9789177412380 by Smakprov Media AB

ÅSA EKMAN har närmare 20 års erfarenhet av arbete med FN:s konvention om barnets rättigheter. Åsa har varit ungdomssamordnare, demokratiutvecklare, barnstrateg och är idag författare och konsult och hjälper organisationer i det strategiska och operativa barnrättsarbetet. Åsa har varit styrelseledamot i Rädda Barnens riksförbund, sitter idag i styrelsen för Bris och är initiativtagare till och driver podden Barnrättssnack.

ANN RASK SAMUELSSON har en juristexamen med inriktning mot mänskliga

rättigheter och internationell rätt. Med erfarenhet av arbete från flera delar av rättsväsendet arbetar hon idag som domare, med särskild kompetens och engagemang inom barnrätt, migrationsrätt och sociala trygghetssystemen. Under flera år har Ann varit ledamot och vice ordförande i styrelsen för Bris. ISBN 9789177412380

9 789177 412380

77412380_Omslag.indd Alla sidor

ÅSA EKMAN · ANN RASK SAMUELSSON

Barnkonventionen gör inte automatiskt att barns situation förändras. Förändringen som barnkonventionen kan, och ska, innebära förverkligas genom oss vuxna. För att tillgodose barnets rättigheter behöver vi inom socialtjänsten, i kontakterna med barnen och deras anhöriga, alltid utgå från ett barnrättsperspektiv. Det baseras på rättigheterna, barnets eget perspektiv och vårt vuxna barnperspektiv. Och alla vi som möter, arbetar med, skriver om och beslutar i frågor som rör barn behöver bidra till en förändring i synen på barn och unga. Utan en förändrad barnsyn kommer inte barn och unga att kunna använda sig av sina rättigheter. I boken Barnkonventionen i socialtjänsten får du mer kunskap om barnets specifika rättigheter, om vilka krav rättigheterna ställer på offentliga aktörer och hur du går till väga för att leva upp till konventionens krav; hur barnens lagliga rättigheter kan omsättas i praktiken inom socialtjänsten. Du får stöd i konsten att gå från ord till handling i vad lagen faktiskt kan leda till, och som också gör skillnad för barn.

Barnkonventionen i socialtjänsten

Tänk om det vore så enkelt att bara det faktum att barnkonventionen blivit lag också gör att alla barns rättigheter tillgodoses: att barn lyssnas till, ges möjlighet att påverka sina liv och att barns utsatthet upphör. Så enkelt är det ju inte.

Som barn räknas varje människa under 18 år · Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter · Ingen får diskrimineras · Vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa · Varje stat ska ta ansvar för och nyttja sina resurser till fullo för att uppfylla barns rättigheter · Där det behövs ska stater samarbeta internationellt · Barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare ansvarar för barnets uppfostran och utveckling · De ska också stötta barnet i att få sina rättigheter uppfyllda · Barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling · Barn har rätt till ett eget namn och ett medborgarskap · Barnet har rätt, så långt det är möjligt, att få veta vilka dess föräldrar är och få deras omvårdnad · Barn har rätt till sin identitet, sitt medborgarskap, sitt namn och sina släktförhållanden · Barn ska inte skiljas från sina föräldrar, utom när det är nödvändigt för barnets bästa · Barn har rätt att återförenas med sin familj om familjen splittrats · Varje stat ska bekämpa olovligt bortförande och kvarhållande av barn i utlandet · Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet · Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad · Barn har rätt till yttrantänka,SAMUELSSON tycka och uttrycka sina åsikter, med ÅSA EKMANdefrihet; · ANN att RASK respekt för andra personers rättigheter · Barn har rätt att utöva vilken religion de vill, eller ingen alls · Barn har rätt att delta i föreningar och fredliga sammankomster · Barn har rätt till ett privatliv · Barn har rätt att få tillgång till information via till exempel internet, radio och tv. Staten ska uppmuntra att det skapas material som är av värde för barn och som inte är skadligt · Barnets föräldrar eller vårdnadshavare, har gemensamt huvudansvar för barnets uppfostran och utveckling, med statens stöd · Barn ska skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp · Barn som av olika anledningar inte kan bo kvar i sin hemmiljö har rätt till skydd och stöd från staten, samt rätt till ett alternativt hem · Vid adoption ska staten säkerställa att största vikt ges till vad som bedöms vara barnets bästa · Barn på ﬂykt har rätt till skydd, och hjälp att spåra och hitta sina föräldrar eller andra familjemedlemmar · Barn med funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv samt hjälp att aktivt delta i samhället · Barn har rätt till bästa möjliga hälsa, tillgång till hälso- och sjukvård samt till rehabilitering. Traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa ska avskaffas · Varje stat ska regelbundet se till att ett barn som är omhändertaget av myndigheter behandlas väl · Barn har rätt till social trygghet samt till statligt stöd, ifall

Barnkonventionen i socialtjänsten

2021-06-14 14:19

Innehåll förord av ruZanna kaloyan – förståelse, empatI och respekt . . . . . . . . . . . . . 7 författarnas förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 1. Barns olIka levnadsvIllkor och vardag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Vem omfattas av barnets mänskliga rättigheter? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Vår roll: att se till att barn och unga kommer till startlinjen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Hur är det att vara barn i Sverige idag? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Frågor att diskutera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

2. konventIonen om Barnets rättIgheter är lag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Perspektiv och kompetens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Varför gjordes konventionen till lag?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Från konvention till lag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Värderingar i politiken och lagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Frågor att diskutera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47

3. JurIdIska perspektIv, tIllämpnIng och Beslutsfattande . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 Vad betyder konventionen och vilka rättigheter har barn? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 Barnrätt i socialtjänstens arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 Juridiska perspektiv på barnkonventionen som lag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 Hur barnkonventionen kommer till uttryck i det svenska rättssystemet . . . . . . . . . . . 55 Utgångspunkter vid tolkning och tillämpning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 Viktiga artiklar för socialtjänsten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 När barnkonventionen ska användas. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 Barnkonventionen i skriftlig utredning och beslut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Barnkonventionen eller den nationella lagen? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 Direkt tillämplighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 Vad händer om barnkonventionen inte tillämpas? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 Vad kan vi ta stöd i? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 Frågor att diskutera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67

77412380.1.1_Inlaga.indd 4

2021-06-24 06:54

4. Implementering och genomförande – till chefen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 Hur ser det ut i arbetet med barnkonventionen i Sverige?.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 Implementering och förändring. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 Det övergripande barnrättsperspektivet på socialtjänstens arbete. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 Frågor att diskutera. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81

5. Barnrätt, föräldrarätt och sekretess. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 Föräldrabalken. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 Barnkonventionen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Gränsdragning och intressekrockar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 Samtal med barn.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 När barn och föräldrar vill olika. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 Bonusföräldrar och den utvidgade familjen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 Sekretess.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 Frågor att diskutera. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92

6. Barnets rätt att få sitt bästa beaktat och bedömt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 Barnets bästa i konvention och lag.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 Barnets bästa – konventionens portalparagraf.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 Att tänka på i bedömningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 Frågor att diskutera. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107

7. Barnets rätt att göra sin röst hörd och få sin åsikt beaktad.. . . . . . 108 Rätten att göra sin röst hörd i konvention och lag.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 Vilka begrepp använder vi?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110 Vad barnrättskommittén säger. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111 Barnsynen hänger ihop med ålder och mognad. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 Varför berättar eller berättar inte barn?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 Att höra barnet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 Barns (icke)-rätt att klaga. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124 Åldersgränser – finns de?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126 Att värdera barns berättelser ur ett rättsligt perspektiv. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128 Frågor att diskutera. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129

77412380.1.1_Inlaga.indd 5

2021-06-24 06:54

8. Barnets rätt till stöd och skydd. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130 Några röster om erfarenheten att vara barn och i kontakt med socialtjänsten.. 130 Barnets väg genom socialtjänsten. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134 Varje socialtjänstområde kopplat till konventionens rättigheter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142 Vad kan du som möter vuxna göra och tänka på?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 178 Dokumentationen om barn och unga. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 179 Frågor att diskutera. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 180

9. Medskick och förhoppningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 181 Förhoppningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 183 Några avslutande ord och tack från oss. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 194

Källor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 197

77412380.1.1_Inlaga.indd 6

2021-06-24 06:54

Förord av Ruzanna Kaloyan – förståelse, empati och respekt

Förord av Ruzanna Kaloyan – förståelse, empati och respekt Under mitt tre veckor långa sommarjobb fick jag lära mig mycket om socialtjänsten och deras arbete. Först av allt måste jag bara säga: wow, vilket viktigt arbete socialsekreterarna utför! Om det är något jag har lärt mig under den här tiden är det att de har ett oerhört viktigt jobb, samtidigt som det är ett av de svåraste. Dessa personer träffar några av de allra mest sårbara personerna i samhället. Socialsekreterarna har mycket att tänka på, särskilt när de träffar ett barn. Allt från vanliga frågor som måste ställas till de allra nödvändigaste frågorna. Med det sagt har jag förståelse för att det ibland går fel, vi är alla människor. Jag förstår men accepterar inte det bemötande som jag har sett och upplevt under dessa tre veckor. Jag accepterar inte att socialsekreteraren inte ställer den allra viktigaste frågan: ”Hur mår du?” Jag accepterar inte att barnet ses som ett problem som ska lösas istället för ett barn som ska hjälpas. Slutligen accepterar jag inte att rummen där dessa barn ska berätta om alla hemskheter de gått igenom ser sämre ut än på ett sjukhus. När vi intervjuade ett fyrtiotal ungdomar var det tre specifika saker som nästan varje barn och ungdom efterfrågade: förståelse, empati och respekt. Du ska bemöta barnet med förståelse för vad det gått igenom, ställa frågor om hens mående samt inte behandla hen som om den är sjuk. Du ska visa empati för det barnet berättar inte bara genom tröstande ord utan även med kroppsspråk, för tro mig, om det är några som kan förstå om dina ord inte är genuina är det ungdomar. Barn och ungdomar vill inte vara i underläge utan känna sig lika viktiga som socialsekreteraren. Dessa barn är redan i svåra situationer och de vill bara ses som jämlika.

77412380.1.1_Inlaga.indd 7

2021-06-24 06:54

8 | Förord av Ruzanna Kaloyan – förståelse, empati och respekt

Om socialsekreteraren har alla dessa saker i åtanke när hen träffar nya ungdomar och barn kommer processen med att förstå situationen att bli så mycket enklare. Om barnet litar på dig och känner sig säkert kommer det att bli enklare att berätta vad hen har upplevt. Glöm inte att fråga hur personen mår. Jag vet att socialtjänsten sällan får beröm för sitt jobb utan mest hård kritik när de gör fel. Jag vet även att jag är ganska hård i min kritik, men det är för att jag verkligen vill att ni ska bemöta dessa barn på bästa möjliga sätt. Med det sagt, ta det som positiv feedback för att stärka barnets bästa ytterligare. Ruzanna Kaloyan, ungdomskonsult

77412380.1.1_Inlaga.indd 8

2021-06-24 06:54

Författarnas förord

Författarnas förord Tänk om det vore så att bara det faktum att FN:s konvention om barnets rättigheter blev lag gjorde att barns rättigheter också tillgodoses. Att barn lyssnas till, får möjlighet att påverka sina liv och att barns utsatthet upphör. Tyvärr är det inte så enkelt. Av flera anledningar. Mycket arbete görs inom socialtjänsten och hos många andra aktörer, på både bra och rätt sätt. Men om konventionen om barnets rättigheter ska efterlevas helt och hållet krävs flera förändringar. Det behövs mer kunskap om barnets specifika rättigheter och om vilka krav rättigheterna ställer på offentliga aktörer. Det behövs kunskap om barns och ungas levnadsvillkor för att veta när rättigheter riskerar att kränkas och för att göra det som krävs för att förhindra rättighetskränkningar. Det behövs en förändring i synen på barn och unga, vi behöver involvera barn och unga och vi behöver även agera på alla nivåer. Om vi gör dessa saker, då har vi en god chans att också möjliggöra för fler barn att få sina rättigheter tillgodosedda. För även om Sverige är ett av världens bästa länder för barn, så är det inte det hela tiden. Och inte för alla barn. Den här boken är skriven under barnkonventionens andra år som svensk lag i Sverige. Under detta år, och de dessförinnan, har mycket handlat om vad som händer med barnkonventionen som lag, vilka förändringar som behöver göras och vilka förberedelser som har krävts eller kommer att krävas. Barnkonventionen, oavsett status som lag eller inte, gör inte automatiskt att barns situation förändras. Den förändring som barnkonventionen kan, och ska, innebära för barn förverkligas genom oss vuxna. Genom oss som arbetar med barn, med frågor som rör barn, som möter barn, skriver om barn och beslutar i frågor som rör barn. Var och en av oss kan bidra till förändringen.

77412380.1.1_Inlaga.indd 9

2021-06-24 06:54

10 | Författarnas förord

Vi har under arbetet med den här boken haft långa samtal med personer som arbetar inom socialtjänsten på olika sätt och inom olika områden. Vi har sett ett fantastiskt engagemang för barn. Vi har mött människor som dagligen vänder ut och in på sig själva för att göra bättre och mer för barn. Människor som kämpar i en organisation som inte alltid är optimerad för att skapa förändring för barn. Till dig som är i en ledande befattning vill vi säga att mycket av det goda och barnrättsförändrande arbete som vi tagit del av under våra samtal har kommit från engagerade medarbetare som lyfts och fått stöttning från ledningshåll. Det kan inte nog poängteras hur viktigt ett ledarskap med intresse för utveckling är. Genom att se barn som personer med rättigheter och experter på sin situation så kan vi göra bättre. Vi hoppas att den här boken kan bidra till det, och till att vi inte bara gör bättre för barn utan också tillsammans med barn. Ju närmare deadline vi kom, desto mer insåg vi hur mycket mer vi egentligen ville förmedla. Socialtjänsten är en så otroligt viktig och komplex verksamhet, där vi inte nog kan prata om och genomföra barnets rättigheter. Istället för att försöka omfamna så mycket som det bara går, har vi format boken med ett syfte att rikta in oss på att introducera och konkretisera vissa särskilda områden. Med andra ord. Det finns oändligt mycket mer att diskutera som rör barnets rättigheter och vi hoppas ni fortsätter den diskussionen hos er. Ni är experter på er verksamhet, ta med barnens röster och rättigheter i det så kommer barnkonventionen som lag att få den effekt som vi alla hoppas på. Och den effekt som barn har rätt till. Åsa Ekman och Ann Rask Samuelsson

77412380.1.1_Inlaga.indd 10

2021-06-24 06:54

6. Barnets rätt att Få sitt Bästa BeaKtat och Bedömt

| 93

6. Barnets rätt att få sitt bästa beaktat och bedömt … barnets bästa är en process med flera steg. Dels ska man beakta vetenskap och beprövad erfarenhet samt inhämta underlag från närstående och yrkespersoner som har kunskap om barnet. Dels ska man beakta det som barnet själv ger uttryck för i enlighet med barnkonventionens artikel 12. Utgångspunkten i barnets bästa är respekten för barnets fulla människovärde och integritet. (prop. 2012/13:10 s. 36)

FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionens fyra grundläggande principer, ska alltid utgöra en bas för allt arbete och användas som tolkning i arbetet med övriga artiklar i konventionen. Eftersom artiklarna 3 och 12 har transformerats in i de lagar som är mest aktuella för socialtjänstens arbete har vi valt att fördjupa oss i dessa två artiklar i kommande kapitel. Likaså är det är kring dessa artiklar som arbetet behöver förbättras enligt samtliga utredningar om barnkonventionen. Socialsekreterare är vana vid att utreda, se till forskning, vad som är viktigt för barn och göra svåra bedömningar. Det har dock visat sig att ett barnrättsperspektiv ofta kan saknas och att barnets bästa inte ses i ljuset av barnkonventionen på det sätt som är menat. Barnets bästa är ingen subjektiv bedömning, utan en process i flera steg. Vi ska beakta vetenskap och beprövad erfarenhet, ta reda på vad för barnet viktiga vuxna tycker, inhämta åsikter från yrkespersoner som har kunskap om barn och barnet och ta in det barnet självt tycker är viktigt i sin situation. Likaså ska barnets bästa tillämpas i relation till övriga grundprinciper i konventionen. Utgångspunkten är respekten för barnets människovärde och integritet.

77412380.1.1_Inlaga.indd 93

2021-06-24 06:54

94 | 6. Barnets rätt att få sitt bästa beaktat och bedömt

Artikel 3 i barnkonventionen lyder så här: Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har juridiskt ansvar för barnet, och ska för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftningsåtgärder och administrativa åtgärder. Konventionsstaterna skall säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för omvårdnad eller skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, personalens antal och lämplighet samt behörig tillsyn.

Barnets bästa som begrepp och del i lag är äldre än konventionen i sig. Det fanns exempelvis med i regeringens proposition om vårdnad och umgänge med mera från 1981. I avsnittet om föräldrabalken och val av vårdnadshavare finns resonemang om barnets bästa med. Vi hittar även formuleringar kring barnets bästa i rättsliga dokument från början av 1900-talet, i 1959 års deklaration och i 1979 års kvinnokonvention. I och med barnkonventionens tillkomst och Sveriges ratificering av den har principen om barnets bästa fått genomslag på flera områden i svensk lagstiftning.

77412380.1.1_Inlaga.indd 94

2021-06-24 06:54

6. Barnets rätt att få sitt bästa beaktat och bedömt

| 95

Barnets bästa i konvention och lag Utöver i artikel 3 hittar vi barnets bästa på flera ställen i konventionen: • • •

•

• • •

artikel 9 om att inte åtskiljas från föräldrar artikel 10 om familjeåterförening

artikel 18 om att föräldrar ska låta sig ledas av barnets bästa vid barnets uppfostran och utveckling artikel 20 om barn som berövats sin familjemiljö och som för sitt eget bästa inte kan vara kvar i familjen

artikel 21 om barnets bästa ska ges största vikt vid adoption artikel 37 om åtskiljande från vuxna vid frihetsberövanden artikel 40 om barnets bästa för barn som misstänks för eller har begått brott

I nationell lag finns barnets bästa uttryckligen på bland annat dessa ställen: •

•

Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas (1 kap. 2 § socialtjänstlagen) Vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande (1 kap. 2 § socialtjänstlagen)

Vid beslut enligt LVU ska vad som är bäst för den unge vara avgörande. (1 § femte stycket LVU)

Barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge (6 kap. 2a § föräldrabalken)

Med barnkonventionen som lag kan det dock krävas att barnets bästa ska beaktas i flera olika ärenden, även där den redan befintliga lagstiftningen inte stadgar detta. I lagstiftningen idag ges olika tyngd till barnets bästa beroende på sammanhang och situation. Barnets bästa ska vägas mot andra intressen, vilket vi kan tolka på olika sätt. Å ena sidan kan det göra det svårt

77412380.1.1_Inlaga.indd 95

2021-06-24 06:54

96 | 6. Barnets rätt att få sitt bästa beaktat och bedömt

i processen att bedöma hur tungt barnets bästa ska väga i relation till annat, då det alltid ska beaktas i första hand. Å andra sidan kan det ses som att ju mer en fråga påverkar och får konsekvenser för barn, desto mer omfattande ska bedömningen av barnets bästa vara. FN:s barnrättskommitté uttrycker det på följande vis: Förvisso påverkar alla statens handlingar barn på ett eller annat sätt, men detta betyder inte att varje handling från statens sida måste inbegripa en fullständig och formell process för att bedöma och fastställa barnets bästa. När ett beslut kommer att ha en betydande inverkan på ett eller flera barn är det dock lämpligt att tillämpa en högre skyddsnivå och ett noggrant förfarande för att ta hänsyn till barnets bästa. (CRC/C/GC/14 s. 8)

Barnets bästa – konventionens portalparagraf Barnets bästa är konventionens portalparagraf; den bärande principen. Barnets bästa utgör en etisk bas för samhället i stort som ska prioriteras och vägleda oss framåt. Principen om barnets bästa kommer av två av de mest grundläggande tankarna i konventionen: Att barn har fullt och lika människovärde och är lika mycket, inte mindre, värda än vuxna. Men också att barn är sårbara, en utsatt grupp som behöver särskilt skydd och stöd för att överleva, utvecklas och åtnjuta sitt fulla människovärde. Barnets bästa är: • en rättighet • en tolkningsprincip • ett tillvägagångssätt Med rättighet menas att barn har rätt att få sitt bästa bedömt och i första hand beaktat. Det är en rättighet för barnet och en skyldighet för oss som vuxna att identifiera vilken åtgärd eller vilket beslut som bäst överensstämmer med vad som är barnets bästa. Barnets bästa som tolkningsprincip ger oss en principiell hållning, hur vi ska förhålla oss, till olika situationer som kanske inte finns med i konventionen. Barnets bästa ska vara en slags allmän tolkningsprincip i sam-

77412380.1.1_Inlaga.indd 96

2021-06-24 06:54

6. Barnets rätt att få sitt bästa beaktat och bedömt

| 97

hället. Likaså handlar det om att tolka till barnets fördel där det finns flera olika vägar att gå. Barnets bästa utgör då ett skikt genom vilket andra bestämmelser tolkas. Till exempel kan barnets bästa påverka tolkningen av vad som avses med skälig levnadsnivå i 4 kap. 1 § socialtjänstlagen. Med tillvägagångssätt avses själva processen fram till ett beslut eller en åtgärd. Processen ska innehålla en utvärdering av de positiva eller negativa konsekvenserna för barnet i fråga. Det ska sedan tydligt framgå i beslutet hur hänsyn har tagits till barnets bästa. Det räcker inte att skriva att barnets bästa har beaktats. Det ska framgå vad som anses vara barnets bästa, vilka kriterier det har grundat sig på och hur barnets intressen har vägts mot andra intressen. På detta sätt är barnets bästa ett komplement till de krav som ställs på socialtjänstens beslut enligt 32 § förvaltningslagen. Det finns flera utmaningar med barnets bästa. Dels hur en kommer fram till vad barnets bästa är i ett specifikt ärende, dels hur barnets bästa ska bedömas i förhållande till andra lagrum, intressen och hänsyn som är tillämpliga i den situation en utreder och ska besluta i.

Hur ska vi tolka artikel 3? Vi tar artikeln från början. Ordet åtgärd omfattar en mängd olika saker: handlingar, uppföranden, förslag, tjänster, förfaranden, insatser och beslut. Och, viktigt att veta, att inte agera ses också som en åtgärd. Vid ”alla åtgärder som rör barn” är den relevanta frågan vilka frågor, områden och situationer som påverkar barn. Det kan vara lättare att försöka svara på vilka frågor som inte påverkar barn. Om vi tänker efter, kan vi komma på några saker som inte påverkar barn idag eller i framtiden? Detta innebär dock inte att en större utredning och formell process kring att beakta och bedöma barnets bästa ska ske i exakt allt vi gör. En utgångspunkt är att ju mer en åtgärd eller ett beslut påverkar och får konsekvenser för barn enskilt eller som grupp, desto mer formaliserad prövning behöver vi göra. När barnrättskommittén talar om vilka åtgärder som rör barn och barnets bästa menar de att vi ska tänka både på dagens och kommande

77412380.1.1_Inlaga.indd 97

2021-06-24 06:54

98 | 6. Barnets rätt att få sitt bästa beaktat och bedömt

generationer. Det spelar heller ingen roll vem som gör åtgärden; tjänstepersoner, förtroendevalda, domstolar eller privata aktörer. Alla omfattas av artikeln. Med ”i första hand” avses det mest prioriterade, det vi väljer först. Det är inte utslagsgivande eller avgörande, men det är det vi ska välja först. Det innebär samtidigt att vi inte kan jämföra barnets situation med alla andra situationer. Barn är en särskilt utsatt grupp som saknar alla former av makt, därför kan vi åberopa barnets särställning när vi prioriterar barnets bästa framför annat. Beakta betyder att ta hänsyn till eller uppmärksamma. Det som bedöms innebär här att vi har fakta på bordet och anger värdet eller kvaliteten av det. Vi ger ett värderande utlåtande och för att kunna göra det behöver vi ha utrett och kommit fram till vad barnets bästa är. Med andra ord innebär artikeln att vi ska utreda och ta reda på vad som är barnets bästa och när vi vet det, uppmärksamma det och välja det alternativet först. I alla delar av konventionen utgår vi från barnet, det är det enskilda barnets rättigheter som adresseras. Men i artikel 3.1 anges ”vid alla åtgärder som rör barn”, det vill säga flera barn. Således handlar artikeln både om barn som grupp och barnet som individ. På det sättet är barnets bästa både en kollektiv och en individuell rättighet.

Hur tar vi reda på vad som är barnets bästa? Det finns ett antal olika verktyg för att ta reda på vad som är barnets bästa, oavsett om det gäller barnet som individ eller barn som grupp. De har genom åren kommit att kallas olika saker vid olika tidpunkter, det begrepp som är mest känt är barnkonsekvensanalys. Några av de andra är prövning av barnets bästa, barnrättskonsekvensbedömning, barnrättsbedömning och barnchecklista. Dessa har egentligen utgångspunkt i olika artiklar i konventionen. Vi tittar här på barnets bästa i relation till artikel 3.1 i konventionen. FN:s barnrättskommitté menar att en prövning av barnets bästa sker i två steg: Först tar vi reda på relevant information i det enskilda

77412380.1.1_Inlaga.indd 98

2021-06-24 06:54

6. Barnets rätt att få sitt bästa beaktat och bedömt

| 99

fallet, konkretiserar och analyserar fakta. Detta är själva bedömningen av barnets bästa. Kommittén menar att detta arbete inte ska utföras av en enskild medarbetare utan det ska göras av beslutsfattaren med personal, helst en grupp med flera kompetenser representerade. Och kommittén är mycket tydlig: vi kan inte bedöma barnets bästa utan barnets egen medverkan. Vi ska göra processen på ett sätt som säkerställer rättsliga garantier och att vi gör rätt tillämpning av artikeln, det är att fastställa barnets bästa, den mer formella processen med bedömningen som grund (CRC/C/GC/14). Barnets bästa är komplext på flera sätt. Det handlar om det enskilda barnets bästa som kan vara föränderligt över tid. Barnets bästa i fråga om ett enskilt barn avser just det barnets situation och omständigheter. Det går alltså inte att göra en tydlig definition av vad som är barnets bästa vid en viss insats, ett visst stöd eller ett beslut över tid eller vid ett beslut som gäller flera barn. Barnets bästa behöver kopplas till det enskilda barnet och hens situation. Det kräver att vi har barnets egen röst – att barnet tillfrågas när något rör barnet. Annars kan vi inte komma fram till vad som är barnets bästa.

Vad barnrättskommittén säger För att barnets bästa ska tillgodoses fullt ut ska vi bära med oss att rättigheterna är universella, odelbara, beroende av och relaterande till varandra. Vi kan inte bestämma vad som är barns bästa generellt i en situation utan barnets bästa är dynamiskt. Och det kräver att varje situation ses utifrån barnets bästa. Det finns alltså ingen universallösning. En fullständig tillämpning av barnets bästa förutsätter att vi ser barnet som rättighetsinnehavare och att vi säkerställer barnets fysiska, psykologiska, moraliska och andliga integritet som en helhet. Det handlar, som nämnts tidigare, om att säkerställa barnets värdighet (CRC/C/GC/14). Vidare påtalar FN:s kommitté för barnets rättigheter att alla rättigheter i konventionen är för barnets bästa. Ingen rättighet ska kunna inskränkas genom att tolka barnets bästa negativt (CRC/C/GC/14).

77412380.1.1_Inlaga.indd 99

2021-06-24 06:54

100 | 6. Barnets rätt att få sitt bästa beaktat och bedömt

Det går alltså inte att hävda en rättighetskränkning är för barnets bästa, exempelvis att det skulle vara för barnets bästa att könsstympas för att upprätthålla familjens heder. Sverige har vid ett antal tillfällen fått kritik från barnrättskommittén gällande principen om barnets bästa. Vid granskningen 2015 uttryckte kommittén oro kring att det inte görs obligatoriska konsekvensanalyser med utgångspunkt i barnets rättigheter vid alla åtgärder som rör barn, samt att relevanta yrkesgrupper inte har tillräcklig utbildning i bedömning av barnets bästa (CRC/C/SWE/CO/5). Liknande kritik framfördes 2009, där kommittén uttryckte oro över att principen om barnets bästa inte är tillräckligt implementerad i praktiken, inklusive i administrativa förfaranden. Då rekommenderades Sverige bland annat att öka medvetenheten om principen och dess praktiska innebörd (CRC/C/SWE/CO/4).

Kritik mot hur barnets bästa (inte) används Den parlamentariska kommittén som tillsattes 1996, Barnkommittén, gjorde en översyn av hur svensk lagstiftning och praxis stämmer överens med barnkonventionen. Barnets bästa i främsta rummet (SOU 1997:116) uttryckte att bristerna var tydligast gällande barnets bästa och barnets rätt att komma till tals. Likaså beskrev utredningen att barnets bästa inte används som ett tillvägagångssätt i beslut och processer som rör barn. Bristerna rörde exempelvis att det inte går att utläsa vad som är barnets bästa, hur en kommit fram till vad som är barnets bästa eller hur barnets bästa kommit till uttryck. Detta gällde både generellt i utredningar och i beslut som rör barn. Detta trots att barnets bästa uttryckligen var lagstadgat. Vidare har uttalats att det enskilda barnets bästa inte bedöms, utan det görs mer generella resonemang kring vad som är barns bästa. Likaså genomförs inte barnkonsekvensanalyser systematiskt och kopplingen mellan barnets åsikter och bedömningen av barnets bästa är bristande (prop. 2017/18:186). Detta konstateras trots att barnets bästa fanns med i lagstiftningen redan när utredningen gjordes 1996. Mer eller mindre samma sak

77412380.1.1_Inlaga.indd 100

2021-06-24 06:54

6. Barnets rätt att få sitt bästa beaktat och bedömt

| 101

konstaterar alltså barnrättighetsutredningen ungefär tjugo år senare och därefter barnkonventionsutredningen ytterligare några år senare. Likaså har FN:s kommitté för barnets rättigheter kritiserat Sverige ett antal gånger av samma orsaker. Det ligger såklart nära till hands att fråga sig varför utredning efter utredning konstaterar att vi inte tar reda på vad det enskilda barnets bästa är, väger det mot andra intressen, och prioriterar det. Redan vid det första instiftandet av barnets bästa i socialtjänstlagen, 1998, uttrycktes i förarbetena att barnets bästa inte alltid ska vara avgörande men alltid beaktas, utredas och redovisas. Likaså lyfts att barnets intresse måste få företräde om det finns en intressekonflikt mellan barnet och de vuxna (SOU 2020:47). Så det faktum att barnkonventionen nu är lag kanske egentligen inte förändrar så mycket, barnets bästa har varit lagstadgat länge. Men förhoppningsvis förstärker konventionen som lag, och de diskussioner det medfört, att vi börjar se barnets bästa i ett annat ljus. Att vi ser att det inte endast är en lagtext utan en rättighet, ett tillvägagångssätt och en tolkningsprincip. En del av den återkommande kritiken är alltså att det saknas tillräcklig kunskap om innebörden av barnets bästa. Att kunskaper kring barnets bästa är bristfälliga är dock inget som socialsekreterarna själva har gett uttryck för i barnkonventionsutredningen. Andra områden som barnrättskommittén kritiserat har handlat om att vi inte tillämpar rättigheten och gör de bedömningar vi ska samt att vi inte dokumenterar processen, avvägningarna och beslutet. Även när processen görs enligt konventionens krav så kan den inte följas, eftersom den inte dokumenterats. Barnrättighetsutredningens granskning av hur barnets bästa til�lämpas konstaterar att det inte gjordes analyser av vilka positiva och negativa konsekvenser som ett beslut kan få för barnet. Det framgick inte heller att hänsyn tagits till barnets bästa eller i vilken utsträckning barnets egen röst vägts in i besluten. Generellt gjordes det inte några analyser av positiva eller negativa konsekvenser av ett visst beslut för

77412380.1.1_Inlaga.indd 101

2021-06-24 06:54

102 | 6. Barnets rätt att få sitt bästa beaktat och bedömt

det enskilda barnet. Beslutsmotiveringarna visade inte att hänsyn hade tagits till barnets bästa. Det framgick normalt inte heller i vilken utsträckning barnets åsikter hade tillmätts betydelse i besluten (SOU 2020:63). Barnrättighetsutredningen såg att en del i lösningen skulle vara en ny lagbestämmelse. För att få större genomslag gällande barnets bästa och att det ska ses som en integrerad del, inte en separat prövning eller checklista som blir en administrativ pålaga, föreslog barnrättighetsutredningen att barnets bästa skulle ingå i förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen. Detta för att säkerställa att barnets bästa alltid används vid all myndighetsutövning som rör barn och i alla förvaltningsrättsliga processer. Förslaget har dock inte realiserats.

Att tänka på i bedömningar FN:s kommitté för barnets rättigheter menar att det främst är tre olika typer av intressekonflikter som blir aktuella när barnets bästa används: när ett enskilt barns intresse står mot andra barns bästa, när barnets bästa strider mot det en förälder vill och när barnets bästa står i konflikt med det allmänna samhällsintresset (CRC/C/GC/14). Exempelvis när det finns syskon i familjen och insatsen är för ena barnets bästa och inte syskonens. Vid en vårdnadstvist hamnar alltid barnen i kläm, där behöver barnets bästa synliggöras och tydliggöras. En konflikt som ofta uppstår är den mellan att å ena sidan bevara familjemiljön och inte skilja barnet från sin familj eller förälder, å andra sidan så har barn rätt till frihet från våld och ska skyddas. Lösningen, menar kommittén, är att väga alla parters intressen omsorgsfullt mot varand ra och nå en lämplig kompromiss. Om det inte går att harmonisera får staten analysera och väga samtligas rättigheter. Barnets intresse är högprioriterat och inte bara ett intresse i mängden, vilket gör att vi ska fästa större vikt kring det som bäst gagnar barnet (CRC/C/GC/14). I de fall där vi inte kan besluta eller genomföra en åtgärd i enlighet med barnets bästa måste vi tydligt beskriva varför. Både processen och beslutet måste vara transparent. Det står ingenstans i konventionen att

77412380.1.1_Inlaga.indd 102

2021-06-24 06:54

6. Barnets rätt att få sitt bästa beaktat och bedömt

| 103

vi inte får besluta i strid med barnets bästa, men om vi gör det ska vi kompensera för det. När vi går emot det som är barnets bästa ska vi ta fram kompensatoriska åtgärder för att väga upp för att det inte blir det bästa för barnet. Det handlar om att få till ett så bra beslut som möjligt, även om vi tycker att andra saker är viktigare eller ska prioriteras högre än barnets bästa. För att ett beslut som går emot barnets bästa ska kunna tillåtas enligt barnkonventionen måste myndigheter motivera beslutet noggrant. Det måste framgå varför ett annat beslut fattats. Om barnets bästa får stå tillbaka eller utmanas i avvägningen måste beslutet utöver en bedömning av vad som är barnets bästa också innehålla en ordentlig avvägning. Det handlar om att synliggöra skälen som talar emot att barnets bästa ska respekteras. Det blir fråga om att bedöma andra intressen, de olika intressenas tyngd och nivån av nytta och skada för barnet (Dane, 2019). Ytterligare en slags konfliktsituation är begreppet barnets bästa i sig, utifrån barns underordnade position i samhället. Vuxna ska fatta beslut om barnets bästa tillsammans med barnets egen röst. Även här är barnet beroende av att vuxna gör en ordentlig bedömning och prioriterar barnets bästa. Det är här vi måste fortsätta att se barnet som rättighetsinnehavare genom hela processen och att ta reda på vad som är barnets bästa och prioritera det. John Eekelar har uttryckt det som att om en person har rätt att bestämma vad som är bra för en annan person så är det inte en särskilt meningsfull betydelse för den som egentligen har rättigheten, om någon annan ändå förfogar och bestämmer över rättigheten i sig (Singer, 2017). Vi måste kunna se barnet som en rättighetsinnehavare, fullt kapabel att förfoga över sina egna rättigheter och göra en bedömning av barnets bästa samtidigt. I bedömningen är frågan om huruvida något rör ett barn alltså en mycket viktig del av att ha ett barnperspektiv, eftersom det avgör om barnkonventionens rättigheter alls ska användas. Liksom frågan om vilket värde barnets bästa ska ges i förhållande till andra intressen. Om det är en orosanmälan rörande ett barn är svaret givet. Om ansökan

77412380.1.1_Inlaga.indd 103

2021-06-24 06:54

104 | 6. Barnets rätt att få sitt bästa beaktat och bedömt

gäller en ansökan om bistånd till särskilt boende eller nödbistånd för vuxna kanske svaret inte är lika självklart. Om det framgår att det finns barn i familjen ligger det nära till hands att artikel 3 aktualiseras. Här kommer några exempel på hur en kan tänka: •

•

En skolsköterska gör en orosanmälan om att ett barn utsatts för fysiskt våld i hemmet. Utredning inleds. Fråga om stöd eller skydd. Frågan rör ett barn. Barnets bästa ska vara avgörande. I barnkonventionen finns flera artiklar som är relevanta särskilt för barn som omhändertas. Ett barn ansöker om kontaktperson. Ärendet rör ett barn. Det avser en åtgärd eller beslut om behandlingsinsats. Barnets bästa ska därför vara avgörande.

Beslut om avslag på insatsen stödperson till en förälder. Kan röra ett barn. Inte nödvändigtvis så. Det finns utrymme för att bedöma både att beslutet inte rör ett barn och att det rör ett barn. Avgörande för om barnet rörs av beslutet är vilken inverkan det har på barnet att föräldern får eller inte får en stödperson. En förälder ansöker om vård, ungdomsbehandling, för sitt barn som är 14 år. Ärendet rör ett barn eftersom insatsen avser ett barn. Eftersom det avser en behandlingsinsats ska barnets bästa ska vara avgörande för beslutet.

En förälder ansöker om bistånd till särskilt boende enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen. Det framgår att föräldern bor tillsammans med ett barn i sitt nuvarande boende. Åtgärden rör alltså även ett barns boende. Barnets bästa ska särskilt beaktas.

77412380.1.1_Inlaga.indd 104

2021-06-24 06:54

6. Barnets rätt att få sitt bästa beaktat och bedömt

| 105

Barnets bästa och BBIC En vuxen persons bedömning av barnets bästa får inte ha företräde framför skyldigheten att respektera barnets alla rättigheter enligt konventionen. (CRC/C/GC/13 s. 27)

När vi ska bedöma barnets bästa handlar det om att utreda, samla på oss information om, barnet och barnets situation. Vi ska beakta barnets egna åsikter, tankar och erfarenheter. Hänsyn ska tas till barnets identitet, bevarandet av familjemiljön och upprätthållandet av relationer, omsorg om barnet och barnets skydd och säkerhet, utsatta situationer, barnets rätt till hälsa och barnets rätt till utbildning (CRC/C/GC/14). Arbetssättet BBIC, barnets behov i centrum, ska stärka barnperspektivet och delaktigheten för barn och unga genom att utgå från barnets behov och ge en enhetlig struktur för arbetet. Utgångspunkten för BBIC är att arbetet ska utgå från barnets rättigheter, låta barnets bästa vara avgörande och att sträva efter likvärdiga möjligheter för varje barn. Det synsätt som BBIC kräver kan innebära utmaningar, menar vi. Dels att metoden uttryckligen handlar om ett barnperspektiv och inte ett barnrättsperspektiv samt att grundtanken utgår från behov och inte rättigheter. Detta kan avspeglas i BBIC:s stöd gällande til�lämpningen av barnets bästa. Samtidigt handlar socialtjänstens uppdrag om att se till barns behov och möjliggöra för barnet och familjen att de grundläggande behoven tillgodoses. Det är själva kärnan. Utifrån BBIC kan det finnas en risk att barnperspektivet får företräde framför barnrättsperspektivet. Barnets bästa enligt BBIC är resultatet av en sammanvägning av: • • • •

barnets behov och uppfattning

föräldrarnas förmåga och uppfattning faktorer i familj och miljö

utlåtanden från sakkunniga och referenspersoner (Socialstyrelsen, 2018)

77412380.1.1_Inlaga.indd 105

2021-06-24 06:54

106 | 6. Barnets rätt att få sitt bästa beaktat och bedömt

Här vill vi lägga till att rättigheterna också ska vara en del av bedömningen, liksom lagstiftning, forskning och beprövad erfarenhet, då det är de områden som barnets bästa enligt konventionen kräver. Viktigt att poängtera är att BBIC beskriver att i de fall då det finns en intressekonflikt mellan barnets intresse och vuxnas måste barnets ha företräde. Om vi fokuserar på behoven och inte rättigheterna i kombination med behoven menar vi att det finns en överhängande risk att fokus inte blir på barnets bästa, att tillgodose den rättigheten, utan istället se om behoven enligt lag är tillgodosedda. Att ett barns grundläggande behov är tillgodosedda innebär inte per automatik att det är ett beslut i enlighet med barnets bästa eller att alla rättigheter tillgodoses. Det är med andra ord inte säkert att en korrekt BBIC-bedömning automatiskt medför att barnkonventionen tillämpas så som det är avsett.

77412380.1.1_Inlaga.indd 106

2021-06-24 06:54

6. Barnets rätt att få sitt bästa beaktat och bedömt

| 107

Frågor att diskutera •

Finns det några områden som vi arbetar med där bedömningar av barnets bästa inte är relevant? Se gärna både i verksamhetsutvecklingen, det övergripande uppdraget och i enskilda ärenden.

•

Vad innehåller våra prövningar och bedömningar av barnets bästa idag?

•

Om vi har olika mening och åsikt om vad som är barnets bästa, vem har tolkningsföreträde då? Hur resonerar vi om vi har olika åsikter om barnets bästa?

•

Vilken beprövad erfarenhet och kunskap lutar vi oss mot som en del i vad som är bäst för barnet i olika situationer?

•

Hur säkerställer vi barnets egen röst i vår bedömning gällande barnets bästa?

•

I vilka sammanhang talar vi om kompensatoriska åtgärder när det kommer till barnets bästa?

•

I de fall vi inte kan besluta i enlighet med barnets bästa, vilka kompenserande åtgärder kan vara viktiga att sätta in?

•

Hur säkerställer vi att processen fram till beslut om barnets bästa, avvägningarna och vad som är barnets bästa, dokumenteras och kan följas?

•

Vet vi vad barn tycker om våra bedömningar om barnets bästa?

77412380.1.1_Inlaga.indd 107

2021-06-24 06:54

ANN RASK SAMUELSSON har en juristexamen med inriktning mot mänskliga

9 789177 412380

77412380_Omslag.indd Alla sidor

ÅSA EKMAN · ANN RASK SAMUELSSON

Barnkonventionen i socialtjänsten

2021-06-14 14:19