1
2
3
4
¸><= >d` d\:86a>< 6?cb< ¾î\6YY¦ »\ 88ba7<c >d` àY>d\ <ba7<c àî<\ ? >d` àY>d\ <ba7<cb? » ;;6Zd86 69gZd;
5
Omslagsfoto: Oljemålning. Gården L Färle före 1950. © 2018 Tannåkers Forskarförening, studiecirkeln 2017-2018 Förlag: BoD – Books on Demand, Stockholm, Sverige Tryck: BoD – Books on Demand, Norderstedt, Tyskland ISBN: 978-91-7785-491-3
6
Inledning Det är ett nöje att vara ute i skogen med ett gäng intresserade torpvandrare. Under två år har en grupp på mellan åtta och tretton personer, då och då, trampat på stigar där våra förfäder tidigare gått. Vi har letat upp de platser som markerades med skyltar vid torpinventeringen år 1974. År 2012, efter stormarna Gudrun och Per, tyckte vi att det var dags att se om vi kunde hitta torpen och om skyltarna fanns kvar. Vi startade en studiecirkel inom Hembygdsföreningen. Vårt mål var att hitta platserna samt ta reda på så mycket som möjligt om byggnaderna och folket som bott där. Vi har lokaliserat flera platser som inte tidigare varit utmärkta och placerat skyltar där. Några skyltar har bytts ut.
Vi har GPS-bestämt platserna, så förhoppningsvis ska det vara lättare att hitta dem efter detta, koordinaterna visar området där människorna bodde och verkade. Vi har beskrivit naturen runt torpställena och försökt hitta rester som visar var husen funnits. Vi ger också en beskrivning över hur du kan hitta till de olika platserna.
7
Vi började i Flahult år 2012. Efter två år var vi klara och kunde presentera vårt arbete i bokform och vi började med nästa rote, Skällandsö/Sunnerö. År 2016 var även den boken klar och nu, år 2018 ser vi resultatet av arbetet med Tannåkers centrala delar och kyrkan. Deltagare i denna cirkel har varit: Sabine Elmqvist, Birgitta och Bertil Elmqvist, Inga-Lill Fredhage, Erik Fredriksson, Göte Karlsson, Kjell Karlsson, Sara Karlsson, Mona och Anna Milston, Ulla Roikier och Ingrid Rosenlind. Inga-Lill och Sara har ”rotat” i gamla dokument och handlingar för att få en lite utförligare bild av dem som levde i våra små stugor. De har även dokumentrat allt och resultatet, denna bok, har du i din hand. Vi har gått igenom husförhörslängder, fattigvårdsprotokoll och gamla kartor för att få svar på våra frågor. Tittat i domböcker och längder som kyrkan förde. Innan man förde husförhörslängder i slutet av 1700-talet, fördes mantalslängder. I dessa skrevs in uppgifter på de personer som bodde på en gård och betalade skatt. Från mantalslängderna har vi hämtat de tidigaste uppgifterna. Några som ingått i cirkeln har haft mycket att berätta om vad äldre ortsbor har sagt om tiden som gått. Vi har även pratat med äldre bybor som bott i Tannåker länge. Vi har också besökt olika arkiv i jakt på fakta. Vi har beskrivit naturen runt torpställena och försökt hitta rester som visar var husen funnits. Denna bok skiljer sig lite från de tidigare i serien. Här har vi valt att, förutom torp och backstugor, även beskriva kyrkans historia samt gården Klockaregård. Gården som omgav kyrkogården hade länge privata ägare, men var förknippad med klockare, präster och lärare. Vi har även valt att ta med tjänstefolket som var skrivna på Klockaregården. Drängar och pigor kom och gick, men var betydelsefulla för gårdens fortlevnad. Vår dokumentation sträcker sig en bit in på 1900-talet. Materialet till skyltarna har skänkts och stolparna har bekostats av Christian Fredhage.
8
Tannåkers rote Tannåker skrevs, på biskop Brasks tid (1464-1538), Taandaaker. Tannåkers rote ligger i södra delen av socknen och gränsar i norr till Skällandsö, i öster till Flahult och i väster till sjön Bolmen. Kyrkan ligger vid sjön intill ett gammalt gravfält. Vid Färle finns ytterligare ett gravfält och en treudd finns norr om Lundsborg. Tannåkers rote består av Rykull (två gårdar), Klockaregården, Skattegården (fem gårdar) och Säteriet med Finnatorp. Säteriets torp berörs inte i denna bok. Kvarn och i Färle har funnits en såg. Marken är av olika beskaffenhet, sten, sand, mossar och mader. Även om marken var stenbunden och fattig på skog, fanns bestånd av tall. Åkerbruk och boskapsskötsel har varit den viktigaste inkomstkällan. I och med närheten till sjön Bolmen, fiskade byborna till husbehov. I Tannåker fanns bra jaktmarker för fågel, hare och rådjur. Jakten hörde åren 1894-1914 till Kungliga jaktklubben.
Studiegruppen vid en fikapaus vid hembygdsparken.
9
10