Filmbilar Från Smultronstället till Vägens djävlar
Sten Berglind
B O K F Ö R L A G E T M A X S T RÖM
James Dean in that Mercury ’49 Junior Johnson runnin through the woods of Caroline Even Burt Reynolds in that black Trans Am All gonna meet down at the “Cadillac Ranch” Bruce Springsteen, 1980
Filmb mbilar Från Smultronstället till Vägens djävlar
Sten Berglind
B OK FÖR LAG E T MAX S T RÖM
Innehåll
Inledning Follow that car
I väntan på den sista föreställningen. Sten Berglind utanför Grand i Västerås hösten 1980. Några år senare revs hela kvarteret.
6
Rebeller på väg Ung rebell, Vägens djävlar, Raggare!, Sista natten med gänget, Nu blåser vi snuten, The Fast and the Furious
10
Sirener och blåljus Fartfeber, Rattens djävlar, Den gula bilen, Bullitt, French Connection – Lagens våldsamma män, The Seven-Ups, The Driver, Gone in Sixty Seconds
32
På flykt Casablanca, Bonnie & Clyde, Duellen, Gudfadern, Det grymma landet
64
Horisonten nästa Johnny Dark – racerkungen, Smultronstället, Fortare än döden, Jakten mot nollpunkten, Thelma & Louise
80
Gasen i botten Sensationernas män, Full speed, Rattens mästare, Red Line 7000, Grand Prix, Winning – segraren, Le Mans, Racerbanans hjälte
98
Cars and stars Nattens ljus, Ung man med gitarr, Goldfinger, Fireball 500 – desperados på racerbanan, Batman, The Blues Brothers, Mitt i plåten!, Christine
128
Register
158
Follow That Car
D 6
Succé i Västerås och i hela världen – ”Hon dansade en sommar” med Ulla Jacobsson och Folke Sundquist. Janne och Arne utanför Grand i Västerås. Året är 1959, stuket helt rätt och filmen ”De nakna och de döda” efter Norman Mailers roman.
et fanns fem gamla biografer i 50-talets Västerås – Röda Kvarn, Odéon, Saga, Skandia och Grand – och jag har minnen från alla. Röda Kvarn låg i hörnet av Stora Gatan och Sturegatan. Ingen premiärbio att tala om, raka motsatsen om sanningen ska fram, men historisk på det sättet att det var där jag såg min första barnförbjudna. Filmen hette ”Mina sex fångar” och kom 1952. Tolv år gammal var jag fullt beredd på att dö av skräck. Ingenting hände. Men känslan har jag kvar – den där krypande, fruktansvärda känslan av att precis vad som helst skulle kunna inträffa och att jag satt som fjättrad på första parkett och skulle få se det med mina egna ögon, vare sig jag ville eller inte. I skuggan av Asea och med adress Stora Gatan 10 låg Odéon – en bio som senare brann upp under inte helt klara omständigheter. Där grät jag tre kvällar i rad till ”Hon dansade en sommar” med Ulla Jacobsson. Hon dog i en motorcykelolycka. Jag tyckte det var fruktansvärt. Ensam i min sorg gick jag hem längs fabriksväggarna på Pilgatan. Det var 1953 och precis som i fallet ”Mina sex fångar” var jag alldeles för liten. Det hindrade inte att jag samma år smet in på ”Fartfeber”. Filmen gick för utsålda hus på Saga och handlade om ett gäng uppkäftiga ligister och billånare som stack upp ungefär som de ville på Stockholms gator. En stor svart Buick spelade en avgörande roll i ”Hon dansade en sommar”. Men den rattades av en gammal svavelosande präst långt ute på den svenska landsbygden. ”Fartfeber” var någonting annat – storstadsgator, skarpa tjejer med mål i mun och unga busfrön utan körkort som körde stulna bilar och jagades av poliser med sökarljus och sirener. Vad var Buicken mot det? Och vad var Helan och Halvan, alla de där flimriga förspelen med fyrkantiga Fordar som studsade fram som gräshoppor över bioduken och kördes av två lustiga figurer i plommonstop? Inte mycket. ”Fartfeber” var någonting nytt och verkligt, början på en våg av spännande filmer där bilar inte bara ingick i handlingen utan ibland var lika stora stjärnor som människorna som körde dem. ”Sista natten med gänget” var en typisk sådan film, ”Mitt i plåten!” en annan. Och vad
7
Röda Kvarn, Stora gatan 19
Odéon, Stora gatan 10
hade väl Steve McQueen varit i ”Bullitt”utan sin fantastiska Ford Mustang? Ibland behövdes ingen förare alls. Den ondskefulla Plymouthen i ”Christine” startade och körde sig själv. En biograf i utkanten av Västerås var Skandia. Adressen var Stora Gatan 56, en för mig annan och lite finare del av stan. Där, lite förvånande, hade ”Jailhouse Rock” med Elvis Presley premiär. Det var måndagen den 12 maj 1958 och också den gången trodde jag att jag skulle falla död ner, fastän då redan innan filmen ens hade börjat. Skälet var att tjejen som för tillfället betydde allt stod i foajén och inte verkade ha ögon för någonting annat än alla de nya bilderna av Elvis Presley som satt uppnålade på väggarna. Det var hårda bud, en premiär jag aldrig glömmer. Ändå – i en värld där bilar snabbt höll på att bli var mans egendom och för många också ett sätt att leva – var det en annan film som kom att betyda mer och det var ”Ung rebell” med James Dean. Filmen gick på Grand, den femte av min ungdoms biografer i Västerås. Året var 1956, salongen utsåld, stämningen på topp. Och så började det: rebel without a cause. cinemascope. warnercolor.
”Jailhouse Rock” med Elvis Presley gick upp på Skandia i Västerås. Som jag själv såg det i en lite finare del av stan.
Bokstäverna var höga som hus och texten så bred att den nästan försvann ut i sidogångarna. Vad gjorde det då att James Dean redan var död? Han kom ju där och det gjorde också hans bil – en svart Mercury -49. Tusen och åter tusen filmbilar har sedan dess följt i Mercuryns hjulspår och det är om några av dem som den här boken handlar. Också om människorna som körde dem förstås – eller tycktes köra dem. Dags att åka. På med bältet. Follow that car!
8
Saga, Stora gatan 18
Skandia, Stora gatan 56
Grand, Kopparbergsvägen 14
Stora gatan, en Ford France och Saga
Biominnen från Västerås – biljetter från tidigt 50-tal som öppnade dörren till en helt ny och ibland förbjuden värld.
9
Ung rebell (1955) Rebel Without a Cause
I 12
sitt nya hem med adress 1753 Angelo i Los Angeles skjuter Jim Stark upp garageporten för att åka till ännu en ny och för honom okänd skola. Bilen – en svart Mercury 1949. Det var på film, början på ”Ung rebell” med James Dean. I ett garage längre norrut i Kalifornien stod en annan bil – resterna av den silverfärgade Porsche 550 Spyder som den nya stjärnan just hade kört ihjäl sig med i korsningen av väg 466 och 41 vid Cholame. Det var på riktigt – verkligheten. ”Ung rebell” med James Dean som den frustrerade Jim Stark hade premiär på Aston Theatre i New York i oktober 1955, bara några dagar efter det att Dean hade förolyckats på väg till en racertävling i Salinas. Kulten som följde saknade motstycke. Hundratals fanklubbar startade praktiskt taget över natten och allt James Dean sa och gjorde i ”Ung Rebell” blev med ens livsviktigt och allt han hade på sig högsta mode bland Amerikas tonåringar. Det gällde inte minst den röda vindtygsjackan som idolen bar under det så kallade chickie run som blev filmens höjdpunkt och som kostade Jims antagonist Buzz livet. The chickie run var en duell på liv och död, två unga män i två stulna bilar i full fart rakt fram mot ett stup. Den som hoppar först är en kyckling. Jim hoppar först, Buzz inte alls. Instängd i sin bil störtar han mot en säker död mot klipporna nedanför. Jim kör en stulen Ford -46. Men det var inte den bilen som sedan kom att gälla, utan den svarta Mercuryn som han i början av filmen hämtar ut ur garaget på 1753 Angelo och som han sedan rattar genom hela ”Ung rebell”, i slutet av filmen med det nya stjärnskottet Natalie Wood bredvid sig i framsätet. Stående mitt i strålkastarskenet uppe på klippan är det hon som får äran att flagga i väg de två bilarna mot avgrunden. Hon hade tidigare varit Buzz flicka. Ensam i avgasröken och med gänget skingrat åker hon därifrån i Jim Starks svarta Mercury. I den karavan av bilar som på Deans dödsdag den 30 september brukar följa hans väg från Los Angeles till kraschplatsen utanför Cholame kan
Corey Allen och Natalie Wood vid James Deans svarta Mercury -49 i ”Ung rebell” 1955. ”Ung rebell” med James Dean hade svensk premiär den 19 mars 1956, mindre än ett halvår efter det att den nya stjärnan hade kört ihjäl sig i Kalifornien.
13
Nu blåser vi snuten (1977) Smokey and the Bandit
På vild flykt – ’The Bandit’ undan polisen och nygifta Carrie ’Frog’ undan en besviken brudgum.
Uppdraget som fick ’The Bandit’ upp ur hängmattan var att åka och hämta 400 lådor öl i Texarkana, Texas, och smuggla dem tillbaka till Atlanta, Georgia, på 28 timmar. Det skulle tur och retur bli en sträcka på cirka 1 300 miles förbi de samlade polisstyrkorna i fyra delstater, en till synes omöjlig uppgift också för en levande legend som Bo ’The Bandit’ Darville. Man fattar hur det gick. The Bandit spelades av Burt Reynolds och bilen han körde var en svart Special Edition Pontiac Trans Am 1977 med guldränder av samma sort som man förr kunde se på Ronnie Petersons jps Lotus. Flera identiska bilar användes, varav en totalförstördes i det berömda hoppet över en obefintlig bro, en annan i ett hopp över en häck. Men vad gjorde det? Pontiac jublade. Från 68 745 sålda bilar 1977 ökade man 1978 försäljningen till 93 341 och året därpå med lika många. Också Universial Pictures jublade. Näst efter ”Stars Wars” blev ”Smokey and The Bandit” den största kassapjäsen av alla 1977.
Här i Sverige döptes filmen till ”Nu blåser vi snuten”, en kanske inte helt så välfunnen titel. För att få med sig all öl tar ’The Bandit’ hjälp av sin gamle kompis Cledus ’Snowman’ Snow som råkar ha en långtradare, lagom stor för ändamålet. ’Snowman’ spelas av countrystjärnan Jerry Reed, som också står för större delen av musiken i filmen. Idén är att han ska köra sin tradare så det ryker samtidigt som ’The Bandit’ avleder polisen i sin svarta Trans Am. Det fungerar bra ända tills på vägen tillbaka då ’The Bandit’ gör misstaget att plocka upp en tjej som i full brudutstyrsel just har flytt från sitt eget bröllop. Det är Carrie ’Frog’, spelad av Sally Field. Problemet är att den försmådda brudgummen har en pappa som är sheriff i Texas och heter Buford T. Justice. Han spelas av komikern Jackie Gleason. Som en besatt jagar han ’The Bandit’ ända tillbaka till Atlanta. På vägen förlorar han både biltaket och vänster dörr, detaljer som han knappt märker i hastigheten. Det var Jackie Gleason lika mycket som Burt Reynolds som gjorde filmen till en så väldig publiksuccé. Gleason var ett tag aktuell som ’Popeye’ Doyle i ”The French Connection”, en roll som sedan gick till Gene Hackman. Om ödet så velat kunde det alltså ha blivit Jackie Gleason som fått jaga fram under broarna i Brooklyn i en av de bästa biljakterna någonsin.
Ingenting fick stå hindrande i vägen för den hetlevrade sheriffen Buford T. Justice i hans jakt på ’The Bandit’ och hans svarta Pontiac.
29
42
”Den gula bilen” bygger på en deckare av Folke Mellvig och hade biopremiär 1963. Bilen var en Mercedes-Benz 300 som fortfarande rullar i Sverige. Med livet som insats. Kerstin Björk (Ulla Strömstedt) räddas över på en polismotorcykel från en bil som hotar att explodera så fort den stannar.
Filmen regisserades av den drivne Arne Mattsson och i rollen som Mellvigs deckarhjälte kapten John Hillman kunde vi som vanligt se den alltid lika elegante Karl-Arne Holmsten. Som hans assistent Freddy återkom Nils Hallberg, sin vana trogen i rutig keps och med nerverna utanpå. Nils Hallberg och Arne Mattson hade tolv år tidigare mötts i världssuccén ”Hon dansade en sommar” med Ulla Jacobsson. Där, som bonddrängen Nisse, spelar Hallberg klarinett i sommarnatten och kastar skit på prästens svarta Buick. Nu handlar det om en gul Mercedes och ett gäng attentatsmän ute efter att mörda folkhjälten Hurkas, ministerpresident i ett land någonstans i södra Europa. Ett tidigare försök har precis misslyckats och polisen fruktar att attentatsmännen skall försöka igen nu när Hurkas kommer på statsbesök till Sverige. Alltihop utvecklas till en katt-och-råtta-lek mellan den gula bilen och Hillman som också han rattar en Mercedes, om än av en något mer diskret modell än skurkarnas. Jakten går på svenska landsvägar. Det är ännu vänstertrafik och man kan fortfarande tanka på Gulf. Slutet kommer när Hurkas landar på Arlanda och stiger in i en väldig svart Chrysler för vidare färd till Stockholm. Precis när bilen startat får Hillman veta att en bomb kommer att brisera i samma ögonblick som bilen stannar. Larmet går och Hurkas och
övriga passagerare evakueras i farten genom att klättra över på polisens motorcyklar. I sista sekunden hoppar också chauffören. I nästa nu rullar den gula Mercan ut från en avtagsväg och krockar med den tomma Chryslern. Explosionen blir fruktansvärd och en våldsam brand utbryter. Men Hurkas klarar sig alltså oskadd och det gjorde förresten också de båda bilarna. Om man tittar närmare efter kan man nämligen se att den brinnande Mercan bara är ett tomt skal och att den flotta Chryslern är en Packard från sent 40-tal, förmodligen ditforslad från närmaste skrot. Bilen som gav filmen dess namn var en gul Mercedes-Benz 300 av årsmodell 1957 som än i dag rullar i Sverige.
Bullitt (1968)
46
Ingen snut som Frank Bullitt, heller ingen bil som hans fantastiska Ford Mustang 390 GT. Den svenska premiären var den 19 december 1968. Frank Bullitt på språng i San Francisco. I bakgrunden hans berömda Ford Mustang.
Säg bilfilm och alla svarar ”Bullitt”. Ännu efter 40 år är det Steve McQueen och hans flygande Ford Mustang som är nummer ett bland världens alla bil- och filmfantaster. Andra filmbilar har sedan dess kört fortare, låtit mer och hoppat längre. Men det hjälper inte. Det är den hisnande biljakten i San Francisco som räknas, duellen mellan Steve McQueens mörkgröna Ford Mustang och skurkarna i den svarta Dodgen. Jakten pågår i nio minuter och 42 sekunder och när Dodgen slutligen kraschar mot en bensinstation och exploderar är Steve McQueen kung i branschen. Samtidigt stod amerikanska Ford med en reklamfilm som var bättre än alla andra tillsammans. Ändå var det inte precis någon vanlig Ford Mustang -68 som McQueen rattade i ”Bullitt”. Det var heller ingen vanlig Dodge. Båda bilarna var förstärkta efter konstens alla regler för att stå emot de våldsamma hoppen som nära nog tog andan ur biopubliken. För att hänga med i svängarna var Mustangens motor dessutom vässad. Den andra bilen var nämligen bland det värsta som fanns att få, det vill säga en 1968 Dodge Charger r/ t 440 med 375 hästar under huven. Det var ingenting att leka med, inte ens för en Mustang 390 gt och en välkänd bil- och motorcykelfantast som Steve McQueen. Arbetet med att förstärka bilarna tog fem veckor och utfördes av den legendariske bilbyggaren Max Balchowski. Från början var det tänkt att en Ford Fairlane skulle stå för motståndet. Men den bilen fick respass, dels för att det redan fanns Fordar så det räckte i filmen, dels därför att Balchowski fruktade att den inte skulle överleva jakten utan gå av på mitten. Men inte heller Dodgen var byggd för påfrestningarna i ”Bullitt”, än mindre Steve McQueens Ford Mustang.
Gone in Sixty Seconds (2000)
Randall ’Memphis’ Raines bakom ratten på bilen som kallas Eleanor, en 1967 Shelby Mustang GT 500 som han fruktar att köra.
En gång i världen var biltjuven Randall ’Memphis’ Raines kung i branschen och det fanns det siffror på. När han slutade att sno bilar och lämnade stan minskade antalet bilstölder i Los Angeles-området i ett slag med hela 47 procent. Alla var förstås nöjda, polisen inte minst. Men så sex år senare åtar sig ’Memphis’ Raines yngre bror Kip att stjäla 50 lyxbilar åt en lokal maffiaboss i Los Angeles. Resultatet blir en katastrof. I stället för att leverera de utlovade bilarna sätter han polisen på spåret för att sedan hotas till döden av sina uppdragsgivare. Det är nu ’Memphis’ Raines tvingas återvända från exilen. För att rädda sin bror måste han för maffiabossens räkning stjäla 50 speciellt utvalda lyxbilar och leverera dem till pir 14 i hamnen i Long Beach senast klockan åtta en fredag morgon. Det är en till synes omöjlig uppgift, särskilt som polisen vet att han är i stan och följer hans minsta rörelse. Men det finns inget val. ’Memphis’ Raines samlar ihop det gamla gänget, klottrar ner de 50 bilarna på en griffeltavla och beslutar att
sätta allt på ett kort genom att stjäla hela surven under en enda natt. Det är upplägget i ”Gone in Sixty Seconds”, en tungt komprimerad historia med inslag som ibland kan vara svåra att svälja och som endast bitvis anknyter till Toby Halickis originalfilm från 1974. Precis som då får dock bilarna tjejnamn som Mary, Laura, Susan och Rose – allt för att förvilla polisens spanare. Den enda svenska bil som finns med på listan är en Volvo Turbo Wagon R som får kodnamnet Lisa. Resten är märken som Aston Martin, Bentley, Ferrari, Jaguar, Lamborghini, Lincoln, Mercedes, Porsche, Ford Thunderbird och en 1966 Shelby ac Cobra. Sist på listan står Eleanor, en 1967 Shelby Mustang gt 500. Det är ’Memphis’ Raines svaga punkt, den enda bil han aldrig har lyckats tygla och som han fortfarande fruktar. ’Memphis’ Raines spelas av Nicholas Cage, brodern Kip av Giovanni Ribisi och som en i gänget från förr ses rutinerade Robert Duvall. Men den stora stjärnan är ändå bilen Eleanor. Uppgifterna om hur många bilar som användes går isär, men dussinet fullt är en lika god gissning som någon annan. Ingen av bilarna var dock äkta Shelbys, utan maskerade Mustanger. Det blev billigare på det sättet, särskilt som åtminstone fem bilar totalförstördes under den våldsamma slutjakten. Bara motorljudet är äkta vara. Det kommer från en 428 Shelby gt 500 med 500 hästar under huven. Den enda riktigt sanna Shelbyn som förekommer i bild sägs vara den som ’Memphis’ Raines får av lillebror Kip som tack för hjälpen och som han sedan åker bort i tillsammans med tjejen. Det är alltid en tjej med. Här heter hon Sara ’Sway’ Wayland och spelas av Angelina Jolie. Ungefär så såg det ut och trots att filmens Eleanor alltså till stor del var en illusion har bilen skapat en kult som inte ens Steve McQueens Ford Mustang från ”Bullitt” riktigt kan leva upp till. Rader av mer eller mindre trogna kopior har byggts, ibland i samarbete med Carroll Shelby själv, samtidigt som priset på Mustanger av rätt modell och årgång har nått nära nog astronomiska nivåer. Någonstans i allt detta finns också två av de förklädda Mustanger som överlevde filmen. Den ena skänktes till Nicholas Cage, den andra till filmens producent Jerry Bruckheimer. Om det är sant vad som sägs, nämligen att Jerry Bruckheimer aldrig vågade köra sitt exemplar av Eleanor, kanske man kan säga att det är den bilen som kommer verkligheten närmast och att det var Bruckheimer som i slutändan fick henne på halsen.
63
Casablanca (1942)
M
in bil, fort! Major Heinrich Strasser slänger på luren och ger sig iväg. Det drar ihop sig i ”Casablanca”. Samtidigt – men i en annan bil – åker dramats fyra huvudpersoner mot flygplatsen. Det är Rick Blaine, före detta ägare till Rick’s Café Americain i Casablanca, stadens polischef Louis Renault, samt den ryktbare motståndsmannen Victor Laszlo och hans hustru, en bländande skönhet vid namn Ilsa Lund. De fyra spelas av Humphrey Bogart, Claude Rains, Paul Henreid och vår egen Ingrid Bergman som efter månader av otålig väntan nu åter var tillbaka framför filmkamerorna i Hollywood. Det är i krigets utkanter 1941. Ödet har fört dem samman i Casablanca i franska Marocko, en kokande häxkittel fylld av desperata människor som flytt undan nazisterna och som nu till varje pris vill köpa sig en plats på planet till Lissabon för vidare färd till friheten i Amerika. Nu åker de fyra mot den dimmiga flygplatsen och mot det kanske mest berömda avskedet i filmhistorien. Rick och Ilsa har tidigare haft en kärleksaffär i Paris där deras vägar skilts av omständigheter och av ett hotande tyskt kanonmuller som för varje minut kom allt närmare. Ilsa återvänder till mannen hon trodde var död – Victor Laszlo – medan en förkrossad Rick flyr till ett liv som cynisk nattklubbsägare i Casablanca. Nu tror Ilsa att hon och Rick har mötts för att aldrig skiljas mer och att hennes man ensam skall återvända till Europa och den så viktiga kampen mot nazisterna. Victor Laszlo å sin sida tror att han och Ilsa skall resa – detta tack vare de två stulna transitpass som Rick råkat få i sin hand. Så blir det inte. Det blir inte heller som polischefen Louis Renault har tänkt sig. Rick har förlett honom att tro att han skulle kunna gripa Victor Laszlo på bar gärning med de stulna passen – något som kraftigt skulle stärka hans aktier hos Strasser och de tyska makthavarna. I stället sitter han nu maktlös i den framrusande bilen med Ricks pistol riktad mot hjärtat.
67
”Casablanca” – en klassiker i krigets skugga, regisserad av Michael Curtiz och med ett av filmhistoriens mest gripande avsked. Avskedets stund och sanningens. Ilsa och Victor Laszlo, Rick Blaine och Louis Renault ute på den dimmiga flygplatsen i ”Casablanca” tillsammans med Buicken de kom med.
94
En av många utmaningar på vägen är en efterhängsen knäppgök i en 1966 Jaguar E-Type, här sida vid sida med Kowalskis vita Dodge Challenger.
de polisbilar, snart också ett rykte om att han som den siste frie mannen i Amerika nu jagar genom landskapet. En blind, lokal discjockey som kallar sig Super Soul låter rockmusiken dåna, samtidigt som han lotsar Kowalski förbi polisens spärrar med hjälp av polisradion som han har. Lösa existenser korsar Kowalskis väg, bland dem en galning i en öppen Jaguar E-Type, en gammal ökenräv som jagar skallerormar och en naken tjej på en motorcykel. Strängt taget kunde det dock lika gärna ha varit en rad kaktusar i lustiga hattar som stått i hans väg. Jakten, klockan, vägen och den vita Dodgen är egentligen allt som betyder något. Eller som Super Soul uttrycker det i sin radio; frågan är inte när han skall stanna, utan vem som ska kunna stoppa honom. I ett fruset ögonblick möter Kowalski sig själv på en väg i Kalifornien och man förstår att slutet närmar sig. En bit längre fram på vägen står de båda vägskraporna uppställda med sina meterhöga skovlar som en barriär av stål. Kowalski ler och trycker gasen i botten. Man kan diskutera vilken som är den ultimata bilfilmen, men inte att ”Jakten mot nollpunkten” måste vara en av dem.
Thelma & Louise (1991)
Thelma och Louise på väg bort i en öppen Ford Thunderbird –
Tjej på röken får skylla sig själv, särskilt efter en kväll i armarna på en cowboy med avsikterna skrivna utanpå. Det kanske inte är filmens sensmoral, än mindre dagens sanning, ändå en uppfattning som tvingar Thelma och Louise att hoppa in i bilen och trampa gasen i botten. Kvar på den mörka parkeringsplatsen ligger cowboyen död. Också han fick skylla sig själv. Det börjar som en liten oskyldig utflykt i Louises öppna Thunderbird 1966. Både hon och Thelma vill bort. Louise från det ständiga slamret på krogen där hon jobbar och från en musiker till karl som nästan aldrig är hemma, hennes bästa väninna Thelma från en tillvaro där hon knappt vågar andas av rädsla för att störa sin man Darryl som för det mesta sitter och tittar på fotboll på teve. Det är i sådana lägen som en turkos Ford Thunderbird 1966 måste ses som en skänk från ovan. De tar med sig det nödvändigaste, Thelma för säkerhets skull också en revolver. Sedan flyter de bort med strömmen. Men så händer något. Efter en våt kväll på ett hak med countrymusik är Thelma nära att bli våldtagen ute på parkeringsplatsen. Hon räddas av Louise och sin egen revolver. När förövaren blir mer än lovligt ful i mun, skjuter Louise ihjäl honom på fläcken.
först från tristessen där hemma, snart också från polisen.
95
120
”Lika spännande som när jag själv kör loppet”, får en felstavad Ronnie Peterson säga på den svenska filmaffischen för ”Le Mans”. ”Le Mans” spelades in 1970. Loppet i verkligheten vanns av Hans Herrmann och Richard Attwood i en Porsche 917. Steve McQueen anlände till inspelningen med en bruten vänsterfot som plågsamt minne av tolvtimmarsloppet på Sebring två månader tidigare.
Le Mans (1971) Mot alla odds, med en bruten vänsterfot och en vit Porsche 908 Spyder betydligt svagare än många av konkurrenternas bilar blev Steve McQueen i par med Peter Revson sensationellt tvåa i tolvtimmarsloppet på Sebring i mars 1970. Det var en prestation som gav eko i racervärlden och fick segraren Mario Andretti i sin röda 512 Ferrari att tala om ett av de hårdaste lopp han någonsin hade varit med om. Två månader senare anlände Steve McQueen till Frankrike för att börja spela in ”Le Mans”. Med Sebring i färskt minne och rader av pokaler hemma i bokhyllan var han en stjärna som bättre än någon annan i Hollywood visste vad det handlade om. Och planen var djärv. I en fabrikstrimmad 917 Porsche skulle McQueen delta i det riktiga loppet, tillsammans med raceresset Jackie Stewart. Men filmbolaget sa nej. Miljoner var redan investerade och Steve McQueen oersättlig. När allt kom omkring var dessutom 24timmars på Le Mans ett av världens farligaste racerlopp. Den värsta olyckan inträffade 1955 då en skenande Mercedes plöjde rakt in i åskådarleden och dödade 83 människor. Också bilens förare, Pierre Levegh, dog i kraschen.
Cars and stars Utan bilen ingen resa till stjärnorna för Elvis Presley i ”Ung man med gitarr”, ingen riktig fart och flykt över Läderlappen och Robin i ”Batman” och ingen chans att hänga med i svängarna för Sean Connery som 007 James Bond i ”Goldfinger”. Ända sedan den första T-Forden rullade av bandet i Detroit den 1 oktober 1908 har bilen spelat avgörande roller i tusen och åter tusen filmer. Av bara farten har många av filmbilarna själva blivit stjärnor. Dit hör Dodgen i ”The Blues Brothers”, den röda Plymouthen i ”Christine” och så förstås James Bonds specialutrustade Aston Martin DB 5 i ”Goldfinger”.
< Sean Connery med sin specialutrustade Aston Martin DB 5 från ”Goldfinger”, 2009 utsedd till världens populäraste filmbil.
Nattens ljus (1957)
B
ilen i ”Nattens ljus” är en spritt ny Ford Fairlane Crown Victoria Skyliner av årsmodell 1956 med en ung och lagom fräck och framfusig Lars Ekborg bakom ratten. Vad mer kan en flicka begära? I ”Nattens ljus” heter hon Maria och spelas av det nya filmfyndet Marianne Bengtsson från Västervik. Sexton år gammal och med ögon stora som tefat stiger hon av tåget på Stockholm Central, bara för att genast bli av med sina resväskor då hon försöker ringa till sin moster från en telefonkiosk i ankomsthallen. Väsktjuven är en ung glop som heter Peter, en roll som klippt och skuren för just Lars Ekborg. Han lyckas försvinna i vimlet, alltmedan en omtumlad Maria får tillbaka sina väskor och hjälp ut till spårvagnen av den kände skådespelaren Alfred Björk (Gösta Cederlund). Innan dess hinner en ung pressfotograf ta en bild. Han spelas av SvenEric Gamble, en av få i svensk film som vid den här tiden kunde konkurrera med Lars Ekborg i det nya ungdom-på-glid-facket. – Är det inte underbart, suckar Maria när hon står framför de glittrande neonljusen ute på Vasagatan. Oj, oj, oj. Sedan börjar det. Under en första sagolik natt i storstan hinner Maria dansa vals med Gunnar Björnstrand rakt och upp ner på stenläggningen, vinna sm i rock’n’roll på Nalen tillsammans med Peter och åka polisbil ihop med Andersson (Helge Hagerman) och Lundström (Sten Ardenstam). I en svart Dodge Kingsway av årsmodell 1953 glider de nedför Kungsgatan, i mitten på 50-talet en aveny så full av skyltfönster och glittrande neonljus att en bländad Maria nära nog ramlar rakt ut genom sidorutan. Hon var inte den första. Redan 1935 konstaterade Ivar Lo-Johansson att Kungsgatan ägde en dragningskraft som vore den gjord av platina eller guld och att dess ljusreklam och butiksfönster överlyste hela landet. IvarLos prisbelönta roman ”Kungsgatan” kom samma år och blev 1943 film med Barbro Kollberg och Sture Lagerwall i huvudrollerna. ”Kungsgatan” regisserades av samme Gösta Cederlund som 14 år senare hälsade Maria välkommen till stan i ”Nattens ljus”.
131
Bra, charmfull och underhållande, skrev StockholmsTidningen efter premiären 1957. Och ungefär så var det väl också. Bilen i ”Nattens ljus” är en Ford Fairlane Crown Victoria -56 som Lars Ekborg helt fräckt stjäl mitt framför ögonen på ägaren.
136
Rock-kungen bakom ratten på sin vita 1957 Imperial Crown från ”Loving You”, en bil som fick många att tala om att de flygande tefaten nu äntligen verkade ha landat.
Register Filmer
158
Agent 007 med rätt att döda 139 Att ha och inte ha 101, 111 Batman 129, 148 Bonnie & Clyde 68, 70 Borta med vinden 41, 107 Bullitt 9, 30, 33, 46, 48, 49, 51, 54, 55, 56, 58, 59, 60, 63, 73, 124, 151, 152 Casablanca 65, 67 Christine 9, 129, 155 Citizen Kane 41 De nakna och de döda 6 De vilda änglarna 60 Den gula bilen 33, 41, 42 Den stora flykten 112 Den tredje mannen 60 Det grymma landet (Badlands) 65, 76 Duellen (Duel) 65, 73 Easy Rider 89 Fartfeber 6, 33, 35, 36, 38 Fireball 500 – desperados på racerbanan 144, 146 Fortare än döden (Two-Lane Blacktop) 81, 89, 90, 92 French Connection – Lagens våldsamma män (The French Connection) 29, 51, 54, 55, 56, 58, 59, 73 Full rulle, raggare! 16 Full Speed (To Please a Lady) 104, 105, 106 Goldfinger 129, 139, 141, 142, 143, 152, 154 Gone in Sixty Seconds 60, 62, 63 Grand Prix 99, 112, 115, 116, 117, 119 Gudfadern (The Godfather) 74, 75 Hajen 73 Herbie: Fully Loaded 31 Hon dansade en sommar 6, 42 Indianapolis Speedway 104 It Started With a Kiss 148 Jailhouse Rock 9, 38, 58, 152 Jakten mot nollpunkten (Vanishing Point) 73, 81, 93, 94 Johnny Dark – racerkungen (Johnny Dark) 83, 84 Jätten 76 Key Largo 60 Knock on Wood 83 Kungsgatan 131 Kärlek vid ratten 104, 105 Le Mans 119, 120, 124 Mina sex fångar 6 Mitt i plåten! (The Cannonball Run) 6, 152, 154
Nattens ljus 131, 132 Nu blåser vi snuten (Smokey and the Bandit) 28, 29 Nu blåser vi snuten 2 30 Patton 58 Racerbanans hjälte (The Last American Hero) 125, 126 Raggare! 20, 21, 22 Raggarkärlek 16 Rattens djävlar (Thunder Road) 38, 39, 41 Rattens mästare (The Devil’s Hairpin) 109 Red River 101 Red Line 7000 110, 111, 112 Riddarfalken från Malta 60 Rio Bravo 101, 111 Rivstart 16 Sensationernas män (The Crowd Roars) 101, 104, 110 Sista natten med gänget (American Graffiti) 6, 22, 25, 26, 89, 90 Sju vågade livet 49 Smultronstället (Wild Strawberries) 81, 84 Speedway 134 Spinout 134 Sunset Boulevard 60 Susanne 22 Svarta damen 41 Taxi 13 132 Thelma & Louise 81, 95, 96 The Big Sleep 60, 101 The Blues Brothers 129, 151 The Bugsy Siegel Story 74 The Driver 59, 60 The Fast and the Furious 30, 31 The Outlaw 101 The Seven-Ups 55, 56, 58 Ung man med gitarr (Loving You) 129, 134 Ung rebell (Rebel Without a Cause) 9, 11, 13, 14, 16, 76 Winning – segraren (Winning) 117, 119 Vita frun 41 Viva Las Vegas 134 Vägens djävlar (Hot Rod Rumble) 16, 18, 19 Världens största show 109 Written on the Wind 83
Bilar Accord 30 Acura Integra 30 Alfa 124 Aston Martin 63 Aston Martin db5 129, 139, 141, 142, 143, 152, 154
Austin Healey 134 Belvedere 157 Bentley 63, 139 Buick 6, 42, 70 Buick Invicta 1960 54 Buick Convertible Phaeton 1940 67, 68 Cadillac 70, 76, 87, 134, 151 Cadillac 1953 35 Cadillac 1959 76, 79 Chevrolet 30, 126 Chevrolet 1955 22, 25, 26, 89, 90 Chevrolet Bel Air 1956 86 Chevrolet Bel Air 1957 139 Chevrolet Camaro 157 Chevrolet Chevelle 126 Chevrolet Chevette 106 Chevrolet Impala Sport Coupe 1958 22, 26 Chevrolet Styleline DeLuxe 1951 20, 21 Chrysler 42, 45, 46, 87, 93 Chrysler 1952 35 Chrysler Crown Imperial 1950 134 Corvette 112 DeSoto 70 Del Sol 30 Dodge 70, 92 Dodge 1950 38 Dodge Challenger r/t 440 1970 93, 94 Dodge Charger 1968 r/t 400 1968 46, 48, 49, 51, 55 Dodge Charger 1970 31 Dodge Kingsway 1953 131, 132 Dodge Monaco 1974 129, 151, 152 Dodge Royal 1956 134 Duesenberg 1935 107 Edsel Corsair 1958 22, 26 Ferrari 30, 63, 112, 124, 134 Ferrari 308 154 Ferrari 512 120 Ford 6, 58, 70 Ford 1946 13, 14, 20, 21 Ford 1950 41 Ford 1957 41 Ford Country Squire 1964 142 Ford Coupe 1932 22, 25, 26 Ford Fairlane 46 Ford Fairlane 1957 39 Ford Fairlane Victoria 1956 146 Ford Fairlane Crown Victoria Skyliner 1956 131, 132 Ford Falcon Ranchero 1964 142 Ford France 8 Ford Galaxie 26 Ford Galaxie 427 1964 110 Ford Galaxie Skyliner 1959 22 Ford Mustang 63, 126, 143 Ford Mustang 1964 141
Ford Mustang 390 gt 1968 9, 46, 48, 51, 55, 63 Ford Roadster 134 Ford Thunderbird 26, 63, 143 Ford Thunderbird 1966 81, 95, 96 Ford v 8 b -400 1932 70 Ford v 8 1934 68, 71 Graham-Paige 70 Graham-Paige model 57 Blue Streak 8 152 Honda 30 Honda Civic 30 Hudson 1951 19 Imperial Crown 1957 134, 136, 139 Jaguar 63, 134 Jaguar E-Type 94 Jaguar xjs 154 jps Lotus 28 Lamborghini 63 Lexus gs 300 30 Lexus gs 430 30 Lincoln 63 Lincoln Continental 142 Lincoln Continental 1941 74, 75 Lincoln Futura 1955 148 Lincoln Mk iii 1971 54 Lincoln Premiere 148 Lola 124 Lotus 117 Matra 124 Mercedes 42, 63, 120, 143 Mercedes 300 134 Mercedes-Benz 280 S 59, 60 Mercedes-Benz 300 1957 42, 46 Mercury 1949 9, 13, 14, 16, 76 Mercury 1951 26 Midget 106 Mini Cooper 112 Miller racer 104 Nash 70 Oldsmobile Cutlass 112 Opel Kapitän 1960 33 Packard 45, 46, 87 Packard 1937 84, 86, 87 Packard Roadster 1938 107, 109 Peterbilt 73 Plymouth 70 Plymouth Barracuda 1966 146, 147 Plymouth Fury 112 Plymouth Fury 1958 9, 129, 155, 157 Plymouth Valiant 73 Pontiac Grand Ville 1973 56, 59 Pontiac gto 1970 89, 92 Pontiac Le Mans 51, 52, 54, 58 Pontiac Trans Am 1977 Special Edition 28, 29, 30 Pontiac Ventura Sprint 1973 55, 58–59 Porsche 49, 63, 112
Porsche 908 124 Porsche 911 124 Porsche 908 Spyder 120 Porsche 917 k 120, 124 Porsche 550 Spyder 13, 14, 48, 49, 58 Porsche 935 119 Rolls-Royce 154 Rolls-Royce Phantom iii Sedanca de Ville 1937 142 Savoy 157 Shelby Cobra 427 134 Shelby ac Cobra 63 Shelby Mustang gt 500 1967 62, 63 Studebaker Commander 76 T-Ford 129 Triumph tr 3 134 Volkwagen 22 Volvo Amazon 86 Volvo pv 54, 86 Volvo Turbo Wagon r 63 Woodill Wildfire 83
Personer (i urval) Ahrle, Elof 132 Allen, Corey 11, 13 Andersson, Bibi 84, 86 Andersson, Harriet 116 Ann-Margret 71, 134 Ardenstam, Sten 131, 132 Arnold, Hans 73 Avalon, Frankie 144, 146, 147 Aykroyd, Dan 151, 152 Bacall, Lauren 101 Baker, Erwin G. ’Cannonball’ 152, 154 Balchowski, Max 46 Barris, George 74, 146, 147, 148 Barrow, Clyde 68, 70 Beatty, Warren 68, 70 Bedford, Brian 117 Belushi, John 151 Bengtsson, Marianne 131, 132 Berglund, ’Bullen’ 35 Bergman, Ingmar 81, 84, 87, 132 Bergman, Ingrid 65, 67 Berry, Chuck 89 Bird, Laurie 89, 90 Bisset, Jacqueline 49 Bogart, Humphrey 60, 65, 67, 101, 111 Bonnier, Joakim 116 Brando, Marlon 11, 74 Brewster, Jordana 30 Bridges, Jeff 126 Brown, James 151 Bruckheimer, Jerry 63 Bräck, Kenny 119 Caan, James 74
Cage, Nicholas 63 Cagney, James 101, 104 Calloway, Cab 151 Cederlund, Gösta 131 Chitwood, Joie 105 Clift, Montgomery 111 Cohen, Rob 30 Connery, Sean 129, 139, 143, 152, 154 Coppola, Francis Ford 75 Corey, Wendell 134 Crawford, Joan 107 Croce, Jim 126 Curtis, Tony 74, 83, 84 Curtiz, Michael 67 Danny & the Juniors 157 D’Antoni, Philip 56, 58 Darrin, Howard ‘Dutch’ 107 Davis, Geena 96 Dean, James 9, 11, 13, 14, 16, 18, 48, 49, 58, 76 DeLuise, Dom 154 Dern, Bruce 59, 60 Diesel, Vin 30 Dreyfuss, Richard 26 Dunaway, Faye 68, 70, 71 Duvall, Robert 63 Edlind, Louise 122, 124 Ekborg, Lars 131, 132 Ekins, Bud 48 Fabian 144, 146, 147 Fawcett, Farrah 154 Ferrari, Enzo 124 Field, Sally 29, 30 Fonda, Jane 71 Fonda, Peter 60, 154 Ford, Harrison 22, 26, 89, 90 Ford, Henry 70 Foyt, A.J. 119 Frankenheimer, John 99, 112, 117 Friedkin, William 51 Fröbe (Frobe), Gert 143 Funicello, Annette 144, 146, 147 Gable, Clark 87, 104, 105, 106, 107, 109 Garner, James 112, 115, 116, 117, 119 Gleason, Jackie 29, 30 Goldstone, James 119 Greene, Moe 75 Gurney, Dan 116 Hackman, Gene 29, 51, 54, 55, 71, 93 Hagerman, Helge 131, 132 Haley, Bill 26 Halicki, Toby 63 Hallberg, Nils 42 Haltiner, Fred 122, 124 Harlow, Jean 87 Hartunian, Richard 18 Hawks, Howard 101, 110, 111, 112 Hawn, Goldie 96
Hellbom, Olle 20 Hellman, Monte 89 Hemingway, Ernest 101 Henreid, Paul 67 Hickman, William ‘Bill’ 48, 49, 54, 55, 58, 59 Hill, Phil 116 Hill, Walter 60 Holly, Buddy 155, 157 Holmsen, Egil 35 Holmsten, Karl-Arne 42 Hopper, Edward 89, 92 Howard, Ron 22 Jacobsson, Ulla 6, 42 Johnson, Robert Glen Junior 125, 126 Kane, Bob 148 Katzin, Lee H. 124 Kerouac, Jack 81 King, Stephen 157 Kjellgren, Lars-Eric 132 Kollberg, Barbro 131 Kosslyn, Jack 109 Lagerwall, Sture 131 Landis, John 152 Laurie, Piper 83 Leigh, Vivien 107 Le Mat, Paul 22 Levegh, Pierre 120 Lewis, Jerry Lee 76, 89 Lo-Johansson, Ivar 131 Loftin, Carey 48, 73 Lombard, Carole 107, 109 Lucas, George 22, 26 Luciano, Charles ‘Lucky’ 74 Mailer, Norman 6 Mallet, Tania 141 Martin, Dean 154 Mast, Gerald 110–111 Matheson, Richard 74 Mattsson, Arne 42 McQueen, Steve 9, 30, 33, 46, 48, 49, 51, 55, 60, 63, 112, 119, 120, 124, 154 Mellvig, Folke 41, 42 Mitchum, James 39 Mitchum, Robert 38, 39, 41 Montand, Yves 116, 117 Moore, Roger 154 Needham, Hal 154 Nelson, Willie 81 Newman, Barry 93 Newman, Paul 99, 117, 119 O’Neal, Ryan 59, 60 O’Brien, Pat 104 Parker, Bonnie 68, 70, 71 Parsons, Estelle 71 Parsons, Johnnie 105 Penn, Arthur 73 Peterson, Ronnie 28, 120 Pfeiffer, Michelle 96
Pitt, Brad 96 Presley, Elvis 9, 38, 39, 41, 58, 76, 129, 134, 136, 144 Ragneborn, Arne 35, 38 Rains, Claude 67 Reagan, Ronald 126 Reed, Jerry 29, 30 Reynolds, Burt 28, 29, 30, 154 Ruth, Richard 89 Saint, Eva Marie 116 Sakata, Harold 142, 143 Sandberg, Bo ’Gamen’ 16, 18, 19 Sarandon, Susan 96 Schmidt, Bill 148 Scheider, Roy 51, 55, 58, 59 Schollin, Christina 20, 21, 22 Scott, George C. 58 Scott, Lizabeth 134 Sheen, Martin 65, 76 Shelby, Carroll 63, 116 Siegel, Bugsy 74, 75 Sinatra, Nancy 60, 134 Sjöström, Victor 84, 86, 87 Snowden, Leigh 18 Spacek, Sissy 65, 76 Spielberg, Steven 65, 73, 74 Steinbeck, John 152 Streep, Meryl 96 Springsteen, Bruce 1, 41, 76 Stanwyck, Barbara 104, 105, 106 Strömstedt, Ulla 42 Sturges, John 49, 124 Sundquist, Folke 6, 84 von Sydow, Max 84, 86, 87 Taylor, Robert 106 Taylor, James 89, 90 Thulin, Ingrid 84, 87 Ulfsäter, Susanne 22 Unser, Bobby 119 Vaughn, Robert 49 Vincent, Gene 16 Wagner, Robert 117, 119 Wahlgren, Hans 20, 21, 22 Walker, Paul 30 Ward, Burt 148 Warner, Jack 71, 73 Weaver, Dennis 73 West, Adam 148 Wilde, Cornel 109 Williams, Larry 157 Wilson, Dennis 89, 90 Wiman, Ann-Marie 86, 87 Winge, Elsa 35 Wolfe, Tom 126 Wood, Natalie 13 Woodill, B.R. ‘Woody’ 83 Woodward, Joanne 119 Yates, Brock 154 Young, Robert 104, 105 Åslund, Mauritz ‘Moje’ 105
159
Bildkällor Cinetext Bild und Textarchiv: 52–53, 75, 105, 136–137 Scanpix: 43, 68, 85, 86, 93, 112, 113, 116, 121–122, 126 Scanpix/Bettmann/corbis : 71 © 1959 ab Svensk Filmindustri. Stillbildsfoto: Bengt Malmquist: 20, 21 © 1957 ab Svensk Filmindustri. Stillbildsfoto: Louis Huch: 84, 85, 86, 87 © 1957 ab Svensk Filmindustri. Stillbildsfoto: Louis Huch: 130, 132, 133 The Indianapolis Star: 106 The Kobal Collection: 20th Century Fox: 54, 125, 127. 20th Century Fox/Golden Harvest: 153, 154 Columbia: 155 Danjao/eon/ua: 128, 138, 140–141, 141, 142, 143 Kenner Parker/Nelvana: 107 Lucasfilm/Coppola Co/Universal: 23, 24–25 mgm: 114–115 mgm/Pathe: 80, 95, 96, 97 Original Films/Marshak, Bob: 31 Solar/Ccinema Center: 120, 121 The Kobal Collection: 94, 149, 150 Touchstone: 62 United Artists: 39, 40 Universal: 117, 118, 119 Universal/gto: omslag, 88, 90–91 Warner Bros; 13, 14, 15, 48, 49, 70, 76, 78–79, 101, 102–103
sfi Svenska Filminstitutets bildarkiv: 10, 18, 19, 22, 28, 29, 32, 34, 36–37, 42, 44–45, 47, 50, 55, 56, 59, 61, 64, 69, 72, 77, 82, 92, 98, 104, 110, 111, 135, 146, 147, 151, 156, 157 Filmaffischer skannade på Kungliga Biblioteket, Riksarkivet och sfi. Nytagna bilder på filmannonser och övrigt Erik G Svensson. Övriga bilder kommer från privata arkiv och författarens egna samlingar.
© Bokförlaget Max Ström 2009
Text Sten Berglind Bildresearch Sten Berglind och Jan Pedersen Formgivning Mikael Engblom Faktagranskning Göran Ambell och Calle Carlquist Repro Fälth & Hässler, Värnamo Tryckt av Imago i Kina 2009 www.maxstrom.se isbn 978-91-7126-138-0