bemanning och schemaläggning, för att bara ta två exempel, bidrar till onödigt många håltimmar – och det i sin tur bidrar till större oro i hela skolan. Hon ser också hur brist på material, brist på fungerande teknik och brist på den extra språkträning som ibland behövs, även bidrar till oron. Trots allt vi tar upp här i skolans styrkedja och organisation och många andra utmaningar finns det mycket den enskilda pedagogen kan göra!
Åsas och Johns erfarenheter Vi som skriver har olika utgångspunkter. Det som gör oss lite unika är att vi båda har erfarenheter av skolor i andra länder, John från USA och Åsa från Finland. Vår bakgrund ger oss lite annorlunda referensramar. Vi ställer kanske andra krav på arbetsro och koncentration än vad som är brukligt i den svenska skolan. För oss är det naturligt med mer fokus på kunskapssidan av skolans uppdrag. Vi har dessutom upplevt att lärare i sin yrkesroll betraktas som naturliga auktoriteter. John har en lärarexamen från USA. Han gick forskarutbildningen i Sverige och har skrivit många böcker om lärande, skolutveckling, värderingar, kommunikation och ledarskap. Den här boken kompletterar Ledarskap i klassrummet och boken Lärarskicklighet. John besöker skolor så ofta han kan och har speciellt följt den grupp som Åsa arbetade med. Åsa har tjugo års erfarenhet som klasslärare från Karleby, Finland. Hon har också arbetat fem år som lärarfortbildare vid Åbo Akademi i Vasa, som är centrum för den finlandssvenska lärarutbildningen och lärarfortbildningen. Hon är även författare till boken Sisu i klassrummet. Den beskriver skillnader mellan svensk och finsk undervisning och skolpraxis.
10