * *

Elevboken sida 20, samtalsbild ”Natt eller dag?” Här har läraren möjlighet att undersöka elevernas förkunskaper. Ge eleverna tid att prata ihop sig två och två. Be dem sedan att beskriva vad de ser på bilden. Vad föreställer den?

Följ upp med frågorna som finns till bilden. Vad vet eleverna om natt, dag, solen, månen och jorden? Efter samtalet kan eleverna dra streck från ord till bild. – Varför är solen gul medan månen är grå? – Varför är det så mycket blått på jordklotet? Vad är det blåa? – Vad är det gröna på jorden? Är det mest grönt eller blått?

m S * * *

Med hjälp av en ficklampa och en boll kan du visa eleverna hur det blir dag och natt på jordklotet. Låt det vara mörkt i rummet och lys upp bollen. Eleverna kommer se att den sida av bollen som är vänd mot ficklampan blir upplyst. På samma sätt är det med jordklotet. Den sida av jorden som är vänd mot solen får solstrålar på sig. I norra Sverige är det midnattssol på sommaren, eftersom solen och solstrålarna aldrig går under horisonten. Därför är solen synlig hela dygnet. Eleverna bör göras uppmärksamma på att solen är oändligt mycket större och längre bort från jorden än vad en bild i en bok kan visa. För att visualisera för eleverna hur långt det är mellan jorden och solen kan man göra följande: Klipp en gul cirkel med diametern 30 cm. Lägg den på marken och mät upp ett avstånd på 30 m tillsammans med eleverna. Här ligger jorden, och jordklotet kommer i detta sammanhang att vara lika stort som huvudet på en knappnål (ca. 2,6 mm). Vi går i banor! Förarbete: Tillverka tre skyltar med orden ”solen”, ”jorden” och ”månen”. Var utomhus eller använd idrottssalen. Dela upp eleverna i grupper och låt dem spela upp hur jorden och månen går runt solen. Det kan vara klokt att först låta jorden vara stilla medan månen går runt med ansiktet vänt mot jorden hela tiden. Månen har alltid samma sida vänd mot jordklotet. Vi ser aldrig månens baksida. Efter ett tag kan både jorden och månen börja röra sig runt solen. Låt eleverna få pröva alla rollerna. En utmaning kan vara att eleven som är jorden ska säga årets månader medan hen går runt solen, och att månen säger en månad för varje varv runt jorden. Detta betyder att månen ska gå 12 gånger runt jorden under den tid som jorden går ett varv runt solen.

Det spirar LH A.indd 28

2019-09-04 14:43

Elevboken sida 21 Text: Jorden Studera illustrationen tillsammans med eleverna. De som har gjort uppgifterna och aktiviteterna på s. 20 kommer att ha goda förutsättningar för att beskriva det som sker i illustrationen. En möjlighet är också att använda ”Är det sant?”-uppgiften som en gemensam genomgång. Läraren läser påståendena för gruppen som ett sätt att få igång samtal och diskussioner innan man läser texten. Ställ frågor till eleverna innan ni läser texten: – Vilken form har jorden? – Hur hade det varit på jorden om inte solen fanns? (Kan leda in mot diskussion om ljus och värme.) – Hur lång tid behöver jorden för att gå ett varv runt solen? Texten ger också tillfälle att belysa motsatser, som stor–liten, ljus–mörk, varm–kall, dag–natt.

* * *

Är det sant? Påståendena i uppgiften kan, som det står ovan, användas som en gemensam genomgång. Beroende på hur bra eleverna är på att läsa kan de antingen läsa uppgifterna själva, eller så läser läraren uppgifterna högt för klassen. Eleverna diskuterar i grupper innan de sätter ut kryss. Läraren ger ett poäng till grupperna för varje rätt svar. Eleverna kan också arbeta självständigt med uppgiften.

v o r p k a

Hur långt? När man arbetar med astronomi som tema är det viktigt att visualisera så att det blir så konkret som möjligt för eleverna. De måste kunna jämföra och så småningom tänka abstrakt om avstånd och storlekar. I den här aktiviteten skapar man avstånds- och storleksförhållandet mellan jorden och månen. För att få en bild av storleksförhållandet mellan jorden och månen kan man tänka att jorden är ungefär lika stor som en basketboll, medan månen är stor som en tennisboll. I verkligheten skulle en raket som åker i 100 km/h behöva 160 dagar för att ta sig från jorden till månen.

Ugglan Galileo Galilei (1564–1642) är en central och viktig forskare inom naturvetenskapen. Han utvecklade en av de första astronomiska kikarna – teleskopet. Med den upptäckte han berg och kratrar på månen. Han upptäckte också de fyra största månarna runt Jupiter. Flera av hans upptäckter gäller fortfarande. Galilei var en förkämpe för den heliocentriska världsbilden där solen är i centrum med planeterna i banor runt den.

m S * * *

Materiel • Gult papper, måttband, knappnål med stort huvud, boll och ficklampa. • A4-ark till skyltar, en basketboll, ca 10 m snöre och en tennisboll.

Kopieringsunderlag 15 och 16

Det spirar LH A.indd 29

2019-09-04 14:43

Månen Elevboken sida 22–25

Centralt innehåll Året runt i naturen

Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser.

Mål (övergripande)

Lära sig om månen, månens faser och reflektion.

Mål (detalj)

Kunna förklara hur månen lyser. Känna till hur fort månen går runt jorden. Kunna berätta och visa hur fullmåne och halvmåne ser ut.

Mål (fördjupning)

Månlandningen 1969.

v o r p k a

Hur man använder kapitlet Ta utgångspunkt i texten på s. 22 i elevboken.

* * *

Elevboken sida 22 Text: Månen är en reflex! Som en föreläsningsdemonstration kan läraren ha med sig ficklampa, spegel och reflex. De flesta eleverna känner troligen till reflexen och varför man bör använda den. I en reflex finns det många små speglar eller glaskulor som skickar tillbaka ljuset. Och med en ficklampa kan läraren visa hur ljuset träffar spegeln, reflekteras och skickas tillbaka i bestämda riktningar. Börja med att studera bilden och hämta in elevernas förkunskaper: Vad visar bilden oss? Vad tror eleverna att texten handlar om? Vad vet eleverna om månen? Vilken slags måne är det på bilden?

m S * * *

Lägg sedan fokus på rubriken: Vad är en reflex? Vad betyder ”att reflektera”? Vad betyder det att månen är en reflex? Genom demonstrationen kommer eleverna att ha erfarenheter av vad reflektion är. Läs texten tillsammans med eleverna och gå på ord- och bokstavsjakt: Hur många gånger finns ordet ”måne” inne i andra ord? Här är det naturligt att prata om måne, fullmåne, halvmåne och varför det heter månad. När är månen full och när är den halv? Aktiviteten ”Upptäck själv!” på sida 22 och uppgiften ”Vilken slags måne är det?” på sida 23 kan användas för att sammanfatta texten. Stor, men liten I den här ritaktiviteten förklarar man storleksförhållandet mellan jorden och månen. För att få ett mer konkret begrepp om storleksförhållandet kan en basketboll motsvara jorden, medan en tennisboll motsvarar månen. Upptäck själv! Aktiviteten visar hur fullmåne och halvmåne uppstår. Jorden ska alltid ha ansiktet vänt mot månen. Låt det vara mörkt i rummet, så det blir tydligt vilken del av bollen som träffas av ljuset. Ugglan På månen är atmosfären väldigt tunn. Det gör att det inte kan bli några vindar. I gamla filmklipp som visar den amerikanska flaggan som sattes upp på månen 1969 ser det ut som om flaggan fladdrar i vinden, men det är flaggstången som vajar efter att ha blivit nedstucken i marken.

Materiel • Ficklampa, spegel och boll.

Det spirar LH A.indd 30

2019-09-04 14:43

Elevboken sida 23 Text: Orättvist! Låt eleverna studera bilden överst på sida 23: Vilken information kan eleverna hitta i bilden? Vilka är männen? Var kommer de ifrån? Vad kan man se i bakgrunden? Läs rubriken: Varför är rubriken ”Orättvist!”? Vad är det som har hänt? Själva texten har namn som läraren i förväg bör läsa och uttala tillsammans med eleverna.

Ord- och bokstavsjakt: Ringa in alla stora bokstäver i texten. När använder man stor bokstav? I samband med detta kan man prata om för- och efternamn.

* * *

Den historiska månlandningen 1969 fascinerar än i dag. Detta kan vara ett tillfälle att diskutera människans plats i naturen och i universum med utgångspunkt i månlandningen. Berätta för eleverna om bakgrunden till månlandningen. Titta gärna på ett filmklipp av månlandningen (YouTube) och låt eleverna dramatisera de olika rollerna. För mer information om månlandningen, se sida 33.

v o r p k a

Vilken slags måne är det? Uppgiften knyter an till texten och gruppuppgiften på sida 23. Genom att studera månens bilder kommer eleverna upptäcka ”skuggorna” på månens yta. Förr i tiden trodde man att skuggorna var hav, och de kallas ibland för månhav än i dag. I verkligheten är det stora mörka slätter. I övrigt består månen av bergskedjor och väldigt många kratrar. Strax före och efter fullmåne kan man se månen mitt på dagen. Om ni får chansen kan ni titta på månen under skoldagen. Man kan också söka på ”Phases of the Moon” på YouTube. Som fördjupning kan man också förklara begreppet nymåne. Man kan också använda krämfyllda kex för att visa de olika faserna. Låt eleverna skära bort delar av det övre kexet så att krämen blir synlig. Krämfyllningen kommer då att motsvara de olika månfaserna (se bilden).

m S * * *

Vad gör vi på månen? Ha ett samtal med eleverna innan uppgiften utförs. Lägg tid på att reflektera över människans plats i universum: Vad kan månstenen berätta för oss? Är månen ganska lik jorden eller väldigt annorlunda? Vad består månen av? Hur gammal är månen? Kommer alla att kunna resa till månen i framtiden? Låt eleverna skriva eller rita sina egna tankar i rutan. För mer information om månen, se längre ner. Ugglan Det finns mycket skräp på månen. Människor har lämnat kvar flera ton startraketer, sonder, månfordon och annat avfall på månens yta. Nästa gång ni ser upp på månen kan ni tänka att det finns tre månbilar parkerade på den!

Det spirar LH A.indd 31

2019-09-04 14:43

Försten till månen! Elevboken sida 24 och 25 Elevboken sida 24 Försten till månen! Spelet sammanfattar kapitlet om jorden och månen. Gå igenom spelets regler och vad de olika färgerna betyder. Spela gärna flera gånger så att eleverna får repetera det som de har lärt sig. Elevboken sida 25 Skriv in rätt ord Här ska eleverna skriva in rätt svarsalternativ på rätt plats. Titta på en jordglob och diskutera gärna vilka länder och världsdelar som har natt när det är dag i Sverige. Vem sover just nu? Uppgiften kan användas som en sammanfattning av kapitlet om jorden och månen.

v o r p k a

Vilka ord gömmer sig? När eleverna har hittat rätt ordning på bokstäverna kan de själva skapa några egna, liknande uppgifter. De kan också försöka hitta så många ord som möjligt som rimmar på jorden och månen.

* * *

Ugglan På jorden så dras du mot marken. Det kallas tyngdkraft. På månen är tyngdkraften bara 1/6 av vad den är på jorden. Det betyder att om en person som väger 30 kg på jorden ställer sig på en våg på månen så kommer vågen att visa 5 kg. Ute i rymden finns det ingen tyngdkraft. Därför har man inte någon tyngd ute i rymden. Men din massa är fortfarande lika stor som när du står på badrumsvågen hemma.

Praktiska aktiviteter som man kan knyta till temat Toarulleraket: Ni behöver toapappersrullar, papp till vingar och toppen på raketen, lim, sax, färg, pärlor, samt röda och gröna fjädrar. Rulla lite papp till en kon och limma fast på änden av toarullen. Limma på vingar och måla rymdskeppet. Pärlorna kan bli lyktor, medan fjädrarna får vara eldflammor.

m S * * *

Raketbild: Klipp ut geometriska former i färgat papper. Bygg raketer och planeter av de geometriska formerna. Limma fast på ett stort, svart papper. Måne, sol och jord: Blås upp runda ballonger i olika storlekar. Använd tapetklister för att limma på flera lager med tidnings- och/eller hushållspapper. Låt det torka. Måla bollarna i olika färger så att ni får månar, solar, jordklot och kanske andra planeter. Flirtkulor i olika storlekar kan också användas. Ha en utställning som hänger ner från talet. Raketer och astronauter kan också vara en del av utställningen. Eagle: Titta på bilder av Eagle som landat på månen. Låt eleverna designa egna rymdskepp av tomma lådor, toarullar, flaskkorkar och annat gratismateriel. Detta är en aktivitet som lämpar sig bra som grupparbete. Flaskraket: Fäst en slang ordentligt i en plastflaska. Bygg en raket av ett A4-papper. Raketen ska ha lite större diameter än slangen. Vik och häfta ihop toppen på raketen, samt limma på vingar. Sätt raketen på slangen. Hoppa på flaskan. Lufttrycket från flaskan kommer skjuta upp raketen i luften (se bilden).

Det spirar LH A.indd 32

2019-09-04 14:43

Fakta till kapitlet Månen: Månen är en satellit som går i bunden rotation runt jorden. Det betyder att den alltid vänder samma sida mot jorden. Månen skulle inte synas från jorden om den inte reflekterade ljus från solen. Månen består huvudsakligen av sten, och forskare tror att månen är en bit av jordklotet. Temperaturen på månens framsida kan vara upp till ca 130 °C, på baksidan kan det vara så kallt som ca -150 °C. Man forskar mycket om månen, och 1998 hittade man stora mängder is på månen. Isen kan ge oss både syrgas och vatten. Roboten RASSOR 2 ska skickas till månen för att undersöka detta närmare. Forskare hoppas få en flygplats och en permanent forskningsstation på månen.

ISS: Det är inte bara månen som går i en fast bana runt jorden. 350 km upp i luften finns det en rymdstation som heter ISS (International Space Station) där det jobbar sex personer. Inom loppet av ett dygn går den 16 varv runt jorden! I rymdstationen är allt viktlöst, så alla saker måste sitta fast. De som jobbar på ISS forskar bland annat på hur blommor växer i viktlöshet.

* * *

Månlandingen 1969: De två stormakterna USA och Sovjetunionen tävlade om att sätta den första människan på månen. Redan år 1959 lyckades Sovjetunionen sätta det obemannade skeppet Luna 2 på månen. De klarade också att skicka upp hunden Laika samt den första människan, kosmonauten Jurij Gagarin, i rymden. Det tog sedan hela 9 år innan USA lyckades skicka rymdskeppet Apollo 8 med manskap runt månen och tryggt hem igen. Ett halvår senare hände det som en hel värld hade väntat på: Den 16 juli 1969 skickades Apollo 11 upp. Medan Michael Collins styrde huvudskeppet Columbia så skickades Neil Armstrong och Edwin ”Buzz” Aldrin iväg i ett litet landningsfartyg (Eagle). De landade på månen den 20 juli klockan 21.17 svensk tid. Sex och en halv timme senare, 21 juli klockan 03.56 svensk tid, tog Neil Armstrong sina första steg på månen och säger de berömda orden:

v o r p k a

Detta är ett litet steg för en människa, men ett jättekliv för mänskligheten. (That’s one small step for [a] man, one giant leap for mankind.)

Collins var ensam i bana runt månen medan Armstrong och Aldrin var på månen i 21,5 timmar. Under denna tid samlade de in stora mängder sten och sand. De satte också ner den amerikanska flaggan, som fortfarande står kvar. Det krävdes stor ingenjörskonst för att få Eagle att kopplas fast i huvudskeppet igen. Inte bara skulle de träffa moderskeppet som gick i bana runt månen. De skulle också ha nog med bränsle och fart, och dessutom klara av att koppla ihop sig med Columbia. Den tecknade figuren Buzz Lightyear är döpt efter Edwin ”Buzz” Aldrin. Hittills har tolv människor varit på månen.

m S * * *

Aktuella berättelser och sånger Sjung Jag vill ha en egen måne av Ted Gärdestad. Läs Den otroliga månresan av David Donohue.

Kopieringsunderlag 17

Det spirar LH A.indd 33

2019-09-04 14:43

Kroppen Elevboken sida 26 och 27

Centralt innehåll Kropp och hälsa

Människans kroppsdelar, deras namn och funktion. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

Mål (övergripande)

Kunna beskriva hur kroppen består av många olika delar.

Mål (detalj)

Lära sig namnet på några kroppsdelar. Lära sig vad några kroppsdelar används till.

Mål (fördjupning)

Få se hur människan avbildats i konsten.

* * *

Hur man använder kapitlet Sida 26–31 i elevboken handlar om människokroppen. Efter att ha jobbat med dessa sidor ska eleverna ha fått kunskap om några kroppsdelar, sinnena och några inre organ.

v o r p k a

Elevboken sida 26, bild KROPPEN Ge eleverna tid att studera teckningen på sida 26. Ställ sedan frågor. – Varför ser kroppen ut som den gör? – Varför har vi huvud, armar och ben? – Vilka kroppsdelar saknas på bilden? – Vad finns inne i kroppen? Vilken uppgift har delarna som finns inne i kroppen? – Hur många delar är en arm sammansatt av? – Hur många delar är ett ben sammansatt av? – Varför har vi hud? Är huden en kroppsdel? Ett av målen under temat kroppen är att eleven ska utveckla respekt för sin egen och andras kroppar. Det är viktigt att redan i unga åldrar prata om att vi alla är lika, men att vi samtidigt kan se olika ut. Barnen behöver bli medvetna om och uppmärksamma på hur vi pratar om varandras kroppar, utseende och klädsel. Prata med eleverna om gränssättning och om hur de kan bidra till att skapa en hälsosam, positiv miljö i klassen.

m S * * *

Spelet om Kroppen Gå igenom reglerna i förväg med eleverna. Låt eleverna spela två och två. Praktiska aktiviteter som man kan knyta till bilden Mr. Post-it: Rita siluetten av en person på ett stort papper och häng upp. Låt eleverna skriva kroppsdelar på Post-it-lappar och sätta dem på rätt ställe på figuren. De som inte kan skriva själva kan få hjälp. Sätt dit alla lappar även om flera skriver samma kroppsdel. Om något placeras fel, flytta det till rätt ställe. Hur många kroppsdelar hittar klassen tillsammans? Den här uppgiften är bra att göra som grupparbete.

Stora öron: Gör en strut av papper och sätt vid örat. Undersök om man hör bättre eller sämre med struten. Ugglan Leonardo da Vinci hävdade att hos en perfekt människokropp så delade naveln kroppen i det ”gyllene snittet”. Originalteckningen, ”Den Vitruvianske mannen” från 1492, finns i Venedig, Italien. Känsliga tår Följ instruktionen i elevboken. Aktiviteten kan göras i grupper eller en och en. Redan som små övar vi oss på att känna igen saker med ögonen och händerna. Fötterna får inte chansen att utvecklas på samma sätt, men en del människor med funktionsnedsättning i armar/ händer utvecklar känseln i tårna så att tårna fungerar som händer.

Det spirar LH A.indd 34

2019-09-04 14:43

Fot = älg! Följ instruktionen i elevboken. Låt eleverna först titta medan du gör en älg, så att de vet hur de ska göra. Man kan också göra en älgkropp av brunt papper. Hur känns det? Detta är ett elevstyrt försök där eleverna får uppleva hur nerverna fungerar. Gå igenom försöket innan genom att titta på bilden och läsa texten. Använd elevernas förkunskaper som utgångspunkt. Hur känns det att tvätta iskalla händer i ljummet vatten? Har de upplevt det? Ställ hypoteser: Vad tror de kommer hända? Flera elever kan dela på samma skålar/baljor. Ta tid och se till att alla flyttar händerna samtidigt. Den hand som först är i kallt vatten kommer kännas väldigt varm i det varma vattnet, eftersom temperaturskillnaden är så stor.

* * *

Materiel

v o r p k a

Några konstnärers bilder av människokroppen Gående man av Alberto Giacometti Gubbe och flicka av Gustav Vigeland Porträtt av Marie-Thérèse Walter av Picasso Skriet av Munch The melancholic singer av Joan Miró Flicka med pärlörhänge av Jan Vermeer

• Tärningar, färgpennor, brun färg, A3-papper, skålar/baljor till vatten.

m S * * *

Fakta till kapitlet Människans utveckling: Våra förfäder gick på alla fyra, men så småningom upptäckte de fördelarna med att gå på två ben. Om huvudet är högt över marken så kan man både se, höra och lukta bättre vad som sker runt en.

Kroppsdelar: Kroppen består av olika delar som kallas kroppsdelar. Några exempel är armar, ben och huvud. En kroppsdel kan också vara sammansatt av flera mindre delar. Till exempel så består armen av skuldra, överarm, armbåge, underarm, handled och fingrar. Organ: Celler som liknar varandra hänger ihop och bildar vävnader. Olika vävnader kan bilda organ. Dessa olika och lika celler får ansvaret för speciella uppgifter. Man skiljer på yttre och inre organ. Yttre organ är till exempel huden, armar, ben, näsa och öron. Inre organ är till exempel lungor, hjärna, hjärta, blodådror, nerver och lever. Hjärnan är kontrollstationen för allt i kroppen. Den styr allt från syn, skratt och rörelse till att lära sig nya saker. Hjärnan är ständigt aktiv, till och med när du sover. Om du knyter dina händerna och håller dem mot varandra så blir det ungefär lika stort som din hjärna är. Hjärnan har två halvor. Högra sidan styr sådant som har med musik, sång och skapande att göra. Den vänstra sidan har hand om logiska saker, som siffror, minne och läsning. Lungorna: Inne i lungorna finns små lungblåsor. De ser ut som druvklasar. I väggarna på blåsorna finns massor med tunna blodkärl. Lite förenklat kan man säga att blodet gör sig av med koldioxid och tar upp syre genom väggarna i dessa tunna blodkärl. Syret binder sig till hemoglobinet i de röda blodkropparna och transporteras ut i kroppen. Vi gör oss av med koldioxid (och lite vattenånga) när vi andas ut.

Kopieringsunderlag 18

Det spirar LH A.indd 35

2019-09-04 14:43

Sinnen Elevboken sida 28 och 29

Centralt innehåll Kropp och hälsa

Människans kroppsdelar, deras namn och funktion. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

Mål (övergripande)

Kunna beskriva de fem sinnena och få kunskap om faror i närområdet.

Mål (detalj)

Lära sig vilka sinnen vi har. Lära sig hur sinnen fungerar.

Mål (fördjupning)

Farliga och skadliga ämnen.

v o r p k a

Hur man använder kapitlet Använd bilden på s. 28 som utgångspunkt.

Elevboken sida 28, bild SINNEN Ge eleverna tid att studera bilden och berätta vad de ser. Titta på kapitlets rubrik. – Vad betyder ordet ”sinne”? – Vilka sinnen har vi? – Varför behöver vi de olika sinnena? – Fungerar det att sakna ett eller flera sinnen? – Varför grimaserar flickan mitt i bilden? – Vilket sinne använder pojken på sandstranden? Vad är det som har hänt? – Pojken som sitter på en badhandduk har stängt ögonen. Vilka sinnen använder han? – Vilka sinnen använder flickan som sitter på en badhandduk? Efter genomgången av bilden kan eleverna dra streck till de olika sinnen som barnen i bilden använder. Skriv också ett eller två ord som passar till bilden under varje sinne: Vad kan man lukta? Vad kan man höra?

* * *

m S * * *

Praktiska aktiviteter som man kan knyta till bilden Sinnes-påsar: Ordna täta, ogenomskinliga påsar som var och en innehåller ett par saker som passar varje sinne. Exempel på vad man kan ha i påsarna är:

Luktpåse: citron, tvål och kanel.

Smakpåse: sockerbit, kex och tandkräm. Hörselpåse: cykelklocka, låda med ärtor.

Känselpåse: nalle, sandpapper och ispåse/isbitar. Låt en elev få en ögonbindel innan hen får känna, lyssna, lukta eller känna på sakerna. Eleven ska försöka komma på vad det är för föremål. När eleven gissat får hen titta på föremålet. På så sätt används alla sinnena. Poppa popcorn: När man poppar popcorn så används alla sinnen: man kan se kornen poppa under locket eller i påsen i mikron, höra ljudet av poppandet, känna lukten av popcorn samt känna på nypoppade varma popcorn. Och inte minst smaka på popcornen när de är färdiga.

Materiel • Olika saker till sinnes-påsarna. • Popcorn

Det spirar LH A.indd 36

2019-09-04 14:43

Elevboken sida 29 Text: Sinnen Titta på bilden tillsammans med eleverna: Vad föreställer bilden? Varför är det en massa sladdar inne i huvudet? Vad sitter sladdarna fast i? Kan ni hitta de fem sinnena i bilden? Vad handlar texten om, tror ni? Läs det första stycket för eleverna och be dem göra följande: De börjar med knuten hand och rätar sedan ut ett finger varje gång ett sinne läses upp. Vi har fem sinnen, lika många som fingrarna på en hand. Läs sedan stycket tillsammans. Andra stycket berättar om hur hjärnan tar emot informationen från våra sinnen. Läs även det andra avsnittet högt för eleverna innan ni läser det tillsammans eller eleverna läser för varandra. Låt sedan eleverna prata ihop sig två och två om vilka sinnen de har använt i dag. Gör sedan en sammanställning där eleverna får jämföra och se om de andra använt samma sinnen.

Färglägg bilderna Här ska eleverna tänka igenom vilka sinnen de använder till de olika föremålen. Flera av föremålen lämnar utrymme för tolkning. En nalle kan både lukta gott och kännas mjuk. En mobiltelefon syns, men kan också höras när den ringer. Glassen kan man lukta, känna och smaka. Låt eleverna diskutera om vad som är rätt svar, och de får gärna färglägga bilderna i flera färger om de tycker att flera svar är rätt.

v o r p k a

* * *

Använd sinnena utomhus! Närmiljön är ett bra ställe att lära sig saker på, och det är viktigt att göra eleverna uppmärksamma på det som finns omkring dem och lära dem att medvetet använda sinnena. Att se på, lukta på, smaka på, lyssna på eller känna på är viktig för att skapa och bibehålla elevernas nyfikenhet på naturen. Innan eleverna går ut och letar exempel på vad de kan uppleva bör läraren förklara att man inte kan smaka på vad som helst. Eleverna får inte okritiskt smaka på det de hittar, oavsett om de är utomhus eller inomhus. I naturen finns det växter, bär, lavar och svampar som är mycket giftigt. Om det inte är giftigt kan det vara nedsmutsat av bakterier eller föroreningar. De ska alltid fråga en vuxen innan de smakar på nya saker. Förklara för eleverna, och gör dem trygga i vad som är goda smakupplevelser i närmiljön.

m S * * *

Fakta till kapitlet Hjärnan: Hjärnan kontrollerar kroppen med hjälp av nervsystemet. Nerverna är tunna trådar som skickar signaler till hjärnan om lukt, ljud, smaker, beröring eller synintryck. Om en krabba nyper dig i tån så kommer nerverna skicka signaler till hjärnan om att det gör ont. Hjärnan skickar då omedelbart en order tillbaka om att ta bort det som gör ont. Lukten: Du känner lukt med näsan. Luften kommer in genom näsborrarna och passerar luktcellerna som sitter överst i näshålan. Luktcellerna sänder signaler till luktcentrum i hjärnan. Vi kommer ihåg tidigare lukter och kan skilja på tusentals olika lukter. Hörseln: Du hör med örat. Den del du kan se kallas ytterörat. Här fångas ljudvågorna upp och leds in genom hörselgången. Ljudvågorna träffar trumhinnan som börjar vibrera. Längre in i örat kommer fler och fler små örondelar att börja vibrera. Till slut skickas signaler till hjärnans hörselcentrum. Smaken: Du smakar med tungan. Tungan är täckt med små celler som kallas smaklökar. Dessa kan känna skillnad på olika smaker – surt, salt, bittert, sött och umami. Smaklökarna skickar signaler till hjärnans smakcentrum när vi äter. Känseln: Du känner med huden. Huden är kroppens största organ. Den har receptorer som berättar för dig vad du rör vid. I huden finns olika receptorer (mottagare) för värme, kyla, smärta, tryck och beröring. Receptorerna skickar signaler via nerverna till hjärnan om vad som sker. Om kroppen är i fara skickar hjärnan omedelbart order om att kroppen ska flytta sig från det som är farligt. Synen: Du ser med ögonen. Själva ögat kan fånga upp ljus som träffar näthinnan längst bak i ögat. Här skickas signaler via synnerven vidare till syncentrum längst bak i hjärnan. De senaste åren har det cirkulerat historier om barn som fått ögonen permanent förstörda av laserpekare. Orsaken är att laserljus är väldigt koncentrerat och kan ge brännskador på näthinnan snabbare än man hinner blinka och stänga ögat.

Kopieringsunderlag 19

Det spirar LH A.indd 37

2019-09-04 14:43

Organ Elevboken sida 30 och 31

Centralt innehåll Kropp och hälsa

Människans kroppsdelar, deras namn och funktion.

Mål (övergripande)

Kunna berätta om några organ i kroppen.

Mål (detalj)

Lära sig om några viktiga organ. Lära sig hur några organ fungerar.

Mål (fördjupning)

Artärer och vener – våra blodådror.

v o r p k a

Hur man använder kapitlet Använd texten på s. 30 som utgångspunkt.

* * *

Elevboken sida 30 Text: Organ Innan själva läsandet kan eleverna göra försöket ”Har du stora lungor?” längs ner på sida 30. Se separat avsnitt om hur man genomför försöket. Detta kan bli utgångspunkt för vidare samtal samt ett sätt att hämta in elevernas förkunskaper om kroppens organ: Vad måste fungera i kroppen för att vi ska kunna leva?

Börja med att studera fotografiet tillsammans med eleverna: Var är barnen på bilden? Vad gör de? Vad har de tagit på sig? Vad använder man en snorkel till? Hur länge kan man hålla andan under vatten? Över vatten?

m S * * *

Läs rubriken ”Organ”. Förklara att ett organ är en del av kroppen som har en bestämd funktion/uppgift. Det kan hända att någon elev har hört talats om organdonation och vill veta vad det innebär. Läs texten högt för eleverna. Ge dem i uppgift att de ska sträcka upp ett finger för varje organ de hör nämnas. Läs texten igen och stanna till vid varje organ. Be eleverna göra en ring runt organet som just blivit uppläst. Prata med eleverna om varje organ. Visa på dig själv eller på en bild, var i kroppen varje organ sitter. Nerverna är en del av ett större organsystem: nervsystemet. Till sist kan eleverna läsa texten i helklass eller för varandra i smågrupper. Uppgiften överst på s. 31 kan användas som en sammanfattning av texten.

Är det sant? Påståendena i den här uppgiften kan användas som ett quiz. Eleverna delas in i lag och läraren läser påståendena högt för eleverna. Eleverna diskuterar innan de sätter kryss, och läraren ger poäng till grupperna som har rätt svar. Om påståendena används för läsförståelse bör läraren på förhand värdera elevernas läsfärdigheter och avgöra hur uppgiften ska angripas. Har du stora lungor? Följ instruktionen i elevboken. Eleverna blåser upp var sin påse och får reda på hur mycket luft de har i sina lungor. Ha gärna med flera påsar i olika storlekar. Låt eleverna få uppleva vad luft är: Vi kan inte se luft, men vi kan känna den och se att påsen fylls.

Materiel • 5–6 liters brödpåse till varje elev. • Plastpåsar i olika storlekar.

Det spirar LH A.indd 38

2019-09-04 14:43

Elevboken sida 31 Vad heter det? Här ska eleverna skriva namnet på fyra av kroppens inre organ. Eleverna kan arbeta en och en och leta efter orden i texten på s. 30. Man kan också göra uppgiften genom att ställa gåtor till elevgruppen. Läs gåtorna i slumpmässig ordning. Eleverna skriver organens namn i boken. 1) Jag är organet som bestämmer. Jag finns i huvudet. Vem är jag? 2) Vi vilar aldrig och gör att du kan andas. Vilka är vi? 3) Jag pumpar och pumpar och tar aldrig semester. Vem är jag? 4) Vi finns överallt i kroppen. Vi skickar meddelanden hit och dit. Vilka är vi? Vad hör ihop? Här ska ord och bild kopplas ihop med streck. Uppgiften kan också användas som en repetition av sinnena på sidorna 28 och 29.

* * *

Ugglan Smak, syn och lukt är tätt sammankopplade. Om luktsinnet inte fungerar så är det många matvaror som blir svåra att identifiera. Använd olika matvaror med liknande konsistens och gör ett blindtest. Eleverna får hålla för näsan och ha ögonbindel. Då får de uppleva hur svårt det är att skilja på exempelvis ketchup och marmelad, morot och äpple när syn och luktsinne inte är med.

v o r p k a

Praktiska aktiviteter som man kan knyta till temat

Hjärtat: Hjärtat har ”pumpstationer” runt om i kroppen, och eleverna kan känna sin egen puls på halsen genom att hålla fingrarna lite på sidan av halsen under hakan. Be eleverna springa eller hoppa så att pulsen ökar, och undersök pulsen igen. Vad hände med pulsen? Varför? Förklara att blodet går snabbare genom kroppen för att transportera runt mer syre. Lungorna: Låt eleverna ligga på golvet med ett A4-papper på bröstet och be dem titta på pappret. Låt därefter eleverna göra något ansträngande så att de blir andfådda. Lägg pappret på bröstkorgen igen. Ser det annorlunda ut? Lungorna jobbar nu hårdare för att ge kroppen mer syre. Nerverna: Eleverna arbetar två och två. Ge dem ett gem som böjts till ett U. Den ena eleven stänger ögonen. Den andra stryker försiktigt över partnerns arm med änden på gemet. Kan man stryka med gemet utan att bli upptäckt?

m S * * *

Utvidga försöket så här: Böj ihop gemet mer och mer. Kan man fortfarande känna om det är en eller två ändar som rör vid huden? Är det olika på olika ställen på kroppen? Är det lättare att känna ändarna på läppen än på armen? Var känns det tydligast?

Fakta till kapitlet Organ: Celler som liknar varandra hänger ihop och bildar vävnad. Olika vävnader går samman och bildar organ. Dessa får ansvaret för en speciell uppgift. Man skiljer på yttre och inre organ. Yttre organ är t.ex. huden, armar, ben, näsa och öron. Inre organ är t.ex. lungor, hjärna, hjärta, blodådror, nerver, njurar och lever.

Organsystem: Kroppen har flera olika organsystem till exempel: Andningssystemet: Ser till så att kroppen får syre och blir av med koldioxid. Syret transporteras runt i kroppen av de röda blodkropparna. Vanligen andas vi ut och in var fjärde sekund. Däggdjur använder näsa och lungor till detta. Hos fiskar kommer syre från vattnet till blodet i gälarna. Nervsystemet: Nerverna är ledningar i hela kroppen som skickar signaler till och från hjärnan. Hjärnan använder nervsystemet för att styra allt du gör. Hjärt- och kärlsystemet: Transporterar blod genom hela kroppen. Det finns två slags blodådror. Artärer transporterar syrerikt blod ut till alla kroppsdelar. Man brukar rita artärerna röda. Venerna transporterar syrefattigt blod tillbaka till hjärta och lungor. Man brukar rita venerna blåa.

Aktuella böcker Det finns många böcker som handlar om kroppen, till exempel: Så funkar det!: Kroppen inifrån och ut av Mats Wänblad Titta in i kroppen av Katie Daynes och Colin King

Kopieringsunderlag 20

Det spirar LH A.indd 39

2019-09-04 14:43

v o r p k a

* * *

m S * * *

Det spirar LH A.indd 40

2019-09-04 14:43

Översikt över kopieringsunderlag DEL 3 1 Min favorit-årstid 2 Vad hör ihop? 3 Samiska årstider 4 Höst 5 Höstfärger 6 Vad håller värmen? 7 Vem är jag? 8 Vinter i skogen 9 Vinterhare 10 Snöflinga 11 Vårblommor 12 Jag gick en skogspromenad ... 13 Myran 14 Tipp-topp kopp? 15 Stor eller liten? 16 Kan du det? 17 Månlandning! 18 Kroppen 19 Sinnena 20 Kroppsdelar

42 43 44 45 46 47 48 48 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61

v o r p k a

m S * * *

* * *

Det spirar NO A – Lärarhandledning * 9789178230754 * ©Bonnierförlagen Lära * Kopiering tillåten 41

Det spirar LH A.indd 41

2019-09-04 14:43

1 Min favorit-årstid Vilken årstid gillar du bäst? Vad tycker du om att göra då? Vilka kläder brukar du ha?

v o r p k a

Rita dig själv i din favorit-årstid.

* * *

m S * * *

42 Det spirar NO A – Lärarhandledning * 9789178230754 * ©Bonnierförlagen Lära * Kopiering tillåten

Det spirar LH A.indd 42

2019-09-04 14:43

2 Vad hör ihop? Dra streck mellan de ord och bilder som hör ihop. Färglägg bilderna.

snö

* * *

mössa

v o r p k a

vinter

vår

m S * * *

sommar

paraply sol

tussilago glass

höst

blad cykel

Hitta paren Klipp ut bilderna och orden. Lägg korten med baksidan upp. Spela tillsammans två och två. Försök att hitta ord och bilder som hör ihop. Den som hittar flest par vinner. Det spirar NO A – Lärarhandledning * 9789178230754 * ©Bonnierförlagen Lära * Kopiering tillåten 43

Det spirar LH A.indd 43

2019-09-04 14:43

3 Samiska årstider

1 2 1

v o r p k a 4

* * *

m S * * *

Klipp ut orden och limma fast dem på rätt ställe i cirkeln. Färglägg flaggan:

SOMMAR VINTER

blå

VÅR

röd

gul

VÅRVINTER

VÅRSOMMAR

HÖST

grön

HÖSTVINTER HÖSTSOMMAR

Det spirar LH A.indd 44

2019-09-04 14:43

Titta nu på båda bilderna. Kan du hitta 7 fel? Gör ringar runt felen.

m S * * *

Räkna fåglarna på bilden. Hur många är det?

4 Höst

v o r p k a

* * *

Det spirar LH A.indd 45

2019-09-04 14:43

5 Höstfärger Nu är det höst! Ta en titt på träden ute. Vilka färger får bladen på hösten? Rita de färger du ser:

röd

v o r p k a

Använd höstfärgerna för att rita en höstbild.

* * *

m S * * *

Vilka ord kan du som hör till hösten? Skriv dem här.

Det spirar LH A.indd 46

2019-09-04 14:43

6 Vad håller värmen? Titta på sida 7 i elevboken och följ instruktionerna. Ha en jättetävling i klassen. Vilket glas är bäst på att hålla värmen? Använd en klocka och mät temperaturen efter 5, 10, 15 och 20 minuter.

Gör en ring runt det glas du tror kommer hålla värmen bäst.

v o r p k a

vått tyg

ºC

mossa

halsduk

* * *

ºC

m S * * *

ºC

Vilket glas höll värmen bäst? Varför?

Det spirar LH A.indd 47

2019-09-04 14:43

7 Vem är jag? Jag har rödbrun päls. Jag äter kött. Min svansspets är vit. Vem är jag?

Jag bor i skogen. Jag har gråbrun päls. Jag är skogens konung. Vem är jag?

v o r p k a

Välj ett av djuren på sida 7. Rita djuret där det bor.

* * *

m S * * *

Skriv en egen djurfråga. Ställ frågan till någon annan.

Det spirar LH A.indd 48

2019-09-04 14:43

8 Vinter i skogen Klipp ut orden och limma dem på rätt plats i bilden.

björn mus uggla

* * *

älg

v o r p k a

m S * * *

räv

daggmask mus myra nötter hare talgoxe

myrstack bark Skriv en faktamening om något av djuren på bilden.

Det spirar LH A.indd 49

2019-09-04 14:44

• Rita av haren på brun kartong. • Klipp ut haren. • Gör små kulor av vitt silkespapper. • Limma på kulorna vecka för vecka. • Rita eller limma dit ögon.

Från sommarpäls till vinterpäls

Det spirar LH A.indd 50

m S * * * 2

v o r p k a 1

9 Vinterhare

* * *

2019-09-04 14:44

10 Snöflinga

m S * * *

v o r p k a

Klipp ut cirkeln. Vik till en halvcirkel. Vik en gång till.

Vik den yttersta tredjedelen framåt. Vik den skuggade delen bakåt.

Nu ska det se ut så här. Klipp bort den skuggade delen.

Vik försiktigt ut den vita delen.

Blev det en snöflinga med sex armar?

2019-09-04 14:44

Det spirar LH A.indd 51

* * *

11 Vårblommor Färglägg vårblommorna. Skriv två faktameningar om varje blomma.

Tussilago

Vitsippa

v o r p k a

* * *

m S * * *

Vad tänker du när du hör ordet vår? Skriv om våren eller rita en vårbild.

Det spirar LH A.indd 52

2019-09-04 14:44

12 Jag gick en skogspromenad ... Mål ?

v o r p k a

Var bor räven?

* * *

Vad bygger fåglarna på våren?

m S * * *

Säg namnet på två vårblommor.

? Vilken färg har harens päls när våren kommer?

Du trampade i en myrstack. Gå tillbaka till Start. Älgen kommer! Göm dig i buskarna och stå över ett slag. Du hittade en genväg! Du ser ett ekorrbo i toppen av ett träd. Stå över ett kast.

Start Spela två och två. Använd en tärning och en spelbricka var. Hamnar du på ? , så måste du svara på en fråga. Rätt svar ger ett extra kast.

Det spirar LH A.indd 53

2019-09-04 14:44

13 Myran Utseende

Mat

v o r p k a

m S * * *

Boplats

* * *

Förökning

Ta reda på allt du kan om myran. Hur ser den ut? Vad äter den? Var bor den? Hur blir det nya myror? Skriv faktameningar om myran i de olika rutorna. Skriv hela meningar med stor bokstav och punkt. Rita i rutan eller på ett annat papper. 54 Det spirar NO A – Lärarhandledning * 9789178230754 * ©Bonnierförlagen Lära * Kopiering tillåten

Det spirar LH A.indd 54

2019-09-04 14:44

14 Tipp-topp kopp?

B Vikanvisningar till försöket på sida 19 i Det Spirar NO A. Klipp ut kvadrater (ca 20x20 cm) av olika slags papper och vik flera koppar. Ta reda på vilket papper som fungerar bäst att C göra koppar av. B

* * *

x A

v o r p k a C

Vik hörnen A och B mot varandra . A

m S * * * D

Vik hörnet C mot krysset.

Vik hörnet D mot krysset. D

Vik hörnet A framåt. Vik hörnet B bakåt.

Koppen är färdig, men kan man ha vatten i den? Häll lite vatten i koppen som du byggt. Skriv eller rita vad som hände.

Det spirar LH A.indd 55

2019-09-04 14:44

15 Stor eller liten? Varför ser solen så liten ut på himlen? Egentligen är den ju jättestor! Ta reda på varför det är så! Hitta ett stort träd långt borta och gör detta experiment.

1 Gå långt ifrån trädet. Håll upp din hand framför trädet. Kan du dölja trädet bakom handen? Rita hur det ser ut. Varför kan du dölja trädet?

* * *

Gå fram till trädet. Håll upp din hand framför trädet och försök dölja det. Kan du dölja det nu? Rita hur det ser ut. Förklara det som hände.

v o r p k a

m S * * *

Det spirar LH A.indd 56

2019-09-04 14:44

16 Kan du det? Vilket svar är rätt? Gör kryss. Månen:

Månen behöver:

Månen reflekterar ljus från:

står stilla på himlen.

ett dygn runt jorden.

stjärnorna

snurrar runt solen.

en månad runt jorden.

jorden

går i bana runt jorden.

ett år runt jorden.

solen

v o r p k a

Sant eller falskt?

Sant

Månen är större än jorden. Det finns berg på månen.

* * * Falskt

m S * * *

Det har aldrig varit människor på månen. Det får plats fyra månar inne i jorden. Månen snurrar runt sig själv.

Färglägg så att månarna blir rätt.

FULLMÅNE

HALVMÅNE

NYMÅNE

Det spirar LH A.indd 57

2019-09-04 14:44

17 Månlandning! Finn 7 fel! Jämför med bilden på sida 23 i elevboken. Gör ringar runt felen.

* * *

Skriv rätt svar: Vem var första människan på månen?

v o r p k a

När landade de på månen?

m S * * *

Kalejdoskop

Ett kalejdoskop är som en liten kikare full av små speglar. Speglarna reflekterar ljuset åt olika håll. Vik kartongen i fyra lika stora delar. Vik ut den igen och limma på silverpapper. Vik kartongen till ett rör format som en triangel. Silverpappret ska vara på insidan av röret.

Du behöver: Tjockt papper eller kartong Blankt silverpapper Smörpapper Sax och lim Färgpennor eller kritor

Rita ett färggrant mönster på en bit smörpapper. Använd starka färger. Håll röret framför ögat och sätt smörpappret framför öppningen. Titta på ljuset och vrid smörpappret.

Det spirar LH A.indd 58

2019-09-04 14:44

18 Kroppen Vilken kroppsdel använder de? Skriv rätt ord. Julie sparkar en boll.

Hon använder

Omar lyfter ett glas.

Han använder

Frank tänker mycket.

Han använder

Lisa är andfådd.

Hon använder

Amir springer snabbt.

Han använder

Anne ser en fin blomma.

Hon använder

Per luktar på en kaka.

Han använder

Said lyssnar på musik.

Han använder

v o r p k a

näsan

armen

öronen

m S * * * hjärnan

ögonen

Vilket ord passar inte in?

* * *

foten

lungorna

benen

Skriv ordet på linjen. Skriv första bokstaven i varje ord i rutan under. Vilket ord blir det?

Öga Näsa

Hand

Arm

Ris

Ben

Mage

Öra

Fot

Ost Haka

Armbåge Knä

Lår

Nagel

Hals

Påse

Tå Pil

Ko K Lisa var hos läkaren för att bli vaccinerad. Läkaren: Vilken arm ska jag sticka i? Lisa: Mammas arm!

– Doktorn! Doktorn! Jag tror att jag behöver glasögon. – Det tror jag också, detta är en korvkiosk! Det spirar NO A – Lärarhandledning * 9789178230754 * ©Bonnierförlagen Lära * Kopiering tillåten 59

Det spirar LH A.indd 59

2019-09-04 14:44

19 Sinnena Farliga ämnen! Det finns farliga ämnen i många av de saker som vi använder varje dag. Många ämnen är farliga för miljön eller vår hälsa. Ofta har ämnena vackra färger eller luktar gott. Ämnen som kan vara farliga att lukta, smaka eller ta på är märkta med varningssymboler.

Giftigt

Skadligt

Frätande

v o r p k a

* * *

m S * * *

1) Måla kanterna på varningssymbolerna röda. 2) Ringa in de saker som du tror kan vara farliga att lukta, smaka eller ta på. 3) Gå på jakt efter varningssymboler hemma tillsammans med en vuxen.

Hål i handen!?

Rulla ett A4-papper till ett rör. Håll ena handen framför dig. Titta genom röret med ena ögat samtidigt som du tittar på handen med det andra. Ser du ”hålet” i handen?

Testa periferisynen! Jobba två och två. Gör varsin tratt av ett A4-papper och placera den framför ansiktet. Kasta boll till varandra medan ni har trattarna på. Klarar ni att fånga bollen? Hur går det när ni tar av tratten?

Bli enögd! Håll för ena ögat. Försök kasta hopknycklat papper i papperskorgen. Hur går det när du har båda ögonen öppna? 60 Det spirar NO A – Lärarhandledning * 9789178230754 * ©Bonnierförlagen Lära * Kopiering tillåten

Det spirar LH A.indd 60

2019-09-04 14:44

20 Kroppsdelar Använd spelet på sida 26 i elevboken. Spela med två tärningar. Gör det som summan visar.

Vik

v o r p k a

2 Färglägg det du andas med. 3 Rita hjärtat på rätt ställe. 4 Skriv ett X på naveln.

m S * * *

5 Skriv ett X på vänster knä. 6 Skriv ett O på höger knä. 7 Färglägg underbyxorna.

* * *

Vik

8 Skriv O på armbågarna. 9 Skriv X på höger axel.

10 Skriv O på vänster axel.

11 Skriv X på något du känner med.

Vik

12 Rita dit och färglägg håret.

Pappersduk med inre organ. Till läraren: Kopiera upp de fyra rutorna på A3-ark. Vik fram och tillbaka längs de streckade linjerna. Figuren ska hamna längst fram. Eleverna färglägger och klipper ut figuren. Klipp inte vid händerna! Bred ut så att det blir en rad med fyra figurer. Eleverna kan skriva vid varje figur vilket organ det är och öva på att berätta något om det organet.

Det spirar LH A.indd 61

2019-09-04 14:44

Lärare bygger Sverige 42. – ett barn i taget sedan 18

Bonnierförlagen Lära utvecklar alla sina läromedel tillsammans med Lärarpanelen, en referensgrupp som består av undervisande lärare runtom i Sverige. Vill du vara med? Mejla hejlara@bonnierforlagenlara.se och skriv ”Lärarpanelen” i ämnesraden!

Det spirar NO A Lärarhandledning ISBN: 9789178230754 © 2019 Bonnierförlagen Lära Översättning och bearbetning: Mattias Ljung Form: Allworthy Design, Marit Messing Omslag: Marit Messing Foto och illustrationer i handledningen: Gro Wollebæk och GAN Aschehoug Illustrationer på kopieringsblad: Esra Røise Foto på kopieringsblad: Shutterstock Produktionsledare: Merete Lind

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver det som regleras enligt BONUS-avtalet, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www. bonuscopyright.se. Undantag: Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade ”Kopiering tillåten”. Sådan kopiering får endast ske till eleverna på den egna skolan. Upphovspersonens ideella upphovsrätt enligt upphovsrättslagen och källangivelse i övrigt ska respekteras på sätt som anges i BONUS-avtalet.

Det spirar LH A.indd 64

2019-09-04 15:35

Gro Wollebæk Mona Vilberg

LÄRARHANDLEDNING

Det Spirar NO är en serie inom naturvetenskap för åk F–3.

t e D

Det Spirar NO innehåller enkla faktatexter med ökad svårighetsgrad, enkla forskningsaktiviteter och uppgifter som ger eleverna variation i arbetet.

S P I RAR!

NO A

Dessutom innehåller varje kapitel ytterligare förslag på enkla, praktiska aktiviteter som man kan göra tillsammans med eleverna.

Svensk bearbetning: Mattias Ljung

Sist i handledningen finns kopieringsunderlag.

ISBN 978-91-7823-075-4

9 789178

O_Spira LH A.indd 1

230754

2019-09-04 12:27