2
tänkte på att jag borde försöka bli vän med någon i klassen desto omöjligare kändes det. Jag studerade ansiktena i klassrummet och lekte ”om-jag-var-tvungen-att-välja-vem-skulle-jag-blikompis-med?”, men det var rent omöjligt att besvara frågan. På rasterna hade jag lagt märke till att Linn ofta gick omkring ensam, som om hon spelade ”kaxig tjej” i en teater, med hakan i vädret och lite överlägsen uppsyn. Tanken hade aldrig slagit mig förut att Linn kunde bli min vän. Egentligen skulle det ju vara ganska praktiskt, eftersom vi bodde i samma hus. Men vi var så fruktansvärt olika. Hennes mörka, lockiga hår och näpna ansikte gjorde att hon liknade en gullig liten rävunge, medan jag såg ut som en råtta med tunt hår och spetsig näsa. En Ju mer jag
21