Votes for Women 1911 Bertha Margaret Boyé I samband med rösträttskampanjen i Kalifornien 1911 höll San Francisco College Equal Suffrage League en affischtävling för att utse den bästa illustrationen till stöd för kvinnors rösträtt. Konstnären Bertha Margaret Boyé vann med postern ”Votes for Women” som avbildar en kvinna framför Golden Gate-sundet, med solen som en gloria runt huvudet. Illustrationen, som återspeglar Kaliforniens Arts and Crafts-stil, blev en av de mest populära affischerna under den amerikanska suffragettrörelsen och reproducerades också bland annat som vykort och flyers. Efter en intensiv och lyckad kampanj blev Kalifornien den 10 oktober 1911 den sjätte av USA:s delstater där kvinnor fick rätt att rösta.
Heraus mit dem Frauenwahlrecht 1914 Karl Maria Stadler Den tyska postern för kvinnodagen den 8 mars 1914 kräver rösträtt för kvinnor. Affischen formgavs av Karl Maria Stadler, Münchenbaserad grafisk formgivare och konstnär. Rubriken lyder ”Framåt med den kvinnliga rösträtten” och affischen uppmanar kvinnor och flickor att delta i den nionde offentliga kvinnoförsamlingen söndagen den 8 mars 1914. I november 1918 lagstadgades i Tyskland allmän och lika rösträtt för kvinnor och män. Den internationella kvinnodagen instiftades 1910 på initiativ av den tyska kommunisten och kvinnorättskämpen Clara Zetkin. Med start 1911 skulle man varje år fira en kvinnodag under parollen: Rösträtt för kvinnor skall ena vår styrka i kampen för socialism. Vilken dag den firades varierade till en början, tills man enades om den 8 mars. I Sverige firas högtidsdagen sedan 1912.
Halva himlen är vår 1976 Cecilia Löfström Sommaren 1976 deltog konstnären Cecilia Löfström i ett kvinnoläger på Femø i Danmark. Temat för veckan var sång, dans, musik och teater. Hon kom hem fylld av kraft, energi och glädje över att vara kvinna. Detta ville hon dela med sig av till alla kvinnor och gjorde då affischen ”Halva himlen är vår” och ett antal vykort på samma tema. Dessa såldes sedan på dåtidens bokkaféer runt om i Sverige.
Sisters! Question every aspect of our lives 1977 See Red Women’s Workshop Det feministiska kollektivet See Red Women’s Workshop grundades 1974 av tre före detta konststudenter som ville använda sina visuella färdigheter för att bekämpa den tidens negativa kvinnobilder och för att främja kvinnors egenmakt. Det mest omedelbara och billigaste sättet att få fram budskapen på den tiden var att producera screentryckta affischer. Att arbeta kollektivt var centralt hos See Red, liksom att dela kompetens och kunskap. Under de 16 år som verkstaden var aktiv ingick totalt över 45 kvinnor i gruppen. Affischerna som producerades utforskade kvinnors personliga erfarenheter och tog upp allt från hushållsarbete, barnomsorg och sexualitet till sexism och rasism, samt kvinnors roll i kampen för förändring. Med postern ”Sisters! Question every aspect of our lives” ville See Red Women’s Workshop visa hur media och staten, relationer i hemmet och sexuella relationer kontrollerar kvinnor genom att ställa oss mot varandra och splittra oss. Genom att fokusera på den vardagssexism som objektifierar och kontrollerar kvinnor, syftade affischen till att uppmuntra kvinnor att utmana känslor av otillräcklighet och maktlöshet och ta tillbaka kontrollen. © See Red Women’s Workshop
MXS_Feminist_POSTERS_1–40_SKARP_NY_17_jan.indd 21
2022-01-20 12:19
Do women have to be naked to get into the Met. Museum? 1989 Guerrilla Girls Guerrilla Girls är en anonym grupp feministiska konstnärer engagerade i att bekämpa sexism och rasism inom konstvärlden. Gruppen bildades 1985 i New York och är fortfarande aktiva. Medlemmarna bär masker för att lägga fokus på frågorna de vill lyfta, istället för personerna. De använde sig tidigt av ett visuellt reklamspråk och tryckte upp affischer för att förmedla sina budskap på ett snabbt och lättillgängligt sätt. De klistrade upp sina första posters på Sohos gator mitt i natten. Affischen ”Do women have to be naked to get into the Met. Museum?” är baserad på oljemålningen Den stora odalisken (La Grande Odalisque), målad av den franske nyklassicistiske konstnären Jean-Auguste-Dominique Ingres 1814. Guerrilla Girls skapade postern efter att de genomfört så kallade ”weenie counts” på olika konstinstitutioner, vilket helt enkelt innebar att de räknade antalet kvinnor och män. Statistiken från Metropolitan Museum of Art i New York 1989 visade alltså att färre än 5 procent av de representerade konstnärerna på avdelningen för modern konst var kvinnor, medan de nakna motiven till 85 procent föreställde kvinnor. Copyright © Guerrilla Girls, courtesy guerrillagirls.com
MXS_Feminist_POSTERS_1–40_SKARP_NY_17_jan.indd 23
2022-01-20 12:20
Isprinsessa 2013 Liv Strömquist Liv Strömquists sommarprat om mens 2013 satte igång en våg av mensaktivism och menskonst i Sverige. 2014 anordnades utställningen Period Pieces i Göteborg och SVT-programmet Kobra sände ett avsnitt med menstema. Samma år släppte Liv Strömquist sitt tecknade seriealbum Kunskapens frukt, en bok om vaginan och menstruationens historia, där illustrationen ”Isprinsessa” ingick. Sedermera gjordes det ett grafiskt blad av bilden, och den har varit med på flertalet utställningar. Som poster satt den uppe på Slussens tunnelbanestation i Stockholm 2017 då den ingick i utställningen The Night Garden. Isprinsessan provocerade många resenärer med sin röda fläck på trosorna. Utställningen väckte internationell uppmärksamhet och blev föremål för protester, skadegörelse och politisk debatt. Till SVT kommenterade konstnären själv: ”Det är ju konstigt att det upplevs som så otroligt provokativt att se det, för det är ju någonting som vi ser hela tiden. Jag har lite svårt att förstå det faktiskt.”
FOR ALL WOMANKIND
Femme Fists 2016 Deva Pardue/For All Womankind Projektet For All Womankind grundades 2016 av New York-baserade designern Deva Pardue. Inspirerad av resultatet i 2016 års presidentval, då Donald Trump kom till makten, och övertygelsen att frågor om kön, etnicitet och ras inte kan skiljas åt, designade Deva Pardue en serie affischer för att samla in pengar till kvinnorättsorganisationer. Dagen efter att Donald Trump svurits in som USA:s president anordnades en demonstration i Washington. Women’s March on Washington arrangerades från gräsrotsnivå för att skicka ett meddelande till den nya politiska administrationen och till resten av världen att kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter. Demonstrationen, som hölls den 21 januari 2017, ledde till hundratals systerdemonstrationer världen över. Över en helg i januari 2017 blev postern ”Femme Fists” känd när den användes under Women’s March. Den spreds i sociala medier och For All Womankind-affischer bars i demonstrationer över hela världen.
We should all be feminists 2017 Lola Beltrán Madridbaserade konstnären Lola Beltrán gjorde ursprungligen denna feministiska superhjälte som omslag till TENTACIONES, en månadstidskrift från den spanska tidningen El País. Numret från 2017 handlade om feminism och Wonder Womans comeback på bioduken samma år. Trycket som Wonder Woman har på sin t-shirt på postern hade året innan använts av modehuset Dior och är hämtat från titeln på den nigerianska författaren Chimamanda Ngozi Adichies uppmärksammade bok, We should all be feminists. Den amerikanska seriefiguren Wonder Womans ståndpunkter och egenskaper återspeglar hennes skapare, William Moulton Marston, som var en stark anhängare av feministiska ideal och kvinnlig egenmakt. Superhjältens första framträdande skedde i tidningen All Star Comics 1941 och hon har sedan dess uppmuntrat kvinnor att stå upp för sig själva samt lära sig kämpa och vara starka så att de inte behöver vara rädda för eller beroende av män.
Siw 2019 Frida Krafft Illustratören, fotografen och grafiska formgivaren Frida Krafft kallar kvinnan på sin poster för Siw, eftersom hon är en Strong Independent Woman som har tröttnat på patriarkatet. När Frida skapar varierar hon mellan olika tekniker och hon gillar att hämta inspiration från samhällsfrågor.
We All Can Do It! 2022 Elisabeth Marttala Den tidiga feminismen riktade in sig enbart på kön som maktordning, och hur det fick inflytande på kvinnors möjligheter och rättigheter. Men det är många aspekter som påverkar en människas möjligheter – könsidentitet och könsuttryck, ursprung och hudfärg, sexualitet och religion. När jämställdhet och jämlikhet slogs samman fick man begreppet ”intersektionalitet”. Det har sina rötter i antirasistisk feminism, en rörelse som startades av svarta kvinnor i USA. De ansåg att de exkluderades från både kvinnorättsrörelsen, där vita kvinnor stod i centrum, och från medborgarrättsrörelsen, som fokuserade på svarta män. Motivet på denna affisch, en uppdaterad version av den klassiska affischen ”We Can Do It!” från andra världskriget, har under de senaste åren förekommit i en rad varianter. Detta är den senaste tolkningen, gjord av illustratören Elisabeth Marttala.