K O L L E G I A LT L Ä R A N D E I S K O L A N
Kollegialt och kollektivt lärande är i dag en erkänd och viktig framgångsfaktor för att bedriva effektiv undervisning. Så har det inte alltid varit. I den här boken får du svar på hur och varför det kollegiala lärandet har växt fram, vilket motstånd det har mött och framför allt hur du kan använda det som ett kraftfullt verktyg. Ett lyckat kollegialt lärande utgår från de frågor och utmaningar som lärare ställs inför i sin yrkesvardag. Genom utmanande och bra samtal kring varför och på vilka grunder vi gör som vi gör får vi kunskap om hur vi kan skapa bättre förutsättningar för elevernas lärande. På samma gång utvecklar vi yrkeskompetens och arbetsglädje inom kollegiet. Kollegialt lärande i skolan innehåller konkreta metoder och verktyg för detta. Boken vänder sig till blivande och yrkesverksamma lärare och skolledare. Inte minst de pedagoger som har uppdrag att leda det gemensamma lärandet kommer att hitta praktiskt stöd för att utveckla lärledarkompetensen och skapa engagemang i sin grupp. I bokens avslutande del finns reflektionsmaterial att använda i arbetsgruppen. Per Fagerström är lärare och skolutvecklare, verksam i Göteborg på den kommunala uppdragsenheten Center för skolutveckling. Han gör också insatser inom Skolverkets satsning Samverkan bästa skola genom Karlstads universitet. Per Fagerström anlitas ofta av skolor och enheter för att konkret visa på hur de kan utveckla det kollegiala lärandet.
P E R FAG E R S T R Ö M
Kollegialt lärande i skolan
P E R FA G E R S T R Ö M
Kollegialt lärande i skolan
ISBN 9789177413257
9 789177 413257
77413257.1.1_Omslag.indd Alla sidor
2022-10-25 12:56
Kollegialt lärande i skolan
77413257.1.1_Inlaga.indd 1
2022-10-25 07:28
77413257.1.1_Inlaga.indd 2
2022-10-25 07:28
P E R FA G E R S T R Ö M
Kollegialt lärande i skolan
77413257.1.1_Inlaga.indd 3
2022-10-25 07:28
© 2022 Författaren och Gothia Kompetens AB ISBN 978-91-7741-325-7 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Kompetens AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande.
Redaktör: Josefin Schygge/Linnéa Isheden Omslag, grafisk form & illustrationer: Anna Söderberg, annasoderberg.com Första upplagan, första tryckningen Tryck: ADverts, Lettland 2022
Gothia Kompetens Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiakompetens.se www.gothiakompetens.se Gothia Kompetens – kompetensutveckling och kunskapsförmedling för och av oss som jobbar med förskola, skola, vård och omsorg. Tillsammans utvecklar vi både verksamheter och människorna i dem. Verksamhetsnära kompetensutveckling – för en bättre dag på jobbet.
77413257.1.1_Inlaga.indd 4
2022-10-25 07:28
Innehåll Inledning – att veta vad man letar efter innan man börjar leta
_________________________________________________________________________________________
Anvisning för läsning
______________________________________________________________________________
9
11
D E L 1. Kollegialt lärande – framväxt, organisatoriska förutsättningar och konkreta arbetssätt
14
1. Syn på lärande
17
____________________________________________
_____________________________________________________________________________________________________
Reflektionsmodellen 1-2-3-?
____________________________________________________________
Lärande organisation – kollegialt lärande Uppförsbacke för kollegialt lärande 2. Är kollegialt lärande svaret på allt?
Det blir som vi förväntar oss Vilka tror vi att vi möter?
_______________________________
______________________________________________
__________________________________________________
_____________________________________________________________
_____________________________________________________________________
Vikten av att starta i sin nuvarande förståelse Föreställningskarta
_______________________
___________________________________________________________________________________
3. Organisatoriska förutsättningar för kollegialt lärande
Lärande organisation eller organisatoriskt lärande? Organisationens delar och vikten av deras samspel
77413257.1.1_Inlaga.indd 5
_____
________
_________
18 19 22 27
28 30 33 35 51
52 55
2022-10-25 07:28
Balansen och samspelet mellan arbetsorganisationen 59 och utvecklingsorganisationen ________________________________________________________
4. Kollegialt lärande i vardagen
63
________________________________________________________________
Lärandeperspektiv i alla led
_______________________________________________________________
Organisationens (enhetens) övergripande syn på problem och tid
73
Utvecklingsorganisationens uppbyggnad
82
_________________________________________________________________________
Vikten av ett vi
________________________________
______________________________________________________________________________________________
En gemensam övergripande idé – skolans läranda
___________
84 86
Kollegialt lärande utgår från den gemensamt framtagna idén
91
Bedömningsforskningens tre frågor
93
_____________________________________________________________________________________________
Mötesformers olika logiker
____________________________________________
_________________________________________________________________
5. Att processa fram den gemensamma frågan
_________________________
95
101
Utvecklingsområden som berör utgår från vardagsbehoven
101
Att ta fram gemensam utvecklingsfråga – kollektiv föreställningskarta
103
____________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
6. Konkret kollegialt lärande i lärgruppen
______________________________________
119
Inventera kollegornas erfarenhet av grupper och förbättringsarbete
122
Olika roller och uppgifter i lärgruppen
124
_________________________________________________________________________
77413257.1.1_Inlaga.indd 6
63
__________________________________
2022-10-25 07:28
Skapa mening och trygghet, hålla sig till ämnet och vara lärandets motor
126
Lärande samtal
134
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________________
Praxistriangeln och den praktiska teorin Lyssnar- och frågekompetens
______________________________
________________________________________________________
136 139
Att söka slutsatser och lärdomar i varandras erfarenheter
145
Ökad delaktighet och kollegial samverkan genom lärstämma
149
________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
”Om det är vad man säger som räknas har vi många framstående personer här på skolan”
_____________________
När engagemanget är högt men ostrukturerat
__________________
Sammanfattning – lärande samtal steg för steg När är man klar?
______________________________________________________________________________________
D E L 2. Verktyg, modeller och lathundar
2. Föreställningskarta
152 156 156
_______________________________________
158
________________________________________________________________
160
____________________________________________________________________________________
162
1. Reflektionsmodellen 1-2-3-?
3. Exempel på öppna frågor
_______________________________________________________________________
4. Skolkultur och olika arrangemang
77413257.1.1_Inlaga.indd 7
________________
150
_________________________________________________
164 166
2022-10-25 07:28
5. Lärstämma
_________________________________________________________________________________________________________
________________________________________________________________
172
___________________________________________________________________________________________________________
174
6. Kollektiv föreställningskarta 7. Parintervju
8. Erfarenhet av grupper och skolans förbättringshistoria
__________________________________________________________________________________________
10. Sex tänkande hattar
178
_________________________________________________________________________________
180
_____________________________________________________________
182
________________________________________________________________________________
184
________________________________________________________________________________________________
186
_______________________________________________________________________________________________________________
188
11. Lärande samtal steg för steg 12. Tre samtalsmodeller
Författarens tack
77413257.1.1_Inlaga.indd 8
176
__________________________________
9. Erfarenhetsspiralen och samtalets gång
Referenser
171
2022-10-25 07:28
INLEDNING
Att veta vad man letar efter innan man börjar leta Hur kommer det sig att du håller i denna bok och förmodligen ämnar läsa den? Jag är övertygad om att du har en föreställning om det. Den stora frågan är: Är den tydlig? När den frågan är besvarad följer en rad andra frågor. Är det din egen föreställning eller har du ”tagit över den” från någon annan? Har du gett dig själv möjlighet att formulera dig kring dina förväntningar? I utbildnings- och fortbildningssammanhang kanske man lyssnar på en föreläsning eller läser en bok man blivit tipsad om eller har som uppgift att läsa utan att man har getts tillfälle att landa i sina egna ståndpunkter eller i sin egen förförståelse kring det som kommer att avhandlas. Man har inte hunnit eller getts tid till att själv få reflektera över vad det är man letar efter, vad det är man vill få fatt i kring det som ska presenteras. Detta kan självfallet påverka vad vi får ut av lärtillfället. Det är ganska lätt att föreställa sig att vi lär oss mer när vi vet vad vi letar efter. Samtidigt bör man ha ett öppet sinne så att inte fokus på det man letar efter blir så förblindande att man missar andra spännande och viktiga saker som man inte hade tänkt på eller ser som intressant i sammanhanget. Vi har väl alla någon gång sutInledning 9
77413257.1.1_Inlaga.indd 9
2022-10-25 07:28
tit framför teven och vetat vad vi letar efter i kanalutbudet men under zappandet stannat till och av någon anledning blivit fast i ett helt annat program. Ett program som förvisso varit spännande och intressant och uppenbarligen fängslande men som inte alls var det vi från början tänkt titta på. Det som hände då var att vi fick syn på något vi inte visste att vi ”letade” efter. Detta är också ett nog så viktigt lärande. Med detta sagt vill jag inleda den här boken med att uppmana dig att sluta läsa. Ta en tankepaus. Fundera över och formulera dig kring följande: Vilka förväntningar har du på denna bok? Vad hoppas du att den ska ge dig? Vad söker du och varför? Finns det några tveksamheter eller farhågor hos dig för att ta dig an denna bok? • Vad tänker du göra med dina eventuellt nya eller fördjupade/ förädlade insikter? • • • •
Figur 1. Förväntningar, förhoppningar på boken.
När du läst klart eller kommit en bit in i boken kan du gå tillbaka till dessa tankar. Då kan det underlätta att ha dem nedskrivna någonstans och stämma av. Vem vet, du kanske får med dig 10 Inledning
77413257.1.1_Inlaga.indd 10
2022-10-25 07:28
något du inte alls tänkt eller letat efter men ändå känner glädje och nytta av att ha stött på. Även jag som författare har förväntningar på den här boken. Min ambition är att ge stöd och inspiration i det konkreta arbetet med att utveckla skolan och undervisningen genom kollegialt lärande på vetenskaplig grund och bygga beprövad erfarenhet. Jag har varit verksam inom utbildningssektorn i snart 40 år. Först som ämneslärare på en högstadieskola och senare inom kommunal uppdragsutbildning i form av både socialpedagogiska utbildningsinsatser och fortbildning till lärare och pedagogisk personal. Senare fick jag förmånen att komma med i Hans-Åke Scherps forsknings- och skolutvecklingsarbete Problembaserad skolutveckling (PBS) vid Karlstads universitet. Tillsammans med lärare, skolledare och skolutvecklare runt om i Sverige utvecklade vi ett gemensamt lärande kring skolutveckling. I olika roller tillsammans med engagerade kollegor i förskolor och skolor och med centralt placerade utvecklingschefer och -ledare har jag sedan fortsatt utveckla det kollegiala lärandet – som handledarutbildare i matematik- och läslyft vid Karlstads universitet samt kring skolors SYO-utveckling och insatser inom ramen för Samverkan bästa skola (SBS) och senast på Göteborgs kommunala skolutvecklingsenhet Center för skolutveckling. Det är dessa samlade erfarenheter jag nu vill återge i denna bok.
Anvisning för läsning I bokens del 1 ges först en övergripande bild av kollegialt lärande, dess framväxt över tid och i vilken lärtradition det hör hemma. Ambitionen är att detta ska ge en bredare förståelse inför de mer praktiska och konkreta arbetsformerna som presenteras längre fram. Därav bör det första kapitlet läsas innan man eventuellt hoppar mellan kapitlen. Tanken är att det ska finnas en logik i Inledning 11
77413257.1.1_Inlaga.indd 11
2022-10-25 07:28
upplägget där de presenterade momenten i respektive kapitel hakar i varandra. Samtidigt ska det fungera att gå in i ett kapitel, framför allt för er som är bekväma och vana vid processarbete och kollegiala samarbetsformer, och ta del av verktyg och metoder utan att ha läst föregående kapitel. Kapitel 1 belyser synen på lärande. Initialt ges möjlighet att ta avstamp i sin egen förståelse för att på så sätt kunna läsa vidare och ha ett tydligare reflekterande förhållningssätt till det som presenteras i de kommande kapitlen. Kapitlet avslutas med en kort historisk översikt över hur kollegialt lärande kom in i svensk skola och vilket motstånd och möjligheter det mötte, vilket ger en förklaring till dess fortsatta utveckling. Kapitel 2 fortsätter med att fördjupa förståelsen kring förväntningar vi har på varandra. Vidare tar kapitlet upp vikten av att starta i sin egen nuvarande förståelse kring det ämne eller område man kollektivt och kollegialt ska fördjupa sig i. Här presenteras ett konkret verktyg, föreställningskarta, som är en intervjumetod för att inventera de föreställningar man initialt har kring det område som ska fördjupas. Kapitel 3 tar upp organisatoriska förutsättningar för att gynna ett kollegialt lärande. Här presenteras begrepp som arbetsorganisation och utvecklingsorganisation och vikten av att dessa samspelar. Kapitel 4 koncentreras till utvecklingsorganisationens uppbyggnad. Hur kan man arbeta för att få med alla på tåget? Synen på tid, vikten av samhörighet och en gemensam läranda för konstruktiva och utmanande samtal för ett kollegialt och kollektivt lärande tas upp. Kapitlet avslutas med att visa mötens olika syften, upplägg och logiker. Kapitel 5 visar på hur man konkret genom en kollektiv föreställningskarta kan gå till väga för att ta fram en gemensam utvecklingsfråga – en lärfråga – som är kopplad till vardagsverksamheten. 12 Inledning
77413257.1.1_Inlaga.indd 12
2022-10-25 07:28
Kapitel 6 tar upp hur man kan starta en lärgrupp, vilka erfarenheter deltagarna har av att tidigare ha ingått i olika grupper och hur skolans tidigare utvecklingsarbete påverkar engagemanget för kollegialt utvecklingsarbete. Vidare diskuteras lärande samtal och dess innehåll, metoder och verktyg för att skapa engagemang och delaktighet. Frågandet liksom lyssnarkompetensen tas upp. De Bonos sex tänkande hattar presenteras som en modell att använda när engagemanget är högt men ostrukturerat i gruppen. Kapitlet avslutas med en diskussion om när man kan anse sig klar med en lärfråga. I bokens avslutande del, del 2, presenteras metoder och verktyg i form av översikter, reflektionsunderlag och lathundar.
Inledning 13
77413257.1.1_Inlaga.indd 13
2022-10-25 07:28
KAPITEL 6
Konkret kollegialt lärande i lärgruppen Detta kapitel handlar om det konkreta arbetet i lärgruppen, att som lärledare hålla engagemanget och lärprocessen igång kring den lärfråga som processats fram. En inledande angelägen punkt, innan vi ger oss in i själva lärarbetet för att söka efter djupare förståelse för frågan, är att lärledaren fått ett tydligt mandat från ledningen och att ledningen ger och visar på övergripande stödjande strukturer som att: • tydliggöra målet och behovet med lärgruppsarbetet till med • • •
•
arbetarna visa på vilka förväntningar som sätts på lärgruppsarbetet och på medarbetarna från ledningen komma överens om hur och av vem träffarna kommer att ledas och läggas upp visa på de förutsättningar som ges, bland annat i en övergripande arbetsplan där det framkommer hur många och återkommande dessa lärgruppsträffar kommer att vara liksom hur lång respektive träff är tänkt att vara anvisa lämplig plats att vara på Konkret kollegialt lärande i lärgruppen 119
77413257.1.1_Inlaga.indd 119
2022-10-25 07:28
• klargöra på vilka grunder gruppen sammansätts • tala kring hur återkoppling och omhändertagande av lär-
gruppsarbetet kommer att ske och vilken beredskap som finns för att omsätta slutsatser och lärdomar i vardagen (från utvecklingsorganisation till arbetsorganisation – gröna pilen i figuren på sidan 55). • tydliggöra hur förädlingar och förändringar förväntas synas i praktiken – att vi vet att vi är på rätt väg, att det gör skillnad.
Inledningsvis i själva lärgruppen är det angeläget att lärledaren klargör det konkreta syftet och strukturen. Börja med att gå igenom tillsammans med kollegorna i gruppen arbetssätt och förväntningar och befäst detta i tydliga överenskommelser. En enkel checklista för detta kan vara att ta upp: • Ramar och spelregler för lärgruppen såsom tider och K-mö-
•
•
•
•
tesformen (se sidan 96). Vikten av närvaro, förväntan på kollegorna under träffarna och deras åtaganden mellan träffarna. Hur arbetsordningen är tänkt i själva lärledningen: struktur, talartid, tystnadsetik – att processen stannar i rummet men att de gemensamma slutsatserna och lärdomarna dokumenteras och delas med övriga på skolan. Förväntningar på lärledningens resultat och hur vi förväntas arbeta mellan lärgruppsträffarna, olika åtaganden för gruppen för frågans utveckling. Vilka förväntningar och förhoppningar kollegorna har på lärledaren, vad kan de vilja och behöva få stöd med? Att hålla i talarordningen, hålla sig till ämnet, sammanfatta och uppmana till lärande snarare än snabba quick fix-lösningar med mera. Vad du som lärledare kommer att bidra med. Här kan det ibland finnas behov av att korrigera medarbetarnas förväntningar och förhoppningar. Utifrån tidigare erfarenheter av motsvarande lärgrupper lyfta
120 Konkret kollegialt lärande i lärgruppen
77413257.1.1_Inlaga.indd 120
2022-10-25 07:28
fram vad som fungerade och är värt och viktigt att värna om. Vad var mindre bra och bör undvikas? Vad kan gå fel? Vilka eventuella farhågor kan finnas? • Hur dessa gemensamt framtagna punkter och överenskommelser upplevs. Kan vi jobba efter dessa? Hur påtalar vi för varandra när vi inte håller detta? Många lärledare jag möter berättar att det är just bristande struktur och att överenskommelserna inte hålls som oftast är orsaken till att lärgruppen börjar falla isär eller tappa energi och fokus. Då är det dags att göra ett omtag, bli tydlig i strukturerna och återupprätta de gemensamma överenskommelserna. Andra mer organisatoriska hinder och försvårande omständigheter för ett dynamiskt kollegialt lärande kan vara att det upplevs vara eller är starka kontrollmekanismer från ledningen. De kan visa sig i påtvingad ovanifrånstyrning kring vad som ska utvecklas och arbetas med. Detta kan bottna i rektors ovilja och osäkerhet att släppa från sig ansvar för utvecklingsarbete och våga lita på de kollegiala lärprocesserna. En förutsättning för konstruktivt lärgruppsarbete är att medarbetarna och kollegorna känner att ledningen har förtroende för dem och deras lärprocess. Annars kan ledningens frågor, enkäter och liknande främst upplevas som ett sätt att kontrollera och inspektera. Ett annat organisatoriskt hinder kan som nämnts tidigare vara den ständigt påtalade bristen på tid liksom att ledningen men också kollegorna inte ger lärledaren mandat och förtroende att leda. Som lärledare behöver man också ta det mandat man fått, något som brukar vara lättare om man har någon form av utbildning och träning i att leda kollegorna i ett gemensamt lärande, som exempelvis lärledarutbildning eller motsvarande. Ett stärkande minne av att just våga ta mandatet är från en lärare som gick lärledarutbildningen. Läraren tyckte att det kändes obekvämt att gentemot sina kollegor och arbetskamrater Konkret kollegialt lärande i lärgruppen 121
77413257.1.1_Inlaga.indd 121
2022-10-25 07:28
styra och ställa och fördela ordet genom att ta så kallade talarrundor där en i taget får reflektera och ställa sin fråga. Framför allt gällde det en person i lärarens grupp som ogärna tog till orda eller talade i gruppen. Vi resonerade kring detta och uppmanade ändå till att hålla på strukturen och ta dessa rundor. Nästa utbildningstillfälle var vi nyfikna på hur det hade gått och hur kollegan hade reagerat på att bli ”tvungen” att säga något under rundan. Deltagaren berättade att det faktiskt hade blivit riktigt bra. Efter det att lärgruppsträffen var slut stannade kollegan kvar och sa: ”Vad bra det är när du håller i mötet, äntligen får man komma till tals.” (Se vidare Rönnerman i Hirsh & Olin, 2021.)
Inventera kollegornas erfarenhet av grupper och förbättringsarbete Hur är tidigare erfarenheter av utvecklingsarbeten? Finns det risk för upplevelsen hos kollegorna i likhet med ”inte en sak till”? Vi har alla erfarenheter av att ha ingått i olika grupper. Å ena sidan är grupper viktiga för samverkan och för vår egen individuella utveckling. Att ingå i ett sammanhang och få bidra till gruppens och verksamhetens växande är tillfredsställande. Å andra sidan kan man känna sig osäker och illa till mods i vissa grupper. Ibland kan vi uppleva att gruppen tar mycket tid och leder till ganska lite resultat. Vår inställning till att samverka i grupper beror på vad vi bär med oss för minnen och erfarenheter av att tidigare ha ingått i grupper. Vår minnesryggsäck bär vi med oss, och det är inte förvånande att innehållet påverkar oss. Ryggsäcken är fylld med möjligheter, fallgropar och känslor. Att ges möjlighet att tala om dessa erfarenheter ökar förutsättningarna för både gruppen och individen att den kollegiala samverkan blir konstruktiv. Här kan det vara lämpligt att som ledare i gruppen 122 Konkret kollegialt lärande i lärgruppen
77413257.1.1_Inlaga.indd 122
2022-10-25 07:28
modellera genom att själv berätta om sina minnen och känslor av grupper man ingått i. Det kan handla om erfarenheter från den egna skoltiden och olika former av grupparbeten, erfarenheter av att ha ingått i grupper och lag i föreningslivet eller kamratgrupper och vilken roll man tog eller fick i dessa. Det kan också vara grupper från arbetslivet man ingått eller ingår i. Låt var och en själv få reflektera tyst kring vilka grupper de ingått i samt vad de bär med sig från dessa. Gå laget runt, där det står var och en fritt i vilken mån och grad man vill berätta om minnen och erfarenheter som anses vara relevanta inför kommande kollegiala arbeten. Skolans förbättringshistoria På samma sätt påverkar de erfarenheter vi har på skolan kring hur den kollegiala samverkan fungerat i tidigare utvecklingsarbeten. Blossing (2008) tar upp vikten av att beakta den egna skolans förbättringshistoria för att inte äventyra det professionella självförtroendet. Om man enskilt och i grupp ständigt pådyvlas saker som ska utvecklas och tar till sig olika metoder, utan att det egna utvecklingsarbetet som skett och sker beaktas, kan det leda till uppgivenhet och passivitet för fortsatt kollegialt arbete. Därför är det angeläget att titta i backspegeln på de kollektiva förbättringsarbeten och utvecklingsprojekt man ägnat sig åt på skolan den senaste tiden. Vad var det som upplevdes fungera i det kollegiala lärandet, vilka gruppdynamiska lärdomar gjorde vi? Vad ska vi ta med oss in i det arbete som vi nu ska starta? Vad är viktigt att värna om? Vad och hur undviker vi det som försvårade arbetet? Vad kan gå fel, vilka farhågor finns? Vilka avtryck har tidigare liknande arbeten gett? Att inledningsvis i gruppen få möjlighet att öppna och lära av dessa två ryggsäckar, den individuella kring erfarenhet av att arbeta och lära i grupp samt skolans tidigare kollegiala och kolKonkret kollegialt lärande i lärgruppen 123
77413257.1.1_Inlaga.indd 123
2022-10-25 07:28
lektiva lärande, ökar möjligheterna till goda förutsättningar för ett fortsatt bra kollegialt lärande. Reflektion: Hur är erfarenheterna av att ha ingått och arbetat i grupper hos kollegorna? Upplever ni skolans förbättringshistoria på samma sätt? I del 2 (se sidan 176) ges förslag på hur ni kan arbeta i mindre grupper och resonera kring erfarenheter av att ingått i grupper samt skolans förbättringshistoria.
Olika roller och uppgifter i lärgruppen Lärledaren, ”denna hybridlärarroll, där lärare finns kvar i klassrumsundervisning samtidigt som de leder kollektiva utvecklingsprocesser bland kollegor, är avgörande för framgångsrik skolutveckling. Mellanledarna har helt enkelt en annan förståelse för den konkreta klassrumspraktiken som kollegorna befinner sig i än vad som är möjligt för en rektor” (Hirsh & Segolsson, 2019, s. 28). Som lärledare har man inte kravet på sig att vara den som ska kunna eller veta mest i frågan som ska arbetas med. Det är som sagt ett kollegialt och kollektivt lärande som ska främjas. Lärledare är, som tidigare definierats, den eller de som av rektor fått uppdraget att leda det gemensamma lärandet i kollegiet. Om ledning och kollegium förväntar sig att lärledning syftar till att lärledaren ska förmedla kunskap och idéer på hur olika problem ska lösas på skolan utgår det från en helt annan förståelse och skolkultur än vad som inbegrips i kollegialt lärande. Det kollegiala och kollektiva lärandet är per definition en gemensam angelägenhet för gruppen. 124 Konkret kollegialt lärande i lärgruppen
77413257.1.1_Inlaga.indd 124
2022-10-25 07:28
Lärledarens roll • Ta mandat
• Fördela talutrymmet genom
till exempel rundor och andra samtalsmetoder
• Presentera och hålla
strukturen
• Uppmana till utmaning och
• Utse dokumentatör/
lärande
observatör
• Se till att alla får tala till
• Ha koll på tiden • Göra sammanfattningar • Hålla sig till ämnet – tala om
det det ska handla om
punkt
• Se till att gruppen har
diskretion i processen men spridning av lärdomar
Observatörens roll • Vara behjälplig med
• Följa samtalet
stödanteckningar där både form och innehåll sammanfattas
• Avbryta gruppen om
samtalet inte längre anses lärande utifrån frågan
• Iaktta och vara sparsam
med egna inlägg, alternativt sitta tyst
• Lyfta fram mönster som
framkommit under fem minuter på slutet
Deltagarens roll • Ge mandat
• Ställa förståelsefördjupande
frågor, söka förståelse
• Lyssna aktivt • Ge tankerespekt – allas
• Delta och bidra men tänka
• Svara och förklara, fördjupa
• Reflektera och utmana
• Ge alla talutrymme
• Hjälpa till att se mönster
på att begränsa sitt pratande
tankar är lika värda
Figur 3: Roller i lärgruppen. Konkret kollegialt lärande i lärgruppen 125
77413257.1.1_Inlaga.indd 125
2022-10-25 07:28
K O L L E G I A LT L Ä R A N D E I S K O L A N
Kollegialt och kollektivt lärande är i dag en erkänd och viktig framgångsfaktor för att bedriva effektiv undervisning. Så har det inte alltid varit. I den här boken får du svar på hur och varför det kollegiala lärandet har växt fram, vilket motstånd det har mött och framför allt hur du kan använda det som ett kraftfullt verktyg. Ett lyckat kollegialt lärande utgår från de frågor och utmaningar som lärare ställs inför i sin yrkesvardag. Genom utmanande och bra samtal kring varför och på vilka grunder vi gör som vi gör får vi kunskap om hur vi kan skapa bättre förutsättningar för elevernas lärande. På samma gång utvecklar vi yrkeskompetens och arbetsglädje inom kollegiet. Kollegialt lärande i skolan innehåller konkreta metoder och verktyg för detta. Boken vänder sig till blivande och yrkesverksamma lärare och skolledare. Inte minst de pedagoger som har uppdrag att leda det gemensamma lärandet kommer att hitta praktiskt stöd för att utveckla lärledarkompetensen och skapa engagemang i sin grupp. I bokens avslutande del finns reflektionsmaterial att använda i arbetsgruppen. Per Fagerström är lärare och skolutvecklare, verksam i Göteborg på den kommunala uppdragsenheten Center för skolutveckling. Han gör också insatser inom Skolverkets satsning Samverkan bästa skola genom Karlstads universitet. Per Fagerström anlitas ofta av skolor och enheter för att konkret visa på hur de kan utveckla det kollegiala lärandet.
P E R FAG E R S T R Ö M
Kollegialt lärande i skolan
P E R FA G E R S T R Ö M
Kollegialt lärande i skolan
ISBN 9789177413257
9 789177 413257
77413257.1.1_Omslag.indd Alla sidor
2022-10-25 12:56