boken om beck – och sjöwall wahlöö och tiden som for
johan erl andsson
Boken om Beck – och Sjöwall Wahlöö och tiden som for
Av Johan Erlandsson har tidigare utgivits: Då kan man lika gärna kittla varandra – en bok om Allan Edwall (Bokförlaget Atlas) Desertörerna (Carlsson bokförlag)
Läs mer om författaren på www.johanerlandsson.com
isbn 978-91-642-0628-2 © Johan Erlandsson 2020 Utgiven av Piratförlaget, Stockholm 2020 Omslag: Niklas Lindblad Omslagsfoto: Jan Dahlander/Scandia Photopress/Scanpix/TT Tryckt hos ScandBook AB, Falun 2020
Innehåll Intro ...................................................................................... 7 Frihet till varje pris – om Maj ............................................ 13 Rött skägg och stora drömmar – om Pelle ....................... 28 Kärleken .............................................................................. 52 En hjälte blir till .................................................................. 69 Drakar, tromboner och knutna nävar ............................... 85 Slagen ................................................................................ 100 ”Som en mopedförare i motvind” – Gunvald introduceras ................................................................ 110 Det Stora Priset ................................................................ 129 Söderut ............................................................................. 135 Gratishoror och idealkvinnor .......................................... 154 Katastrofen – Pelles död ................................................... 175 Efter Pelle .......................................................................... 201 Ska’ru ha en stänkare? – om filmerna ............................. 220 De skapade ett under ....................................................... 246 Outro ................................................................................ 261 Tack ................................................................................... 263 Bibliografi ......................................................................... 266 Filmografi ......................................................................... 268 Källor ................................................................................ 273 Litteratur ........................................................................... 287 Bildkällor .......................................................................... 305 Register ............................................................................. 306
5
Dekalogin Roman om ett brott består av böckerna: Roseanna, 1965 Mannen som gick upp i rök, 1966 Mannen på balkongen, 1967 Den skrattande polisen, 1968 Brandbilen som försvann, 1969 Polis, polis, potatismos!, 1970 Den vedervärdige mannen från Säffle, 1971 Det slutna rummet, 1972 Polismördaren, 1974 Terroristerna, 1975
6
Intro ”Nu är jag djävligt trött på ditt förbannade djävla skitsnack! Antingen berättar du EXAKT vad du vet, eller så kommer kommissarie Beck här gå ner och boka ett rum på akuten för där kommer du komma in djävligt snart!” Mikael Persbrandt i perfekt pressad beige trenchcoat som den obeveklige Gunvald Larsson, alltid redo för ett tjänstefel. Det är så vi lärt känna fenomenet Beck de senaste 20 åren. Filmerna där Peter Haber spelar honom och där Persbrandt gör Gunvald har haft en sammanlagd publik på över 160 miljoner människor. Men bakom allt det, bakom Gunvalds våld, bakom Grannens stänkare, bakom reklammiljonerna till TV4, finns någonting helt annat: två kommunistiska författare som skrev tio böcker. Maj och Per. Det var de som skapade honom – Martin Beck.
7
*** ”Marx! Marx! Marx! Marx!” Salongen i Varbergs teater var fullsatt till sista plats. Det var en kylig vårdag 2013 och författaren Maj Sjöwall hade just tagit emot det hårt kritiserade Leninpriset på 100 000 kronor ur Jan Myrdals hand. Jan Myrdalsällskapets ordförande Cecilia Cervin, doktor i litteraturvetenskap, höll ett tal till Majs ära där hon prisade böckerna om Martin Beck, Gunvald Larsson, Lennart Kollberg och de andra. Cervin jämförde Sjöwall och Wahlöö med William Shakespeare och sade: ”Romanen om ett brott handlar i alla tio delarna om ett brott begånget av ett söndervittrande samhälle. Präglat av girighet och maktlystnad har detta samhälle frånsagt sig varje form av solidaritet och ansvar. Det gynnar de rikas utsugning av de fattiga och svaga.” Och så utbringade hon ett fyrfaldigt leve. Men med ordet hurra ersatt av Marx. Det dånade i teatersalongen. Under åren 1965–1975 publicerade författarparet Maj Sjöwall och Per Wahlöö tio böcker under samlingsnamnet Roman om ett brott. För svenska läsare var det en helt ny sorts kriminallitteratur. Sjöwall och Wahlöö
8
var medlemmar i Sveriges kommunistiska parti, sedermera VPK, och skrev samhällskritiskt och realistiskt, men också med humor och ironi. De blev ikoner och fick efterföljare som Henning Mankell, Liza Marklund och Stieg Larsson. Även internationella författare som Ian Rankin och Jonathan Franzen har hyllat paret Sjöwall Wahlöö och lyft fram dem som inspiratörer. Litteraturvetare är ense om att det var Maj och Per som skapade det som brukar kallas Scandinavian Crime, Schwedenkrimi eller Nordic Noir, en deckargenre präglad av att böckerna är skrivna utifrån polisernas perspektiv och ofta med en samhällsskildring som fond. Men för en yngre publik är det knappast Sjöwall Wahlöö som är ett begrepp längre, utan fenomenet Beck. Sedan 1997 har det kommit hela 38 filmer om Maj och Pers huvudperson. Så: Å ena sidan så långt till vänster att en av författarna tar emot ett pris i Lenins namn, å andra sidan så kommersiellt att reklamteve pumpar in miljoner på deras rollfigurer. Hur går det ihop? Och vilka var de egentligen, skaparna av det skandinaviska deckarundret? Per dog redan 1975, men Maj levde ända till våren 2020 och i arbetet med den här boken träffade jag henne flera gånger, gjorde timslånga intervjuer.
9
En sak är säker, deckardrottning ville hon inte kallas. Jag mötte Maj Sjöwall på hennes stamhak i Stockholm. Här hade hon som ett eget krypin, en mässingsskylt med texten ”Majs hörna” är fastskruvad i väggen och i fönstersmygen finns till och med ett fotografi på ett av barnbarnen. Hon beskriver hur hon hamnade på just den här oansenliga Söderkrogen. Det blir ett slags krogpromenad ur minnet på en sällsynt pigg 84-åring. Kristallkronorna och de vita dukarna på Metropol, nuvarande Hard Rock Café, och journalisthaket Tennstopet på Vattugatan. Hon kommer ihåg hur Evert Taube satt vid sitt stambord på Freden, ensam med ett glas rött, ett stearinljus och papper och penna. Där satte man sig inte, även om Evert inte var där. Han kunde ju komma. Hon minns hur en av servitriserna sade till henne att ”Nu får du flytta på dig, för nu kommer det gäster” när hon blivit ett av inventarierna på Freden. Hur Restaurang Skindbuksen vid Kongens Nytorv blev det självklara stället åren hon var bosatt i Köpenhamn. Hon minns kvällarna med Slas på Pelikan, hur det inte gick att vara där längre när gentrifieringen av Söder gått för långt, hur man promenerade vidare till Levelius bar och hur hon till slut hamnade här, på Harvest Home på Bondegatan.
10
Det är fascinerande att lyssna på Maj Sjöwall. Det är som en tidsresa. Där ”Lasse” är Lars Forssell, ”Pelle Råttan” Pär Rådström och ”Baren” alltid Operabaren. Hon är över 80, men kan fortfarande konsten att berätta en god historia, på bred gammaldags stockholmska, ä:na blir e:n, historien är ofta tryfferad med en blinkning, ett vänsterpolitiskt patos så där som en självklarhet och så en perfekt tajmad punchline. Det är lite som att lyssna på en text av just Slas, Stig Claesson, också han Stockholmsförfattare och en av hennes närmaste vänner. Och relationen med Per Wahlöö, hennes älskade Pelle? De var ständigt tillsammans under de här åren. Alltid ihop. Men hur var det egentligen? Det är inte bara för kroghistorierna och berättelsen om kärleksförhållandet som jag har sökt upp henne. Jag läste Roman om ett brott i ett svep som tonåring. Jag kommer ihåg det som en spännande, rolig, fascinerande läsupplevelse som aldrig riktigt släppt taget om mig. Stockholmsskildringarna och personskildringarna. Sluskpedofilen i Mannen på balkongen, kanalresan i Roseanna, den brutale Palmon Harald Hult i Den veder värdige mannen från Säffle. Att brottet i dekalogins sammanhängande titel Roman om ett brott skulle ha att göra med abstraktioner som arbetarklass och social
11
demokrati gick en 15-åring uppvuxen på 1990-talet i ett välmående medelklasshem helt förbi. I dag är det omöjligt att inte se politiken, ärendet. Brottet i Roman om ett brott var med Majs egna ord ”socialdemokratins svek mot arbetarklassen”. Det var om det allt handlade.
12