BOKEN VÄNDER SIG till yrkesverksamma som möter barn i förskola och pedagogisk omsorg. ISABELLE KRISTENSEN är leg. förskollärare, IKT-pedagog och föreläsare. Hon arbetar som skolledare i Kungsbacka kommun och har tidigare arbetat som projektledare kring lärmiljö och digital kompetens i förskolan. Isabelle Kristensen har skapat facebookgruppen Digitalisering i förskolan.
ISBN 978-91-7741-089-8
9
789177 410898
DIGITAL KOMPETENS i förskolan
FÖRSKOLAN HAR ETT ansvar att hjälpa barnen att förstå sin omvärld och denna bok ökar förståelsen för vad digital kompetens kan innebära. Den ger också flera praktiska verktyg som visar hur förskolan kan förverkliga sitt uppdrag. När barnen skapar eget innehåll i olika medier, till exempel bilder, film och manipulerade foton, och när de dokumenterar sitt eget lärande ger vi förutsättningar för barnen att utveckla digital kompetens. Att tillsammans med barnen arbeta med medie- och informationskunnighet (MIK) ökar barnens möjligheter att hitta, analysera och kritiskt värdera information.
Isabelle Kristensen
HUR SKAPAR VI möjligheter för digital kompetens och kritiskt tänkande i förskolan? Om vi lyssnar på barnen och arbetar med medveten undervisning i mötet med digitala och analoga material kan barnen med fantasi och kreativitet ges möjlighet att utveckla digital kompetens, menar författaren till den här boken.
Isabelle Kristensen
I FÖRSKOLAN Barns rätt att förstå sin omvärld
DIGITAL KOMPETENS I FÖRSKOLAN
DIGITAL KOMPETENS I FÖRSKOLAN Barns rätt att förstå sin omvärld Isabelle Kristensen
© 2018 Isabelle Kristensen och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-7741-089-8 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Redaktör: Stina Andersson Omslag och grafisk form: Bitte Granlund, Happy Book Fotografier och illustrationer: Författaren där inte annat anges Första upplagan, första tryckningen Tryck: Dimograf, Polen 2018 Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiafortbildning.se www.gothiafortbildning.se
Innehåll
Förord 7 Inledning 10 1. Digital kompetens – vad kan det innebära? 14 2. Lärmiljöns betydelse 27 3. Fyra aspekter av digital kompetens 34 4. Medie- och informationskunnighet (MIK) i förskolan – vad och hur? 41 5. Kritiskt tänkande 46 6. Vad ser barnet? 57 7. Kollegialt lärande 71 8. Barns digitala berättande och omvärlden 9o 9. Inspiration kring digitala material 105 10. Tillsammans skapar vi framtiden genom att att påverka nuet 114 Litteraturförteckning 117 Webblänkar 118
Foto: Leif Kristensen.
”Allt stort som skedde i världen skedde först i någon människas fantasi.” Astrid Lindgren
Ur tacktalet Astrid Lindgren höll i april 1958 vid mottagandet av HC Andersen-priset.
Förord
Jag har alltid brunnit för fantasi, kreativitet, olika uttryck och språk. Jag har skapat i hela mitt liv. Genom analogt bläck, i dag även genom virtuellt bläck, genom foto, musik och att kika genom kameralinsen, trycka på den där knappen och arbeta med ljus. Olika perspektiv och sätt att se omvärlden på. Nedan ser du ett foto. Så stolt jag var. Då jag tog den där bilden. Jag hade just fått utforska min allra första kamera, en knallgul ana-
Mitt första foto – ett av alla olika perspektiv som jag undersökte med hjälp av kameran. 7
log kamera i plast. Jag vill minnas att jag var runt fem år och färg, form och olika gestaltningar var det bästa som fanns. Jag skapade illustrationen som en bakgrund och samlade alla mina favoritkaraktärer. De fick rekvisita också. Sedan lyfte jag den gula kameran, min allra första kamera, och tryckte på knappen. Jag vred fram rullen, redo att ta en ny bild. Det skulle dröja många bilder och en del dagar till innan jag fick den där rullen framkallad, men det var inte det viktiga för mig. Det viktiga var processen och sammanhanget runt om den färdiga produkten. Då fanns det ingen zoom och inget direkt fokus, men jag var ändå så stolt att min scenografi och miljö samt alla karaktärerna kom med. De fick liksom plats på min bild. Detta var en dag för 28 år sedan, år 1990. Sedan den dagen har mina analoga och digitala skapandeprocesser stöttat varandra. Nu är det 2018 och jag vill inget hellre än att du ska stå bakom kameran, som medupptäckare. Medupptäckare till att låta förskolans yngre utforskare stå bakom kameran och skapa möjligheter som blir viktiga för dem. Jag har arbetat och arbetar med digitalt berättande i form av foto, ljud och bild tillsammans med barn, pedagoger och skolledare i kollegiala processer. Jag fotar med såväl mobil som med systemkamera, jag skapar illustrationer på min iPad, jag illu strerar med virtuellt bläck såväl som med fysiskt. Jag skriver en bok som eventuellt kan stötta i ditt arbete tillsammans med barngruppen eller i kollegiala processer, jag uttrycker mig genom erfarenheter och nuet som blir till nya uttryck. Det här är exempel på mina uttryck och språk, precis som både du och barnet har olika vägar som ni erövrar i omvärlden. Jag vill ställa den här frågan till dig: Fantasi, kreativitet och att samtidigt arbeta med digital kompetens och att utveckla ett kritiskt tänkande tillsammans med barnen – går det? Från två års ålder skapar vartannat barn som använder internet eget innehåll (IIS, 2018, 8
DIGITAL KOMPETENS I FÖRSKOLAN
Svenskarna och internet). Hur skapar vi tillsammans möjligheter i det mötet med barnen? Jag vill skapa möjligheter för dig att se de där olika stigarna tillsammans med andra – barn, vårdnadshavare och pedagoger – mot ett gemensamt och rörligt mål, digital kompetens. Om det så är via digitalt berättande genom film, foto, föränderliga bilder eller via lärmiljöer, etiska aspekter och kritiskt tänkande, fantasi och kreativitet så skapar vi möjligheter tillsammans – om du ser dem. Det är min förhoppning att kunna bidra med inspiration, reflektion, kritiskt tänkande och vikten av kollegialt lärande, medveten pedagogisk tanke och undervisning. Jag hoppas också kunna bidra med vikten av mötet med barnet och hens perspektiv, fantasi, omvärld, inflytande och delaktighet i mötet med digital kompetens. Det är i mötet det händer. Oktober, 2018 Isabelle Kristensen
”The only skill of the twenty-first century is the skill of learning how to learn!” Dylan Wiliam, Institute of Education University of London
FÖRORD
9
Inledning
Där satt vi på golvet, jag och barnet – på golvet som just nu inte var ett golv. Vi hade skapat en miljö av fantasi och kreativitet. En miljö av mindre sjöhästar som lekte kurragömma, åt middag och utforskade digitala material och där jag fick äran att inta rollen som den gula sjöhästen. Gult var en nyans som barnet tyckte mycket om. Vi reflekterade kring upplevelser, erfarenheter och nytänkande idéer samtidigt som vi utforskade omvärlden tillsammans. Jag fokuserade mycket på att vara medupptäckare i processen, låta barnet visa vägen och kanske olika vägar genom att ställa öppna frågor som kunde uppmuntra till nya idéer och fortsatt process i utforskandet. Barnet tog upp min mobil och berättade att vi skulle ta ett foto. Hen fick då syn på en av mina egna illustrationer i mobilen, en gul ryggsäck, men också en rosa och en blå. Barnet blev nyfiken på bilderna och granskade dem noga tills hen frågade: Varför finns det ingen randig ryggsäck? Där satt jag, med mina enfärgade illustrationer av ryggsäckar och en kreativ och nytänkande miljö runt om. Varför finns det ingen randig ryggsäck? Hur skapar jag möjligheter för den randiga ryggsäcken i förskolans verksamhet? Jag kan inte annat än att sprida barnets viktiga frågeställning vidare ut i omvärlden. Hur skapar vi tillsammans den där randiga ryggsäcken och hur ser den ut – och utifrån vem? Det finns många olika ryggsäckar därute och minst lika många olika vägar att gå. Det måste få se olika ut i era verksamheter, men ändå finnas ett gemensamt mål mot en likvärdig förskola. Jag vill att den öppna frågeställningen kring den randiga ryggsäcken ska stå för vilka möjligheter 10
Ett barns tolkning av en randig ryggsäck.
du skapar tillsammans med barnet och vad digital kompetens kan innebära i förskolan. Hur fångar vi upp barnets fråga, utgår från den och skapar nya vägar än dem som vi redan kan eller tror oss ha erövrat?
Reviderad läroplan för förskolan Regeringen presenterade i augusti 2018 den reviderade läroplanen för förskolan som kommer att träda i kraft den 1 juli 2019 (Skolverket, 2018). I den står det att utbildningen i förskolan ska ge barnen ”förutINLEDNING
11
Barnet utforskar omvärlden.
sättningar att utveckla adekvat digital kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen”. Barnen ska ges möjlighet att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att på sikt kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Vad kan då digital kompetens innebära tillsammans med och utifrån barnen i förskolan? Hur kan vi arbeta med digitalt berättande utifrån barns fantasi och kreativitet? Vad innebär det att vara producent? Vad innebär medie- och informationskunnighet (MIK)? De öppna frågorna samspelar med den reviderade läroplanen för förskolan och för mig är det absolut viktigaste i utbildningen i förskolan: barns delaktighet och inflytande. 12
DIGITAL KOMPETENS I FÖRSKOLAN
Bokens citat I boken finns olika citat från verksamma pedagoger, projektledare, vårdnadshavare, skolledare och forskare. Citaten är några blänkare från samhället och omvärlden just nu. Kanske vill du utmana de citaten eller så inspireras du av dem och reflekterar över hur just du ser på adekvat digital kompetens. Men börja alltid utifrån mötet med barnet. Personerna berättar hur just de ser på digital kompetens, utifrån dem själva. De är ovetande om min text, inspirationen och processerna i min bok i övrigt. Det är därför viktigt att du tar del av citaten utifrån just frågeställningen som de fick ta del av: Vad innebär digital kompetens för dig? Varmt välkommen till en utforskande resa för förskolans yngre utforskare kring fantasi, kreativitet och digital kompetens. Tillsammans skapar vi möjligheter!
INLEDNING
13
3 Att lösa problem och omsätta idéer i handling
Att förstå digitaliseringens påverkan på samhället
34
Fyra aspekter av digital kompetens
Att ha ett kritiskt och ansvarsfullt för hållningssätt
Att använda och förstå digitala verktyg och medier
När jag nämner digital kompetens så önskar jag att du bär med dig de fyra aspekterna av digital kompetens i din läsning av boken: ££Att
förstå digitaliseringens påverkan på samhället.
££Att
använda och förstå digitala verktyg och medier.
££Att
ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt.
££Att
lösa problem och omsätta idéer i handling.
(Skolverket, 2017, Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå – Ett kommentarmaterial till läroplanerna för förskoleklass, fritidshem och grundskoleutbildning.)
Att förstå digitaliseringens påverkan på samhället En aspekt av digital kompetens är att förstå digitaliseringens påverkan på samhället. I ett samhälle med snabb och hög förändringstakt påverkas vi, men vi ges också möjlighet till att kunna påverka! Vi kan påverka i digitala plattformar, sociala medier, men även inom skapande verksamhet som digitalt berättande med mera. Vi har sedan länge kunnat uttrycka våra tankar i både det fysiska rummet och i det virtuella. Digital teknik har förändrat hur vi kommunicerar men också hur vi lever och möts i samhället. I dag finns yrken som inte fanns förr och vi kan vara med och skapa och påverka framtidens yrken i samhället. I Skolverkets podd Om digitaliseringens påverkan på samhället (2017) samtalar Jeanette Borg, Anna Ambrose och Christian Magnusson om digital kompetens och digitaliseringens påverkan på samhället. De menar att vi lever i en tid med hög förändringstakt och att digitaliseringen påverkar många olika områden som till exempel teknikutvecklingen, arbetsmarknad, demokratifrågor, värdegrundsfrågor, attityder och värderingar, kommunikation med mera. Ambrose och Magnusson nämner yrken som finns i dag, 3 Fyra aspekter av digital kompetens
35
såsom apputvecklare och operatör för drönare som inte fanns förr, och menar även att i framtiden kanske vi behöver kompetens där vi kombinerar olika yrken som exempelvis lokalvårdare, PR-konsult och advokat. Jag minns mitt intresse för spelet ”Snake” i min första mobil. I dag kan jag hämta hem nya virtuella spel genom min smartphone, där jag också kan välja och granska spelen. I dag finns också en möjlighet att skapa egna virtuella spel. Samhället förändras och påverkar oss, men det är också viktigt att vi kan känna att vi är delaktiga i att påverka i samhället, för utvecklingen kommer inte att stanna. Ambrose och Magnusson menar att samhällsutvecklingen inte är något som bara händer utan att vi just kan vara med och påverka. Vi kan vara aktiva och med det följer också ett ansvar. Hur ser vi på medvetenhet och förhållningssätt? Vad fattar jag för beslut som påverkar mig och andra? Det jag skriver och uttrycker i exempelvis sociala medier kan spridas snabbt och påverka andra i min omvärld. I en värld av snabb och hög förändringstakt i samhället behöver vi känna tillit till vår egen förmåga, liksom i samspelet och mötet med andra. Vi behöver kunna känna att vi kan påverka och att detta kan skapa möjligheter för oss själva och för omvärlden. Vi behöver också vara källkritiska och arbeta med kritiskt tänkande i ett samhälle med ett snabbt medie- och informationsflöde.
Att använda och förstå digitala verktyg och medier En annan aspekt av digital kompetens är att använda och förstå digitala verktyg och medier. Ett digitalt verktyg kan exempelvis vara en kamera, dator eller en smartphone, men också en programvara som till exempel ett spel eller att arbeta med en blogg tillsammans med barn, vårdnadshavare och pedagoger. Digitala medier kan även innebära en plattform för kommunikation och skapande, exempelvis e-böcker, sociala medier och webbtjänster (Skolverket, 2017). 36
DIGITAL KOMPETENS I FÖRSKOLAN
I Skolverkets podd Om att använda och förstå digitala verktyg och medier (2017) samtalar Jeanette Borg, Jessika Paulsson och Henrik Carlsson kring varför det är viktigt att använda digitala medier och verktyg. De lyfter vikten av att i ett digitaliserat samhälle kunna förstå och rusta barnen för framtiden och arbetslivet. Digitala verktyg och medier kan också skapa möjligheter för pedagogerna att möta barnet och arbeta med kommunikation. Med hjälp av digitala verktyg och medier kan du skapa fler uttrycksmöjligheter och uppmuntra till samspel. Borg, Paulsson och Carlsson menar att arbetet med digitala verktyg och medier också handlar om att göra medvetna pedagogiska val och att ha en strategi för hur de ska användas samt att reflektera kring utmaningar. Det kollegiala lärandet är viktigt. Det kan ske såväl på den egna förskolan eller skolan som på nätet. Våga prova! Som medupptäckande pedagoger kan vi själva också lära mycket av barnen om hur vi skapar möjlighet för det. Du som pedagog kan, tillsammans med barnen, se när och på vilka sätt digitala verktyg och medier samspelar med din undervisning och barnets undersökande i omvärlden.
Att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt Att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt är en annan viktig aspekt av digital kompetens. I ett samtal mellan undervisningsråden Peter Karlberg och Anette Holmqvist (Skolverket, podd, Källkritiskt förhållningssätt, 2017) lyfter Holmqvist fram att källkritik är en viktig del av att ha ett kritiskt förhållningssätt. Det är en metod för att granska information från olika källor och stöttar oss i att ta reda på om informationen är trovärdig och om källan verkligen stämmer. En källa kan till exempel vara ett uttalande, en skriven text, ett meddelande, en bild eller ett videoklipp. Avsändaren spelar stor roll vid källkritik, menar Holmqvist. Vilket syfte har avsändaren? 3 Fyra aspekter av digital kompetens
37
För förskolans yngre barn ser jag att det kan handla om vem barnet fick informationen från. Är det en förstahandskälla direkt från barnet eller är det en andrahandskälla från ett annat barn, en pedagog eller vårdnadshavare? När berättades detta? Kan vi ha lagt över våra egna värderingar, erfarenheter, perspektiv och förhållningssätt när vi återberättar en händelse? Har vi frågat barnet? Utifrån vems perspektiv kommer berättandet? Är det som berättas enbart en del av en större helhet? Holmqvist betonar också vikten av självkritik. Varför tror jag själv på den här källan? Tycker källan som jag – är det då en trovärdig källa? Eller tar jag fasta på just den källan för att det liknar mitt egna förhållningssätt och perspektiv? Redan vid ett års ålder använder nära två av fem barn internet. Ökningen fortsätter. Från två års ålder använder fler än hälften av barnen internet varje dag. Barn vid två års ålder använder i dag internet lika mycket som fyraåringarna gjorde för fyra år sedan (IIS, 2018, Svenskarna och Internet). Jag vågar påstå att andelen kommer att fortsätta öka. Det blir därför viktigt vilka möjligheter vi skapar för barnet och barngruppen i arbetet kring källkritik och kritiskt tänkande. Vi kan bland annat själva utforska och undersöka hur barnen kan bli producenter istället för konsumenter och som medupptäckande pedagoger kan vi ställa öppna frågor kring kritiskt tänkande och källkritik. I samhället har vi ett gemensamt ansvar kring informationen vi tar del av, men också vad vi gör med den. Sprider vi den vidare, får vi det och i så fall på vilket sätt? Här i min bok berättar pedagoger, skolledare, vårdnadshavare och forskare hur de ser på digital kompetens utifrån sig själva. Varje tanke är unik, utifrån just dem. Det är personernas individuella tankar om digital kompetens. Om du inte hade läst i början av min bok att de personerna inte hade läst boken när de reflekterade kring digital kompetens, så hade du kanske delat vidare att de personerna delar mina tankar kring mitt innehåll i 38
DIGITAL KOMPETENS I FÖRSKOLAN
boken. Så kan det vara, men det behöver inte vara så. Det vet jag inte. Ett annat exempel kan vara att pedagoger delar kollegiala processer på virtuell väg genom en länk. Själva länknamnet kanske först kan ses som övertygande om det kommer från en annan pedagog som du känner till och om det exempelvis skulle stå: ”Gör så här och uppnå digital kompetens. En snabb checklista!” För att ta på sig de källkritiska glasögonen så finns det inte enbart ett sätt eller en metod att uppnå digital kompetens. Det finns inte endast en rätt eller unik väg. Jag vill se digital kompetens som rörlig i förhållande till samhället och mötet med barnets erfarenheter och nytänkande idéer. Du som pedagog möter barnet och pedagogiken och trots att en länk kan leda in på en virtuell plats som kan delge inspiration och kanske till och med stöttning i ditt arbete så kan den inte ge dig en snabb checklista för digital kompetens. Pedagogen som du känner till och som delar inlägget kan i sin tur ha delat inlägget utan att ha granskat innehållet som länken leder till. Tittar du närmare på checklistan så ser du även att den är publicerad av en okänd källa och kanske inte av exempelvis Internetstiftelsen som du först trott. Använd gärna upplevelser kring källkritik och kritiskt tänkande som du själv har varit med om i pedagogiskt syfte när du arbetar i kollegiala och verksamhetsnära processer.
Att lösa problem och omsätta idéer i handling För att kunna lösa problem och omsätta idéer i handling behöver vi identifiera vad som är problemet samt utforska, undersöka och söka lösningar. Det innebär att exempelvis att använda sin nyfikenhet, att kunna ta initiativ, att tillämpa kritiskt tänkande, att tänka nytt och kreativitet med mera, menar undervisningsråden Lotta Ramqvist, Johnny Häger och Gunilla Rooke (Skolverket, 2017, podd. Om att 3 Fyra aspekter av digital kompetens
39
5
Kritiskt tänkande
Vad innebär egentligen källkritik och varför behöver vi arbeta med kritiskt tänkande tillsammans med barnen? Aldrig förr har det funnits så mycket trovärdig information och aldrig förr har det funnits så mycket desinformation vågar jag påstå. Från två års ålder använder hälften av alla barn internet dagligen. Den vanligaste aktiviteten på nätet bland barn i alla åldrar är att ta del av information från video och film, men de skapar också eget innehåll som exempelvis foto, film och musik. Varannan tvååring spelar spel via internet (IIS, 2018, Svenskarna och internet). Hur ser det ut 2019? 2030? Hur kan vi som pedagoger stötta, utmana och arbeta tillsammans med barngruppen med att bli egna producenter i samspel med andra istället för konsumenter som tar emot information. Hur skapar vi tillsammans möjligheter för att arbeta vidare med informationen som vi dagligen tar emot? Barnet möts av information såväl i det fysiska rummet som i det virtuella och i dag är frågan om barnet själv skiljer miljöerna åt. För att arbeta med källkritik behöver vi veta vad en källa kan vara. En källa är ett ställe där du kan hitta information och det är genom olika källor som du får reda på saker. En källa kan vara skriftlig, muntlig eller materiell och ha olika medieformat såsom bilder, texter, ljud och film. Källkritik är en metod för att granska informationen från olika källor (Skolverket, Guide för källkritik). Källkritik tränar kritiskt tänkande och förmågan att dra egna slutsatser och motivera dessa (Statens medieråd, 2014, Expert på medier).
n. ta et ng
46
Källkritik är en metod för att värdera om information är trovärdig, sannolik och verklighetsförankrad. Det är även ett tillvägagångssätt för att i möjligaste mån skilja sant från falskt samt hitta ursprunget till informationen när den väl är spridd. IIS, Vad är källkritik?
Barnen i förskolan kan arbeta med källkritik på många olika sätt om vi som medutforskande pedagoger skapar möjligheter för det. Att arbeta med källkritik och kritiskt tänkande i förskolan innebär för mig att arbeta med exempelvis digitalt berättande genom bild, foto, skapande verksamhet med virtuella och digitala färger, bildmanipulation samt film. Det innebär också att arbeta med inflytande, delaktighet, demokrati och yttrandefrihet med hjälp av olika språk. Barnen kan exempelvis få uppleva och undersöka bildmanipulation för att förstå att det vi tar del av i omvärlden kan vara förändrat på liknande sätt som vi förändrar något just nu. Källkritik tillsammans med barnet och barngruppen kan också vara att reflektera kring vilka frågor vi ställer till varandra. Är det en öppen fråga såsom exempelvis en fråga som inleds med ”vad ser du” och ”hur tror du …” som kan uppmuntra till reflektion och berättande? Eller är det en sluten fråga som inleds med exempelvis ”kan du” eller ”tycker du” som kan sluta barnets berättande? Källkritik med barngruppen kan handla om från vem, när och var barnet fick informationen. Ställer vi en öppen fråga till barnet visar vi inte enbart att vi är nyfikna, närvarande och ser barnets tankar som viktiga. Vi skapar också möjligheter för att barnet själv ska kunna reflektera kring de frågeställningar som är kopplade till ett berättande eller information barnet tar del av. När vi tillsammans med barnet och barngruppen tar ett foto eller filmar en process och ser en del av helheten – är det då den enda sanningen och i så fall utifrån vem? Finns det ett perspektiv eller flera olika? Hur kan vi tillsammans ta vara på att det finns just olika perspektiv i vår omvärld och skapa nya infallsvinklar? 5 Kritiskt tänkande
47
BOKEN VÄNDER SIG till yrkesverksamma som möter barn i förskola och pedagogisk omsorg. ISABELLE KRISTENSEN är leg. förskollärare, IKT-pedagog och föreläsare. Hon arbetar som skolledare i Kungsbacka kommun och har tidigare arbetat som projektledare kring lärmiljö och digital kompetens i förskolan. Isabelle Kristensen har skapat facebookgruppen Digitalisering i förskolan.
ISBN 978-91-7741-089-8
9
789177 410898
DIGITAL KOMPETENS i förskolan
FÖRSKOLAN HAR ETT ansvar att hjälpa barnen att förstå sin omvärld och denna bok ökar förståelsen för vad digital kompetens kan innebära. Den ger också flera praktiska verktyg som visar hur förskolan kan förverkliga sitt uppdrag. När barnen skapar eget innehåll i olika medier, till exempel bilder, film och manipulerade foton, och när de dokumenterar sitt eget lärande ger vi förutsättningar för barnen att utveckla digital kompetens. Att tillsammans med barnen arbeta med medie- och informationskunnighet (MIK) ökar barnens möjligheter att hitta, analysera och kritiskt värdera information.
Isabelle Kristensen
HUR SKAPAR VI möjligheter för digital kompetens och kritiskt tänkande i förskolan? Om vi lyssnar på barnen och arbetar med medveten undervisning i mötet med digitala och analoga material kan barnen med fantasi och kreativitet ges möjlighet att utveckla digital kompetens, menar författaren till den här boken.
Isabelle Kristensen
I FÖRSKOLAN Barns rätt att förstå sin omvärld