Annelie Drewsen & Katarina Lycken Rüter
RAOUL WALLENBERG Ett liv
Vilja förlag info@viljaforlag.se www.viljaforlag.se
TL
T
N E
X
.
.
I VÅ
Lättlästnivå: XL Lix: 32
L ÄT
Titel: Raoul Wallenberg – ett liv Författare: Annelie Drewsen och Katarina Lycken Rüter Omslag och layout: Eva Andreasson © 2019 Annelie Drewsen och Katarina Lycken Rüter och Vilja förlag Första upplagan 2019 ÄS
LARG
ISBN 978-91-7723-772-3 På vår hemsida finns arbetsmaterial till boken. Det är kostnadsfritt att ladda ner, utan kod eller inlogg. Bildkällor: omslag: Armémuseum, s. 5: Fredrik Sandberg/TT, s. 6: Armémuseum, s. 7: Svenska Dagbladets arkiv, s. 9: Armémuseum, s. 11: Stockholmskällan, s. 12: Raoul Wallenberg Academy, s. 14: Armémuseum, s. 15: Public domain/Wikimedia Commons, s. 16: WLDiffusion/CC BY-SA 4.0 (creativecommons.org/licenses/ by-sa/4.0) via Wikimedia Commons, s. 17: Armémuseum, s. 18: Annelie Drewsen, s. 20: Alexander Kircher/Public domain/Wikipedia Commons, s. 21: Armémuseum, s. 22: Annelie Drewsen, s. 23: Weimer Pursell, silkscreen print by Neely Printing Co., Chicago/Public domain/Wikimedia Commons, s. 24: Lewis Hine, edited by Durova/Public domain/Wikimedia Commons, s. 25: (till vänster) Bundesarchiv, Bild 183-H1216-0500-002/CC-BY-SA 3.0 (creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0) via Wikimedia Commons, s. 25 (mitten): Public domain/Wikimedia Commons, s. 25 (till höger): Public domain/Wikimedia Commons, s. 27 (till vänster): Svenska Dagbladets arkiv, s. 27 (till höger): Raoul Wallenberg/Annelie Drewsen, s. 28: Bildarchiv Pisarek/ akg-images/TT, s. 30: Raoul Wallenberg Academy, s. 32: Andreas Praefcke/HumpisQuartier/Public domain/Wikimedia Commons, s. 33: Bundesarchiv, Bild 183-R06836/ CC-BY-SA 3.0 (creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0) via Wikimedia Commons, s. 36: Pressens Bild/TT, s. 38 Svenska Dagbladets arkiv, s. 40: Okänd fotograf/Public domain/Wikimedia Commons, s. 43 Armémuseum, s. 46 akg-images/TT, s. 47: Armémuseum, s. 48: Armémuseum, s. 49: Franklin D. Roosevelt Presidential Library, s. 51 (överst): TT, s. 51 (nederst): Bundesarchiv, Bild 101I-680-8285A-26/Faupel/CCBY-SA 3.0 (creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0) via Wikimedia Commons, s. 52: Stockholmskällan, s. 54: Agentur Voller Ernst/DPA/TT, s. 56: Svenska Dagbladets arkiv, s. 57: Annelie Drewsen, s. 58: Armémuseum, s. 59: Henrik Montgomery/TT
Raoul Wallenberg Ett liv Annelie Drewsen & Katarina Lycken RĂźter
Innehåll Förord.......................................................................... 4 En älskad baby utan pappa........................................ 6 Mamma Maj och lill-Raoul....................................... 8 Skolgång och resor...................................................14 Farfar Gustafs planer................................................18 Student i Amerika....................................................20 Praktik i Sydafrika och Palestina............................25 En svår tid..................................................................30 I krigets skugga.........................................................35 Ett möte i en hiss och ett farligt uppdrag..............39 Till Budapest via Berlin...........................................42 Skyddspass och skyddshus......................................45 Livsfara.......................................................................49 Farväl i en ljusblå bil................................................53 Försvunnen men inte glömd...................................55
Efterord......................................................................58 Vill du veta mer?.......................................................60 Viktiga ürtal i Raouls liv..........................................61 Källor..........................................................................62 Register......................................................................63
Förord Det står en portfölj på en bänk i Stockholm. Den är brun och har bokstäverna ”RW” på locket. Portföljen är gjord av brons och är en del av ett konstverk. Portföljen är ett av många minnesmärken som finns för att påminna om Raoul Wallenberg. Han räddade livet på tusentals människor i slutet av andra världskriget. Under några månader levde han i den ungerska huvudstaden Budapest. Där arbetade han ihop med andra för att rädda judar. Det krävde mod och hårt arbete. I sin portfölj hade han pengar och viktiga papper som kunde användas för att rädda liv. Portföljen blev en symbol för hopp. Raoul Wallenberg riskerade sitt eget liv för att hjälpa andra människor. Till slut dog han någonstans på en okänd plats, kanske i ett fängelse. Ingen vet säkert. Judar är ett folk som från början kom från Mellanöstern. Många judar har judendomen som religion. Symbol är ett tecken eller en bild som betyder något.
4
Portföljen av brons och bänken av svart sten är ett konstverk som Ulla och Gustav Kraitz gjort. Det står utanför Utrikesdepartementet i Stockholm. Likadana portföljer finns på Lidingö, i Lund, Budapest och New York.
Portföljerna påminner om att Raoul Wallenberg är borta. Men de påminner också om att han gjorde skillnad. I den här boken möter du Raoul från födelsen i Stockholm, till den dag han försvann i Budapest. Hans liv kan inspirera och uppmuntra alla att göra skillnad. Världen behöver människor som vågar kämpa för andra, precis som Raoul Wallenberg. 5
En älskad baby utan pappa Den 4 augusti 1912 föddes en liten pojke på Lidingö utanför Stockholm. Han fick namnet Raoul Gustaf Wallenberg. Pojkens mamma hette Maj. Hon hade tagit studenten, vilket var ovanligt för kvinnor på
Raouls mamma Maj.
den tiden. Pojkens pappa hette Raoul Oscar. Han var duktig på att måla och hade studerat till sjöofficer. Han tillhörde familjen Wallenberg, som är rik och känd i Sverige.
Raoul Oscar blir sjuk Maj och Raoul Oscar hade gift sig i september 1911. De var lyckliga och Maj blev snart gravid. Men under hösten fick Raoul Oscar ont i magen. Han gick till läkare och fick veta att han hade magcancer. 6
Under våren 1912 blev Raoul Oscar allt sjukare. Samtidigt växte barnet i Majs mage. De kallade barnet för Baby. – Jag blir så lycklig bara lilla Baby blir en snäll och god och enkel människa, sa Raoul Oscar. Den 10 maj 1912 dog Raoul Oscar.
Änka och nybliven mamma Maj var 21 år, änka och gravid. ”Hur ska det gå för vårt lilla barn?” skrev hon i ett brev. Hon tänkte ofta på hur lycklig hon hade varit. ”Å, den som kunde trolla fram en enda liten minut av det som är borta för alltid. Vad livet är märkligt. Ena stunden lycka och poesi. Nästa minut djup sorg och saknad”, skrev hon i ett annat brev. Mitt i sorgen flyttade hon in i föräldrarnas sommarhus på Lidingö. Hon köpte en säng och en barnvagn till barnet.
Raouls födelse annons i Svenska Dagbladet.
Den 4 augusti födde Maj en pojke som vägde 3,3 kg. Han fick heta Raoul, precis som sin pappa. 7
Mamma Maj och lill-Raoul Maj kallade sin bebis för lill-Raoul. Han var hennes glädje i sorgen efter Raoul Oscar.
Hjälp från släktingar Lill-Raoul växte upp med många människor omkring sig. Mamma Maj fick hjälp av sina föräldrar och släktingar. När Raoul var fyra månader blev hans morfar Per plötsligt sjuk i lunginflammation. Han dog efter några dagar. Det blev ännu en stor sorg för Maj. Men hon fick fortfarande mycket hjälp av sin mamma Sophie. Raouls farmor Annie och farfar Gustaf var också viktiga personer i hans liv, fastän de bodde i Japan. Där arbetade Gustaf som svensk diplomat. Farmor och farfar brukade skicka brev och presenter till Raoul.
Diplomat är en person som arbetar för sitt lands regering i ett annat land, ofta på en ambassad. Diplomater sköter relationerna mellan olika länder, vilket kallas diplomati.
8
Mamma Maj och Raoul.
9
Maj skrev ofta brev till dem. Hon skrev att Raoul växte, började prata och lekte med sina kusiner. Vid Raouls säng hängde ett foto av hans pappa Raoul Oscar. Varje morgon satte sig lill-Raoul upp i sängen, pekade på fotot och sa: – Pappa dä.
Blommor och lekar När Raoul blev lite större plockade han blommor till sin pappa och ställde i en vas framför fotot. Ibland grät Raoul för att han inte hade någon pappa. När Raoul fyllde två år blev det krig i Europa. Det var första världskriget.
Första världskriget Första världskriget började den 28 juli 1914 och tog slut den 11 november 1918. Under kriget dog 10 miljoner soldater och 7 miljoner vanliga människor. Miljontals människor skadades. Alla länder som deltog i kriget förlorade mycket. Efter kriget tvingades Tyskland dessutom att betala mycket pengar till andra länder, eftersom Tyskland hade haft störst ansvar för att kriget startade.
10
Sverige var neutralt och krigade inte. Men livet i Sverige påverkades ändå. Det var ransonering och ont om mat. När Raoul blev större tyckte han om att marschera som en soldat och bygga höga torn. Våren 1916 fick Raoul träffa sin farfar för första gången. Då kom Gustaf på besök från Japan. Varje morgon lekte han med Raoul.
Ransoneringskort från första världskriget.
Neutral är man om man inte väljer sida i en konflikt, till exempel ett krig. Ransonering betyder att regeringen har bestämt hur mycket man får köpa av något, till exempel smör eller kaffe. Under kriget var det ransonering på bland annat socker, bröd och kaffe i Sverige. Alla fick kuponger, som man lämnade i affären för att få köpa mat. När kupongerna var slut fick man inte köpa mer av den varan.
11