OLLE LARSSON DET DRAMATISKA 1980-TALET DECENNIET SOM FÖRÄNDRADE VÄRLDEN
HISTORISKA MEDIA
Historiska Media Bantorget 3 222 29 Lund historiskamedia.se info@historiskamedia.se
© Historiska Media och Olle Larsson 2022 Sättning: Cia Björk, PCG Malmö Omslag: Mikael Engblom Omslagsbild: Öst- och västtyskar firar tillsammans den 10 november 1989, dagen efter Berlinmurens fall. Foto av Peter Horvath/Rex Tryck: ScandBook AB, Falun 2022 Tryckning: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 isbn: 978-91-7789-872-6
Innehåll Prolog 1979 – början på det långa 1980-talet
7 9
DEL 1 DET NYA KALLA KRIGET 1980 1984
18 Öst mot väst 20 Solidaritet 26 Afghanistan – det kalla kriget blossar upp igen 37 Ronald Reagan – skådespelaren som blev president 44 Kampen vid Persiska viken – kriget mellan Iran och Irak 55 Margaret Thatcher och Falklandskriget 62 Det farliga 1983 71 My name is Bond, James Bond 80 Inrikespolitik i mellanmjölkens land 90 Ubåtar i skärgården 101 De politiska olympiska spelen 110 Det oroliga Mellanöstern 117 De gamla och sjuka ledarna 124 Tonår under det tidiga 1980-talet 132
DEL 2 MOT EN NY VÄRLDSORDNING 1985 1988
152 Michail Gorbatjov – från Stavropol till Moskva 154 Tjernobyl – testet som gick fel 164 Den svenska scenen – statsministermord och skandaler 174
Toppmöten och nedrustning Den oövervinnerliga Röda armén Miljön, Greenpeace och sprängningen av Rainbow Warrior En dödlig sjukdom Slutet på två krig – Afghanistan och Iran–Irak Det palestinska upproret Iran–contras-affären och Libyen Kampen mot apartheid Nästan vuxen
DEL 3 DET KORTA ÅRHUNDRADETS SLUT 1989 1992
186 198 203 209 212 217 222 230 237
Ett nytt Sovjetunionen Slutet på Brezjnevdoktrinen Blodigt i Beijing och Bukarest En mur faller och ett land återförenas Sverige inför den nya tiden Sovjetunionens sista dagar Gulfkriget Thatcher lämnar scenen Farväl Jugoslavien Nelson Mandela och slutet för apartheidregeringen Vuxen på riktigt
250 252 257 270 280 297 307 315 323 329 336 342
Epilog Tack Referenser Litteraturförteckning Bildkällor Personregister
353 257 359 370 376 378
Prolog När jag skriver detta har det gått exakt fyrtio år sedan nyårsaftonen 1979. Då var jag tolv år, i dag är jag en bit över femtio. Där och då var jag i allt väsentligt ett barn, med ett barns tankar och funderingar om världen. Det var kanske mitt sista årsskifte som barn eftersom jag höll på att bli, om inte vuxen, så i alla fall tonåring. Kanske insåg jag, när jag satt framför den öppna spisen tillsammans med mina föräldrar och min syster i villan i Oskarshamn, att jag nästan skulle vara en vuxen man när nästa decennium tog sin början. Jag kommer ihåg att vi vid tolvslaget stöpte i tenn för att försöka förutsäga vad framtiden bar i sitt sköte. Vad min tennklump såg ut som kommer jag inte ihåg. Kanske hoppades jag att den skulle antyda en framtida karriär som ishockeyproffs eftersom det var den dröm som jag närde då. Att denna dröm aldrig skulle bli verklighet var jag just då lyckligt ovetande om. När klockan passerade midnatt började det nya årtiondet. Mycket av det som inträffat 1979 skulle följa med in i det nya decenniet och i vissa fall skulle konsekvenserna av det som hänt komma att påverka världen ända fram till vår egen tid. Den här boken handlar om 1980-talet, ett decen7
DET DRAMATISKA 1980-TALET
nium när världen förändrades på ett sätt som ingen skulle kunna ha förutspått vid 1970-talets slut. Med facit i hand och med den insikt och klokhet som hör eftervärlden till, kan jag konstatera att det blev ett årtionde som inte bara skulle förändra mig utan hela världen. Man skulle kunna tala om 1980-talet som en pjäs i tre akter. I den här boken har jag valt att dela in decenniet i tre perioder som jag kallar Det nya kalla kriget (1980–1984), Mot en ny världsordning (1985–1988) och Det korta århundradets slut (1989–1992). Kronologin bygger på den storpolitiska utvecklingen under årtiondet med det kalla kriget och relationerna mellan supermakterna som utgångspunkt. Rubriken Det korta århundradets slut bygger på den brittiske historikern Eric Hobsbawms uppfattning om 1900talet som ytterligheternas århundrade, det korta århundradet som slutar med Sovjetimperiets upplösning, kommunismens kollaps och det kalla krigets slut. Jag försöker ge en så bred skildring av decenniet som möjligt och min ambition är ”totalhistorisk”. Det kommer således inte bara handla om den politiska utvecklingen internationellt och nationellt under årtiondet utan också om idrott, mode, populärkultur, mat och annat. I berättelsen om dessa delar av 1980-talet kommer jag själv att spela huvudrollen. Jag har försökt att återskapa en känsla av hur det var att leva där och då. 1980-talet var inte bara storpolitik. Vi som var unga under detta på många vis magiska decennium minns kläderna, frisyrerna, dofterna, maträtterna, tv-programmen, filmerna och, inte minst, musiken. Ingen berättelse om 1980-talet är fullständig om de aspekterna av detta årtionde utelämnas. Även de stora sporthändelserna, de nya prylarna, gymkulturen och solarierna måste finnas med i en bok som denna. Välkomna till det dramatiska 1980-talet! 8
1979 – början på det långa 1980-talet Nyårsafton 1979 var det ett händelserikt år som gick mot sitt slut. I Sverige hette de stora idrottsstjärnorna Ingemar Stenmark och Björn Borg och för första gången sedan 1923 skulle det snart bli tillåtet för kvinnor att åka Vasaloppet. Konsum hade några år tidigare introducerat varumärket Blåvitt, den blivande moderatledaren Ulf Adelsohn hade dansat i bastkjol och de borgerliga partierna segrat i riksdagsvalet. Sveriges regering leddes av statminister Thorbjörn Fälldin, strålskyddsinstitutet varnade för gasen radon, text-tv lanserades liksom spelet lotto och barnaga förbjöds. På flygplatsen i Tel Aviv greps den spionmisstänkte Stig Bergling, homosexualitet upphörde att klassas som psykisk sjukdom och för första gången sedan första världskriget beslutade riksdagen att sommartid skulle införas. Kungafamiljen meddelade att den hade för avsikt att flytta till Drottningholm och genom den nya successionsordning som antogs under året blev prinsessan Victoria kronprinsessa och tronföljare från och med första januari 1980. Men även ute i världen hade stora saker inträffat, och jag 9
DET DRAMATISKA 1980-TALET
inser nu när jag ser tillbaka på året 1979 att mycket av det som hände då skulle komma att sätta sin prägel på världen, inte bara under det följande årtiondet, utan under mycket lång tid framöver. Det var händelser som där och då kanske inte uppfattades som speciellt betydelsefulla och omvälvande, men utan dem hade historien tagit en helt annan riktning. Under 1970-talet bröts den ständiga ekonomiska tillväxt som präglat inte bara Sverige utan stora delar av Västeuropa sedan andra världskrigets slut. Den oljekris som inträffade 1973 fick stora konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen i hela västvärlden. Bakgrunden var det krig som bröt ut mellan Israel och arabstaterna samma år. Vid krigsutbrottet beslutade de oljeproducerande arabstaterna att kraftigt höja oljepriserna för att på det sättet kunna tvinga de oljeberoende västländerna att upphöra med sitt stöd till Israel. Konsekvenserna blev att oljepriserna fyrdubblades, bensin blev en bristvara och ransonering infördes av både drivmedel och eldningsolja. De höjda energipriserna ledde till en omfattande lågkonjunktur för industrin med sjunkande produktion som följd, vilket i sin tur ledde till att bruttonationalprodukten sjönk i flera länder. Priserna steg kraftigt och förvärrade den redan höga inflationen. Konsumentpriserna sköt i höjden och köpkraften minskade. Det ledde till krav på högre löner och på många håll lyckades de starka fackföreningarna tvinga arbetsgivarna att gå med på kraven, vilket ytterligare ökade på inflationen. När kostnaderna för arbetskraften steg ledde det till uppsägningar och en ökad arbetslöshet. Mellan åren 1950 och 1973 låg den genomsnittliga arbetslösheten i Sverige på mellan två och fyra procent medan den skulle öka till tolv procent i samband med krisåren i början av 1990-talet. 10
1979 – BÖRJAN PÅ DET LÅNGA 1980-TALET
Mot slutet av decenniet hade en viss ekonomisk återhämtning inletts men den avbröts av en ny oljekris 1979. Den här gången var orsaken den islamistiska revolutionen i Iran som följde i spåren av shahens fall och ayatollah Khomeinis återkomst till Teheran i februari. Utvecklingen ledde till att den iranska oljeproduktionen föll. Västeuropa var mindre sårbart den här gången tack vare de oljefyndigheter som upptäckts i Nordsjön och den utveckling som ägt rum på kärnenergins område, men icke desto mindre var ländernas utgångsläge sämre än det varit när den första oljekrisen inträffade sex år tidigare. Den följande lågkonjunkturen kom därför att i vissa avseenden bli värre. Det fick stora konsekvenser för den ekonomiska politiken i Västeuropa under det följande decenniet. Kampen mot inflationen skulle komma att prioriteras på den fulla sysselsättningens bekostnad. Låga skatter, avregleringar, privatiseringar och nedskärningar i den offentliga sektorn väntade runt hörnet. Staten skulle delvis komma att ersättas av marknadsekonomiska krafter. I början av juni 1979 besökte påven Johannes Paulus II Polen. Han var född i landet och hade levt där under lång tid innan han valdes till påve 1978. De polska katolikerna hälsade honom med glädje och hans tal möttes av ovationer. Den polska säkerhetspolisen hade dock uppmärksammat den nye påvens antikommunistiska uttalanden och kommunistregeringen i Warszawa var därför inte lika nöjd. Det var inte bara i Polen som religionen som mobiliserande och förändrande kraft blev tydlig under 1979. Även i Iran släpptes religiösa krafter lösa som skulle komma att påverka stora delar av världen under lång tid framöver. Under 1970-talet ökade missnöjet med shahen Mohammad Reza Pahlavi och det politiska förtrycket ökade. De muslimska ledarna intensifierade sin kritik av landets sty11
DET DRAMATISKA 1980-TALET
Ayatollah Khomeini återvände till Iran som en hjälte. Under hans ledning förvandlades landet till islamisk republik styrd av religiösa lagar.
relse samtidigt som alla politiska partier förbjöds. Mot slutet av årtiondet skakades landet av strejker och upplopp. I januari 1979 blev situationen ohållbar och shahen tving12
1979 – BÖRJAN PÅ DET LÅNGA 1980-TALET
ades lämna Iran. I 15 år hade ayatollah Khomeini bidat sin tid – nu var det dags för honom att återvända. Det var en 76 år gammal man som återvände till Iran i februari 1979. Inte mindre än tre miljoner människor hade samlats vid flygplatsen i Teheran för att hälsa honom välkommen. Tanken var att Khomeini skulle färdas i bil in till huvudstaden, men eftersom gatorna var fulla av människor tvingades han att åka helikopter den sista biten. Snart skulle Iran förvandlas till en islamisk stat. Även i grannlandet Afghanistan skulle religionen så småningom komma att spela en viktig roll som sammanhållande kraft i kampen mot västerländskt orienterade reformer. Under kalla kriget hade Sovjetunionen steg för steg flyttat fram sina positioner i landet och det var inte ovanligt att både militärer och politiker fått sin utbildning i grannlandet i norr. I mitten av december 1979 beslutade de styrande i Moskva att sovjetiska trupper skulle gå över gränsen till Afghanistan senare under månaden för att ge den sittande kommunistregeringen i Kabul sitt stöd. Invasionen satte stopp för den avspänning mellan stormakterna som präglat stora delar av 1960- och 1970-talen. På olika vis kom kriget i Afghanistan att sätta saker och ting i rörelse som skulle få stor betydelse i framtiden. Förutom påven Johannes Paulus II och ayatollah Khomeini framträdde under 1979 ytterligare två personer som skulle komma att få världshistorisk betydelse. Den ena var specerihandlardottern Margaret Thatcher som blev Storbritanniens första kvinnliga premiärminister och den andre var den kedjerökande croissant- och fotbollsälskande Deng Xiaoping som tog över som ledare i Kina samma år. Margaret Thatcher, som senare skulle komma att kallas för ”järnladyn”, var femtio år när hon efterträdde Edward 13
DET DRAMATISKA 1980-TALET
Deng Xiaoping inledde den ekonomiska moderniseringen av Kina och under hans ledning tog landet de första stegen mot att bli en ekonomisk supermakt. Här ses Deng Xiaoping tillsammans med den amerikanske presidenten Jimmy Carter i samband med sitt besök i USA 1979.
Heath som det konservativa partiets ledare 1975. Några år senare, den tredje maj 1979, segrade det konservativa partiet över Labour och den sittande premiärministern James Callaghan fick lämna över till Margaret Thatcher, som därmed kunde bilda sin första regering. Med henne inleddes en ny politisk era som skulle få konsekvenser inte bara för Storbritannien utan för stora delar av Europa. I juni 1979 reste Deng Xiaoping som förste kinesiske ledare till USA. Här besökte han bland annat företag som Coca-Cola, Ford och Boeing och fick dessutom prova på att flyga i en simulerad rymdkapsel och gå på rodeo. Bilder från hans statsbesök visades i kinesisk tv och kineserna kunde 14
1979 – BÖRJAN PÅ DET LÅNGA 1980-TALET
därmed jämföra sin egen verklighet med den i väst. Det stod klart för alla och envar att Kina låg långt efter västvärlden när det gällde ekonomisk utveckling. Det skulle det snart bli ändring på. Vad minns jag själv av allt detta? Jag kommer ihåg Johannes Paulus II, Khomeini, kriget i Afghanistan, Margaret Thatcher och Deng Xiaoping, men inte på grund av vad som hände under 1979 utan för att dessa personer och händelser kom att prägla hela 1980-talet. Det är emellertid några andra händelser som ägde rum under 1979 som jag har tydliga minnen av. I mars inträffade en allvarlig olycka i kärnkraftverket Three Mile Island utanför Harrisburg i delstaten Pennsylvania i USA. Den ledde till att debatten om kärnkraftens vara eller inte vara intensifierades i Sverige och gav miljörörelsen och anti-kärnkraftsmotståndarna vind i seglen. Följande år röstade svenskarna om kärnkraftens framtid och 1981 såg ett nytt politiskt parti, Miljöpartiet, dagens ljus. Hemma vid köksbordet gick diskussionens vågor höga när min kärnkraftsförespråkande far drabbade samman med min kärnkraftskritiska mor. Pappa ingenjören talade sig varm för industrins behov av billig energi medan mammas huvudsakliga argument handlade om mänsklighetens framtid i ett längre perspektiv. Jag vet inte riktigt vem som gick segrande ur striden. Ett annat tydligt minne från 1979 är tv-serien Förintelsen som visades på svensk tv under senvintern. I fyra avsnitt fick tittarna följa den judiska familjen Weiss öden under andra världskriget. Serien bidrog till att nya generationer fick upp ögonen för Nazitysklands massmord på sex miljoner judar. Det gäller inte bara Sverige, utan alla de länder där serien visades. Författaren Heinrich Böll konstaterade efter premiärvisningen att det i framtiden skulle komma att finnas ett före och ett efter tv-serien Förintelsen. Den 15
DET DRAMATISKA 1980-TALET
Med lanseringen av Sony Walkman 1979 inleddes utvecklingen mot den alltmer indi vidualiserade konsumtionen av musik och andra typer av kultur som skulle kulminera i början av det kommande millenniet.
innebar att man började uppmärksamma den ”slutgiltiga lösningen” och antisemitismen. Förintelsen fick från och med nu en självklar plats i den europeiska och amerikanska minneskulturen. Ytterligare två händelser inträffade 1979 som på sikt skulle få mycket stora konsekvenser. Den då okände Bill Gates utvecklade ett operativsystem som kallades Interface Manager. Fyra år senare fick den det namn som vi känner det under i dag, nämligen Windows. 1979 lanserade även 16
1979 – BÖRJAN PÅ DET LÅNGA 1980-TALET
elektronikföretaget Sony den bärbara kassettbandspelaren Sony Walkman, som på svenska döptes till Freestyle. I hörlurar kunde ägaren lyssna på musik utan att behöva dela den med andra. Här föddes den individuella kulturkonsumtion som i dag utövas av i stort sett alla med hjälp av datorer, smarta mobiltelefoner och paddor. Tidigare decenniers kollektiva kulturupplevelser började alltså redan för fyrtio år sedan att utvecklas mot individuella upplevelser av först ljud och sedan bild i enskild avskildhet. Under de följande tio åren skulle det kalla kriget ta slut, det kommunistiska östblockets saga vara över och supermakten Sovjetunionen ligga i dödsryckningar. En del av det som inträffade 1979 bidrog till den utvecklingen. När nyårsnatten övergick till dag inleddes ett nytt år tionde. Den scen som byggdes under 1970-talets sista år ska nu intas av 1980-talets aktörer. Sovjetunionen har just gått in i Afghanistan, två decennier av relativ avspänning är över och det kalla kriget tar ny fart. Det är här vår berättelse tar sin början.
17
DET DRAMATISKA 1980-TALET
18
DEL 1 DET NYA KALLA KRIGET 1980 1984 I oktober 1983 fylldes gatorna i många städer i Europa av människor som protesterade mot den pågående kärnvapenkapprustningen. Om bara några månader skulle Natos nya medeldistans robot Pershing II börja placeras ut i bland annat Storbritannien, Italien och Västtyskland. I Bonn protesterade över 400 000 människor mot de nya kärnvapnen och i Stuttgart bildade 200 000 demonstranter en mänsklig kedja som sträckte sig från de amerikanska styrkornas europeiska högkvarter till militärbasen i Neu-Ulm, där en del av missilerna skulle placeras. Det var inte bara i Tyskland som protesterna ägde rum. Liknande manifestationer organiserades i Rom, Wien, Paris och Stockholm, där den svenske statsministern Olof Palme var en av deltagarna. Kanske fruktade många att domedagen var nära. Det kalla kriget hade blivit iskallt igen.