Helena Eriksson
Illustrationer: Katarina Vintrafors
Sweet dreams, Elina
Sweet dreams, Elina Utgiven av Idus förlag, Lerum, 2021 www.idusforlag.se | info@idusforlag.se © Text: Helena Eriksson | © Bild: Katarina Vintrafors Sättning: Anna Lolax, Idus förlag Första upplagan Tryckt i Tartu, 2021 ISBN: 978-91-7634-317-3
Helena Eriksson Bild: Katarina Vintrafors
Kapitel 1
Matchen – Kom igen nu! På bollen, Elina! – Skjut! Skjuuut! Ropen från publiken stegras, men det enda Elina hör är hjärtat som dunkar hårt i bröstet. Nu gäller det! Hon känner allas blickar på sig när hon glider upp med bollen på insidan. Då händer något underligt. När Elina ska slänga ut benet för att sätta målet känns kroppen som en disktrasa. Hon halkar till i farten och landar på rumpan. Och missar! Men från ingenstans kommer Sara springande. Hon får in en perfekt spark och plötsligt ändrar bollen riktning – rakt in i … – MÅÅÅL! Ljudet av glädjerop dånar runt planen, och
7
8
från sin plats på gräsmattan ser Elina hur lagkompisarna flyger fram till Sara. De hoppar upp och ner som poppande popcorn, och till slut ligger alla i en enda sprattlande hög på gräsplanen. Elina klappar händerna och försöker le åt Sara, men det blir mer en grimas. Med en konstig känsla i kroppen reser hon sig sakta och borstar av sig några grässtrån från shortsen. Sedan staplar hon förbi kaoset av armar och ben, och vidare bort mot omklädningsrummen. Efter matchen är det så högljutt i omklädnings rummet att papptaket skulle kunna lyfta. Alla springer kors och tvärs bland utslängda tränings väskor, svettiga handdukar och halvfulla dricksflaskor. – Vi vann över Motet! ropar Penny borta vid duscharna. Tänk, bästa laget och allt. – Men nu är Östvallen bäst! ropar Mira och gör segertecken med fingrarna. – Ja! ropar alla och börjar hoppa runt på sina ställen.
9
Eller nästan alla. På en av de slitna träbänkarna sitter Elina och dricker ur sin vattenflaska. Hon borde vara med och fira som de andra. Men får inte bort huvudvärken och den tomma klumpen i magen. Vad hände med henne egentligen där ute på planen? Hon brukar ju aldrig missa. – Varför är du ledsen? frågar Sara och sätter sig bredvid Elina på bänken. Vi vann ju! Vilket team vi är, du och jag! Hon puttar Elina lätt i sidan. Elina ler lite och flyttar sig en bit för att göra plats. – Vad bra att du fick in målet, säger Mira som plötsligt står framför dem. Du är dagens stjärna! Hon ler stort mot Sara. Sedan tittar hon snabbt på Elina innan hon springer ut. Elina reser sig upp utan ett ord. Det hettar i kinderna. – Och det ska bli så kul med fotbollsskolan i morgon! fortsätter Sara. Visst? – Jodå, svarar Elina snabbt och tar sin väska. Jag måste gå nu. Vi ses i morgon.
10
Ute på gården står pappa och pratar med Matti, deras tränare. – Bra kämpat! säger pappa och gör high five. Men Elina struntar i den, och går vidare mot bilen. – Äsch, bry dig inte om det där målet, säger han, lite för högt. Miras mamma vänder sig om. Pappa muttrar något till Matti, och strax efter knastrar det i gruset när han kommer småspringande efter henne. – Hur är det, gumman? Ni vann ju! Är du inte glad? – Jodå, suckar Elina och stirrar på bildörren. Men jag är trött, jag vill hem. I bilen pratar pappa på om matchen, som vanligt. Han älskar fotboll, och kan snacka taktik hur länge som helst. Men i dag orkar Elina inte lyssna på allt babbel. Hon kan inte bli kvitt det stora mörka molnet som parkerat i bröstet. Visst, de hade vunnit. Visst, hon hade hjälpt
11
Sara. Men det var hon som hade stått på det perfekta stället! Det skulle ha varit hennes mål! Inte Saras. Och så Mira då … Hennes min där i omklädningsrummet när hon pratade med Sara. När det inte var Elina som hade gjort målet … Hon vet att hon inte ska bry sig om Mira. Men Elina ser hennes blickar ibland. Både i skolan och på fotbollsplanen. Hur sur Mira kan bli när det går bra för Elina, eller hur glad hon blir när Elina misslyckas. Som i dag. Tydligen hör pappa sucken, för Elina skymtar hans höjda ögonbryn i backspegeln. Hon lägger hakan i handen och tittar ut genom sidorutan. Kanske mår hon bättre i kväll. Hon behöver nog bara vila lite. Så minns hon det Sara sa, att fotbollsskolan börjar i morgon. Elina och Sara har längtat i flera veckor, ända sedan skolavslutningen. Nu kommer de att få spela fotboll varje dag i en hel vecka. Bästa veckan på hela sommarlovet, enligt Elina. Det mörka molnet börjar nog skingra sig lite i alla fall.
12
Kapitel 2
Pirr i magen Solen skiner in genom persiennerna i sovrumsfönstret. Elina vaknade tidigt, det går inte att sova när kroppen känns full av myror. Hon känner sig ovanligt pigg. Det är bra, för i dag är det ju fotboll hela dagen. På väg till badrummet möter hon sin lillebror Anton. – Hej, busunge, säger hon och rufsar om hans ljusa hår. Nu får du vänta, jag måste på toa. Då springer Anton före och börjar dra ner pyjamasbyxorna. – Jag måste gå på toa, du får ta pottan. Elina knuffar undan honom och sätter sig snabbt. Anton skrynklar ihop ansiktet medan han tar fram den gröna pottan.
13
– Vi kan väl sjunga? säger Elina för att få honom på andra tankar. – Ja! säger Anton genast. Och så stämmer de upp till sång: – Där uppe på beeerget, finns ingen poliiis. Där kan man gå naaaken, och släppa en … – Fiiiis! ropar Anton så högt att Elina måste hålla för öronen. – Åh, herregud, säger mamma som kommer in i badrummet med fladdrande morgonrock. Vad bra att du är uppe, gumman. Det är frukost nu. När Elina hämtat borsten och en gummisnodd, går hon in till köket. På bordet har mamma ställt fram gröt och från vardagsrummet hörs rockmusik. – Kan du stänga av! ropar Elina och räcker mamma borsten. – Men det är ju bra! säger pappa. Han ställer sig i dörröppningen och låtsas spela gitarr. – Det spelades så mycket bättre musik förr. Anton ställer sig upp på stolen och gör som pappa, men med ansiktet i en vild grimas.
14
15
– Men åh! Det är inte bra, tjuter Elina. De är ju bara skrikiga gamla gubbar! – Ja, kan vi få börja dagen lite lugnare? suckar mamma och försöker få Anton att sätta sig ner. – Ni är så tråkiga, hör Elina pappa muttra. Strax efter tystnar äntligen musiken. – Du är så tråkig, Elina, härmar Anton. Elina suckar och börjar äta medan mamma gör en fläta av hennes hår. Men efter några tuggor växer gröten i munnen, trots att hon är jättehungrig. – Jag är mätt nu, säger hon och skjuter ifrån sig tallriken. – Men du har ju knappt ätit något, säger mamma. Du måste äta ordentligt så du orkar spela fotboll hela dagen. – Men jag kan inte äta mer, jag har ont i magen. – Du är nog lite spänd. Jag gör i ordning en smörgås att ta med. Elina dricker upp mjölken och går in till sitt rum för att ta på sig fotbollskläderna. Hon älskar känslan av det mjuka tyget mot
16
kroppen. Det gör att hon känner sig som en snabb gepard. – Jag vill också vara med, tjurar Anton och sätter sig på sängen. – Du får vänta tills du blivit lite större, säger Elina och krånglar på sig de långa fotbollsstrumporna. – Men jag kan göra en kullerbytta! Anton hoppar upp, och just som han böjer sig fram hörs en ljudlig prutt. Han faller fnissande ner i täcket, medan Elina helt kommer av sig och vrider sig av skratt nere på golvet.
17
Elinas största dröm är att bli en lika bra fotbollsspelare som Carolin Westman i Grönlöven. När det äntligen är fotbollskola, något som Elina och hennes bästis Sara har längtat efter hela sommaren, börjar Elina må dåligt och hon tvingas avbryta. Det visar sig att hon har diabetes. Elinas värld kastas omkull. Vad kommer andra att säga om henne nu? Kommer hon att kunna vara med på Saras pyjamasparty? Och framför allt: måste hon ge upp drömmen om att bli fotbollsproffs? Sweet dreams, Elina handlar om att inte ge upp sina drömmar, att acceptera det som inte går att ändra och om vikten av att göra val i livet. Vägen till ett mål kan se olika ut, men ingenting är omöjligt – bara du tror på dig själv och din egen förmåga.
www.idusforlag.se