barn med olika behov idag. Vi har också många barn med olika bakgrunder och olika skolgångar (eller brist på sådana) när de ska in i våra system. Det är givetvis en komplikationsfaktor utan enkla lösningar – men de facto en del av vår vardag. Det kräver ännu mer fokus på att skapa fungerande grupper och kvalitet i undervisningen – och kräver ännu mer relationskompetens att möta så många olika elever med olika behov. Vi vill påpeka ännu en sak som komplicerar tillvaron och det är målstyrning där måluppfyllelse med tillhörande bedömning och betygssättning gör att det blir svårare för läraren att anpassa undervisningen efter verkligheten, barnens behov och elevernas mognad. Lägger vi till alla dokumentationsoch administrationsuppgifter med byten av lärplattform med mera, är det inte så svårt att begripa att tid till att förbereda och utvärdera sin undervisning krymper. Om du har en klass med elever som kräver extra omsorg behöver ditt totala fokus vara på att skapa en undervisning som fungerar för den grupp som du har. Skolförvaltningen och skolledare behöver förstå att undervisningsplanering ska stå i centrum. Det är mycket begärt av en enskild pedagog att med en smula civilolydnad kunna säga ifrån, ”Nej, nu prioriterar jag min grupp och min undervisning och inget annat”, men om man ska vända en utmanande grupp till en fokuserad grupp behövs pedagogens fulla uppmärksamhet på åtgärder för gruppen snarare än åtgärder som tillfredsställer förvaltningens dokumentationsbehov. Kontroversiella åsikter? Kanske det, men det är vår uppfattning.
Vad är rimligt att förvänta sig? Vad är rimligt att förvänta sig av våra elever idag? Ska vi ha en större förståelse än individens behov? Har vi rätt att förvänta oss att ungdomar ska ta hänsyn till kollektivet och vara nyfikna på saker som de initialt uppfattar som ointressanta? 21