9789176997086

KARMAKALASET

JonnyHeyman

JonnyHeyman

Karma Kalaset

Om en resa idimma medtrasigkompass

©2024Jonny Heyman

Illustration:BOD

Korrekturläsning:Författaren

Ytterligaremedverkande:Demoner,enkorpoch naturväsen

Förlag:BoD –Books on Demand,Stockholm,Sverige

Tryck: BoD– BooksonDemand, Norderstedt, Tyskland

ISBN:978-91-7699-708-6

To serveothersisthe rent youpay foryourawating aparment in heaven.

Muhammad Ali/ CassiusClay

Attälska är mycket farligareänatt hata

Okänd Whar canI do to make youloveme? What canI do to make youcare?

EltonJohn(’Sorry’)

PR OL OG

Hanheter Oskaroch är tvåår, lite drygt.Det är tvåveckorkvaravjuni. Hansitteri baksätet ienVolkswagen1200. På vägtillsittförstasommarlov iHälsingland. Förflyttar sigsmidigt mellan bakresidorutorna ellerstårpågolvetmellan framstolarna föratt inte missanågon viktigt.

En envisastma somintevillintegevika. Storstadensluftska ersättas medden friskare norrut. Oskarmamma,Linn, 21 år,har huvudvärk. Känsloroch tankar som far, honärrastlös,avskyratt sittastillai bilen, inte somvanligt kunnasysselsätta sig ochfly in sysslor.

Önskar få lämnaifrån sigsin son, över sommaren, till friskluftsom barnläkaren rekommenderat, få alltsammansavklaratoch kommaiväghem igen.

Hemkommunensom ordnat medenfamiljför honomöversommaren.

Oskaräraktiv ochoerhört framåt ochfrågvis.Pojkens charmmen medliteför prematuraoch märkliga frågor

Sonenger Linn både glädje ochförvirring. Honhar ibland mycket svårtatt förstå hurpojkenkan uppfatta detaljer,allahansfrågor. Linn haroerhördakravpåsig självsom mamma ochhustru. Omgivningens förväntningarmåste uppfyllasmed berömgodkänt.Henneshuvud är fulltmed egna tankar somdriverpåstressenhon haft isig sedantidigatonåren

Oskarhar haft mångaperioderavhalsfluss,förkylning, snuva. Linnsarbetsgivare, på fabriken iSundbyberg, kräver attLinnminskar sinfrånvarooch ordnar alternativ tillsyntillsin son.

Honärden somstannat hemmamed Oskar.

Problemenmed sjukdomsom uppstodgenastefter första vaccineringen.

Pappa Jack stannarflera gånger ochnavigerar medhjälp av karta. Resanfrån Sundbyberg är lång.Familjengör tvåstopp medkaffe,choklad ochsmörgåsar Oskar, frågvisoch nyfiken, vill veta varför ochhur om detmesta.Tillfadern levererarpojkenett oändligt antalfrågorunder resan.

Ljudet från denluftkylda motorn är sövande. Somspädbarnbäddadeshan ner mångagångeri utrymmet bakombaksätetoch bakrutan.Han sovernär familjen når Enstabopåeftermiddagen

FruElsaBrodinmöter på husets trappa av metall.Fastigheten ligger invidenbred grusväg, gränsartillskogoch åkermark.Fasaden är kläddmed rödfärgadpanel och locklister.

Elsa är kläddi hellångvit ochblårandig sommarklänning. Håretäruppsatt med knut.Jacknoterar någonstramtöverhennesansikte,uppskattarhennesålder till 5055.

Slankoch kvicki rörelserna.Elsasvingar välkomnande, armen, mottrappanoch entrén.Huset är luftigt, rejäla ytor,tre plan medkällare.Luktarrentoch friskt. Ovanpå golvetsfuruvirke ligger limmade plastmattor. Köksluckorna skjutbara, iblå oljefärg medhandtag ilackatofärgat trä.

Linn ochJackdirigeras motträdgårdsmöblerna.I bilenvaknarOskar ochsättersig upp. Ansiktet ochhåret är svettigt på högersida. Linn uppfattaruppvaknandetoch hämtar honom.

Elsa springer mellan köketoch trädgårdsmöblerna, fyller matbordet.

-’Idag serveras stektöring ochfärskpotatis.’

Meddelar hon.

Elsa upptäckerOskar.Ställer sigmed båda händerna på höften ochriktarfrågan medsin Hälsingska:

-’Vars komden härlilla lin- totten fraanda?’.

Oskari knäetmed ansiktet motmammaströja.Enaning skrämd av henneskraftfulla röst

Oskarsom behärskatspråket sedanett årsålder undrar:

-’Skaviinteäta smörgås?’

-’Minman gick bort förtvå år sedan’

-’Nu borbarajag ochmin sonTordi huset’

Hastigt, föratt glädja ochlugna Oskarsom vridit in ansiktet motLinns bröst, levererar:

-’Oskarsnart fårenjämngammallekkamrat’

-’Lena ocksåfrånStockholm’

-’Även honska stanna över sommaren’.

Omgivningenandas sommaroch grönska. Iträdgårdenväxer björkar, gullvivor, fetknoppar ihalvskugganågon blåsippa.Stenaroch gråbergetgår idagen bakom huset. Motgrusvägen ochåkrar skymtarenstengärdesgård. Inte så mycket blommornoterar Linn.Riskenför nattfrostärnunästanobefintlig.

Påpassligt står tvåtrehjulingar, hinkar ochspadari en iordningställd sandlåda. Oskarsom håller imammashand, hanbörjarvakna ochbetraktar lite nyfiket alltsammans.Han sågskymten av någotintressantbakom huset, övertäcktaven grön tjockgummiduk. En gammal VolvoPV444. Ingetintresserar Oskarlikamycket sombilar ochmotorer,ljudet.

Hemmahar hanenrattoch en växelspaki enaänden på en plaststång ochsugkopp iden andra. Denfästerhan på marmorskivan vidfönstret, följer trafiken utanför fönstret,styrenbuss, en Saab 93 tvåtaktmed denfascinerandeblåaröken elleren Amazon, lika självklart ochnaturligt somfordonenpågatan utanförfönstret. En tvär ochfeldoseradkurva somdessutomlutar nedåt, skapar ofta incidenter vintertid. Oskarhar upphetsatiakttagit hurbussarinteklaratkurvanoch ränt upp på refugen. Knäckt stolpenvid övergångsstället.Spänningeni trafiken saknas inte vidfönstreti hans rumdär hemma.

Jack tariställetOskar ihandenoch visartrehjulingen, demonstrerar hurett litetflak kanlastasmed sand ochtippasmed en litenspak.

Tord harmålat en litengrävskopa röd, gjortennysitsavträ.Den är grön ochlite förbred, osymmetrisknoterar Oskar.

–’Nu fårduseupp så du inte gräver fram kineser, från andrasidan jordklotet, Oskar’

Förklararpappa Jack.

Hankliverupp ochtar någratag på måfå iden fuktigasanden, mångaintryck att sorteraoch värdera. Elsa ochLinntalar om detpraktiska kringpojken, kläder,hans säng

Tord kommer hemi sinvitaVolvo PV 544. Bilenhar en gulgenomskinligsåkallad gangsterkeps ovanförvindrutan.Parkerarutmed gatanoch kommer in genomden svarta grindenavmetall. Hälsar ochpresenterar sig. Tord är 18 år lugn ochtrygg. Mörk tjockkalufsoch snälla leende ögon imatchande färg.

Sällskapet sätter sigtillbords ochavnjuterfisken. Vintertidvoremörkret kompakt dennatid,nuövergår dagsljus,kväll.och natt nästan omärkligt. En aningfuktigluft lockar fram myggen.

Linn plockarutbenfria bitarurfiskryggen,läggerpåtvå småfärskapotatisar och häller på sås. Oskaräterefter lite tvekan

Linn hämtar Oskars sistaväska ibilen.Kläderpackasupp iett litetrum på övervåningen,charmig tapetmed röda rosoroch medbrutettak.Hon visarOskar toalettenoch lägger hans lillablå pyjamaspåkudden. Någotkramdjureller filt med bekant lukt harhan aldrig haft.

Oskarundrarhur -alla?

-Han själv, mamma ochpappa skafåplats iden lillakammaren.

Hankänneratt någotinteriktigt är somdet ska. Denvälbekantabrådskanär annorlunda nu.Mammasrostoch rörelser,villatt allt skagåsåfortare än vanligt, somomdet är bråttomatt läggasig.Den bekantasegabubblan runt mamma som inte gåratt ta sigigenom, skrämmer, honnusom ettstressatdjur, tjockare,svårare Härfinns inte heller någotbekantatt förankra sigi.

Linn ordnar snabbt medkläderoch toalettartiklarunder tystnad. Oskarstårvid trappanoch serpå, en känsla av ensamhet blixtrar förbi. Utlämnad.

Lukten av nykokt kaffe stiger upppåövervåningen, hontar medsig Oskarner

Från husets källarekommerElsamed blåbärs- ochhjortronsylt.

Burkarna emballeras varsamti en papperspåse ochöverlämnassom en gåva till Linn

Kringköksbordetmed vitPerstorpsskivafinns sexstolar, Oskarnår precis upptill mjölkenoch bullen. Härska hansitta till bords, ätafrukost,lunch ochmiddagi nästan tvåmånader.

Tord ochJacksom nära nogärjämngamla finner genast subtil sympatioch respekt förvarandra. Tord somarbetar vidbynssågverk frågar Oskaromhan vill följamed ochsenär storaträdblirtillplankor.

–’Vi skaåka ochräkna killingarnahos Persson’

-’Densista föddes islutetavmaj’

-’Då vardom över tjugo’

Förklararhan.

–’Klarar pojken hundar?’

Undrar Elsa.

–’Perssonshar en stor vitvallhund, ovanligt attdom är vita.’

–’Hanärsåsnäll,och vaktar om sina kära getter’

Oskar, lyssnaroch förstårsamtidigt somhan försöker bedöma ochkänna efter, förvirrad.

Härluktaringenting,bullensmakarnästaningenting,mjölkpaketetkännerhan inte igen

Iköket finns tvåstora fönster, inifrånett av dombetraktar Linn,avstannade, fingrar snurrarkoppens öra, kaffet, betraktarfrånvarande hurtvå koltrastar matar, lockar ochförsökerlärasin unge flyga.

KaffetdricksutanElsasom hastar runt utanför. Vinden tilltar, Elsa tarintvätt och bordsduken.Björklövenrasslar.Klockan harsnart passeratig fempåeftermiddagen

Resanhem måstestarta. Oskarser in ivardagsrummet,sovrummet invidköket, noterartoaletten undertrappantillövervåningen. Hantrevarruntoch vågarsig inte riktigtframöverallt.

Alla rumärstörreänhemma,trappan är spännande, specielltlockarkällaren, därifrån kommer kyla ochdoftavfuktigjord.

-’Husetäringet märkvärdigt’

MenarElsa, famnen full medplagg.

-’Minman byggde det ochjag tänkte bo härsålänge jagkan’

-’Vintertidärlitesvårare,dåsaknasenkarli huset’

Fortsätter.

-’Snöskottningäringet förkvinnor’

Jack tarpåskori hallen,hjälper Oskarknäppasinasandaler, somundrarmed barnetsfunderingar.

-’Varför inte pappa behöverspännen på sina skor’

Svaret uteblir, Taltrutet. Pojken ochhansfar kliver ut på husets storatrappa, ovanlignoterar båda två, smiddmetall. Tord betraktarden lillaVolkswagen, frågar om Jack vill ha hjälpatt få bort insekter från rutan.

–’Jagbrukarinteanvända spolarvätskani onödan,vattentrycket kommer från reservhjuletsdäck, fårman punktering finnsingen luft kvar’, visarhur principen fungerar

–’Domärtar sigframbra på vinternmen immiga rutori kyla ochvid regn annars är bilenok’.

Fortsätter.

-’Jagtrordet blir en VolvoPVSport,dubblaförgasare,85hästkrafter’

-’Harprecisfåttfastjobbsådet bordeviklara,mer bil, bättre värme’.

-’Dennya Amazonen är på tokför dyr, nästan femton tusen’

-’Nästaårkommerenenklare version, utan krom,två dörrar ochbaratre växlar, menbilligare’

Favoritska denheta, kompletterar Tord,likauppmärksampåVolvoskommande personbilar. Dombådaungamännenstårtysta någralånga sekunder,och letarefter samtalsämne. Lågmältoch trevande frågar Tord om Oskarvarit hemifrån förr.Jack flackarhastigt medblicken,levererar snabbt besked atthan är vanvid frammanade hemvårdare,iblandfår vi knappt medhonom hemfråndagis.

-’Hemvårdare?’

Undrar Tord.

-’Kommunal barnpassning ihemmet’ skulle mankunna säga’

Jack utvecklar.

-’Närungarna är försnoriga fördagis’

Ochfylleri,

-’Ja,Oskar är nästan alltid glad’

-’Hankommertrivasbra här’

-’Jagjobbaromdagarna,baramin flickvän Sivoch mamma Elsa är hemmaom dagarna’

Kvällaroch helger gervioss ut ochåker, till Perssons,badar ellerintillstan, men snartkommeri flicka ihansålder hit, då blir kanske dagarnaintelångsamma’. Tords fromma förhoppning. Intuitivt, somenlättplötsligt passerande kylig vind,enlätt rysninguppleverdeungamännenatt sommarveckornakommerhaenavgörande inverkan på pojkenstrygghetoch tillit.Något subtilt, somensorgletar sigupp i fadern menorden uteblir.

Linn blickarutfrånhuset ochkänneratt huvudvärkenärpåväg tillbaka, modersmjölkeni bröstenspänner.Hon vågarintetänka på Oskarlilla bror där hemma, ifarmors vård.Hon kanbarahoppasatt honfåtti honomlitemat,att han sover. Tarkassenmed sylten honfått, tarpåskoroch kappa, kliver ut på gården, förståratt männenväntarpåhennessignalför avfärd.

Elsa förståratt snartkommerenregnskuroch plockarintrehjulingen, hinkar,spadar ochgrävskopanunder takoch kommer fram till detlilla sällskapet vidbilen

-’VarärOskar’

Undrar Linn

-’Bakomhuset’

Tord pekaroch honropar på honom. Någravarvruntden gamlaVolvonpå baksidan harOskar gått föratt se om detgår attkomma in underden skyddande pressningen, in ochköra, sättasig vidratten. Hankännerigenbilen på detsneda strecket på kylaren,i fronten- en Volvo.

Då är detenlångblank spak mellan stolarna iframoch pedalersom kommer upp ur småhål igolvet, tryckerman nerenfråninsidan,synsmarkenpåutsidan,ett mycket märkligt ’fynd’ hanupptäckttidigare.

Dörrarnahar likadana låssom vanligadörrarhemma,enklack somska hakasini dörr stolpen. Klackenåkerinnär handtagettrycksner,mekanik somfascinerar.På pappasbil är låsetavenannan konstruktion svårareatt förstå,nycklarna är roliga, serutsom märket mitt iratten. Beslutar frågatantElsavarförhon hareninslagen bilbakom husetsenare.

Då mamma roparärOskar mitt uppe isittresonemangmed sigsjälv,tankarnablir ibland ocksåtillord,trots atthan är ensami leken.

HosfarmorHildurhar hanbyggt motorvägar mellan ringblommoroch vita liljor i hennes blomsterrabatt.Där rusaramerikanska bilarsom ChevroletCorvette, PontiacTransAm fram,att detärnamnetpåmodellernakommerOskar ihåg långt senare ilivet

Linn roparigenoch finner honomför ettavsked. OskarblirskräckslagendåJack förklararatt domska åka, utan honomoch hemtilllillebror.

-’Varför skajag stanna härensam’

Ensam? Oförberedd.Tårarna kommer rullande.Pappa tarupp sinpojke iknäet,

-’Du måstebli brai halsen,Oskar’

Förklararhan.

Doktornvet attdublirbra här.

-’Varför du attjag skavaraensam härmed tant Elsa?’

Jack torkar pojkenstårar.

Oskarser bedjande på mamma,numed hennes röda ögon,svartaögonlockavblöt mascara. Oskargråter. Mammavänderbort. Elsa försöker lyftapojkensom krånglar siglös.Springertillbaka, fram till pappa. Pappa isin skinnjacka,utanvärmen, blickensom flackar, så långtborta.Han sitter på hukframför pojken,ler så somhan inte brukar göra.

Förklarar.

-’Vi kommer snartoch hämtar dig’

-’Jaglovar’

-’Du fårjätteroligt här’

DetärsåmycketOskar inte förstår. Är hanutbytt? Jagska vara snäll, jättesnäll tänker han. Iultrarapidmen ändå obevekligklivermamma ochpappa in ibilen, startarden ochfar iväg ochdet torravälbekantamotorljudet från boxermotorn försvinner bort.

Hans blickärtom,den sylvassa vita smärtanintensiv, frågorna,känslorna sominte harord alltförmånga känslor. Somett mindre kompliceratmen omfattande elavbrott.

Oskarminns pappas lukt längeefter attdom åkt. Lillebrorärsåliten tänker han, bara sover. Vill dombarahahanslillabror? Undrar hanljudlöst, frågar inte,kämpar emot tårarna. Hanklararnättoch jämt atthålla panikenborta.Tord, flickvännenSiv ochOskar spelar Kinaschack hela denkvällen.Tordger Oskarendiffustrygghet, hanser atthan ofta lereller skrattar tyst,har snälla brunaögon.

Elsa kommer medpyjamas,hjälper till attfåpåden.Smörgås ochmjölk irummet medstickigastoppadestolar, soffa ochmörkt grönakuddar. Oskarbetraktar korsstygns tavlorna på väggarna,undrarhur detgår till attgörasånt, medkor,hus ochskog. Elsa skrattar ochförsökervisateknikenatt sättastygnen medsinakraftiga händer iluften. Hanärsåliten menändåstabilisin mjukavitapyjamas.

Kämpar emot osäkerhetenoch tröttheten.Siv hämtar Elsa Beskows, Hattstugan, läserför honom. Oskarsomnarmot hennes arm, ovetande,trygg,utmattad. Iden lillakammarenpåövervåningenväntarsängenpåhonom.Elsasover irummet bredvid. Tord ochSiv irummetinvid köket.

Hemresan

Jack är yngstav5 syskon,20årgammal. Hanhar bråttomhem.Utanför Bollnäs vräker regnet ner. Värmen ibilen räcker inte till ochrutorna blir immiga.Jack sänker farten rejält.Linnfryseroch värmer sina händer.Radialdäckengör det svårtatt hållakursenpåbilen.

Parethar bara utbytt ettfåtal ordhittillsunder resan, nu gerLinnuttryck för rädslan, regnet ochåskan.Ordentligablixtar ochbraki fjärran. Vindrutanmåste hela tidentorkasmed trasa, på insidan. Hastighetenärmaximalt40kmdåbilen träffasavblixten ochbakdelenpåbilen lättar från körbanan.Allthelaskermycket snabbt,nästanoverkligt.Linnskriker,börjargråta, -’Stanna’

-’Herregud’

Doften av brändasfalt, rostskydds massa, somupphettad tjära.

Paretinser attänglarnavarit framme,kör in på en fickaoch sitter tystai bilentill regnet ochovädret drar förbi, tacksamma infördessa andliganärvaro.Resan hem gårbra,vädretblirbättreoch Jack upplever attmotornmår braavden kvardröjande fuktigaluften.

Surt ochbistertser hansig omkring.

Dags igen ochett nytt iraden av alla andraförsök att växa uppmed martyrer ochnarcissister.

-’Den härgångenska jagfixa det’ Försöker hanfåframefter att fostervattnet spottats

ut.

Attratas ochväxasom en invasiv oönskadplantai en tidvis kaotisk trädgård.

Pojken som hörhemma överallt ochingenstans.

Gradvis lägger hansittegetkrypto,det om sig själv.

Allt fler av såren livet gett honom läkermen nya tillkommer också, somett pris för de erfarenten kräver .

Vemodet dröjersig kvarbakom humorn ihans egen ochför så mångaandra av världens mångaofattbara svek.