9789177412212 by Smakprov Media AB

k o m m u n i k a t i o n i e n h ä l so f r ä m j a n d e t a n d vå r d karin sjögren

GRUNDERNA TILL GOD TANDHÄLSA är välkända sedan decennier. Trots det behandlar vi dagligen patienter med skadade tänder och förlorad stödjevävnad. För individen handlar det om oåterkalleliga skador med känslomässiga och ekonomiska konsekvenser. Det ställer också höga krav på samhälle och vårdinsatser. Att arbeta hälsofrämjande kräver att vi fokuserar mer på det friska och tar tillvara patientens inre motivation till att leva hälsosamt. Det kräver också att vi förstår hur man behandlar de stora folksjukdomarna i munnen på ett sådant sätt att patienten får ett naturligt ansvar för sin egen sjukdom. Boken vänder sig till all personal inom tandvården och används även som kurslitteratur inom tandvårdsutbildningarna. Med många konkreta exempel får läsaren ta del av nyckelfaktorer för en hälsofrämjande kommunikation i tandvården. Rekommendationerna i boken grundar sig bland annat på nationella riktlinjer för vuxentandvård och nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Detta är en uppdaterad upplaga av Hälsofrämjande tandvård. KARIN SJÖGREN är odont.dr i cariologi, tandläkare, kommunikatör och

lärare i vårdkommunikation och motiverande samtalsmetodik. Hon ger kurser för alla yrkeskategorier inom hälso- och sjukvård och tandvård. CLAES VIRDEBORN , specialist i parodontologi, har många års erfarenhet

som tandläkare, lärare och chef i tandvården. Han ger också utbildningar i parodontologi och kommunikation.

MODERN ODONTOLOGI

”Så många minor jag sluppit springa på om jag haft den insikt som förmedlas genom dessa pärmar.”

Edgar Borgenhammar, professor emeritus, Nordiska hälsovårdshögskolan

Lena Sjöberg, tandläkare, ordförande Tandvård mot Tobak

”Jag rekommenderar den både som utbildningsmaterial och som inspiration.”

”Boken handlar om den innersta kärnan av det vi sysslar med – hälsa och att kommunicera hälsa.”

Anneli Lönnblad, tandhygienist, Odontologiska fakulteten vid Malmö Högskola

Håkan Lönnbark, tandläkare

claes virdeborn

”Den har en varm och engagerande ton som visar på proffsighet och bred kunskap.”

Kommunikation i en hälsofrämjande tandvård

KARIN SJÖGREN CLAES VIRDEBORN

ISBN 9789177412212

9 789177 412212

77412212.2.2_Omslag.indd Alla sidor

2021-09-15 07:50

Innehåll Förord

Inledning

KAPITEL 1

Att arbeta hälsofrämjande

Vad är hälsa? Det hälsofrämjande, salutogena, synsättet Sjukdomsförebyggande synsätt Sjukdomsbehandlande synsätt Hälsoundersökning hos tandläkaren Tidig upptäckt

13 14 16 18 19 24 25

Att kommunicera hälsofrämjande tandvård 29 Första intrycket 30 Avsändaren 30 Kläder och hygien 31 32 Att hälsa Artighet 32 Dagens agenda – inför mötet 33 Empowerment 34 Delaktighet 34 Jämlikhet 35 Autonomi och valmöjligheter 35 Tolerans 36 Tillit 37 Underläge 38 Holistisk syn 40 Trädet 40 Ord 43 Positiv förstärkning 43 Att uppmuntra patienten 44 Glädje och bekräftelse 48 Lyssna 48 50 Fokus

KAPITEL 2

77412212.2.1_Inlaga.indd 3

2020-07-07 14:56

Bemötande 50 Förändring 52 54 Varför gör de inte som vi säger? 54 Toppen av ett isberg Mirakelfrågan 55 56 Kan man motivera en patient? Information och motivation 58 Motiverande samtal – en anda och en samtalsmetod 60 En rebell 71 Relationen 74

Hälsofrämjande tandvård i det omgivande samhället Miljö Butik i kliniken Tandvård över nätet Kanaler för kommunikation

KAPITEL 3

75 79 79 80 80

Allt kommunicerar

Hälsofrämjande tandvård på kliniken

Att hålla tandhälsolektion i skolor eller på andra arenor

KAPITEL 4

Specifika odontologiska tillämpningar 103 av hälsofrämjande tandvård Kostrådgivning vid karies- och erosionsskador 107 Patientens uppfattning om parodontit 111 113 Hur upplever patienten en parodontalbehandling? 114 Protetik och bettvård Att sätta mål 116 117 Patientens roll i beslutsprocessen – om ansvar Tobaksavvänjning 123

KAPITEL 5

77412212.2.1_Inlaga.indd 4

Slutord

128

För dig som vill läsa mer

130

132

2020-07-07 14:56

Förord Man infångar inte livets sammanhang i de exakta vetenskapernas kausalnät, man kunde lika gärna försöka fånga solens ljus och blommornas doft med handen. A L F A H L B E R G , F I L O S O F, 1 8 9 2 – 1 9 7 9

om kommunikation i en hälsofrämjande tandvård! Detta är den andra och reviderade upplagan. I denna upplaga har boken bland annat bytt titel för att bättre spegla innehållet. Boken riktar sig till alla som är verksamma i tandvården i Sverige. Ingen kedja är starkare än den svagaste länken. Alla behöver vi kunskap och färdighet i kommunikation med våra patienter, kunder och medarbetare. Vi som skrivit boken heter Karin Sjögren och Claes Virdeborn. Karin har arbetat som tandläkare i många år, har disputerat i cariologi och arbetar idag som kommunikatör och lärare i vårdkommunikation och motiverande samtalsmetodik för vårdpersonal. Claes arbetade som tandläkare i 20 år innan han blev specialist i parodontologi. Han arbetar med ledaruppdrag inom tandvården och ger också utbildningar i parodontologi. Har tidigare varit lärare, studierektor och tandvårdschef på Tandvårdshögskolan i Malmö. Vi har försökt undvika tekniska och biologiska diagnoser och terapier inom odontologin – när det gäller sådana hänvisar vi till annan litteratur. Istället har vi valt att peka på de faktorer som ligger till grund för och styr mot bra behandlingsresultat inom tandvården. Längst bak hittar du förslag på fördjupningslitteratur som vi rekommenderar och som vi hämtat inspiration och fakta ifrån. För att förenkla dialogerna i boken har vi valt att kalla tandläkaren, tand hygienisten eller tandsköterskan för hon och patienten för han. Här får du ta del av våra tankar och gemensamma erfarenheter av många år i tandvården. Du kommer säkert att känna igen dig i mycket. Hoppas du får glädje och utbyte av boken.

välkommen till vår handbok

77412212.2.1_Inlaga.indd 5

2020-07-07 14:56

För att kunna tillgodogöra sig en ny kommunikationsstil är det nödvändigt med utbildning, träning och handledning. Ett bra upplägg är att en arbetsgrupp tillsammans träffas tre hela dagar med ungefär en månads mellanrum. Utbildningarna innebär genomgångar, praktiska moment och diskussioner. Patientfall och medarbetarsituationer gås igenom och utvecklas i arbetsgruppen. Om du har några frågor eller tankar om boken får du gärna ta kontakt med oss: www.karinsjogren.se www.virdeborn.se Tack till Annika Torbjörner som skrivit avsnittet om protetik och bettvård, Annette Birnbaum som skrivit och bidragit med information om hälsoscree ning i tandvården, Ann-Katrin Johansson som hjälpt oss med avsnittet om erosioner, Peter Edlund som språkgranskat samt Gothia Fortbildning och Linnéa Isheden för ett gott samarbete kring arbetet med boken.

77412212.2.1_Inlaga.indd 6

2020-07-07 14:56

IN LEDN IN G

Inledning En droppe droppad i livets älv har ingen kraft att flyta själv Det ställs ett krav på varenda droppe Hjälp till att hålla de andra oppe! TA G E D A N I E L S S O N

om att visa kärlek, empati och respekt. Det är kärnan i alla möten, all teknik, ekonomi och odontologi. Kärlek, empati och respekt uttrycks i vårt sätt att möta patienter och medarbetare. Patienter i centrum för vår uppmärksamhet och nyfikenhet blir bekräftade och lämnar oss med en bra känsla. Patienterna går ut från kliniken med en positiv erfarenhet som påverkar deras intresse och engagemang för sin tandhälsa. Vi som arbetar med tandvård träffar många människor, både friska och sjuka. Det ger oss stora möjligheter att ta vara på varje möte. Varje kontakt med en patient kan ge en puff i rätt riktning. En frisk människa är ju egentligen inte en patient utan enbart en medmänniska för oss att uppmuntra och stärka. När vi träffar någon som är helt kariesfri ska vi passa på att bekräfta och ge beröm. Det vi säger har betydelse i kraft av den vita rockens magi. Vi har ett övertag och vi kan gärna bjuda på beröm. Det är gratis och ger kraft och uppmuntran i en kanske hård och krävande verklighet. Vi träffar även sjuka patienter – människor som vi kan hjälpa, men som också har ett eget ansvar för att bli friska. Detta ansvar kan patienterna inte alltid se själva i början utan att vi visar dem. I denna bok vill vi berätta hur vi kan hjälpa den friske att förbli frisk, och den sjuke att bli friskare. Vi vet idag att vägen till munhälsa för alla går via ett kommunikativt förhållningssätt där vi skapar goda relationer med våra patienter, och att vi därigenom hjälper patienten att ta ett eget ansvar för sin hälsa. att ge vård handlar

77412212.2.1_Inlaga.indd 7

2020-07-07 14:56

INLEDNING

Det är visserligen berömvärt att hjälpa de sjuka att bli friska, men lika berömvärt att hjälpa de friska att bevara hälsan. H I P P O K R AT E S , 4 0 0 F. K R .

Tandvårdens främsta uppgift bör vara att bekräfta sina patienter. Ur en bra relation med patienterna bygger vi en grund och en förutsättning för att lyckas med prevention och behandling. Bekräftelse och uppskattning ger näring och energi. Största delen av all tandvård sker i hemmet av icke utbildad personal, brukar tandläkare Hans Sandberg säga. Vi har några minuter på oss att få patienten att komma till insikt, vilja och aktivitet i förebyggandet. När människor ser och tar ansvar för sin egen hälsa, både vad gäller tänder och hela kroppen, blir de aktiva och vill veta mer – de vill inte vara passiva objekt för återkommande omhändertagande av tandvårdspersonalen. Samtalet och kommunikationen är tandvårdens främsta arbetsredskap. Patienten kan vara stressad av att vara i underläge, det kan bli dyrt, han kan inte svara, han ser inte vad vi gör, det kan göra ont plötsligt och han tvingas att lita på oss. Han är helt i händerna på oss. Det är ett påfrestande läge som kräver stark tillit till oss som behandlar honom. Det är en asymmetrisk relation. Oro, trötthet och smärta förstärker asymmetrin. Egentligen utgör tandläkarstolen en omöjlig plats för ett terapeutiskt samtal. En samtalsterapeut lägger stor vikt vid att skapa en skön miljö för tankeutbyte och reflektion. Vi kan försöka så gott vi kan genom att se till att patienten sitter upprätt och utan haklapp, att handskarna är av och att maskinerna är ur synfältet när vi behöver samtala. Vi kan erbjuda patienten att sitta på en vanlig stol bredvid oss. I framtiden bör vi kunna erbjuda samtal om livsstilsförändringar i rum som saknar tandläkarutrustning, rum som istället är inredda för samtal i lugn och ro. I denna bok vill vi analysera patienternas förhållningssätt till oss och den vård de får. Det finns en rad missuppfattningar bland patienterna som styr deras inställning till tandvård. Det är ofta missuppfattningar som vi nog delvis hjälpt till att skapa själva och som vi på ett kärleksfullt och respektfullt sätt behöver arbeta med i våra patientkontakter.

77412212.2.1_Inlaga.indd 8

2020-07-07 14:56

IN LEDN IN G

Många patienter lever i uppfattningen att de per automatik tar bra hand om sina tänder eftersom de går ofta till tandläkare eller tandhygienist. De satsar både tid och pengar på sina frekventa besök med upprepade behandlingsinsatser. En patient som ofta går till tandvården kan uppleva sig som frisk, medan den som ofta går till sjukvården betraktar sig som sjuk. Det finns en uppfattning bland våra patienter att de lägger tändernas öde i våra händer, att tandvården sköter deras tänder. Det gör vi delvis också, men detta är ett synsätt som kan vara förödande när livsstilsförändringar är nödvändiga för att uppnå hälsa, såsom vid behandling av sjukdomarna karies och parodontit. För att kunna ge stöd och hjälp till att hitta en inre motivation för bestående livsstilsförändringar är den goda relationen och motiverande kommunikationen absolut central. Vi lägger stor vikt vid detta i denna bok. Vägen till ett bra behandlingsresultat går via en god relation där patienten litar på oss som tandvårdspersonal. Relationen skapas direkt när vi tar emot patienten. Vi har en relation till alla patienter och medarbetare, vare sig vi vill eller inte. I de allra flesta fall är det en i grunden dålig relation som leder till att patient och behandlare hamnar i förtroendekris med klagomål och anmälan till förtroendenämnd. Relationer tar lång tid att bygga och går snabbt att rasera. I en god patientrelation litar patienten på oss och inser nyttan av det vi gör. Vi vet från studier att det vi säger som vårdpersonal väger tungt, betydligt tyngre än den information patienten skaffar via media. I en bra relation har vi samma mål med behandlingen. Vi strävar efter samma saker som patienten själv varit med om att definiera tillsammans med oss. När patienten deltar och själv definierar sitt behov av behandling och förändring blir drivkraften att genomföra det mycket starkare. Det är samma mekanismer som man använder sig av i reklam och marknadsföring. Beslut som bygger på egen motivation är starkare än beslut som tvingas fram av yttre krafter. Grunden till relationen börjar vi bygga vid första kontakten, som ofta sker på webben eller per telefon och sedan byggs på när patienten kommer in i behandlingsrummet. Mottagandet är centralt. En lugn miljö är en bra grogrund för en trygg och långvarig relation. Vi som arbetar i tandvården behöver förhålla oss till vårt arbetsklimat. Många patienter är stressade och rädda. Tiden piskar oss i nacken, ekonomi och politiska beslut påverkar vårt arbete – ett precisionsarbete under stark press som kostar mycket i koncentration och engagemang. När vi kan hitta

77412212.2.1_Inlaga.indd 9

2020-07-07 14:56

10 |

INLEDNING

Koncentration är lika känsligt som en glaskupa runt oss.

fram till en rak och tydlig kommunikation oss medarbetare emellan är grunden lagd till många års framgångsrik tandvård. Att få vara koncentrerad och arbeta i lugn och ro i total sinnesnärvaro är en väg till framgång. En medarbetare som är närvarande med verksamheten i centrum kommer att prioritera patienten framför sig istället för den privata mobilen i fickan.

77412212.2.1_Inlaga.indd 10

2020-07-07 14:56

IN LEDN IN G

| 11

Vi kan betrakta koncentrationen som en glaskupa som omsluter ett team som arbetar med en patient. I lugn och ro genomför de tillsammans moment efter moment. Patienten hjälper till och gapar så att teamet ska kunna se bättre, tandsköterskan riktar in operationsbelysningen och tandläkaren greppar efter ett nytt instrument från brickan. Glaskupan är en frizon från mobiler och privata uppdateringar på sociala medier. Att arbeta i tandvården kräver närvaro, vilket vänner och anhöriga bör respektera. Bilden av glaskupan beskriver också att den är skör. Den kan lätt splittras. När telefonen skallrar med hög ringsignal genom rummet eller någon kommer in och högljutt letar efter listan till påsklunchen – ”Den borde ju vara här någonstans! Förresten, har ni skrivit upp er?” – kan glaskupan som omgav vår koncentrerade arbetsmiljö splittras över hela golvet. Det tar en stund att hitta tillbaka till det fokuserade lugnet igen. När vi arbetar med barn eller andra individer som kräver extra uppmärksamhet kan det vara omöjligt att hitta tillbaka. När vi i en arbetsgrupp och bland anhöriga och vänner hittar respekten för arbetets krav på närvaro kommer vi att minska risken för utbrändhet och psykisk ohälsa. Att ständigt bli avbruten är stressande. Om vi dessutom blir avbrutna av petitesser och meningslösheter belastar vi varandra med onödig stress. Det handlar oftast om ren ovarsamhet – det finns ingen som vill skada med att leta efter listan till påsklunchen – men genom att prata om koncentration och glaskupor i en arbetsgrupp kommer vi att hjälpa varandra till en mer gynnsam arbetsmiljö och ett bättre liv. Journalisten Stina Dabrowski har arbetat med teve i många år. Hon berättar att hon ofta får frågan hur hon lyckas få intervjuer med världens stora och ibland farliga makthavare. Hon svarar alltid att hon är totalt närvarande. Det är bara den jag pratar med som är intressant för mig här och nu. Sedan säger hon att hon är försiktig med minor. Hon började inte intervjun med Khaddaffi med att fråga om han hade några kärnstridsspetsar, för då visste hon att det skulle vara slut med intervjun. Även i tandvården har vi några minor, ord som utlöser försvarsreaktioner och stresspåslag i våra patienter. När vi berättar att vi är tandläkare får många något fladdrigt i blicken och börjar stamma om tandtråd. Vi tror att tandhygienister känner det ännu mer. Tandtråd är en mina i kommunikationen för tandvården som stör. Att vänta med det ordet kan ge oss mycket bra information och ett bra samarbetsklimat som vi behöver för att kunna nå ett hälsofrämjande samtal.

77412212.2.1_Inlaga.indd 11

2020-07-07 14:56

12 |

INLEDNING

När vi hittar fram till en rak och tydlig kommunikation oss medarbetare emellan är grunden lagd för många års framgångsrik tandvård rent odontologiskt, ekonomiskt och i hälsotermer för oss själva och våra patienter. En god ekonomi kommer för övrigt alltid som en positiv effekt av en fungerande verksamhet med goda relationer. Enbart fokus på ekonomi kan på kort sikt ge ökade intäkter, men det håller aldrig på lång sikt utan att personalen blir utsliten. Ett medarbetarskap som präglas av öppenhet och ömsesidig omsorg om varandra ger oss en trygg plattform för utveckling och kvalitet i professionen. Med kärlek, empati och respekt för patient och medarbetare i centrum börjar en resa tillsammans till en hälsofrämjande tandvård.

77412212.2.1_Inlaga.indd 12

2020-07-07 14:56

KAPITEL KAP ITEL 1

Att arbeta hälsofrämjande

77412212.2.1_Inlaga.indd 13

2020-07-07 14:56

14 |

1 • AT T A R B ETA HÄLSO FR ÄMJ ANDE

enligt hälso - och sjukvårdslagen

är målet för hälso- och sjukvård en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården och behandlingen ska, så långt det är möjligt, utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges individuellt anpassad information om de behandlingar och de metoder för undersökning och behandling som står till buds.

Vad är hälsa? Enligt Världshälsoorganisationen WHO definieras hälsa som ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom. Det bör vara en rättighet för alla människor. Många har definierat hälsa utifrån olika perspektiv. En av de första var en läkare som hette Galenos (129–200 e.Kr.). Han menade att hälsa är ett tillstånd i vilket vi varken lider ont eller är förhindrade från det dagliga livets funktioner. På 1800-talet blev det tydligt att det fanns stora vinster i att arbeta hälsofrämjande när de stora sjukdomsepidemierna härjade. Då gjordes stora insatser för att förbättra den sanitära situationen. Det handlade om att se till att det fanns rent vatten och att förstå samband mellan smittsamma sjukdomar och ohälsa. I denna bok vill vi beskriva tre perspektiv: • hälsofrämjande synsätt – vi letar efter det friska och bekräftar det • sjukdomsförebyggande synsätt – vi letar efter det sjuka och försöker hindra det • sjukdomsbehandlande synsätt – vi reagerar på det som redan är sjukt och behandlar det. En bild som beskriver dessa tre: Vi tänker oss en sjö med ett vattenfall. När vi arbetar hälsofrämjande är det som att vi bedriver simskola på grunt vatten. Barnen lär sig tidigt att simma och klara sig genom att leka i det grunda vattnet. De klarar också en kallsup om det skulle hända. I det sjukdomsförebyggande arbetet har vi personal som sätter upp staket och nät borta vid vattenfallet. Vi kanske ser till att hela sjön blir tillräckligt grund för att ingen ska kunna drunkna. I det sjukdomsbehandlande arbetet har vi personal nedanför vattenfallet som samlar upp och försöker rädda livet på alla som fallit ned. En del kan vi rädda, men vi förlorar också många som redan hunnit drunkna på vägen genom fallet.

77412212.2.1_Inlaga.indd 14

2020-07-07 14:56

| 15

1 • ATT ARBETA H ÄLSOFRÄMJA N D E

Barnen i simskolan leker och lär sig att vara i vattnet. De förebyggande insatserna skyddar mot det hotande vattenfallet. De som faller igenom skyddsräcket får hjälp av livräddarna.

77412212.2.1_Inlaga.indd 15

2020-07-07 14:56

16 |

1 • AT T A R BETA HÄLSO FR ÄMJ ANDE

Det hälsofrämjande, salutogena, synsättet Begreppet salutogenes beskrevs första gången av Aaron Antonovsky (1923– 1994). Ordet betyder hälsans ursprung från salus, hälsa, och genesis, ursprung. Det salutogena eller hälsofrämjande perspektivet fokuserar på vad som ger och underhåller hälsa istället för vad som orsakar sjukdom. Antonovsky studerade människor som trots hemska erfarenheter i koncentrationsläger och tider av svåra lidanden kände att de hade hälsa. Han fann några gemensamma nämnare bland dessa starka överlevare. De var bra på problemlösning, de hade generella motståndsresurser och en bra känsla av sammanhang. Några begrepp Antonovsky använde sig av: •

Generella motståndsresurser betyder att en person har biologiska, materiella och psykosociala förutsättningar som ger styrka att klara hot och stark stress.

•

Känsla av sammanhang (KASAM) innebär en stark överlevnadskraft för den som utsätts för stark press och långvarigt lidande. Inom KASAM finns tre underrubriker:

– Begriplighet – en förmåga att hantera det som händer mig, jag kan se och förstå det tydligt. Jag vet. – Hanterbarhet – det handlar om sociala resurser. Att det finns personer som jag kan lita på i min omgivning. Familj, släkt och vänner. Jag litar på att jag är okej, trots att det händer saker runt mig som skulle kunna knäcka mig. Jag kan. – Meningsfullhet – att se en mening till och med i olyckliga situationer, att veta och lita på att jag kommer att ta mig ur även en tuff kris med min självkänsla i behåll. Meningsfullhet är sammankopplad med en människas motivation och påhittighet – jag tar mig ur detta, på mitt sätt. Jag vill. HÄLSANS BESTÄMNINGSFAKTORER

Mat, sömn, motion och lust påverkar vår hälsa och brukar kallas hälsans bestämningsfaktorer. De behövs i lagom mängd varje dag för att vi ska hålla balansen i livet. Någon har sagt att skrattet är den enda medicin som inte har några biverkningar. Sömnen pekas i ny forskning ut som en basplatta, ett fundament för hälsa.

77412212.2.1_Inlaga.indd 16

2020-07-07 14:56

1 • ATT ARBETA H ÄLSOFRÄMJA N D E

| 17

Äta litet, dricka vatten. Roligt sällskap, sömn om natten. Käckt arbeta, lägligt bo. Det är lagen. För min hälsa och min ro. O L O F V O N D A H L I N , F I L O S O F, 1 7 0 0 - TA L E T

Fler faktorer som påverkar hälsan:

77412212.2.1_Inlaga.indd 17

•

Villkor i det omgivande samhället. Det rökförbud som nu gäller på restauranger, uteserveringar, perronger och lekplatser är en av svensk modern historias främsta hälsofrämjande insatser. Idrott och träning i skolan och på arbetsplatser, stadsplanering med inspirerande grönområden och trevliga gångstråk med utegym är bra för hälsan.

•

Relationer till andra människor påverkar allra mest om vi mår bra eller dåligt. Vi behöver nära vänner och ytligare bekanta omkring oss. Gemensamma intressen och aktiviteter bland vänner och arbetskamrater skapar en trygghet och utgör ett stöd som gör att vi klarar stress och påfrestningar bättre. En konflikt i hemmet eller på arbetet kan vara destruktivt för den enskildes hälsa. Konflikter och bråk leder ofta till ett sämre hälsobeteende. Den som redan är rökare röker mer om han får en kris i livet.

•

Livsstilen styr vi själva genom att välja hur vi lever. Varje dag består av hundratals små val. Ska vi ta hissen eller trapporna? Ska vi ta en bulle eller ett äpple till fikat? Ska vi träna eller se på teve?

•

Vårt sätt att tänka styr hur vi mår. Vi människor har en grundton – en del av oss tenderar att se saker från den ljusa sidan, medan andra väljer att se från den mörka. Hur vi tänker påverkar vårt sätt att reagera på det som händer runt oss. Vår världsbild formar vi själva. När vi blir medvetna om att det påverkar kan vi bli lyhörda för vårt eget sätt att tänka. Vi kan välja från vilken sida vi vill se saker som händer oss i livet. Idrottare lär sig tidigt mental träning och att hitta bilder som ger kraft och peppning. Ett är säkert, vi människor kan påverka hur vi mår genom vårt sätt att tänka. För vissa är det ett enkelt val, men för andra krävs mycket stöd och hjälp, ibland professionell hjälp av en samtalsterapeut eller psykolog.

2020-07-07 14:56

18 |

1 • AT T A R BETA HÄLSO FR ÄMJ ANDE

Watch your thoughts; they become words. Watch your words; they become actions. Watch your actions; they become habits. Watch your habits; they become character. Watch your character; it becomes your destiny. L A O Z I , 6 0 0 - TA L E T F. K R .

Det hälsofrämjande synsättet börjar hos var och en och utgår från en grundläggande princip att vi accepterar och tycker om oss själva. Ju bättre den egna självbilden är, desto mindre kraft behöver vi ta från andra människor för att bygga oss själva. Ömsesidigt förtroende och trygga relationer ger mod att våga lyssna och vänta in våra patienters och medarbetares tankar. I en SBU-rapport från 1999, Patient-läkarrelationen – Läkekonst på vetenskaplig grund, visades att läkare med dålig självbild var de sämsta terapeuterna. De orkade inte lyssna på andra eftersom de behövde prata själva hela tiden. När vi väljer ett hälsofrämjande synsätt i vårt arbete och liv kommer vi att vilja leta efter stödjande faktorer och styrkor i oss själva och andra. Våra patienter och medarbetare är aktiva och självständiga.

Sjukdomsförebyggande synsätt Det sjukdomsförebyggande synsättet kallas också sjukdomspreventivt eller profylaktiskt synsätt och är ett sätt att tänka som styrs av en medvetenhet om sjukdomar och orsaker till sjukdomar. Olika sjukdomars olika orsaker styr insatserna. Gemensamt för de flesta välfärdssjukdomar är att de uppkommer av fyra olika orsaker: tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Socialstyrelsen publicerade 2018 sina nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. I samband med dessa rapporterades att hälften av alla kvinnor och två tredjedelar av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana. Cirka en femtedel av sjukdomsbördan i Sverige beror på ohälsosamma levnadsvanor. Det finns stora hälsovinster att göra med små insatser. Att arbeta sjukdomsförebyggande innebär att vi identifierar ohälsa och ohälsofaktorer som vi sedan undanröjer. Vi beräknar risk och misslyckande. Vi undviker sjukdomsframkallande faktorer. Fokus ligger på sjukdom, hot och risk. Vi varnar patienterna för särskilt farliga saker. Patienterna är delvis aktiva

77412212.2.1_Inlaga.indd 18

2020-07-07 14:56

1 • ATT ARBETA H ÄLSOFRÄMJA N D E

| 19

själva i förebyggandet, men det finns en risk för passivisering – att de väntar på vad vi som experter säger till dem att göra. En ogynnsam beroendeställning riskerar att utvecklas och kan bli en fälla för behandlare och patient att fastna i. Vi behöver alltid vara vaksamma på detta och ge tillbaka ansvaret till patienten.

Sjukdomsbehandlande synsätt Här gäller det att rädda det som räddas kan. Skadorna finns redan. Snabba insatser med siktet inställt på reparation behövs, med bästa möjliga rehabilitering. Fokus är nu på oss behandlare, eftersom patienten är passiv och i behov av vår hjälp. Vi undersöker för att finna ytterligare fel och brister att åtgärda. De tre synsätten behövs parallellt, men den mest hållbara utvecklingen för framtiden får vi när vi koncentrerar oss på det hälsofrämjande synsättet, där varje individ själv har kommandot i sitt eget liv. Där människan är expert och själv bestämmer över vilka val hon gör. De personer som tidigt i livet lär sig vad tänder och kropp behöver för att må bra kommer troligtvis inte att behöva stora rehabiliteringar. främja hälsa

förebygga sjukdom

behandla sjukdom

Arbetets natur: Identifiera friskfaktorer Leta styrka Förstärka friskfaktorer

Arbetets natur: Identifiera sjukdomstecken Leta risk och svaghet Undanröja hot och risker

Arbetets natur: Identifiera sjukdom Leta skador Vårda och rehabilitera

Vad mäter vi? Framgång Hälsotal

Vad mäter vi? Risk

Vad mäter vi? Förluster och överlevnad

Målsättning: Långsiktiga mål Investeringar på lång sikt

Målsättning: Undvika fallgropar Kortsiktiga insatser

Målsättning: Försöka undvika förlust Återställa funktion och estetik

Syn på personen i stolen:

Syn på personen i stolen: Presumtiv patient

Syn på personen i stolen:

Klient Kund Jämlik Fritt rörlig Bunden Väljer själv behandlare och behandling Kunskap och verktyg för en god munhälsa Självständig med hög integritet Budskapets natur: Positiva instruktioner

77412212.2.1_Inlaga.indd 19

Patient

Underläge

Går med på det vi säger Tar emot, passiv Beroende av hjälp Budskapets natur: Varningar

Budskapets natur: Stopp

2020-07-07 14:56

20 |

1 • AT T A R B ETA HÄLSO FR ÄMJ ANDE

Faror Det kommer att gå bra om vi varskor varandra varnar varandra för speciellt fästingtäta områden stänger spisplattor kör försiktigt ringer hem använder hjälm lyfter fötterna när vi går över minerade fält går överhuvudtaget inte på minerade fält varnar dom där hemma kolla alltid bästföredatum kolla alltid utsatta ställen där huden är extra tunn stanna inne när solen står som högst stanna hemma stanna i Västra Götaland här finns inga minerade fält det finns inga minerade fält i Västra Götaland det finns inga minerade fält i hela Västra Götaland med hjälm, stövlar och långärmad tröja kan du lugnt leka på ängarna i Västra Götaland UR LINA EKDAHLS NUFÖRTIDEN, 2002. Poeten ger oss sitt exempel på sjukdomsförebyggande synsätt med fokus på risk

77412212.2.1_Inlaga.indd 20

2020-07-07 14:56

1 • ATT A RBETA H ÄLSOFRÄMJA N D E

| 21

VÄRDEGRUND FÖR VÅRD

De flesta vårdorganisationer har en gemensam värdegrund för vård. Värdegrunden är ett dokument som beskriver grundsynen på vård, forskning och utbildning. En bra värdegrund finns med i det dagliga arbetet som ett rättesnöre som påverkar allt vi gör och allt vi säger som behandlare. En värdegrund kan innehålla ord som: trygghet, tillit, delaktighet, hälsa, kvalitet, öppenhet, framtidstro, service, engagemang, respekt, ansvar och liknande. Här ska vi beskriva våra tankar bakom vilka ledord vi valt i vår organisation i en sammanfattande text. Det kan se ut så här: ”Med ömsesidig tillit och ett respektfullt bemötande tillvaratar och utvecklar vi våra gemensamma resurser. Vi respekterar människors rätt att ta ansvar för sin livssituation.” I Svensk sjuksköterskeförenings värdegrund för omvårdnad finns fyra punkter: respekt för det sårbara • respekt för värdighet • respekt för integritet • respekt för självbestämmande/autonomi. •

De definierar sina värden som upplevelser av tillit, hopp och mening. Som behandlare är det bra att kunna ställa sig själv utanför händelser för att bättre se vad som hänt i en frustrerad eller konfliktfylld situation. Tre frågor som hjälper oss att se: Hur handlade jag? Vad kände jag? • Vad tänkte jag? • •

Att reflektera över hur vi själva reagerar är en uppgift för det mogna teamet. Hur kommer det sig att jag/vi gör som jag/vi gör? • Hur kommer det sig att jag/vi känner som jag/vi känner? • Hur kommer det sig att jag/vi tänker som jag/vi tänker? • Finns det någon annan underliggande betydelse här? •

Tid för reflektion är väl använd tid för en långsiktigt hållbar arbetsmiljö.

77412212.2.1_Inlaga.indd 21

2020-07-07 14:56

22 |

1 • AT T A R B ETA HÄLSO FR ÄMJ ANDE

ARBETSMILJÖ

En god arbetsmiljö kännetecknas av några saker. Egenkontroll är den första, som innebär att vi har eget beslutsmandat över någon del av arbetet. Den andra faktorn är stimulans i själva arbetet. Vi behöver känna att det är spännande och intressant. Den tredje är ett gott arbetsledningsklimat, alltså en bra chef som lyssnar och ser till sina medarbetares bästa med intresse och engagemang för arbetsuppgiften. Till sist behöver vi ha en optimal arbetsbelastning. Det ska vara lagom mycket att göra, varken för lite eller för mycket. Arbetet betyder mycket för vår hälsa. Folkhälsomyndigheten har producerat rapporter som visar att ökat inflytande på arbetet är bra för hälsan. Om vi har för lite att bestämma över på jobbet kan det ha betydelse för att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar, sjukdomar i rörelseapparaten och vissa mag-tarmbesvär. Ett gott arbetsklimat är av betydelse för hur vi själva mår och hur vi fungerar i kommunikation med våra patienter. I slutändan påverkar det också verksamhetens överlevnad. SOCIALSTYRELSENS NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VUXENTANDVÅRD

Ett omfattande arbete från Socialstyrelsen har resulterat i en kraftig riktningsvisare för tandvården i Sverige. Det finns ett starkt stöd för att det är patientens egen medverkan i såväl hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande som behandlande åtgärder som spelar roll. Socialstyrelsen förklarar att det är av största vikt att vi inom tandvården säkerställer att vi använder effektiva metoder för patientundervisning. De första nationella riktlinjerna publicerades 2011 och kompletterades 2012–2013. Under arbetet med den nya upplagan av denna bok pågår arbete med nästa stora lansering av genomarbetade nationella riktlinjer. De beräknas vara färdiga att gå ut på remiss 2021. De aktuella nationella riktlinjerna går att ladda ned i sin helhet eller beställa i tryckt form på Socialstyrelsens webbsida. Två punkter ur de nationella riktlinjerna: Tandvården bör ge en kort hälsofrämjande återkoppling till personer som fortfarande är friska. Syftet är att öka deras delaktighet och samtidigt stärka goda beteenden som är viktiga för munhälsan eller för att förebygga ogynnsamma munhälsobeteenden. Åtgärden syftar till att behålla en god munhälsa. • Patienter som har en sjukdom bör på sikt kunna erbjudas en teoribaserad beteendemedicinsk prevention och behandling. •

77412212.2.1_Inlaga.indd 22

2020-07-07 14:56

1 • ATT A RBETA H ÄLSOFRÄMJA N D E

| 23

Längre fram i riktlinjerna beskrivs beteendemedicinsk prevention som en samtalsmodell som utgår från teoretiska modeller, följer en viss struktur och innehåller vissa bestämda komponenter. Kognitiv beteendeterapi (KBT) och motiverande samtal (eng. motivational interviewing, MI) beskrivs som exempel på de typer av samtalstekniker som kan komma att bli aktuella. Socialstyrelsen förutsätter att personal som arbetar med dessa metoder har och får ordentlig utbildning för uppdraget. Den som ska kunna arbeta med samtal på denna nivå bör ha kunskaper och praktisk färdighet i den sjukdom som beteendeförändringen vill påverka, i den kommunikationsmetod som valts att användas (KBT eller MI) och de teorier och metoder som ligger till grund för att påverka människors beteenden. En beskrivning av kommunikationsarbetet på en tandvårdsmottagning skulle kunna vara att alla som arbetar patientnära har grundläggande kunskaper i hälsofrämjande kommunikation och motiverande samtal. Ett par personer på kliniken har spetskunskaper och särskilt intresse för att kunna genomföra samtal med patienter med särskilda behov, såsom vid behov av beteendeförändring rörande rökning samt sjukdomsbehandling av karies, erosioner, bettfysiologiska besvär och parodontit. SOCIALSTYRELSENS NATIONELLA RIKTLINJER FÖR PREVENTION OCH BEHANDLING VID OHÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR

För hela hälso- och sjukvården kom som nämnts tidigare år 2018 rekommendationer från Socialstyrelsen för att förebygga sjukdom genom att stödja förändring av levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Även dessa finns för nedladdning på Socialstyrelsens webbplats. Sunda levnadsvanor kan förebygga det mesta av all kranskärlssjukdom och omkring 30 procent av alla cancersjukdomar. Av riktlinjerna framgår att vi alla som ger vård i Sverige kan medverka till en bättre hälsostatus i hela befolkningen. Hälsosamma levnadsvanor ger ungefär 14 års längre livstid. Det betyder att den som lever utan att använda tobak, dricker måttliga mängder alkohol, tränar regelbundet och äter bra mat kan förväntas få mer nytta av sina pensionspengar. Vi som arbetar i tandvården ska vara kunniga om hela kroppens hälsa – vi ska veta hur den fungerar och ge stöd till hälsosamma levnadsvanor till våra patienter och medarbetare. Vi kan vara ett gott stöd i rökavvänjning och andra hälsosamma livsstilsförändringar.

77412212.2.1_Inlaga.indd 23

2020-07-07 14:56

24 |

1 • AT T A R BETA HÄLSO FR ÄMJ ANDE

Hälsoundersökning hos tandläkaren Många tandvårdsmottagningar erbjuder sina patienter en mindre undersökning, såsom att kolla blodtrycket och blodsocker. Anledningarna till detta är många. Dels signalerar det tydligt tandvårdens helhetssyn på patienternas hälsa, dels vet vi att dessa enkla kontroller tidigt kan leda till upptäckt av allmänsjukdomar som högt blodtryck och diabetes. Tandvårdsmottagningarna bör ha goda kontakter och nära samarbete med vårdcentraler och läkarmottagningar. Det ger både patienter och behandlare mervärden. Forskning visar att samarbetet är kostnadseffektivt, eftersom tandvårdspersonalen ändå tar upp en omfattande hälsoanamnes. Den extra tidsåtgången som provtagningen medför blir marginell samtidigt som den ger patienten en känsla av värde som påverkar relationen positivt. Högt blodtryck gör hjärtats arbete svårare. Åderförfettningen ökar, kärlen blir stela och risken ökar för stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, njursjukdomar och försämrad blodcirkulation i benen. Många olika faktorer påverkar, det finns samband mellan ärftlighet, ålder och kön. Män drabbas oftare av högt blodtryck med stigande ålder. Att påvisa goda värden eller att tidigt upptäcka sjukdomstillstånd eller förstadier till sjukdom är en positiv insats både för individen och för samhället. En tidig indikation på att något inte står rätt till kan vara sporrande till en livsstilsförändring för att återfå hälsan eller lindra ett sjukdomsförlopp. Högt blodtryck, diabetes typ 2 och förstadier till diabetes typ 2 är det många som lider av utan att veta om det. När symtomen dyker upp är sjukdomen redan etablerad. I vissa fall uppdagas bakomliggande sjukdomar som diabetes eller högt blodtryck i samband med en stroke eller en hjärtinfarkt och då kan de redan ha hunnit få förödande konsekvenser. Hjärt-Lungfonden genomförde en Sifo-undersökning bland svenska folket för att undersöka kännedomen om högt blodtryck. Det framkom att nio av tio svenskar känner till riskerna med ett förhöjt blodtryck, men bara en av fyra vet sitt eget blodtryck. Livsstilsfaktorer som vi själva kan påverka:

77412212.2.1_Inlaga.indd 24

• tobaksrökning

• kost

• saltintag

• kolesterolvärden

• fysisk aktivitet

• socialt engagemang

• vikt

• alkoholkonsumtion

2020-07-07 14:56

1 • ATT A RBETA H ÄLSOFRÄMJA N D E

| 25

Ett tandvårdsteam i norra Bohuslän berättar om två av sina patienter: Pelle är en smal och vältränad person i 60-årsåldern. Med flera långlopp av typen maraton bakom sig hade han inga tankar på högt blodtryck. När han testades vid sitt årliga tandvårdsbesök upptäckte man att hans blodtryck var för högt. Efter besök hos företagshälsovården äter han nu blodtryckssänkande medicin och mår bra. Marianne, 60 år, som var ny på samma mottagning, visade sig ha förhöjda blodglukosvärden när hon testade sitt blodsocker. Hon fick hjälp på vårdcentralen att ta tag i livsstilsförändringar gällande kost och motion. Hennes blodsocker normaliserades, hon blev av med sin övervikt och är nu friskförklarad.

Tidig upptäckt Idén bakom att göra en enkel hälsokontroll hos tandvården är att så tidigt som möjligt upptäcka sjukdom eller risk för sjukdom hos patienter där vi kan misstänka att det finns. Därför är det endast dessa patienter som bör erbjudas en enklare hälsokontroll. Inte heller ska tandvården fungera som något slags kontrollstation eller ”second opinion”. Önskar patienten detta bör han hänvisas till den egna läkaren eller distriktssköterskan. De hälsokontroller som görs idag inom tandvården är i första hand blodtrycksmätning, blodsockermätning och i viss mån osteoporosmätning, det vill säga bentäthetsmätning, med hjälp av röntgen. Att upptäcka osteoporosrisk tidigt har många likheter med tidig upptäckt av högt blodtryck och diabetes i och med att förutsättningarna blir så mycket bättre om man vet om det och kan sätta in livsstilsåtgärder eller eventuell medicinering tidigt1. Det är ännu inte så vanligt att denna undersökning erbjuds inom tandvården.

”5 000 benbrott kan undvikas”, Svenska Dagbladet 2012-01-25

77412212.2.1_Inlaga.indd 25

2020-07-07 14:56

26 |

1 • AT T A R B ETA HÄLSO FR ÄMJ ANDE

VARFÖR SKA VI GÖRA DETTA I TANDVÅRDEN?

Som behandlare är vi skyldiga att göra en medicinsk riskbedömning, och ibland kan det vara värt att veta hur patientens blodtryck ligger till. Han kanske inte vet det själv.2 Vi är angelägna om att våra patienter ska må så bra som möjligt under behandlingen och vi vill uppnå så gott behandlingsresultat som möjligt. Därför kan det vara bra att kontrollera just blodsockret och blodtrycket innan en behandling påbörjas – för en trygg och säker behandling. Det finns många naturliga kopplingar för tandvården när det gäller allmänhälsan. En ganska självklar sådan är ju det faktum att hur vi mår i kroppen också speglar sig i hur vi mår i munnen. Vi i tandvården kan upptäcka om något står fel till i kroppen. Våra patienter återkommer under många år, och därför kan det vara naturligt att förändringar i allmänhälsan upptäcks hos och av oss. Vi i tandvården har en medicinsk basutbildning och arbetar i en vårdmiljö, vilket gör att vi har patienternas förtroende att utföra medicinsk screening. VARFÖR SKULLE MAN INTE GÖRA HÄLSOUNDERSÖKNINGAR PÅ EN TANDVÅRDSPRAKTIK?

Den kanske vanligaste invändningen mot att mäta blodtrycket hos tandvården är att ”det naturligtvis blir för högt” av så kallad vitrockshypertoni. Det betyder att stressen och rädslan som patienten känner i och med sitt tandläkarbesök gör att blodtrycket stiger. Det är en naturlig reaktion på något som patienten uppfattar som hot. Det vi söker efter när vi hälsoscreenar i tandvården är därför de riktigt höga värdena som bör följas upp. De tandvårdsmottagningar som håller på med hälsokontroller har klara riktlinjer för hur de ska bete sig vid olika nivåer av förhöjda värden – både på blodsocker och blodtryck. Visst finns det en liten oro att patienter som faktiskt inte är sjuka skickas vidare till vården, å andra sidan är det kanske bättre så än tvärtom. För många av de tandläkare som tagit beslutet att erbjuda de här enklare hälsokontrollerna har det varit självklart, just för att man har sina patienters bästa för ögonen. Som en av dem som hållit på längst brukar säga: ”Jag vill ju bara att mina patienter ska må så bra som de bara kan, och kan vi på vår mottagning bidra till detta, så ska vi också göra det!” Mats Jontell el al. Oral Health Care Professionals’ Identification of Cardiovascular Disease Risk Among Patients in Private Dental Offices in Sweden. 2009 JADA 2009;140:1385–91 2

77412212.2.1_Inlaga.indd 26

2020-07-07 14:56

1 • ATT A RBETA H ÄLSOFRÄMJA N D E

| 27

I en vetenskaplig studie 3 som genomfördes bland privata tandvårdsmottagningar i Borås och Göteborg 2007–2008 kunde man påvisa att tandvården är en resurs för att upptäcka höga blodtrycks- och blodsockervärden hos patienterna. Samma resultat påvisades i en avhandling4 som presenterades i mars 2012 vid Uppsala universitet. HUR FÖLJER VI UPP PATIENTERNA NÄR VI UPPTÄCKT RISK FÖR ALLMÄNSJUKDOM?

När vi upptäckt förhöjt blodsocker eller blodtryck hamnar vi i en känslig situation. När vi informerar patienten bör vi vara ödmjuka inför att det för honom kan upplevas som en dom. Vi ska ge råd om att söka vårdcentralen och aldrig hota eller förstärka med information om stroke och död. Vi behöver bara informera om värdet, att det ligger högt och att vi rekommenderar honom att gå vidare. Vi kan aldrig ställa diagnos, vi kan bara se en indikation på att patienten bör gå vidare för att utreda sin hälsa hos en läkare. Vi har inte kompetens att diskutera och behandla dessa sjukdomstillstånd och det finns fördelar med att vara öppen med det. Det är bra att kunna erbjuda en direktkontakt med en vårdcentral om patienten inte har en egen kontakt. I de flesta fall, det vill säga när patienten endast har en aning förhöjda värden, kan det räcka med ett samtal om livsstilsförändrande åtgärder. Rökning, ohälsosamma matvanor, för mycket alkohol och för lite fysisk aktivitet är faktorer som lämpar sig väl för tandvården att diskutera i en struktur som den för motiverande samtal. Under avsnittet motiverande samtal finns en tankekarta över informationsöverföring som med fördel kan användas vid information om dessa saker. Tidsåtgången för att utföra testerna är liten och det är nästan alltid tandhygienister eller tandsköterskor som utför dem.

3 Mats Jontell el al. Oral Health Care Professionals’ Identification of Cardiovascular Disease Risk Among Patients in Private Dental Offices in Sweden. 2009 JADA 2009;140:1385–91 4 Sevek Engström. Avhandling 2012. “Dental Health Care Cooperating with Primary Health Care as a Resource in Early Case Finding of Patients with Diabetes or Hypertension”. ISBN: 978-91-554-8277-0

77412212.2.1_Inlaga.indd 27

2020-07-07 14:56

28 |

1 • AT T A R B ETA HÄLSO FR ÄMJ ANDE

Från Skaraborg berättar ett tandvårdsteam om en 63-årig kvinna med övervikt som kände sig helt frisk och inte medicinerade. Kvinnan arbetade på en restaurang. När hennes blodtryck kontrollerades vid revisionsundersökningen var det skyhögt, och på vårdcentralen talade läkaren om att hon ”var en tickande bomb”. Hennes dotter hörde av sig till tandläkaren och tackade för att man ”räddat livet på mamma”…

För patienten är detta naturligtvis ett mervärde eftersom tandvårdsteamet bryr sig lite extra. Patienter som den ovan och tidigare nämnda, samt andra som riskidentifierats, är oerhört tacksamma – naturligt nog. För mottagningen innebär det friskare och nöjdare patienter, samtidigt som mottagningens medarbetare får bidra till folkhälsoarbetet och placera sig i framkant. De tandvårdskliniker som erbjuder denna enklare hälsokontroll har alla särskild utbildning i rutiner och handhavande.

77412212.2.1_Inlaga.indd 28

2020-07-07 14:56

k o m m u n i k a t i o n i e n h ä l so f r ä m j a n d e t a n d vå r d karin sjögren

som tandläkare, lärare och chef i tandvården. Han ger också utbildningar i parodontologi och kommunikation.

MODERN ODONTOLOGI

”Så många minor jag sluppit springa på om jag haft den insikt som förmedlas genom dessa pärmar.”

Edgar Borgenhammar, professor emeritus, Nordiska hälsovårdshögskolan

Lena Sjöberg, tandläkare, ordförande Tandvård mot Tobak

”Jag rekommenderar den både som utbildningsmaterial och som inspiration.”

”Boken handlar om den innersta kärnan av det vi sysslar med – hälsa och att kommunicera hälsa.”

Anneli Lönnblad, tandhygienist, Odontologiska fakulteten vid Malmö Högskola

Håkan Lönnbark, tandläkare

claes virdeborn

”Den har en varm och engagerande ton som visar på proffsighet och bred kunskap.”

Kommunikation i en hälsofrämjande tandvård

KARIN SJÖGREN CLAES VIRDEBORN

ISBN 9789177412212

9 789177 412212

77412212.2.2_Omslag.indd Alla sidor

2021-09-15 07:50