Efter andra världskriget har skolans roll i samhället blivit allt starkare. Institutioner som skola och förskola har fått alltmer förtroende, resurser och inflytande. Föräldrar och andra berörda har enorma förväntningar på vad förskolan och skolan ska klara av som institutioner, och det är ytterst få föräldrar som idag avstår från att ge förskolan och skolan ett mycket stort ansvar för både fostran och kunskapsöverföring.
Skolan har fått ”konkurrens” Man kan beskriva läget på följande sätt: med utvecklingen av skolans styrdokument åläggs institutionen ett alltmer komplext uppdrag och en ännu större betydelse. Det är uppenbart för våra barn och ungdomar att skolan inte längre har monopol på kunskap och information. Andra personer och källor än läraren är auktoriteter för barn och unga. Dessutom uppfattar vissa barn och unga skolan som ett störande moment i deras liv istället för vad den borde vara – något av det viktigaste i deras liv. Skolan ger eleverna verktyg och metoder för att söka, källgranska, inhämta, sovra, ta till sig olika kunskaper, samt utvecklar och stärker olika färdigheter som behövs i livet. Dessvärre ses kanske skolan som något helt annat än det den är och tillför. Media och fritid kan på sätt och vis ses som ”konkurrenter” till skolan och skolans innehåll. Media upptar både barns och ungas tid och uppmärksamhet. I synnerhet sociala medier. De åttiotalister och nittiotalister som idag skickar sina barn till den svenska skolan utgör den första mediegenerationen. Kabel-tv och videoapparaten lockade till mediekonsumtion – och erbjöd en annan värld och verklighet. En grå PC eller beige Mac kom in i deras vardag och förändrade deras fritid ytterligare, och öppnade för kontakt med omvärlden och social kontakt med andra människor. Dator, surfplattor, mobiltelefon och tv matar barn och unga 17