9789152639139 by Smakprov Media AB

Hur går det att predika hoppfullt mitt i en pågående klimatkris? Hur kan evangelium predikas utan att blunda för utmaningarna det innebär att leva mer hållbart? Med dessa frågor tog sig Magdalena Sjöholm an sin avhandling i predikan vid Lutheran School of Theology at Chicago. I denna bok delar hon med sig av de metoder hon hittat. Magdalena undersöker hur man kan predika utifrån och om klimatkrisen och redogör för teorier från tre teologer och en klimatpsykolog. I boken finns också ett antal predikningar från olika tider på kyrkoåret, som visar på hur en predikan kan se ut när man använder dessa modeller och strategier. Boken är tänkt som en slags verktygslåda och en inspiration. Det är en konkret och handfast hjälp till att tänka och tala exegetiskt, teologiskt och retoriskt om klimatkrisen, framför allt i predikningar och andakter. Magdalena Sjöholm är präst i Svenska kyrkan och har fördjupat sig i hur man kan predika om klimatkrisen.

ISBN 978-91-526-3913-9

9 789152

639139

Markens alla träd klappar händer • Verktyg för en grönare predikstol

Markens alla träd klappar händer (Jesaja 55:12)

Markens alla träd klappar händer

Verktyg för en grönare predikstol Magdalena Sjöholm

Markens alla träd klappar händer

Verktyg för en grönare predikstol Magdalena Sjöholm

Markens alla träd_inlaga_OK.indd 1

2022-08-31 15:35

Genom att återvinna denna bok bidrar du till papprets kretslopp. Riv av pärmen/omslaget och släng i brännbart. Resten lägger du i pappersinsamlingen, så blir det till nya pappersprodukter. Ett alternativ är att ge boken vidare till någon som vill läsa den.

Verbum AB Box 225 43, 104 22 Stockholm 08-743 65 00 verbum.se © 2022 Magdalena Sjöholm och Verbum AB Texter ur Bibel 2000 © Svenska Bibelsällskapet Formgivning: Helena Wikström, HewiDesign Tryck: Livonia, Lettland 2022 ISBN 978-91-526-3913-9

Markens alla träd_inlaga_OK.indd 2

2022-08-31 15:35

I glädje skall ni tåga ut och ledas hem i trygghet. När ni kommer brister berg och höjder ut i jubel, markens alla träd klappar händer. (Jes 55:12)

Markens alla träd_inlaga_OK.indd 3

2022-08-31 15:35

Innehåll

Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 En inledning – hur ska vi predika om klimatet? . . . . . . . . . . . . . . 9 1. En ”grön” bibeltolkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 2. ”Eko-scanning” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 3. Profetisk predikan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 4. Profetisk föreställning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 5. Strategier för en klimatpredikan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 6. Klimatpsykologi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 7. Ett sammanfattande förslag (och lite tips!) på hur vi kan predika om klimatet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 8. Gör predikningar om klimatet någon skillnad? . . . . . . . . . 91

Noter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 Litteraturförteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109

Markens alla träd_inlaga_OK.indd 5

2022-08-31 15:35

Markens alla träd_inlaga_OK.indd 6

2022-08-31 15:35

Förord

”Klimatkrisen är sannolikt den största gemensamma utma-

ningen som mänskligheten någonsin stått inför”, skriver vi i biskopsbrevet om klimatet. Den insikten måste påverka predikan! Allt fler förkunnare inser att vår förkunnelse och undervisning måste beröra klimatkrisen som i högsta grad också är en andlig och existentiell kris. Men många av oss famlar, tvekar och är osäkra på hur vi ska göra det. Det finns en oro att predikan ska uppfattas som moraliserande, som pekpinnar, som att vi lägger allt ansvar på den enskilde individen. Eller en rädsla att vi ska uppfattas som alarmister eller anklagas för att ägna oss åt politik istället för att tala om Kristus. Så vi tystnar och låter förkunnelsen kretsa kring ämnen och frågor som känns tryggare och mer vana. Det duger inte! I sina vigningslöften har alla präster i Svenska kyrkan lovat att ”rent och klart förkunna Guds ord så som det är oss givet i den heliga Skrift”. Idag innebär det med nödvändighet att i sin förkunnelse beröra klimatkrisen, att tolka och utlägga bibelns texter i ljuset av den ekologiska och andliga kris vi befinner oss i. I den här boken presenterar Magdalena Sjöholm ett antal teologiska modeller och begrepp som ger oss verktyg för en predi-

Markens alla träd_inlaga_OK.indd 7

2022-08-31 15:35

kan som tar situationen på allvar. Hon introducerar tre teologer – Walter Brueggemann, Leah D. Schade och Norman Habel – samt ekonomen och klimatpsykologen Per Espen Stoknes. Ur deras tänkande hämtar Sjöholm ett antal användbara nycklar för alla oss som strävar efter en grönare predikstol. Sjöholm bjuder också generöst på egna predikningar som konkreta exempel på hur hon själv söker ett språk för att predika i den ekologiska krisens tid. Denna personligt hållna bok är en viktig bok i rätt tid för alla som fått förtroendet att förkunna Guds ord. Biskop Andreas Holmberg

Markens alla träd_inlaga_OK.indd 8

2022-08-31 15:35

En inledning – hur ska vi predika om klimatet?

Jag vet inte egentligen när det började.

Kanske det funnits i mig länge. Men något hände runt 2018, när värmen slog till i Sverige och det brann och skördar torkade i vårt land. Jag, precis som många andra i Sverige, insåg att klimatförändringar inte bara sker någon annanstans utan också här. Oron för klimatet började mala starkare och jag funderade på hur jag skulle kunna predika om klimatfrågor. I mina ögon borde klimatet vara ett av de viktigaste ämnena att predika utifrån i dagsläget, då det i högsta grad har att göra med relationen mellan människan, vår värld och Gud. Klimatkrisen är genombrytande, avgörande och transformerande för vår värld just nu. Det är något vi brottas med, kämpar emot eller undviker för att det är så jobbigt, förnekar eller vad vi nu än har för förhållningssätt. Så varför predikar vi inte om det specifikt (inte bara nämner det i tre meningar som ett av världens eländen)?

Markens alla träd_inlaga_OK.indd 9

2022-08-31 15:35

Varför gör inte jag det? frågade jag mig. Och insåg att förklaringen var att jag inte visste hur jag skulle göra det. För hur kan vi predika om klimatkrisen utan att bli ytterligare en som lägger bördor på människors dåliga samveten, eller målar en dyster framtidsbild? Bli ännu en som bidrar till att folk slår ifrån sig och inte orkar höra mer? Jag hittade inte orden. Och jag uppfattade det som att mina prästkollegor inte heller gjorde det, för nästan ingenstans i min omgivning hörde jag specifika predikningar om klimatet. Min fråga har växt fram i ett Sverige där klimatfrågan de senaste åren har fått ett markant större utrymme i det offentliga rummet och i den privata sfären. Inte ens när covidpandemin eller kriget i Ukraina tog över det offentliga samtalet, har det gått en dag utan att klimatet på något sätt nämns i media och sociala medier. Dessutom kopplas stora händelser som till exempel sjukdomar och krig, ihop med klimatet. Orsaker och konsekvenser synas. Överlag betraktas idag både händelser i världen och i naturen, politiska beslut, produktionsprocesser och livsstil, också ur klimat- och miljöaspekter, och det rör sig över alla nivåer i samhället. Belysningen har haft en stor effekt på vårt offentliga samtal och vår medvetenhet om klimatet. Trots det är vanor svåra att förändra. Förvandlingen av vårt samhälle, i betydelsen att bli mer miljövänligt och hållbart som helhet, är långsam. Frågan om klimatförändringarna har påverkat mig alltmer genom åren. Jag är oerhört bekymrad över jordens framtid. För

Markens alla träd_inlaga_OK.indd 10

2022-08-31 15:35

mig är det inte längre ”bara” klimatförändringar, utan klimatkrisen med stort ”K”. Men klimatkrisen kan inte hanteras endast av individer som mig, som försöker ändra sin livsstil; den måste hanteras med nationell politik, ekonomiska beslut av produktionsföretag och handel, och med hjälp av kollektiva globala beslut. Klimatfrågan har både individuella och kollektiva perspektiv. Jag är präst i Svenska kyrkan. Mitt engagemang i klimatfrågor kommer inte bara av en oro. Det är även grundat i min tro på en levande, livgivande Gud som har skapat jorden och allt som finns på den. I sitt biskopsbrev om klimatet 2019 skriver Svenska kyrkans biskopar så poetiskt att vi alla är skapade av stjärnstoft, sammankopplade i en väv av liv och ömsesidigt beroende av Guds livgivande kreativitet. De menar att vi människor fått ett uppdrag och en fullmakt från Gud att förvalta jorden, men att vi aldrig får glömma att jorden inte är vår, utan Guds.1 Vi har skapats med medveten kreativitet och vi kan vidta ansvarsfulla åtgärder. Det betyder att vi måste hitta sätt att bättre ta hand om denna underbara värld som skapats och vi får bo i. Det är en akut uppgift för människor och samhälle, men också för kyrkan. Kyrkan behöver agera och samtala om detta mer än vad som sker idag, men inte bara i våra konferensrum, ledningsbeslut, policys och runt kaffebord, utan också i predikstolarna. Under sommaren 2019 fick jag förmånen att delta i ”ACTS Doctor of Ministry in Preaching Program”, en ekumenisk akademisk fortbildning i predikan på Lutheran School of Theology

Markens alla träd_inlaga_OK.indd 11

2022-08-31 15:35

i Chicago. I kursen ingår att skriva en avhandling och jag valde att skriva om profetisk predikan och klimatkrisen. En del av den uppsatsen finns översatt i den här boken, men inte bara. Boken är ämnad att vara en slags verktygslåda där jag berättar om de verktyg jag hittade. I huvudsak kommer ni att få möta tre olika teologer – Norman Habel, Leah D. Schade, Walter Brueggemann – och en klimatpsykolog och kommunikationsstrateg: Per Espen Stoknes. Ni kommer också få ta del av predikningar som jag har hållit, en predikan efter varje teoriavsnitt. Ibland är det förhoppningsvis tydligt varför en predikan ligger just efter ett visst teoriavsnitt, och hur min tolkning av den teorin landat i en predikan. Andra gånger är det kanske otydligare, inte minst eftersom jag i varje predikan använt mig av flera olika teoretiska verktyg. En del predikningar skulle alltså kunnat ha placerats i vilket kapitel som helst. Det bör också sägas att dessa predikningar, eftersom de i verkligheten hölls över en längre tid och är skrivna så som jag höll dem, kan uppfattas tidvis upprepande för en läsare som läser dem efter varandra. Det har nu gått ett par år sen jag började pröva mig fram för att hitta sätt att predika om klimatkrisen, med målet att bli relevant och konkret: att det upplevs som predikan talar om den verklighet vi står mitt i, och att den ger hopp. Det finns förstås alla möjliga sätt vi kan göra det på, men jag vill berätta om det som har landat i mig. Mitt arbete med avhandlingen visade sig bli prediko-omvälvande för mig. De verktyg jag fick mig med påverkar mig så till

Markens alla träd_inlaga_OK.indd 12

2022-08-31 15:35

den grad att jag förhåller mig till dem också när jag predikar om annat än klimatet. Men framför allt har jag hittat ett språk för att predika om klimatet på ett, som jag ser det, hoppfullt sätt. Jag är inte färdiglärd. Jag prövar mig fram hela tiden. Kanske är det helt enkelt så predikandet fungerar. Jag är övertygad om att mitt sätt att predika om klimatkristen inte är det enda möjliga sättet, men det är en väg som jag är glad över att ha funnit och ett sätt som jag tycker fungerar. Om det kan hjälpa någon annan har denna bok uppnått sitt syfte.

Markens alla träd_inlaga_OK.indd 13

2022-08-31 15:35

Markens alla träd_inlaga_OK.indd 14

2022-08-31 15:35

1. En ”grön” bibeltolkning

För att tala eller predika om klimatkrisen utifrån en kristen

tro kan vi precis som vanligt börja med att först gå till bibelns texter. Där finns en grund att utgå från. Samtidigt är det inte alltid så enkelt att höra vad Bibeln faktiskt säger i ämnet. I sin bok An Inconvenient Text: Is Green Reading of the Bible Possible?2 resonerar den australiensiska lutherska teologen Norman Habel kring de exegetiska perspektiven i bibeltexterna, mer specifikt på hur man kan tolka dem på ett mer ”grönt” sätt, som inkluderar den värld och de varelser som finns runt oss människor. Han pekar på att vi i Bibeln kan hitta både ”grå” och ”gröna” texter. De ”grå” främjar en syn och en teologi som menar att jorden är under människans dominans. De har en antropcentrisk orientering och uppfattar naturen som en resurs att exploatera. De ”gröna” främjar teologin att jorden har sitt eget värde och inte bara är resurser att förbruka.3 Dessa texter understöder synen på en ”Earth community”, en gemenskap där människan inte står över annat.

Markens alla träd_inlaga_OK.indd 15

2022-08-31 15:35

I sin bok beskriver Habel hur hela världen och alla dess olika otaliga delar är sammanflätade i en ömtålig väv där varje del har ett inneboende värde. Detta gör att vi behöver utvidga vårt lyssnande till att också empatiskt lyssna på jordens vittnesbörd och att se allt som lever och finns på vår planet som vår konversationspartner.4 Han talar om ”andra-än-människor”5 på vår jord som vår nästa, och att människor och alla andra organismer är släktingar.6 Vi behöver därför lära oss att tolka bibeltexterna på ett mer ”grönt” sätt, som också inkluderar den värld och de varelser som finns omkring oss. Inte att leta efter vad bibeltexterna säger om skapelsen eller jorden, utan att att se jorden och andra-änmänniskor som subjekt i texten.7 I sin bok formulerar Habel en strategi vi kan ta till för att nå detta förhållningssätt i vårt läsande av bibeltexterna.8 • Steg 1. Syna vårt eget och traditionens tolkningssätt med misstänksamhet, eftersom det traditionella sättet, liksom vi själva, ofta tolkar texten ur enbart mänskligt intresse. • Steg 2. Försöka identifiera och tolka in jorden och andra-änmänniskor, och empatiskt försöka läsa texten ur deras perspektiv. • Steg 3. Eftersträva att lyssna till dessa andra än mänskliga karaktärer i bibeltexterna och höra deras berättelser, även när det innebär att vi behöver söka de tysta rösterna, de som finns under ytan i texterna.

Markens alla träd_inlaga_OK.indd 16

2022-08-31 15:35

På det här sättet kan vi träna oss i att lyssna också till jordens röster i Bibeln, de som är andra-än-människor. Detta kommer att på lång sikt, menar Habel, förändra hur vi tolkar bibeltexter, och förvandla vår teologi för hur vi förhåller oss till hela vår jordgemenskap. Som exempel på hur naturen kan ses som subjekt i en bibeltext lyfter Habel fram bibelns texter om korsfästelsen. Upplevelsen av en jordbävning och en solförmörkelse visar att jorden inte bara var en passiv bakgrundsscen vid det här tillfället, utan att också jorden var involverad som en aktiv del.9 Genom att peka på Romarbrevet 8 där skapelsen tillsammans med oss människor gråter och väntar på befrielse visar han också på hur både människa och jord delar längtan efter upprättelse. Och lyfter fram att uppståndelsen inte bara innefattar människor, att uppståndelsebudskapet är ett evangelium också för hela skapelsen.10 Gud är inte bara på mänsklighetens sida, utan på hela jordens. För Habel är kristologin en viktig del i denna exegetiska metod eftersom det löser vilka bibeltexter vi bör lyssna på, särskilt när vi står inför motstridiga ”grå” och ”gröna” texter i Bibeln. Han talar om det lutherska perspektivet: ”Vad pekar på Kristus?” eller med andra ord: det som är centrum för de kristna skrifterna och för uppenbarelsen av Gud i Jesus Kristus. För Luther, och för Habel, överstiger Kristus alla andra tolkningar. Jesus Kristus är bibelns kärna och stjärna, som det brukar uttryckas. Habel framhåller att inkarnationen – att Gud av kärlek och empati valde att bli en av oss som skapad varelse i

Markens alla träd_inlaga_OK.indd 17

2022-08-31 15:35

Jesus, och det faktum att Jesus tjänade snarare än härskade och att hans väg var att lida snarare än att erövra11 – har gjort att människans uppdrag förändrats. Mandatet att dominera har ersatts av uppgiften att tjäna och upprätthålla skapelsen. Han menar även att inkarnationen innebär att Gud inte längre befriar människor på naturens bekostnad, utan att Guds gärningar innefattar hela jordens befrielse och läkning. De bibeltexter som uttrycker denna teologi är därför de primära bibeltexterna att lyssna på när olika bibeltexter är till synes motstridiga. Dessa bibeltexter är de goda nyheterna att förkunna för hela skapelsen.12 För mig har denna bibeltolkningsmetod blivit en omvändelseupplevelse. Jag kan nog aldrig gå tillbaka till att läsa Bibeln som jag gjorde förut, innan jag började använda mig av denna metod. När jag läser bibeltexterna nu är det som att jag skalar bort lager av förförståelser jag burit med mig så länge som jag läst bibelns texter. Jag skalar bort och gräver. Det är inte så lätt. Det är ju en del av mitt trosfundament som jag bär med mig och har formats av. Och jag är ju en människa och inte något annat. Men nu hittar jag nya röster, nya synvinklar och kopplingar jag aldrig tänkt på förut. Ta berättelsen om den förlorade sonen till exempel. Vilka blir kvar om vi tar bort människorna i den texten? Jag hittade svinen, eller grisarna, de som den förlorade sonen fick vara hos när han hade förlorat allt och befann sig på botten. Vad berättar grisarna då? För mig blev det en berättelse om några djur som getts låg status av oss människor, illa ansedda och ”smutsförklarade” av

Markens alla träd_inlaga_OK.indd 18

2022-08-31 15:35

många. Det blev en predikan om hur vi behandlar våra djur, vår mathållning, vilka djur som getts låg eller hög status av oss och hur Bibeln också har framtidsvisioner för djuren, som uttrycks i bilder om marker som ska bära grönska för dem igen.13 Eller ta texten om kamelen och nålsögat. Den dyker upp i berättelsen om den rike mannen som frågar Jesus hur han kan nå evigt liv. När Jesus svarar att mannen ska sälja allt han äger går den rike sorgsen därifrån, för han är inte beredd att göra sig av med sina rikedomar. Jesu ord om att det är lättare för en kamel att ta sig igenom ett nålsöga än det är för en rik att komma in i Guds rike, känns hårda. Men försöker vi lyssna på kamelens berättelse, handlar den om ett liv där den bokstavligen får bära de rikas ägodelar på sin rygg. Det är djuren och naturen som blir utsatta när vi människor vill nå och få mer och mer. I det ljuset är kamelen en utsatt nästa som får betala priset för människans strävan efter rikedom, en rikedom som vi inte är så villiga att släppa. Att det skulle vara lättare för en kamel att ta sig genom ett nålsöga än för rika människor att nå Guds rike, blir för mig en bild av en utsatt nästa som blir upplyft och befriad, ungefär som bilden av den sista som blir den första.14 En subversiv bibeltolkning?

Kan man tänka att denna bibeltolkning bidrar till en ”subversiv” bibeltolkning i ordets egentliga betydelse? Ordet kommer från latin, byggt av orden sub som betyder ”under” och verter som betyder ”att vända”, och skapar tillsammans betydelsen att ”stör-

Markens alla träd_inlaga_OK.indd 19

2022-08-31 15:35

ISBN 978-91-526-3913-9

9 789152

639139

Markens alla träd klappar händer • Verktyg för en grönare predikstol

Markens alla träd klappar händer (Jesaja 55:12)

Markens alla träd klappar händer

Verktyg för en grönare predikstol Magdalena Sjöholm