NÄR SJÄLEN FÅR GRÖNSKA Eva Robild FOTO LINA K A R NA K IPPEL
ett urval av tidigare böcker av eva robild Första trädgården, 2005 Perenna rabatter, 2009 En lisa för själen, 2010 Växthus och uterum, 2013 Beskära träd och buskar, 2013 Perenner skapa med blommor, 2014 Odla i pallkrage, 2014 Odla ätbart på liten yta, 2015 Odla ekologiskt, 2016 tidigare böcker tillsammans med mette bohlin Stressa ner, 2006 Stressa ner: Tonårsboken, 2008 Matovanor, 2010 Örtte & huskurer, 2015
Bonnier Fakta www.bonnierfakta.se Copyright text © Eva Robild 2017 Copyright foto © Lina Karna Kippel 2017 Omslag och grafisk form Klas Kihlberg Redaktör Anna Sodini Repro JK Morris Production AB, Värnamo Tryck Livonia Print, Lettland 2017 isbn 978-91-7424-610-0
Innehåll FÖRORD / 6 FRÅN URKRAFT TILL FOLKSJUKDOM / 17 JORDENS UNDERVERK / 41 EN LÄKANDE MILJÖ / 57 TALA MED VÄXTER / 76 VÄXTHUS ELLER SJUKHUS / 105 DEN GRÖNA MATEN / 129 STILLHET I DET GRÖNA / 156 NATURENS ROLL I KRISER / 189 SLUTORD / 212 LÄSTIPS OCH KÄLLOR / 213
Förord s ä k e rt h a r du någon gång känt hur allting inom dig stillnar inför ett vackert natursceneri – en förtrollande glänta, en solnedgång bakom bergen eller ett brusande hav. Kanske har du följt ett frö från sådd till grodd och häpnat över hur något så litet kan vara så starkt och livskraftigt. I dessa stunder är det lätt att må bra, att känna sig glad och tacksam över att leva. Det finns vetenskapliga belägg för att naturen gör oss friska. Både den psykiska och den fysiska hälsan stärks hos personer som vistas i trädgård och natur. I naturen kan vi känna ro och hämta kraft i samband med sjukdom och stress. Promenader ger den stressade hjärnan livsnödvändig återhämtning. En halvtimme i skogen då och då gör skillnad. För oss som genom allemansrätten
6
/
när sjä len får grönsk a
har fri tillgång till naturen är denna gröna ”medicin” gratis. Parker, trädgårdar och kolonilotter kan precis som den vilda naturen stärka det friska och läka det sjuka. Människan har klättrat i träd under betydligt längre tid än hon har kört bil. Hon har vandrat över fält och genom skogar för att leta mat och skydd. På kvällarna har hon samlats med sina närmaste kring lägerelden för att äta och berätta historier. Hon har tagit sig igenom utmaningar, vilat och sovit när hon behövt. På det sättet har Homo sapiens överlevt i omkring 200 000 år. Det ekorrhjul av jobba-äta-förverkliga-sig-själv som många i västvärlden befinner sig i tar inte hänsyn till människans ursprungliga natur. Orsaken till att livet ser ut som det gör finns i oss själva eftersom människan har en inbyggd nyfikenhet och drivkraft att göra livet bekvämare och bättre. Hon vill inte tillbaka till stenåldern eller de umbäranden som följde med livet på savannen, utan anpassar sig lätt till moderniteter som kylskåp, soffa och tv. Parallellt med det vi ser som utveckling har människan slutat använda många av sina ursprungliga förmågor. Få vuxna klättrar längre i träd för att se vad som händer längre bort eller har tålamod att sitta på vakt eller gå långt i väntan på ett byte (mat). De flesta människor i
8
/
när sjä len får grönsk a
dagens samhälle är ekologiska analfabeter som inte kan läsa av tecken i naturen och förstå vad som händer där och kan inte heller känna samhörighet med växter och vilda djur. Vi förtränger behovet av vilostunder och istället för att utnyttja pauser för hjärnan fyller vi ut tiden med sånt som stjäl energi. När det uppstår dötid, till exempel när vi står i en kö, åker buss eller väntar på att telefonsupporten ska svara, ägnar vi oss åt strunt som mobilspel, tv-serier eller frustrerade uppdateringar i sociala medier. Maten äter vi ofta i farten – fast den ska vara nyttig, etiskt korrekt och instagram-snygg. En stor del av umgänget med familj och vänner har flyttat till nätet, där känslor av tillhörighet inte är lika starka som kring den traditionella mötesplatsen – den gemensamma måltiden. Förr kände vi samhörighet med dem i samma by men nu kan vi följa främmande människors liv i detalj var de än befinner sig i världen. Där är de så vackra och framgångsrika. Grannar, vänner och kändisar verkar ha allt, inklusive lycka, även om det är svårt att säga vad lycka är. Men precis lika lite som de vet allt om dig, vet du långtifrån allt om dem. Att jämföra sig med andra är normalt, men när vi umgås öga mot öga är det uppen-
förord
/
9
10
/
när sjä len får grönsk a
förord
/
11
bart att ingen är perfekt utan att svagheter är en del av vad det innebär att vara människa. På nätet syns sällan misstag, snedsteg, sorg och stress, sådant blottläggs först när skammen är så stor att den ”avslöjas”. I jämförelse kommer ens eget liv lätt till korta. Själv har jag haft turen att leva ett liv med en harmonisk uppväxt i en stor och brokig familj med några riktigt nära vänner, ett stimulerande arbete och en egen trädgård. Hav, skog och öppna fält finns på nära håll. Jag har fått kärlek, förlorat kärlek och bäst av allt – fått ge kärlek. Jag har sett mina tre barn växa upp till unga vuxna, något jag väldigt är tacksam över eftersom jag vid ett tillfälle trodde att jag skulle mista min äldste son. Jag har haft framgångar i jobbet och får ofta höra att jag är duktig och flitig, men det är ju yta! Jag har liksom andra förlorat anhöriga, varit sönderstressad, blivit utnyttjad och utfryst. Dock inte värre än att kärlek och medmänsklighet – tillsammans med långa naturpromenader, trädgårdsskötsel och en daglig dos yoga – gjort att jag kunnat omvandla svårigheter till erfarenheter som hjälper mig att känna mig hel. Toppar och dalar är en del av livet, det är naturligt att möta både med- och motgång. Stress, ångest, vack-
12
/
när sjä len får grönsk a
lande självkänsla eller svårigheter i arbetslivet väger lätt mot ögonblicket när du möter ett barns leende, när en liten sparv landar på bordet framför dig eller du skördar en solmogen tomat från egna plantor. Om balans kan liknas vid ett slags stiltje, så är det inget jag vill ha. Jag strävar hellre efter en jämn och vacker vågrörelse, en stilla vardag som lagom oregelbundet bjuder upp till storm eller fest. Det är i de där ytterlägena när jag mår strålande eller uselt som jag känner livet vibrera i mig. När jag behöver rensa tankarna, lugna ner mig eller få ny energi går jag ut. En stund i trädgården, en promenad längs med havet eller en runda i skogen ger mig just det jag behöver för stunden. När själen får grönska mår jag bra! Att återknyta till vårt ursprung i naturen ger en lång rad hälsoeffekter: starkare immunförsvar, friskare hjärta, minskad stress, lindring av ångest, depression och sömnproblem, mindre anspänning i muskler och mindre huvudvärk samt förbättrat långtidsminne. Dessutom blir vi nöjdare med livet, känner en ökad glädje och sinnesfrid, får lättare att reflektera och se din egen utsatthet med distans, kreativiteten ökar liksom förmågan till problemlösning. Regelbunden vistelse i naturen ökar vår livskvalitet och andlighet samt ger en känsla av frid och
förord
/
13
tillhörighet. Att odla blommor och grönsaker gör det lättare att förstå hur allt hänger ihop. Trädgårdsarbetet varierar efter årstid, det kan vara kreativt, spännande och överraskande, men lika gärna enformigt och skitigt. Oavsett vilket, är det sig likt från år till år. I trädgården blir det tydligt att det finns en början och ett slut på livet, och att det kan vara underbart där emellan. Det finns ingen undermedicin som botar alla sjukdomar eller får svåra upplevelser att försvinna i glömska, men om du behöver en ursäkt för att gå ut i naturen så är det denna: du mår alltid lite bättre efter en promenad i naturen. När François de Voltaire avslutar sin bok Candide med uppmaningen ”Låt oss odla vår trädgård” syftade han på att man ska dra lärdom av sitt lidande och nyttja sina erfarenheter. Jag menar att denna vår inre trädgård växer bäst utomhus! I den här boken vill jag öka förståelsen för vad naturen har att ge och komma med förslag på hur du kan använda natur och trädgård för att bli friskare och må bättre. Prova de praktiska tipsen – jag använder dem själv – men var medveten om att det är när vi upprepar saker som är bra för oss så länge att de blir en vana som de verkligen ger effekt. Det kan ta några gånger eller flera månader, så var tålmodig!
14
/
när sjä len får grönsk a
Om du tar pauser och vistas i naturen kommer du att märka skillnad. I bästa fall hittar du meningen med livet.
förord
/
15
ÅTERHÄMTNING Reflektera över vad ordet åter hämtning betyder för dig. Hinner du vänta in dina tankar? Känn efter på vilka ställen i kroppen du kan känna din puls. Framåtrörelse kräver hållplatser. Unna dig en andhämtningspaus.
fr ån urkr aft till folksjukdom
/
35
36
/
när sjä len får grönsk a
vid marmorstenen. De sju versalerna i guld blänker mot mig i solen, men du är inte där. Jag som hade så många frågor kvar, du som alltid hade något att säga, även om det var obekvämt ibland. Vill känna dina armar om mig, dricka kaffe med dig, irriteras av dig, försonas eller bara sitta och småprata på det där sättet som var du och jag. Men stenen vägrar svara. Sak naden växer men gravstenen bara tiger. Så jag tar det svarta hålet i bröstet till stigen mellan träden, följer den uppför berget och låter tankarna virvla i fjolårslöven. Känner hur de lättar, lyfter mot himlen. Det är här du finns nu. Tar upp tråden i samtalet som om hjärtslagen aldrig upphört. En svag bris smeker kinden och lösgör den hårda knuten i magen. Det är så du låter nu. En ordlös röst fylld av kär lek och tröst, en vårvind med doft av ramslök och lagom kloka svar.
pl anter ar någr a penséer
88
/
när sjä len får grönsk a
Naturen som helhet Naturfolk har i alla tider kommunicerat med naturen, inte bara med träd och blommor utan också med berg, stenar och djur. Denna förmåga har högaktats och varit viktig för samhället. Indianska schamaner, samiska nåjder, afrikanska hövdingar och medicinmän i olika kulturer har denna typ av förmågor och de är mycket värdefulla för gruppen. De flesta religioner har skapelseberättelser som relaterar till naturen. I de nordiska skapelsemyterna skapas de första människorna ur träd och får deras namn: Ask och Embla (alm). Hos asagudarna växte det heliga trädet Yggdrasil som bredde ut sina grenar över hela världen. Hinduerna har ett heligt träd, bodhi. De gamla egyp tierna helgade sykomoren som överlever frisk och grön i öknen, i Indien symboliserar banyanträdet evigt liv och de gamla grekerna utsåg kvinnliga nymfer med blommor i håret, dryader, till trädens skyddsandar. I Japan bör man akta sig för att skada träd eftersom det kan bo kodama där, ett mytologiskt väsen som skyddar trädet och bringar olycka över den som fäller det. Samernas gudar bor på heliga platser som kallas seiten, ofta förknippade
ta l a m e d vä x t e r
/
89
98
/
när sjä len får grönsk a
Oavsett om vi blickar utåt i universum eller inåt i materiens allra minsta beståndsdelar är det knappast förnuftigt att vara tvärsäker på någonting, inte heller vad gäller kommunikation mellan olika levande varelser.
Nyttan av att tala med träd Om du känner ett motstånd mot att börja tala med träd är det inte konstigt eftersom sådant som inte går att bevisa i vårt rationella och vetenskapliga samhälle tas emot med stor skepsis. Men om man vänder på tänket och säger att allt som inte går att motbevisa skulle kunna vara sant, då hamnar trädkommunikation i ett annat läge. Kan vi vara säkra på att de personer som talar med träd inte säger sanningen? Och hur är det med troende, är deras kommunikation med Gud uppdiktad eller sann? Allting kanske inte måste gå att bevisa, kanske är det till och med så att det är det oförklarliga som är meningen med vår närvaro på jorden? Men visst är det spännande att vetenskapen närmar sig gåtan om växternas inre liv. Och att vi vet att livet känns mer meningsfullt för den som ofta visas i naturen.
ta l a m e d vä x t e r
/
99
Här stimuleras helt andra sinnen än de du vanligtvis upplever i vardagen, till exempel det som kallas fjärr sinnen, att se och lyssna på långt avstånd för att försäkra dig om att miljön är trygg. Du rör dig på ett annat sätt i naturen än på asfalt, din hud vidrörs av vind och regn och dofterna är annorlunda jämfört med inomhus eller i stan. Naturens ljud både lugnar och väcker fascination. Viktigast av allt – din riktade koncentration får vila. Sammantaget ger alla dessa sinnesstimulanser känslan av att din inre och yttre värld hänger ihop. Det behöver inte vara mer komplicerat än att du inser att du är en del av det mysterium som gör att vi alla är här. I naturen får en myra vara en myra och en björk vara en björk utan att någon funderar över att de borde vara någonting mer, bättre eller något annat. Kanske behöver du inte räcka till för så mycket, kanske räcker det att du finns till? I naturen finns det ingen som mäter ditt värde, inför träden och stenarna finns du bara. Du består av samma beståndsdelar som allt annat och ändå finns det bara en av dig. Precis som dina fingrar påminner om alla andra människors fingrar men ändå har ett eget fingeravtryck är din själ på samma gång lik och unik. Om denna känsla gör att ditt liv får en
100
/
när sjä len får grönsk a
mening, och du kan känna mening och gemenskap, har naturen uppfyllt ett grundläggande behov som stärker din självkänsla och hälsa. Det behöver inte vara svårt att närma sig naturen på samma sätt som naturfolken. Det räcker att vika av från stigen, sätta sig på en sten eller vid ett träd och sitta kvar där. För att kunna kommunicera med naturen gäller det att sluta tänka så mycket på att du gör just det och att sitta kvar så länge att tankarna på det vardagliga slutar intressera hjärnan. Då, när ditt inre stillnar och dina sinnen är vidöppna, det är då det händer: Kontakt!
ta l a m e d vä x t e r
/
101