ria genom att han gav sig i kast med den gigantiska uppgiften att översätta hela Gamla testamentet direkt från den hebreiska standardtexten till latin. Hans översättning förelåg i färdigt skick år 405. Det var inte självklart att kyrkan skulle acceptera den som en riktig bibeltolkning. Eftersom Septuaginta alltsedan urkyrkans tid varit de kristnas bibel blev striden hård mellan Vetus Latina och den nya översättningen. Hieronymus arbete segrade och blev den katolska kyrkans officiella översättning under namnet Vulgata, alltså den allmänna. Reformationen, med målsättningen att nå ut till folket med sin förkunnelse, blev en viktig inspirationskälla för många bibelöversättningar; den nya boktryckarkonsten gjorde det också lättare att sprida nya tryckta produkter. Den mest inflytelserika av reformationens översättningar, den så kallade Lutherbibeln, blev direkt avgörande för den svenska bibelöversättningstraditionen. Luther ställde läsarna i centrum – det väsentligaste för honom var att tankarna i bibeln kommunicerades, att de nådde fram till dem som läste eller lyssnade. Därför var det naturligt för Luther att skriva enkelt, för ”mannen på gatan” eller ”gumman på torget” som han själv uttryckte det. Martin Luther (1483–1546) hade en praktisk syn på översättningsarbete och ville minst av allt kanonisera sin egen version av bibeln; han slog sig aldrig till ro med vad han åstadkommit utan reviderade ständigt sin översättning. Reformationen inspirerade också till andra översättningsprojekt. Den förste engelske översättare som arbetade direkt med den hebreiska och grekiska grundtexten var William Tyndale (omkring 1490–1536). Hans översättning av Nya testamentet publicerades redan 1525, men han avrättades som irrlärare innan hans över26
sättning av Gamla testamentet var färdig. Trots att Tyndales version inte accepterades av kyrkan fick hans översättningsarbete ett avgörande inflytande på senare, och av kyrkliga och politiska makthavare godtagna, översättningar. Som höjdpunkten på reformationstidens engelska bibelöversättningsarbete räknas King James Bible eller Authorized Version från 1611 – en översättning som fortfarande används och som har ett inflytande utan motstycke i den engelskspråkiga världen. Engelska översättningar från slutet av 1800-talet och framåt var ofta revisioner av Authorized Version. Från 1950-talet och framåt har ett intensivt översättningsarbete pågått runt om i Europa och USA, något som avspeglar sig i många idiomatiska översättningar, det vill säga översättningar som i första hand tar hänsyn till målspråket och inte eftersträvar ordagrannhet. Dessa nyare översättningar bygger ofta på ett textkritiskt arbete med den hebreiska texten och försöker spegla utvecklingen inom den språkliga och exegetiska forskningen. Även om masoreternas text är utgångspunkt vid översättningsarbetet försöker dagens översättare rekonstruera en äldre och ursprungligare text, bland annat med hjälp av de textvarianter som redovisas i olika utgåvor av den hebreiska bibeln. Som exempel på sådana nyare översättningar kan nämnas Jerusalembibeln, som finns både i franskt original och engelsk översättning, The New English Bible, Traduction Oecumenique de la Bible, Einheitsübersetzung der Heiligen Schrift, Good News Bible och New International Version. På judiskt område finns New Jewish Bible, en idiomatisk översättning som strikt håller sig till den masoretiska texten. I Norden har Norge, Finland, Danmark och Sverige de senaste 20 åren fått nya officiella bibelöversättningar.
texten
9789152630778_2a-tryck_Inl.indd 26
2012-11-22 16.38