Det Ă€r till exempel stor skillnad mellan meningarna âJag hoppade över staketetâ och âJag hoppade över frukostenâ. SprĂ„kförstĂ„elsen Ă€r alltsĂ„ Ă€ven kontextbunden och hur vi tolkar och förstĂ„r ord och uttryck beror pĂ„ sammanhanget. Den som har svĂ„righeter med sprĂ„kförstĂ„elsen kan fĂ„ svĂ„rt att förstĂ„ vad andra mĂ€nniskor sĂ€ger och vad de menar i olika situationer. Ofta kan individen utveckla strategier för att kom pensera för den bristande sprĂ„kförstĂ„elsen. Ibland gĂ„r det att förstĂ„ genom att titta pĂ„ hur andra gör eller genom att jĂ€mföra med liknande situationer man har varit med om tidigare och minnas vad som förvĂ€ntades dĂ€r och dĂ„. Ibland fĂ„r man kanske frĂ„ga nĂ„gon, frĂ„ga flera gĂ„nger, eller helt enkelt chansa och gissa vad som menades. Dessa kompensatoriska strategier gör att bristande sprĂ„kförstĂ„else inte alltid Ă€r uppenbar för omgivningen. BĂ„de barn och vuxna kan ibland gömma sina svĂ„righeter vĂ€l. Men det Ă€r oerhört viktigt att pedagoger i förskolan har straÂtegier för att upptĂ€cka barn som har sprĂ„kförstĂ„elsesvĂ„righeter och att de Ă€ven har strategier för att sĂ€tta in insatser tidigt. Konsekvenserna av svĂ„righeterna kan annars bli förödande bĂ„de för social samvaro och för barnets lĂ€rande.
FrĂ„n enstaka ljud till ett fullt utvecklat ljudsystem Barn trĂ€nar sig i att göra olika sprĂ„kÂljud under hela jollerperio den. De första ordens fonologi Ă€r ofta förenklad eftersom sprĂ„k ljuden erövras successivt under hela förskoletiden. Ofta noteras att barn har lĂ€ttare att uttala ord med sprĂ„kljud som ligger lĂ„ngt â 13