H E L E N A B RO S S ANNA HANSEN
La rardax3_omsl.indd 1
2017-02-08 16:53
LärarDax 3 Helena Bross Anna Hansen
Sanoma Utbildning
SANOMA UTBILDNING Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 1 0 Telefax: 08-587 642 02 Redaktion: Mia Söderberg, Kerstin Jörgensen Grafisk form och illustration: Ann Sjögren/Typoform Foto: Anna Hansen LärarDax 3 ISBN 978-91-622-7751-2 © 2009 Helena Bross, Anna Hansen och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Andra tryckningen
Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryck: Livonia Print, Lettland 2017
INNEHÅLL
4 FÖRORD 5 GRUNDTANKARNA BAKOM LÄSDAX OCH SKRIVDAX 6 LÄSDAX 3, SKRIVDAX 3 OCH LÄXDAX 3 10 LÄRARDAX 3
Att arbeta med LäsDax 3 och SkrivDax 3 11 Arbetsgången i LäsDax 3, SkrivDax 3 och LäxDax 3A och 3B 14 Mer att tänka på 22 24 DET KRYPER OCH KRÄLAR
En läskig spindel 26 Spindlar 30 Stora skalbaggar 33 Gåtor, Krypor och Krälor 36 Krokodiler 39 42 RÄTT ELLER FEL?
Kompisar, eller? 44 Rätt eller fel 47 Insändare 50 Åh, vilken fin! 53 Vad tror du? 57
61 VI OCH VÅRA GRANNAR
Vi och våra grannar 64 Fyra limerickar 68 Skriv ett kort! 71 Ett litet land i stora världen 75 Norgehistorier och svenskevitser 78 Moi Stella! 82 Kasper laver mål 86 89 OLÖSTA GÅTOR
Ökenspöken 92 Fru Britas kyrkobesök 96 Herr Johan spelar tärning 99 En olöst gåta 102 Lyssna, det spökar 105 109 BERÖMDA PERSONLIGHETER
Astrid och sagan 111 Flickan som skrev dagbok 115 Mannen som ville flyga över polen 118 122 HUVUD, AXLAR, KNÄN OCH TÅR
Stackars, stackars mej! 125 Hur ska kroppen se ut? 128 Alla är rädda 131 Blindtarmen 134 Kroppsrappar 137
140 FÖR LÄNGE, LÄNGE SEDAN
För flera tusen år sen 142 Silverskatten 145 Vesuvius 148 Kineserna var först 151 154 FINURLIGA UPPFINNINGAR
Cykelns historia, Säker cykel 156 Hjulmakarna i Kalleby 159 Telefonens historia 162 Tåg – en bra uppfinning 166 Unga uppfinnare får pris 170 Min maskin 173 176 DET VAR EN GÅNG
Guldgåsen 178 Cinderellagryta 181 Bonden och lindormen 185 Familjesagor 188 191 DRÖMMAR
Det är skönt att sova 193 Drömtydning 196 Josef drömtydaren 199 Mardröm 202 Drömfångare 205 Dina drömmar, När jag blir stor 208 211 KOPIERINGSUNDERLAG
Brev till hemmet 211
LÄSDAX 3, SKRIVDAX 3 OCH LÄXDAX 3 LäsDax 3 innehåller precis som i de tidigare LäsDax-böckerna tio olika teman med varierat innehåll. Även här möter eleverna nya genrer och texttyper. Detta för att öka progressionen och skapa förståelse för att texter är uppbyggda på olika sätt. I LäsDax 3 finns till exempel en pjäs, ett recept, en kartbild och fotografier med bildtexter. Genom att använda olika texttyper och undervisa kring dem får eleverna förståelse för hur de kan tänka och vilka strategier de kan använda när de möter en ny text. De lär sig även hur de ska bygga upp texter de själva skriver. Bilderna och fotografierna är valda med stor omsorg, dels för att skapa variation och nyfikenhet på texten, dels för att eleverna ska fortsätta tolka olika typer av bilder. I LäsDax 3 är bildstödet inte lika starkt som i de tidigare LäsDax-böckerna. Ibland berättar bilden något annat än vad som står i texten, vilket också kan vara en utmaning och kräva nya lässtrategier.
6
L Ä S D A X 3 , S KRIV D AX 3 OCH LÄXD AX 3
HE NA O SS H ELEN A BR B RO SS ANNA A N N A HANSE H A N S ENN C L AS R O S VA L L
storbok = onlinebok H E L E N A B RO S S ANNA HANSEN C L A S RO S VA L L
BON N I E RS
H E L E N A B RO S S ANNA HANSEN
H E L E N A B RO S S ANNA HANSEN C L A S RO S VA L L
HEL ENA B RO ANN SS A H ANS EN
BON N I E RS
BON N I E RS
BO N
N I E RS
BON N I E RS
Samlingsnamnet för alla böckerna är SpråkDax. LäsDax finns även som onlineböcker. Se www.sanomautbildning.se
Texterna i LäsDax 3 är skrivna för att beröra och fånga intresset för språket, både till innehåll och form, och tar ofta avstamp i något som redan är känt för eleven. Eleverna stimuleras att använda olika lässtrategier för att uppnå flyt och förståelse. Flera av texterna är långa för att kunna erbjuda utmaning för alla. Alla behöver inte läsa allt i LäsDax 3, men alla ska kunna läsa någonting. Därför bör läsläxan hem vara individualiserad. Var och en läser sin textmängd, men alla har med sig hela innehållet från den gemensamma läsningen i storboken (se sidan 20). Den tydliga strukturen med De fyra tillfällena finns förstås också kvar för att möjliggöra arbetet med texten ur ett helhetsperspektiv och för att arbetsgången ska vara en trygg rutin för såväl lärare som elev.
LÄS D A X 3, SK RIVDA X 3 OC H LÄ XDA X 3
7
Inspirera till handstilsträning Låt eleverna även arbeta med sin handstil vid tillfällen när det är lämpligt. Många elever längtar också efter få att lära sig skrivstil. Låt de som vill pröva. Det är roligt att ha en tydlig handstil.
LÄ RA RDA X 3
23
DET KRYPER OCH KRÄLAR Beskrivning Texterna handlar om djur som kryper eller krälar.
Uppstart I Skriv kryper och krälar på tavlan. Låt eleverna tänka efter vilka
djur orden passar in på. Skriv förslagen på tavlan. I Dela in de listade djuren i olika kategorier, t.ex. Djur som har ben,
Djur som finns i Sverige och Farliga djur. I Titta på temastartsidan och samtala om den.
Förslag till aktiviteter under arbetet med temat Studiebeök I Besök ett terrarium. I Bjud in någon som kan berätta om spindlar, insekter och kräldjur.
Film Titta på filmer om spindlar, insekter och kräldjur.
Exkursion Gå ut i naturen och leta spindlar och insekter. Studera dem i luppburkar och försök artbestämma dem.
24
D E T K RY PE R OCH KRÄLAR
AT T F Ö R B E R E D A I Faktaböcker om spindlar, insekter och kräldjur I Luppburkar I Bestämningsnycklar för insekter I Filmer om djuren i temat I Gåtböcker I Besök på bibliotek I SångDax: Gåtor, Krypor och Krälor. Finns att lyssna på
på sanomautbildning.se/sångdax
DET K RY P ER OC H K RÄ LA R
25
En läskig spindel
sidan 4
Resumé En läskig spindel är ett mejl från Simon till Ville. Simon berättar att han hittat en spindel bland bananerna i mataffären.
Att uppmärksamma Ord att samtala om: intervjuad, journalist, bananspindel, internet Ljudstridig stavning: j-ljud med lj, g och dj, sj-ljud med ch, ng-ljud med ng Skiljetecken: kolon, punkt, utropstecken Namn: Simon, Ville ”Mejlhuvud” Symboler: @ , Domännamn: hemma.se, cyberpost.com
Syfte Texten En läskig spindel kan användas för att – samtala om skillnaden mellan mejl och brev – samtala om mejletik – samtala om spindlar – identifiera texttypen – läsa med hjälp av olika strategier – reflektera över innehållet – läsa ett meddelande – skriva, skicka och ta emot mejl – berätta en händelse med en röd tråd – arbeta med drama.
26
D E T K RY PE R OCH KRÄLAR
Första tillfället Inledning Visa en bild på en stor spindel, t.ex. fågelspindel eller bananspindel. Samtala om hur en sådan spindel skulle kunna komma till Sverige.
Gemensam läsning
Samtala om bilden. – Vad ser ni? Läs rubriken för eleverna. – Vad tror ni texten handlar om? Läs texten för eleverna och peka samtidigt längs raderna. Samtala om texten. – Vad är det för typ av text? – Vem mejlar till vem? – Vad berättar Simon i mejlet? – Hur slutar mejlet? Läs texten igen och låt eleverna läsa med efter förmåga.
Andra tillfället Gemensam laboration I Läs texten tillsammans.
I Ringa in ”mejlhuvudet”. Gå igenom innehållet i de fyra raderna:
avsändaren, datum när mejlet är skickat, mottagaren och vad mejlet handlar om. Benämn @ och jämför avsändarens och mottagarens domännamn. Läs hela ”mejlhuvudet” tillsammans. I Låt några elever som har egna mejladresser skriva dem på tavlan.
Läs dem. I Visa på smileyn.
– Vad betyder symbolen? Låt eleverna rita andra symboler de använt eller sett i mejl och berätta om dem.
DET K RY P ER OC H K RÄ LA R
27
Egen läsning/parläsning Låt eleverna läsa texten efter förmåga.
Tredje tillfället
Gemensamt skrivande Skriv på dator eller på tavlan. Hitta tillsammans på ett mejl där Ville svarar Simon. – Vad ska det stå i ”mejlhuvudet”? – Hur inleder Ville mejlet? – Vad skriver han om det Simon berättade? – Vad berättar Ville för Simon? – Hur avslutar han mejlet? Läs mejlet tillsammans.
Eget skrivande Låt eleverna fortsätta mejlväxlingen och skriva vad Simon skulle kunna svara Ville. Låt dem sedan läsa upp sina svar för klassen.
Fjärde tillfället Läxa
Låt eleverna ta hem boken och läsa texten.
Uppföljning och reflektion
I Låt någon berätta vad texten handlar om.
– Hur tror ni att ni skulle reagera om ni hittade en stor spindel? I Samtala om etik kring mejlskrivande och vad man inte ska
skriva i mejl. – Vad skiljer ett mejl från ett vanligt brev?
28
D E T K RY PE R OCH KRÄLAR
Lite mer … Skrivuppgift I Låt eleverna skriva mejl eller vanliga brev till varandra. Gör till-
sammans i ordning en burk med lappar med elevernas namn och mejladresser. Låt alla dra en namnlapp och sedan skriva ett mejl till klasskamraten som i sin tur svarar på mejlet. I Låt eleverna skriva en berättelse ur spindelns perspektiv. Frågorna
kan hjälpa eleverna att hålla en röd tråd. – Hur hamnade spindeln i bananlådan? – Hur var resan till Sverige? – Vad hände i affären? – Var hamnade spindeln sedan? Ge din röst till elevernas berättelser och läs upp dem för klassen.
Berättaruppgift I Låt eleverna återberätta händelsen med spindeln. Tipsa dem om
att skriva upp stödord ur texten. I Låt eleverna fundera ut egna berättelser, t.ex. När jag hittade en
orm i min stövel, När jag upptäckte en tjuv, När ett lejon kom löst från djurparken, När bromsen på min cykel inte fungerade eller berätta något de själva upplevt. Uppmuntra dem att skriva stödord.
Dramaövning Låt eleverna dramatisera berättelsen om Simon och spindeln och/ eller egna berättelser.
DET K RY P ER OC H K RÄ LA R
29
Spindlar
sidan 5
Resumé Spindlar är en faktatext om spindlar.
Att uppmärksamma Ord att samtala om: tvådelad, bakkroppen, spinnvårtor, insekter, gift, förlamar, korsspindel, svarta änkan, fågelspindel Ljudstridig stavning: å-ljud med o, j-ljud med g, ng-ljud med ng, sj-ljud med sk Skiljetecken: punkt, kommatecken Bildtext
Syfte Texten Spindlar kan användas för att – samtala om olika slags spindlar – identifiera texttypen – läsa med hjälp av olika strategier – reflektera över innehållet – söka fakta – arbeta med muntligt skrivande (se sidan 18) – skriva faktatexter – arbeta med bild.
Första tillfället Inledning Lek ”Hänga gubbe” med ett spindelord, t.ex. KORSSPINDEL.
30
D E T K RY PE R OCH KRÄLAR
Gemensam läsning
Samtala om bilden. – Vad ser ni? Läs rubriken och bildtexten för eleverna. – Vad är det för typ av text, tror ni? Läs texten för eleverna och peka samtidigt längs raderna. Samtala om texten. – Hur kan vi se att det här är en faktatext? – Vad får vi veta? Läs texten igen och låt eleverna läsa med efter förmåga.
Andra tillfället Gemensam laboration I Läs texten tillsammans.
I Leta fakta i texten med hjälp av frågorna.
– Hur ser en spindel ut? Markera i texten. – Vad kan en spindel använda tråden till? Markera i texten med annan färg. – Vad lever de flesta spindlar av? Markera i texten med en tredje färg.
Egen läsning/parläsning Låt eleverna läsa texten efter förmåga.
Tredje tillfället Gemensamt muntligt skrivande
Läs de ord ni markerade i texten under laborationen. Låt sedan eleverna berätta fakta om spindlar med fullständiga meningar så att det blir en skriftlik berättelse med röd tråd.
DET K RY P ER OC H K RÄ LA R
31
Eget skrivande Låt eleverna skriva faktatexter om spindlar.
Fjärde tillfället Läxa
I Låt eleverna ta hem boken och läsa texten. I LäxDax 3A:1.
Uppföljning och reflektion
Låt någon berätta vad texten handlar om. – Vad gör spindlar för nytta, tror ni? – Vilka fiender tror ni spindlar har? – Hur tror ni det känns att klappa en spindel? – Varför är vissa människor rädda för spindlar, tror ni? – Hur kan man bli av med sin rädsla?
Lite mer … Läsuppgift Låt eleverna läsa om spindlar.
Skrivuppgift Låt eleverna skriva faktatexter om olika spindlar.
Bilduppgift Låt eleverna rita och måla spindelnät eller skapa dem på annat sätt.
Skrivuppgift Låt eleverna skriva mejl till Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm om de har frågor om spindlar som de inte hittat svar på.
32
D E T K RY PE R OCH KRÄLAR
Stora skalbaggar
sidorna 6–7
Resumé Stora skalbaggar är en faktatext i två delar som handlar om Europas och världens största skalbaggar.
Att uppmärksamma Ord att samtala om: skymningen, sav, fäktas, käkar, murkna, larverna, puppa, hotad, fridlyst, nektar, pollen Ljudstridig stavning: sj-ljud med sk, tj-ljud med k, j-ljud med g, stumt l, å-ljud med o, ng-ljud med ng Skiljetecken: kommatecken, punkt Underrubriker Förkortningar: cm, g Decimaltal Bildtexter Måttband
Syfte Texten Stora skalbaggar kan användas för att – samtala om skalbaggar – identifiera texttypen – läsa med hjälp av olika strategier – reflektera över innehållet – söka fakta i bild och bildtext – arbeta med adjektiv – arbeta med tankekartor – återberätta faktatexter – arbeta med bild.
DET K RY P ER OC H K RÄ LA R
33
Första tillfället Inledning Titta tillsammans på en skalbagge. Ta med en riktig skalbagge i en burk, använd en ”inplastad” skalbagge eller visa en bild. Låt eleverna berätta vad de vet om skalbaggar – vilka de kan namnet på, hur skalbaggar lever och vad de äter.
Gemensam läsning Samtala om bilderna. – Vad ser ni? Läs rubriken och underrubrikerna för eleverna. Uppmärksamma bildtexterna. – Vilken skalbagge är störst, tror ni? – Vad tror ni det är för typ av text? – Vad tror ni vi kommer att få veta? Lista förslagen på tavlan. Läs texten för eleverna och peka samtidigt längs raderna. Samtala om texten. – Vad handlar texten om? – Vad är det för typ av text? – Beskriv hur ekoxen ser ut. – Vad får vi mera veta om ekoxen? – Beskriv hur goliatbaggen ser ut. – Vad får vi mera veta om goliatbaggen? – Vilken skalbagge är störst? – Hur stämmer innehållet i texten med det vi trodde att vi skulle få veta? Läs texten igen och låt eleverna läsa med efter förmåga.
Andra tillfället Gemensam laboration I Läs texten tillsammans. I Jämför fakta om de två skalbaggarna.
– Vilka likheter/olikheter har ekoxen och goliatbaggen? Lista på tavlan.
34
D E T K RY PE R OCH KRÄLAR
Egen läsning/parläsning Låt eleverna läsa texten efter förmåga.
Tredje tillfället Gemensamt och eget skrivande
SkrivDax 3 sidorna 2–3: samla fakta i tankekarta och återberätta faktatext.
Fjärde tillfället Läxa
Låt eleverna ta hem boken och läsa texten.
Uppföljning och reflektion
I Låt någon berätta vad texten handlar om.
– Vad visste ni tidigare om ekoxen och goliatbaggen? – Vad har ni lärt er om de två skalbaggarna? – Vad kan ni ha för nytta av de här kunskaperna? I Läs & förstå 1, SkrivDax 3 sidorna 64–65.
Lite mer … Skrivuppgift I Låt eleverna lista alla insekter de känner till. I Låt eleverna läsa i insektsböcker och samla fakta om olika insekter
i form av stödord, sedan skriva faktatexter utifrån dem och avbilda insekterna så noggrant de kan. Slutprodukten kan bli ”Klassens egen insektsbok”.
Bilduppgift Titta på en bild av filmpriset Guldbaggen. Låt eleverna rita och måla egna dekorativa fantasiskalbaggar, namnge dem och tillsammans göra en utställning.
DET K RY P ER OC H K RÄ LA R
35
Gåtor, Krypor och Krälor sidorna 8–9 Resumé Gåtor, Krypor och Krälor är rimmade gåtor där läsaren får lista ut vilka djur det handlar om.
Att uppmärksamma Ord att samtala om: Krypor, Krälor, fjäll, slalom, spinner, svindel, gnu, korsade, reptil, tacken, slända, slukad, oops, sparv Uttryck att samtala om: stock och sten, kryper slalom, drar sitt strå till stacken Ljudstridig stavning: å-ljud med o, j-ljud med g, dj och lj Skiljetecken: kommatecken, citattecken, frågetecken, ellips, utropstecken, tankstreck Parvisa rim i varje vers Adjektiv och verb
Syfte Texten Gåtor, Krypor och Krälor kan användas för att – samtala om olika djur – identifiera texttypen – läsa med hjälp av olika strategier – reflektera över innehållet – läsa rimmad vers rytmiskt – arbeta med adjektiv och verb – skriva text efter modell.
Första tillfället Inledning Läs några gåtor för eleverna. Låt de elever som vill berätta flera.
36
D E T K RY PE R OCH KRÄLAR
Gemensam läsning Samtala om bilderna. – Vad ser ni? – Varför syns bara lite av djuren, tror ni? Läs rubriken för eleverna. – Vad är det för typ av text, tror ni?
Lyssna till sången. Läs texten för eleverna och peka samtidigt längs raderna. Samtala om texten. – Vilka djur handlar texten om? – Vad berättar texten om de olika djuren? Hur rör de sig? Vad gör de? – Vad är det för typ av text? Läs texten igen och låt eleverna läsa med efter förmåga.
Andra tillfället Gemensam laboration I Läs texten tillsammans och låt någon samtidigt skriva in de ord
som saknas. I Leta efter rimorden och ringa in dem parvis.
Arbeta med sidan 8. I Leta efter verben som berättar vad djuren gör. Stryk under dem och lista dem på tavlan under rubriken Verb. Läs orden. Spara listan. I Låt eleverna utifrån text och bild föreslå ord som beskriver djuren.
Lista orden på tavlan under rubriken Adjektiv. Läs orden. Spara listan.
Egen läsning/parläsning Låt eleverna läsa texten efter förmåga.
DET K RY P ER OC H K RÄ LA R
37
Tredje tillfället
Gemensamt och eget skrivande SkrivDax 3 sidorna 4–5: skriva femstegsdikter. Repetera hur en femstegsdikt är uppbyggd. Första raden innehåller ett substantiv. Andra raden innehåller två adjektiv som beskriver substantivet. Tredje raden innehåller tre verb som berättar om substantivet. Fjärde raden beskriver en tanke eller känsla. Femte raden består av endast ett ord som är en synonym till eller en omskrivning av substantivet på första raden. Fokusera på adjektiven och verben på andra och tredje raderna. Anknyt till listorna från laborationen. I LäsDax 2 finns femstegsdikter på sidorna 86 och 111.
Fjärde tillfället Läxa
I Låt eleverna ta hem boken och läsa texten. I LäxDax 3A:2.
Uppföljning och reflektion
Låt någon berätta vad texten handlar om. – Varför/hur har gåtor uppkommit, tror ni?
Lite mer … Gåtor I Låt eleverna skriva egna gåtor. I Låt eleverna leta gåtor i gåtböcker och träna att läsa dem högt.
Ordna sedan en ”gåtuppläsning” och låt eleverna framträda med utvalda gåtor. I Låt eleverna samla gåtor från förr genom att intervjua vuxna
i sin omgivning.
38
D E T K RY PE R OCH KRÄLAR
Krokodiler
sidorna 10–12
Resumé Krokodiler är en faktatext i tre delar som handlar om krokodiler – urtidskrokodilen, saltvattenskrokodilen och nilkrokodilen.
Att uppmärksamma Ord att samtala om: byten, vips, ton Uttryck att samtala om: låg på lur, sprättade upp Ljudstridig stavning: å-ljud med o, ng-ljud med ng, j-ljud med dj och g, sj-ljud med sj och sk, stumt l Underrubriker Geografiska namn: Afrika, Australien, Botswana Namn: Sweetheart, Sarcosuchus imperator Enheter: meter, ton Årtal: 1979, 1968
Syfte Texten Krokodiler kan användas för att – samtala om krokodiler – identifiera texttypen – läsa med hjälp av olika strategier – reflektera över innehållet – arbeta med frågor och svar – arbeta med bild.
Första tillfället Inledning Visa något med krokodilanknytning. – Vad vet ni om krokodiler?
DET K RY P ER OC H K RÄ LA R
39
Gemensam läsning Samtala om bilderna. – Vad ser ni? Läs rubriken och underrubrikerna för eleverna. – Vad är det för typ av text, tror ni? Läs texten för eleverna och peka samtidigt längs raderna. Samtala om texten. – Vad handlar texten om? – Vad är det för typ av text? – Vad får vi veta om urtidskrokodilen? – Vad får vi veta om saltvattenskrokodilen? – Vad får vi veta om nilkrokodilen? Läs texten igen och låt eleverna läsa med efter förmåga.
Andra tillfället Gemensam laboration I Läs texten tillsammans. I Arbeta med texten på sidan 10.
Leta efter fakta och stryk under. Läs understrykningarna tillsammans. Repetera frågeorden när, vem, var, vad, hur, varför och vilken. Låt sedan eleverna med hjälp av dem ställa frågor till varandra utifrån texten.
Egen läsning/parläsning Låt eleverna läsa texten efter förmåga.
Tredje tillfället
Gemensamt och eget skrivande SkrivDax 3 sidorna 6–7: skriva frågor utifrån text och besvara frågor.
40
D E T K RY PE R OCH KRÄLAR
RÄTT ELLER FEL? Beskrivning Texterna handlar om vad som är rätt eller fel och om hur man bör handla i olika situationer.
Uppstart I Gör övningen Heta stolen – rätt eller fel.
Placera stolar i en ring, lika många som elever. Låt eleverna sitta på stolarna och lyssna på ett påstående i taget. Den som håller med reser sig och går och sätter sig på en ledig stol. Den som inte håller med eller känner sig osäker sitter kvar. Låt efter en stund några elever berätta varför de valde att sitta kvar respektive byta plats. Om bara en elev reser sig får han/hon berätta om sin åsikt och sedan sätta sig ner igen. Förslag till påståenden: Barn ska gå över gatan vid övergångsställen. Vuxna borde ha cykelhjälm. Barn får slåss när de är arga. Vuxna får slåss när de är arga. Man får titta i andras jackfickor. I Titta på temastartsidan och samtala om den.
Förslag till aktiviteter under arbetet med temat Intervjuer Ta reda på vad andra tycker är rätt eller fel. Låt eleverna, när ni arbetat med några texter, tillsammans formulera påståenden som de vill veta vad andra tycker om. Låt dem intervjua både vuxna och barn och notera om det är en vuxen man eller kvinna, en flicka eller pojke som svarat. Sammanställ sedan informationen i ett diagram och diskutera resultatet.
42
R Ä TT E L LE R FE L ?
Förslag till påståenden: Man får stjäla mat om man själv och familjen svälter. Man får titta i en kompis väska om man tror att kompisen har stulit något. Det är bra med skoluniformer.
AT T F Ö R B E R E D A I Material till teaterkulisser I Rekvisita till pjäs I Litteratur
Janne Lundström, Regnbågens fånge, En bok för alla Folksagor I Sveriges Rikes Lag I Kamratposten
RÄ TT ELLER FEL ?
43
ISBN 978-91-622-7751-2
(523-4868-0)
La rardax3_omsl.indd 2
9 789162 277512
2017-02-08 16:53