Av Sara Lövestam: Udda 2009 I havet finns så många stora fiskar 2011 Tillbaka till henne 2012 Hjärta av jazz 2013 Grejen med verb 2014 Sanning med modifikation 2015 Önska kostar ingenting 2015 Luften är fri 2016 Grejen med substantiv och pronomen 2017 Finns det hjärterum 2017 Grejen med ordföljd 2018 På Lilla Piratförlaget: Som eld 2015 Skarven 2016 Gruvan 2018 Under mattan 2018 Läs mer om Piratförlagets böcker och författare på www.piratforlaget.se ISBN 978-91-642-0648-0 © Sara Lövestam 2019 Utgiven av Piratförlaget, Stockholm 2019 Illustrationer Sunna Johansson Omslag Jerry Lasota Tryckt hos ScandBook AB, Falun 2019
Innehåll Förord
7
Sagan om substantivet och språkpolisen
9
substantiv och pronomen
Riddar Kasus hjärta kasus
Den sedelärande sagan om hur imperfekt blev preteritum preteritum
Sagan om vilden i Positionsschemat
12
14 23
25 30
32
positionsschemat
46
Prinsessan och satsflätan
49
satsflätor
Sagan om den grammatiska experten plural och singular
55
58 61
Sagan om heteronormen i Lexikala Semantiken 62 homonymer, homografer och homofoner 68
Sagan om katakresen katakreser
Sagan om språkpolisen och sagorna om homografen och katakresen semantik, retorik och grammatik
70 79
82 87
Sagan om det expletiva subjektet som fick nog 88 expletiva och formella subjekt
105
Sagan om den introverta interjektionen
107
interjektioner
Sagan om världsledarna objektsform efter ”än”
Sagan om stävjandet av predikatsfylleri predikatsfyllnad
Sagan om den strandade prepositionen strandad preposition och falsk vän
Författarens tack
113
115 117
120 126
129 138
141
Förord Efter att ha skrivit tre böcker om grammatik blev det uppenbart för mig att den grammatiska floran rymmer en hel sagovärld. I Grejen med verb (2014) skrev jag Den sedelärande sagan om hur imperfekt blev preteritum, om det lilla tempuset som var så bedrövat för att ingen förstod det. I Grejen med substantiv (2017) klev Riddar Kasus fram, som den komplexa och kärlekstörstande person en riddare kan vara, och i Grejen med ordföljd (2018) blev Positionsschemat ett rike där Finit Verb gick och vattnade sina pelargoner i sitt hem på Plats Två. Det räckte inte! Ur grammatikornas stundom torra prosa fortsatte de att bryta sig ut, figurerna som befolkar grammatikens vidsträckta landskap. De är retsamma katakreser, rebelliska satsadverbial och introverta interjektioner, och de kämpar med livet precis som vi. Efter varje saga har jag skrivit en kort förklaring av
7
den grammatik man behöver känna till för att förstå sagan fullt ut. Eftersom den är kort och sammanfattande finns det förstås mycket mer att säga om varje grammatisk företeelse. Passa på när vetgirigheten slår till och sök vidare på nätet, i Svenska Akademiens Grammatik eller i Grejen med verb, Grejen med substantiv och pronomen och Grejen med ordföljd! Sara Lövestam
8
Sagan om substantivet och språkpolisen et var en gång ett substantiv som var så nöjt över att vara ett substantiv. Det lilla substantivet meddelade glatt varje främling som det mötte: ”Jag är ett substantiv!” En dag mötte det lilla substantivet en språkpolis. Vid den glada hälsningen höjde språkpolisen bara på ögonbrynet och svarade: ”Nej. ’Jag’ är ett pronomen.” Det lilla substantivet tittade fundersamt på den sura språkpolisen. Skulle det låta negativitet och kritik förstöra dess dag? Nej! Möta bitterhet med vänlighet och löna ont med gott? Ja!
9
”Kul för dig!” svarade substantivet glatt. Det seglade förbi språkpolisen med ett vänligt tillrop. ”Ha en bra dag!” Språkpolisen blev så arg att hon inte ens orkade göra ett ingripande. ”Anglicism”, väste hon mellan
10
hopbitna käkar, ”ANGLICISM”, så att fradgan sipprade ur hennes mungipor. Då ingen annan var i närheten, blev tillståndet för språkpolisen allt värre. ”Hjälp”, flämtade hon i sin comradio, ”tjänsteman utsatt för anglicism, begär omedelbar förstärkning!” Ty en språkpolis klarar sig inte länge utan medhåll, eller åtminstone rimlig diskussion. Tyvärr hade en programledare i Nyhetsmorgon samma dag hävdat att han ”spenderat sommaren på Åland”, så alla andra trupper var upptagna. Vår språkpolis segnade ner, nu angripen av anglicism i alla leder, och när natten kom var hon nästan helt upplöst. Då var redan substantivet långt borta. Och konversationen om huruvida det var ett pronomen? Det hade det för länge sedan glömt.
11
Substantiv och pronomen Ett substantiv är ett ord som betecknar saker eller företeelser, som oftast går att sätta ”en” eller ”ett” framför och som oftast går att böja i bestämd och obestämd form samt singular (ental) och plural (flertal). Här är några exempel på substantiv, och hur fint de böjs i olika former: singular
plural
obestämd
bestämd
obestämd
bestämd
en gurka
gurkan
gurkor
gurkorna
ett frö
fröet
frön
fröna
en språkpolis
språkpolisen
språkpoliser
språkpoliserna
ett substantiv
substantivet
substantiv
substantiven
Ett pronomen är, enkelt förklarat, ett ord som kan ersätta, eller referera till, substantiv. Här kan vi till exempel se en mening med substantivet gurkor: Jag förstår mig inte på gurkor.
12
Och här är samma mening, där substantivet gurkor har bytts ut mot ett lämpligt pronomen: Jag förstår mig inte på dem. Det finns många olika sorters pronomen, och några av de vanligaste är personliga pronomen. Här är några exempel på personliga pronomen, i subjektsform och objektsform: subjekt
objekt
jag
mig
du
dig
han
honom
vi
oss
den
den
Språkpolisen hade alltså rätt i sak, vilket språkpoliser ofta har – jag är ett pronomen och inte ett substantiv. Tråkigt bara att hon blev så arg att hon dog.
13
Riddar Kasus hjärta
id den ungerska gränsen vaktade den skräckinjagande Riddar Kasus. Han var så svår och komplicerad att de flesta människor som vågade komma nära segnade ner av ren utmattning. Klarade de sig ändå över gränsen, fanns Riddar Kasus alla underhuggare på andra sidan. De ettriga Ablativ och Delativ slet i en från varsitt håll, Sublativ och Illativ drog åt två andra håll och Komitativ slöt omedelbart upp i attacken. Sociativ, Formalis och alla deras kompisar bespottade en för ens oförmåga att komma ihåg att böja alla sina substantiv (även svordomarna) enligt Riddar Kasus stränga direktiv.
14
Sist kom Elativ. Hon tog tag i det darrande skal som fanns kvar av den fordom morske gränsöverträdaren, och kastade en långt ut ur Ungerskan. Vid gränsen stod Riddar Kasus kvar. Han stirrade uttryckslöst framför sig – men djupt inne i sitt hjärta grät han. Så länge han fanns, skulle hans själva natur skrämma folk från att lära sig språket han älskade. Och om han försvann, skulle dess själ också försvinna. Han väntade på den utvalda nu. Den envisa, den som skulle möta Kasus – och behärska det. Hoppets låga flämtade ännu i hans bröst. En dag kom en prins ridande längs foten till de finsk-ugriska bergen. Riddar Kasus följde sorgset hans färd. Nog var prinsen stilig, men ett vackert yttre hade aldrig förbättrat någons chanser i mötet med Kasus. Och nog såg han stark ut, men Kasus hade en annan styrka, en som inte låg i muskler och svett. Denne prins – det smärtade Riddar Kasus att
16
tänka det – även denne prins skulle falla offer för hans komplexitet. På ryggen hade prinsen ett bylte. Färdkost, tänkte Riddar Kasus, eller extra kläder. När prinsen kom närmare, kunde man se att han kom utan vare sig hjälm eller vapen. Var det vapnen han bar i knytet på ryggen? Ammunition, knogjärn? ”Vänd om, prins”, sade Riddar Kasus. Prinsen skakade på huvudet. ”Jag har kommit för att behärska Ungerskan”, sade han. ”Du är en dåre”, svarade Riddar Kasus. ”Värre saker har folk kallat mig”, svarade prinsen, ”men mitt namn är Prins Lingvist.” ”Du ger mig inget val”, sade Riddar Kasus. Han drog sin lans. ”ABLATIV!” skrek han medan han svängde sitt vapen.
17
Bakom honom, som från ingenstans, kom ett ettrigt monster farande, med klor som saxar och ögon som djupa grottor. Prinsen hoppade smidigt över riddarens lans, samtidigt som han mötte monstrets mörka blick. ”Ablativ”, sade han med stadig röst, ”betecknar fråntagande och får på ungerska suffixet -töl eller -tól. Ett exempel är A látványodtól elállt a lélegzetem – Åsynen av dig tog andan ur mig.” Monstret, självaste Ablativ, stelnade mitt i sin attack, landade på alla fyra och tittade förundrat på Prins Lingvist, för att sedan rulla ihop sig till en hög och somna. Nåväl, tänkte Riddar Kasus, det fanns andra som klarat av Ablativ men som fällts vid mötet med de andra. ”DELATIV!” röt han, och ett nytt monster uppenbarade sig, än mer skräckinjagande än det förra.
18
Prins Lingvist duckade för attacken så att hans prinshår glänste, medan han rabblade: "Delativ, betecknande en plats varifrån en rörelse utgår. I Ungerskan får det suffixet -röl eller -ról. Ett exempel är Jag klippte av den vackraste rosen från busken till dig. – A legszebb rózsát vágtam le neked a bokorról." Delativ, som just öppnat sitt taggiga gap för att slita ett köttstycke ur prinsen, mjuknade mitt i attacken och lät i stället sin lena tunga slinka ut ur munnen för att tillgivet slicka prinsen på benet. Riddar Kasus var nu rasande imponerad, och även enbart rasande. ”ILLATIV! KOMITATIV! SOCIATIV!” Tre monster, än mer fruktansvärda än de förra, kom nu störtande mot prinsen, som rabblade för allt han var värd. Snart låg de fem monstren på marken, tämjda och tillfreds, och det stod inte på förrän de
19
fått sällskap av ytterligare fem. Riddar Kasus var nu upphetsad. Prinsens hår stod som en hästman runt huvudet, svetten glänste på hans skuldror. Riddar Kasus röt, medan han i sitt hjärta hoppades att prinsen skulle klara även detta: ”INSTRUMENTALIS!” Den fasansfulla Instrumentalis kastade sig över Prins Lingvist med ett vrål. Prinsen började: ”Instrumentalis, används som prepositionen ’med’. Får suffixet -val eller -vel, till exempel Jag vill vara med min riddare – A lovagomval akarok lenni.” AARGH! Fel! Riddarens hjärta sjönk, samtidigt som Instrumentalis borrade in sina vassa tänder i prinsens mjälla kött. Prinsen segnade ner på marken, fångad
i Instrumentalis grepp. Det vilda kasuset skulle precis sätta in nådastöten, då det rörde sig i prinsens bylte på ryggen. En flik av tyget hade vikits undan, och genom öppningen syntes – ett barn. Instrumentalis gapade. Riddarens ögon vidgades. Ett barn! ”Da da!” jollrade det lilla barnet. ”A lovagommal akarok lenni.” Instrumentalis backade respektfullt inför det släta barnansiktet. Riddar Kasus satte sig på huk bredvid den sårade prinsen och hans barn. Smekte det lilla barnets kind, och tog prinsens hand. Den var precis så len som han hade föreställt sig. ”Det är inte lätt”, sade riddaren. I hans hand rörde sig prinsens.
”Och jag vet inte om det är enligt reglerna”, fortsatte Riddar Kasus. ”Men ett barn kan alltid lära sig behärska Kasus i Ungerskan, och eftersom det är ditt barn …” Han behövde inte säga mer. Prinsen log emot honom. Och Riddar Kasus kände äntligen glöd i sitt hjärta.
22
Kasus Kasusböjning är ett sätt att böja substantiv som vi knappt ägnar oss åt alls i svenskan. Men i till exempel finska, estniska och ungerska gör man det jättemycket. I stället för att säga ”i skogen” säger man på estniska ”metsas”, där ändelsen -as betyder just i. I stället för att säga ”som lesbisk” säger man på ungerska ”leszbikusként” där ändelsen -ként betyder som.1 Man kan böja substantiv i olika kasus för att beskriva allt möjligt från var en sak befinner sig eller huruvida den används till något, till om den är aktiv eller passiv och till och med huruvida den finns eller inte finns. Och det är bara några exempel! I svenskan böjer vi inte våra substantiv i kasus, utan bara i bestämd form, obestämd form, singular och plural. På så sätt kan vi i svenskan böja ordet vagn på fyra sätt: vagn, vagnar, vagnen och vagnarna.2 Med 1 Det ungerska ordet leszbikus är ett substantiv. Ändelsen -ként markerar kasuset essiv. 2 Man skulle också kunna lägga till genitivböjning i denna lista – i så fall även vagns, vagnars, vagnens och vagnarnas. Men många menar att genitivböjningen i svenska numera har övergått i att man snarare har ett -s som hängs på substantivet eller nominalfrasen, en så kallad klitisk partikel. Det kan du läsa mer om i Grejen med substantiv på sidan 55.
23
finskans femton kasus, som dessutom kan kombineras med andra suffix3, kan man böja det finska ordet för vagn på vansinnigt många sätt. Se här bara: vaunu, vaunut, vaunun, vaunujen, vaunu, vaunut, vaununa, vaunuina, vaunua, vaunuja, vaunuksi, vaunuiksi, vaunussa, vaunuissa, vaunusta, vaunuista, vaunuun, vaunuihin, vaunulla, vaunuilla, vaunulta, vaunuilta, vaunulle, vaunuille, vaunutta, vaunuitta, vaunuineen och vaunuin. Det är det som gör finska, och för den delen ungerska, så jobbigt att lära sig.
Mer om kasus: Grejen med substantiv och pronomen sid 47
3 Suffix betyder ungefär ändelse.
24