9789152362617 by Smakprov Media AB

Koll på Geografi 5 lärarguiden

Kjell Haraldsson Hanna Karlsson Lena Molin

I lärarguiden finns metodiska tips, bakgrundsfakta och kopieringsunderlag med elevuppgifter samt tester till samtliga kapitel.

Geografi

Koll på Geografi 5 består av en grundbok, en aktivitetsbok, en lärarguide samt digitala övningar i Bingel.

lärarguiden

Serien består av Koll på Geografi 4 Koll på Geografi 5 Koll på Geografi 6

ISBN 978-91-523-6261-7

9 789152

Omslag_Geo5_LHL_Kap7.indd Alla sidor

362617

2021-12-02 11:59

Sanoma Utbildning Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Redaktion: Maria Renck och Ingela Bengtsson Grafisk form: Tomas Widlund, AB Typoform Layout och produktion: AB Typoform Illustrationer: AB Typoform Koll på Geografi 5 Lärarguide ISBN 978-91-523-6261-7 © 2022 Kjell Haraldsson, Hanna Karlsson, Lena Molin och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Tredje upplagan Första tryckningen Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryck: Livonia Print, Lettland 2022

01-128_Geo5_LHL_Kap1-4.indd 2

2021-12-09 08:15

Innehåll Det här är Koll på Geografi 5

Läroplanen och kursplanen i geografi

Kapitlens syften

Bedömningsunderlag

Koll på Geografi och Lgr 22

Språkutvecklande arbete i SO

Denvermetoden

Vad är geografi?

1 Kartor

Arbetsblad

142

Självbedömning

147

Test

148

Facit

150

2 Jorden och jordytan

6 Befolkning

151

Arbetsblad

160

Självbedömning

165

Test

166

Facit

168

7 Energi

169

Arbetsblad

186

Självbedömning

191

Test

192

Facit

100

Facit

194

101

Kartor

195

4 Hav

01-128_Geo5_LHL_Kap1-4.indd 3

129

Arbetsblad

3 Naturlandskapet

5 Gränser och regioner

Arbetsblad

120

Självbedömning

125

Test

126

Facit

128

2021-12-03 11:01

2 Jordens uppbyggnad Runt jorden finns ett hårt skal som kallas jordskorpan. Jordskorpan är tunnast under de stora haven och tjockast vid de höga bergen. Om vi jämför jorden med ett äpple, skulle jordskorpan vara ungefär lika tjock som äpplets skal. Under jordskorpan finns manteln. Där är det så varmt att bergarterna är flytande. Allra längst in i jorden finns kärnan. Avståndet från jordskorpan till jordens mittpunkt är 6 370 kilometer. Jorden i genomskärning

Jordskorpan är jordens yttersta skal. Tjockleken varierar från cirka 5 km till 70 km.

Jordytan förändras Jordskorpan sitter inte ihop utan är uppdelad i plattor. Eftersom plattorna rör sig förändras jordytan hela tiden. För 300 miljoner år sedan var all landmassa samlad i en enda superkontinent som kallas Pangea (hela jorden). A s i en S v e r i ge

N or dam er i ka Eur opa PANTHALASSAOCEANEN

PANTHALASSAOCEANEN

PANGEA A f r i ka

Pangea delade sig i flera mindre plattor som sakta började glida isär.

Sy dam er i ka

I ndi en A us t r al i en A nt ar kt i s

I manteln är det så varmt att berget smälter. Den smälta bergmassan är trögflytande och kallas för magma. Eur opa

A s i en

N or dam er i ka

STILLA HAVET ATLANTEN

vulkaner

Den yttre kärnan är flytande och består av järn och nickel. Temperaturen där är cirka 4 000 °C.

STILLA HAVET

A f r i ka

jordbävningsområden kontinentalplattor

Sy dam er i ka

INDISKA OCEANEN

plattornas rörelseriktning

A us t r al i en

Den inre kärnan består av järn och nickel. Temperaturen är cirka 5 000 °C. Den inre kärnan är fast trots att den är så varm. Det beror på det höga trycket.

A nt ar kt i s

S v e r i ge

Eur opa A f r i ka N ordam er i ka I ndi en STILLA HAVET

A s i en STILLA HAVET

Sy dam er i ka

A us t r al i en A nt ar kt i s

Så här ser världen ut i dag. Jordskorpan är uppdelad i sju stora och flera mindre plattor. Plattorna rör sig åt olika håll med några centimeter om året. På vissa ställen kolliderar de med varandra, på andra ställen glider de isär. Vid plattornas gränser bildas vulkaner och jordbävningsområden.

Plattorna fortsätter att röra på sig. Om cirka 250 miljoner år kommer troligen en ny superkontinent att ha bildats.

JORDEN OCH JORDYTAN

Jordens uppbyggnad Centralt för uppslaget Eleverna ska veta hur jorden är uppbyggd. Eleverna ska veta vad Pangea är. Eleverna ska förstå att jordskorpan är uppdelad i plattor som rör sig.

Förslag till lärarledda uppgifter • Utgå från uppslagets illustrationer. Gå igenom jordens uppbyggnad. Här är jordens beståndsdelar viktiga att lära sig: jordskorpan, manteln, den yttre kärnan och den inre kärnan. • Ta med ett äpple och dela det mitt itu. Jämför äpplets skal med jordskorpan. • Använd en jordglob eller en världskarta och visa kontinenterna, deras läge och hur läget kan komma att förändras i framtiden.

Geografiska begrepp jordskorpa, mantel, yttre kärna, inre kärna, kontinent, Pangea, superkontinent

Reflekterande frågor till text och bild Hur kan vi veta vad som finns under jordskorpan? (Genom att studera jordskalv och vulkanutbrott samt från borrningar i jordskorpan.) Varför tror ni att trycket är högre i den inre kärnan? Hur skulle det vara om alla kontinenter satt ihop? Hur skulle det påverka djuren, växterna och människorna?

Jämför kartan över plattornas gränser på sidan 19 i grundboken med andra världskartor. Topografisk karta: Titta särskilt på Anderna, Himalaya och Island. Hur rör sig plattorna och hur har det påverkat jordytan just där? Befolkningskarta: Vilka jordbävningsdrabbade områden är tätbefolkade? (Till exempel Japan och Indonesien.)

JORDEN OCH JORDYTAN

01-128_Geo5_LHL_Kap1-4.indd 52

2021-12-03 11:01

Grundboken s. 18–19 Fakta

Jordskorpan är ett tunt skal runt hela jordklotet. Tjockleken varierar, den är tunnast under oceanerna och tjockast under kontinenterna. Jordskorpan och översta delen av manteln bildar tillsammans litosfären som sträcker sig ner till cirka 100 kilometers djup. Den fasta delen av jordskorpan kallas för berggrunden. Manteln sträcker sig ner till 2 900 kilometers djup. I mantelns övre skikt är temperaturen så hög att delar av bergarterna smälts ner. Då uppstår kraftiga virvelrörelser, så kallade konvektionsströmmar. Det är dessa långsamma strömmar som sakta spräckt upp litosfären i ett antal plattor (litosfärplattorna) och förflyttar plattorna i ett rörelsemönster som kallas plattektonik. Temperaturen i jordens inre ökar ju längre ner mot jordens mitt man kommer. På grund av det höga trycket anser forskarna att den inre kärnan är fast – trots den höga temperaturen. Kunskap om jordens inre har man fått genom att studera jordskalv och vulkanutbrott samt från borrningar i jordskorpan. Geologi är läran om jordens tillkomst och uppbyggnad, medan seismologi handlar om jordbävningar och vågrörelserna i jorden. Teorin om kontinentaldrift Redan år 1912 ansåg Alfred Wegener att marken som han gick på rörde sig hela tiden. Jordskorpan var inte fast utan gled fram på jordens innehåll. Det mest märkliga med hans teori var att han också påstod att all landmassa en gång för länge sedan suttit ihop och bildat en enda stor superkontinent – Pangea. Denna superkontinent var omgiven av ett stort hav, Panthalassa, som betyder allt hav. Idén till sin teori fick han genom iakttagelsen att kontinenterna passade ihop med varandra som ett pussel. Det var inte många som trodde på Wegeners teori utan den föll i glömska. Inte förrän i slutet av 1950-talet började forskarna att undersöka hans teorier igen. Med hjälp av den nya datatekniken kunde forskarna visa att Alfred Wegener hade rätt.

finns på havets botten består världens havsbottnar av bergskedjor, djupgravar, stup och platåer. När man studerar Atlanten i en atlas, ser man att oceanen delas av en väldig bergskedja; Atlantiska centralryggen, som är flera tusen meter hög och löper i en båge från norr till söder. Inne i plattorna, långt från plattgränserna, inträffar det också jordbävningar - men väldigt svaga. I Sverige registreras cirka 800 jordskalv per år, det vill säga två jordskalv per dag. Det kraftigaste jordskalvet i Sverige i modern tid inträffade år 1904 utanför Kosteröarna nära Strömstad, det skalvet hade en styrka av magnitud 6 på Richterskalan. Skalvet ska ha känts både i Stockholm och Sankt Petersburg. Den kraftigaste jordbävning som någonsin registrerats (magnitud 9,5 på Richterskalan) inträffade år 1960 i Chile. Cirka 3 000 människor miste livet, många i tsunamier. Den tsunamikatastrof som drabbade länderna runt Indiska oceanen år 2004 orsakades av ett skalv med magnitud 9,4. Fler än 300 000 människor omkom. En aktiv planet Vi lever på en aktiv planet. Jordytan utsätts ständigt och överallt för krafter som bygger upp, förändrar och bryter ner den. Vulkanism, jordbävningar, skred, vittring liksom vind, vatten och is ser till att denna påverkan fortgår. På vissa håll i världen är förändringarna mer påtagliga än på andra. Floder skapar djupa raviner, deltan och andra spektakulära naturformationer som snabbt kan förändras. På andra håll går förändringarna långsamt och är knappast skönjbara över långa perioder, till exempel i myrmarker i permafrostområden. Där tar nedbrytningsprocesserna mycket längre tid på grund av det kalla klimatet.

Var sker jordbävningar och vulkanutbrott? Det är litosfärplattornas rörelser som orsakar jordbävningar och vulkanutbrott. Det är också längs plattgränserna som dessa naturkrafter oftast visar sig. Exempel på områden i världen som ofta drabbas av jordskalv och vulkanutbrott är Turkiet, Japan, Himalaya samt Nord- och Sydamerikas västkust. Eftersom flera plattgränser

01-128_Geo5_LHL_Kap1-4.indd 53

JORDEN OCH JORDYTAN

2021-12-03 11:01

2 Jordens plattor rör sig Frutiger 55 (roman) 8,5/10

Jordskorpans plattor rör sig åt olika håll med flera centimeter varje år. På vissa ställen krockar de med varandra, på andra ställen glider de isär. De kan även röra sig längs med varandra.

Plattor som kolliderar På vissa ställen kolliderar två plattor med varandra. Om det sker på land pressas jordskorpan uppåt och bergskedjor bildas. Detta pågår i många miljoner år och det går väldigt långsamt. Skanderna och Alperna är två bergskedjor i Europa som har bildats på detta sätt. Även världens högsta bergskedja, Himalaya, har bildats där plattor kolliderar. Eftersom plattorna fortsätter att röra sig mot varandra, höjer sig Himalaya fortfarande med ett par millimeter om året. På Island finns Almanngjá-förkastningen. Här går det faktiskt att se kanterna på jordskorpans plattor. Klippväggen är kanten av den Nordamerikanska plattan.

Plattor som glider isär Där plattorna glider isär blir det stora sprickor i jordskorpan. Längs sprickorna kan vulkaner bildas. Ett exempel på en sådan plattgräns är Mittatlantiska ryggen som finns på havsbotten i Atlanten. Här ligger Island som har bildats av lava från flera av de vulkaner som finns här.

tsunamivågor

Plattor som glider längs med varandra

jordskalv

På vissa ställen glider plattorna längs med varandra men åt var sitt håll. Ibland hakar de tag i varandra och fastnar. Då uppstår stora spänningar i jordskorpan. När spänningarna släpper kan marken börja skaka och spricka. Detta kallas för jordskalv eller jordbävning.

Tsunamier Om en jordbävning sker på havsbotten kan den skapa jättelika vågor, tsunamier. Jordbävningen gör att stora mängder vatten sätts i rörelse. Vattnet, som rusar fram i hög fart, når till slut kusterna. Där havet blir grundare byggs en jättelik våg upp som sveper in över land.

Berg bildas när jordskorpan pressas uppåt eller vid vulkanutbrott. Därför kallas detta för uppbyggande krafter.

JORDEN OCH JORDYTAN

Jordens plattor rör sig Centralt för uppslaget Eleverna ska känna till att kontinentalplattorna rör sig på olika sätt. Eleverna ska veta hur bergskedjor kan bildas i gränsen mellan två plattor som kolliderar. Eleverna ska veta att vulkaner uppstår och vulkaniskt material tränger fram när plattor glider isär. Eleverna ska veta att jordskalv är en följd av spänningar mellan jordskorpans plattor. Eleverna ska kunna förklara hur en tsunami bildas.

Förslag till lärarledda uppgifter • Använd de tre illustrationerna på upp slaget som visar hur plattorna kan röra sig. Gå igenom en rörelse i taget och diskutera vad varje rörelse orsakar. Använd kartan på sidan 19 i grundboken för att ge exempel på platser där de olika rörelsemönstren förekommer. • Använd illustrationen på sidan 19 och låt eleverna fundera över var nytt berg bildas. • Förklara hur en tsunami byggs upp och varför den får så stora konsekvenser när den når land.

Geografiska begrepp bergskedja, Skanderna, Alperna, Himalaya, jordbävning, jordskalv, vulkanutbrott, tsunami, plattgräns, Mittatlantiska ryggen, lava

Reflekterande frågor till text och bild Hur tror du att ett jordskalv känns? Hur kan människor och natur påverkas av en tsunami? Samtala om fotografiet på s. 21. Almannagjá är en sprickdal, som bildats där mittatlantiska ryggen går över Island. Hur rör sig plattorna, mot varandra eller från varandra? Vägen i dalen har gamla anor – här färdades islänningarna till sin tingsplats från forntiden och fram till slutet av 1700-talet.

JORDEN OCH JORDYTAN

01-128_Geo5_LHL_Kap1-4.indd 54

2021-12-03 11:01

Grundboken s. 20–21 Fakta

Jordskorpan förändras Jordytan är i ständig rörelse och de olika litosfärplattorna flyter sakta fram över jordens inre. Plattorna flyter i ett bestämt mönster där tre olika typer av plattrörelser kan urskiljas. 1. Plattorna glider isär. På sidan 19 i grundboken är plattornas rörelseriktningar utmärkta med hjälp av pilar. Jordens längsta sprickzon går genom hela Atlanten, från Norra ishavet till Antarktis i söder. På kartan syns att de nord- och sydamerikanska plattorna rör sig västerut. Den eurasiska plattan (där Sverige ligger) och den afrikanska plattan glider sakta österut. I medeltal ökar avståndet mellan Europa och Nordamerika med 1,7 centimeter per år. Sprickzonen kännetecknas av återkommande vulkanutbrott och kraftiga jordbävningar. Vulkanutbrotten bygger upp den Mittatlantiska centralryggen – en jättelik bergskedja på havets botten. Delar av bergskedjan når ovanför havsytan och bildar öar och ögrupper, till exempel Azorerna, Teneriffa och Island.

• Subduktion inträffar när en kontinentplatta möter en oceanplatta. Eftersom oceanplattan är tunnare än kontinentplattan, trycks ocean plattan ner under kontinentplattan och dras sakta mot mantelns inre. På sikt smälter oceanplattans bergarter till magma som åter kommer att tränga upp till jordytan vid vulkanutbrott. • Konvergens inträffar när två kontinent plattor, som är lika tjocka, krockar med varandra. Ingen av plattorna kommer att tryckas ner i jordens inre. De pressas i s tället ihop, s vetsas samman och omvandlas till bergskedjor. E xempel på denna rörelse är Himalaya som fortfarande växer som en konsekvens av krocken mellan den Indiska och E urasiska plattan. På liknande sätt har Alperna och Uralbergen bildats.

2. Plattorna glider längs med varandra. När plattorna glider längs med varandra händer det att de hakar i varandra vilket gör att rörelsen stannar upp. Det byggs då upp en kraftig spänning i plattorna och när de väl släpper t aget från varandra utlöses jordskalv vars styrka beror på kraften i den uppbyggda spänningen. San Andreasförkastningen i Kalifornien, där de stora städerna Los Angeles och San Francisco ligger, är den mest kända plattgränsen av denna typ. 3. Plattorna kolliderar. Om plattorna kolliderar med varandra uppstår två reaktioner beroende på om plattorna är kontinent- eller oceanplattor.

01-128_Geo5_LHL_Kap1-4.indd 55

JORDEN OCH JORDYTAN

2021-12-03 11:01

3 Naturlandskapet Ordet landskap används ofta i ämnet geografi. Landskap kan betyda flera olika saker. Med landskap kan vi mena ett område i Sverige, till exempel Blekinge, Västmanland eller Medelpad. Sverige har 25 landskap. Landskap kan också vara det du ser när du tittar ut genom fönstret. Det kan vara en skog, en stad, en sjö, ett bergsområde eller något annat. ”Vilket vackert landskap”, hör man ofta människor säga. Då betyder landskap den miljö vi just ser.

När du arbetat med det här kapitlet ska du: • förstå skillnaden mellan naturlandskap och kulturlandskap.

Geografiska begrepp

• veta vad som kännetecknar bergsområden och kunna berätta om några viktiga bergskedjor.

naturlandskap

polarområde

kulturlandskap

tundra

bergsområde

tajgan

låglandsområde

bergskedja

• veta vad som kännetecknar låglandsområden, kustområden, skogsområden och tundra.

kustområde

Vi skiljer mellan naturlandskap och kulturlandskap. Ett naturlandskap är ett område som inte är speciellt mycket påverkat av människan. Det är naturens egna krafter som format landskapet genom vulkanutbrott, regn och nedisningar. Delar av de svenska fjällen är ett sådant område. Öknar och polarområden är andra områden där människan har påverkat landskapet lite. Ett naturlandskap förändras, men i ganska långsam takt. I kulturlandskap är det tvärtom, det är starkt påverkat av människor. Några typiska exempel är de stora jordbruksområdena i världen, alla städer, vägar och flygplatser. Ett kulturlandskap förändras ständigt – och det kan gå snabbt. En ny stadsdel byggs på gammal jordbruksmark, en ny väg dras genom en skog, en skola byggs på en äng och så vidare. Hur kulturlandskapet förändras beror på människornas behov. I det här kapitlet får du läsa om några vanliga naturlandskap: bergsområden, låglandsområden och kustområden. Du får även läsa om skogsområden och polarområden.

Naturlandskapet Centralt för uppslaget Eleverna ska kunna använda begreppen landskap, naturlandskap och kulturlandskap och förstå skillnaden mellan natur- och kulturlandskap. Eleverna ska kunna ge några typiska exempel på naturlandskap och kulturlandskap.

Förslag till lärarledda uppgifter • Samtala om begreppet landskap. Vilka olika betydelser har ordet landskap för eleverna? Först kan de diskutera i grupp och sedan tillsammans i klassen. (Ett område i Sverige enligt en äldre indelning, landytans utseende med olika landformer, den miljö vi just ser utanför fönstret.)

Geografiska begrepp landskap, naturlandskap, kulturlandskap

Reflekterande frågor till text och bild Fundera över vilka bilder som visar naturlandskap respektive kulturlandskap. Bild s. 32 Moraine Lake (Banff National Park Alberta, Kanada). Vid Klippiga bergen i Kanada har inlandsisen format spetsiga toppar och högt liggande sjöar. Övre bild s. 33: Sonora-öknen sträcker sig mellan sydvästra USA (Arizona och Kalifornien) och nordvästra Mexiko. Här växer saguaro-kaktusen, som ofta finns med i tecknade seriers ökenlandskap. Nedre bild s. 33: I Kinas största stad Shanghai finns stadsdelen Pudong, ett nytt handels- och finanscentrum vars siluett man ser på bilden. I mitten syns TV-tornet (Oriental Pearl). När bilden togs var Shanghai Tower under uppbyggnad (man ser lyftkranarna på bygget till höger i bilden). Byggnaden som är 632 meter hög är idag en av världens högsta.

NATURLANDSKAPET

01-128_Geo5_LHL_Kap1-4.indd 80

2021-12-03 11:01

Grundboken s. 32–33 Fakta

Naturlandskapet – opåverkat av människan? I grundboken skriver vi att ett naturlandskap ”inte är speciellt mycket påverkat av människan.” Vi säger inte att det är helt opåverkat av människan. Definitionsmässigt så betyder ju termen egentligen ett av människan opåverkat landskap (NE). I dag kan vi inte säga att det finns natur(landskap) på jorden som är helt opåverkade av oss människor. I geografiämnet, och andra geovetenskaper, används dock fortfarande uppdelningen mellan kultur- och naturlandskap, trots att det i praktiken är svårt att upprätthålla en klar och tydlig skiljelinje mellan de två begreppen. Inte minst fyller uppdelningen en funktion när det gäller den praktiska arbetsfördelningen mellan natur- och kulturvetenskaperna. Det går naturligtvis inte heller att bestämma när i jordens historia vi hade tydliga gränser mellan natur- och kulturlandskap. Kulturlandskapen uppstår i och med människans spridning över jorden. Men förändringen gick till en början självklart mycket långsamt. I och med industrialismens framväxt i Europa från cirka 1750 ökar hastigheten i förändringsprocessen. Allt större arealer av jordytan påverkas av människan genom till exempel gruvhantering, skogsavverkning och utökning av åkermarken. Denna process som inleddes för cirka 270 år sedan har ökat i hastighet i princip oavbrutet. Vi talar nu om att vi befinner oss i

01-128_Geo5_LHL_Kap1-4.indd 81

människans tidsålder – antropocen. Människan har under denna period haft enormt stor påverkan på jordens klimat och ekosystem, liksom på jordens geologi. Man bör också notera att det finns mycket stora områden på jorden där människan aldrig slagit sig ner permanent. Dit hör till exempel nordöstra Ryssland (Sibirien), Saharaöknen och Antarktis. Här är naturlandskapet tämligen oförändrat rent morfologiskt (utseendemässigt), men områdena är ändå påverkade av människan. Dels genom exponering av luftburet avfall som surt regn, dels genom klimatförändringarna. Kanske skall vi konstatera att det senaste ”rena” naturlandskapet vi hade, i till exempel Sverige, var en period efter senaste inlandsisens avsmältning – innan några människor hade invandrat till vårt land. Men som sagts ovan – begreppen går ändå att använda inom geografiämnet som illustration till hur landskap påverkas dels av människan, dels av naturen själv. Men det är inte vattentäta skott mellan begreppen. Det är inte antingen eller utan oftast både och. Förutom de områden som nämns ovan i texten kan vi lägga till ytterligare några områden på jorden där naturlandskapet är mycket litet direktpåverkat av människan: Kanadas norra skogsområden, bergsplatåerna i Tibet och Mongoliet, Amazonasområdet och centrala Australiens ökenområden.

NATURLANDSKAPET

2021-12-03 11:01

Arbetsblad 4

Namn:

Laboration Kusterosion I den här laborationen får du undersöka hur det går till när vågorna förändrar kustens utseende. Arbeta i grupper om tre. Varje grupp behöver:

• Ett stort målartråg (med en sluttande del) • En liter sand • 6 dl vatten • En ”våggörare” – i storlek som en halv 30 cm linjal • Tre små träbitar (2,5 cm långa) som ska vara hus • Papper och penna

Gör så här: 1 Häll häften av sanden i den höga delen av målartråget 3 __ och sprid den jämt över ungefär      av den lutande delen. 4 2 Använd resten av sanden till att forma kusten, till exempel som sanddyner och klippor. Bygg dem ungefär 2,5 cm höga och inte längre ut från kanten än 10 cm. 3 Placera ut de tre husen på valfria ställen längs med kusten. 4 Fyll den tomma delen av tråget med vattnet. 5 Rita nu en skiss över kustens utseende på pappret. 6 Vågorna ska göras så här: En kort knuff med ”våggöraren” i riktning mot samma hörn (se teckningen). Vågorna ska nå stranden, men inte längre. Turas om att göra vågor mot samma hörn, ungefär 20 stycken var. 7 Rita nu en ny skiss över kustens utseende. 8 Nu ska ni göra vågor på samma sätt som tidigare (se punkt 6) men dessa ska motsvara vågor under kraftig storm eller orkan. De ska vara så kraftiga att de når de övre delarna av kustområdet. Gör 20 vågor var. 9 Rita nu en tredje skiss över kustens utseende. 10 Jämför de tre skisserna. Beskriv vad som hände vid vanliga vågor och vid stormvågor. Har sanden flyttat sig? Vad hände med byggnaderna? Skriv svaren på pappret.

NATURLANDSKAPET

01-128_Geo5_LHL_Kap1-4.indd 96

KOPIERING TILLÅTEN

2021-12-03 11:01

Arbetsblad 5

Namn:

Fältstudie Landskapet förändras Landskapet förändras ständigt. Hur har det till exempel sett ut i det landskap där din skola nu ligger?

1 Arbeta i grupp och fundera på hur landskapet såg ut för 10, 50 och 100 år sedan. Har det varit odlingsmark, betesmark, äng eller skog? Har det funnits andra verksamheter? Hur länge har det varit tät bebyggelse? Vad finns kvar från de olika tidpunkterna? Skriv ner hur ni tror att det såg ut och varför ni tror det.

För 10 år sedan …

För 50 år sedan …

För 100 år sedan …

2 Ta hjälp av biblioteket eller en hembygdsförening i närheten, för att få fram fakta om hur landskapet kring skolan förändrats de senaste 100 åren. Skriv ner nya kunskaper om hur det såg ut vid de tre tidpunkterna.

För 10 år sedan …

För 50 år sedan …

För 100 år sedan …

01-128_Geo5_LHL_Kap1-4.indd 97

NATURLANDSKAPET

2021-12-03 11:01

7 Förnybara energikällor

Vågkraft I havets vågor finns mycket energi. Ju större vågorna är, desto mer energi innehåller de. I ett vågkraftverk omvandlas vågornas rörelse till elektricitet. Vågorna får en turbin att snurra, precis som i ett vanligt vattenkraftverk. I dag testas vågkraft vid kusterna utanför Storbritannien och Portugal. Även i Sverige produceras elektricitet med vågkraft i Skagerrak utanför Lysekil, men det är än så länge i liten omfattning.

De icke förnybara energikällorna skadar miljön och påverkar klimatet. Därför är det viktigt att använda andra miljövänligare energikällor.

Vattenkraft Det går att framställa elektricitet genom att använda kraften i strömmande vatten. Vattnets rörelse omvandlas med hjälp av en turbin och en generator till elektricitet. Några länder i Europa där vattenkraften är viktig är Norge, Sverige och Österrike.

+ ger inget farligt avfall/utsläpp - ny och outvecklad teknik

+ ger inget farligt avfall/utsläpp

Tidvattenkraft

- kan medföra stora ingrepp i naturen där vattenkraftverken byggs

Tidvattenkraftverk kan användas i områden där det är stor skillnad mellan ebb och flod. Elektricitet produceras både när vattnet strömmar in mot land (flod) och när vattnet strömmar ut från land (ebb). Det är tidvattnets rörelser som får turbinerna att snurra. Denna typ av kraftverk finns bland annat i Frankrike och Storbritannien.

Vindkraft Vindens energi kan omvandlas till elektricitet i vindkraftverk. Vinden sätter fart på rotorbladen som är kopplande till en generator. De länder som producerar mest elektricitet med hjälp av vindkraft är USA, Kina och Tyskland. I Sverige kommer lite elektricitet från vindkraftverk, cirka 7 procent.

Har du koll på …? • Sveriges största vindkraftverk heter Big Glenn och står på Risholmen nära Göteborg. Det är 145 meter högt och kan producera el för 3 000 lägenheter eller hålla 7 500 elbilar rullande i 1 000 mil.

+ ger inget farligt avfall/utsläpp

- kan bara användas vid stora skillnader mellan ebb och flod

- ger lite energi, man måste bygga många

Jord- och bergvärme

Solenergi

Många småhus värms upp med hjälp av värmen som finns i marken. Det kallas för jordvärme eller bergvärme. Man gräver ner slangar i det översta skiktet av marken. Man kan också borra hål och föra ner slangarna i berggrunden. Vätskan som leds genom slangarna tar upp värmen som finns i jorden eller berggrunden. Vätskan leds sedan in i en värmepump som producerar varmvatten.

Solens strålar innehåller mycket energi som går att ta till vara. I solfångare värms vatten som går att använda i hushållen. Solvärme är vanligast i södra Europa. Solceller används för att omvandla solenergi till elektricitet. Solceller driver bland annat miniräknare och trafikljus. De används också för att ge elektricitet till rymdfarkoster. Den internationella rymdstationen ISS är helt självförsörjande på elektricitet tack vare sina paneler med solceller.

+ ger inget farligt avfall/utsläpp

- kräver el för att driva pumpen

- ger lite energi

värmepump

uppvärmd vätska leds till värmepumpen

kall vätska leds från värmepumpen

ENERGI

Förnybara energikällor Centralt för uppslaget Eleverna ska veta vilka energikällor som räknas som förnybara. Eleverna ska känna till några för- och nackdelar med olika förnybara energikällor.

Förslag till lärarledda uppgifter • Gör en lista över de förnybara energikällor som eleverna redan känner till. • Förklara med hjälp av bild och text hur det går till att framställa elektricitet med hjälp av olika förnybara energikällor. • Diskutera för- och nackdelar med elektricitet som framställs ur förnybara energikällor.

Geografiska begrepp vattenkraft, turbin, generator, vindkraft, rotorblad, solenergi, solfångare, solceller, vågkraft, tidvattenkraft, ebb, flod, jordvärme, värmepump

Reflekterande frågor till text och bild Varför är vattenkraft viktigare i vissa länder än i andra? Varför behövs vattenfall (fallhöjd) i ett vattenkraftverk? Vad finns bakom vattenfallet? (Där finns en damm, ett vattenmagasin.) Varför anses förnybar energi vara mer miljövänlig? Varför tror ni att man bygger många vindkraftverk på ett och samma ställe? Varifrån får vågorna sin energi? (Bilder sidan 86 i grundboken: Ederfors vattenkraftverk, Luleå; fotomontage med förnybar energi och storstad; bild på rymdstation från Europeiska rymdorganet, ESA.)

180

ENERGI

Sid175-200_Geo5_LHL_Kap7.indd 180

2021-12-03 11:07

Grundboken s. 86–87 Fakta

Förnybar energi Förnybar energi baseras direkt eller indirekt på solens strålning. Dessa energikällor förnyas i samma takt som de används. Sveriges energiförsörjning bygger till drygt 50 procent på förnybara energikällor, vilket är betydligt mer än genomsnittet i världen. Att använda förnybara energikällor är givetvis mer hållbart och miljövänligare i både ett kort och långt perspektiv. De är heller inte utsatta för samma ekonomiska osäkerhet som den icke förnybara energin, till exempel oljan. De vanligaste förnybara energislagen är vindkraft, vattenkraft, solvärme/ solceller, vågkraft, tidvattenkraft, biomassa och jordvärme. Till biomassa räknas avverkningsrester från skogen, energiskog, energigräs eller andra grödor. Värmepumpar blir allt vanligare En värmepump är en snillrik anordning. Via värmepumpen kan man utvinna värme ur uteluften, ur frånluft som ventileras ut från bostäder, från sjövatten och grundvatten eller från marken och berggrunden. Värmepumpen bygger på samma princip som ett kylskåp fast omvänt; den tar energi från ett kallare ämne och överför den till ett varmare. Värmepumpen drivs i regel med el. Antalet värmepumpar i bostadshus har ökat markant i Sverige under de senaste decennierna. De flesta finns i villor, men det finns också stora värmepumpsanläggningar för fjärrvärme.

Vindenergi Vindenergi, det vill säga el producerad av vindkraftverk, svarar för cirka 5 procent av världens elbehov. Största vindelproducenterna i världen är Kina och USA. I Europa är Tyskland klart störst. Möjligheten för utbyggnad är stor på många håll i världen. Sverige har 4 363 (2020) vindkraftverk. Det utgör cirka 20 procent av elanvändningen i Sverige. De flesta verken finns längs våra kuster och i slättområden i södra Sverige. Ett vindkraftverk kan vara i drift när det blåser mellan 3 och 35 m/s. Vindenergin räknas som en miljövänlig och förnybar energikälla som inte skapar föroreningar eller allvarliga miljöstörningar. Det som kritikerna brukar framföra är att verken förfular landskapet. Buller är en annan störande effekt menar vissa. Ett verk i drift hörs på ett antal hundra meters avstånd. Ibland anförs att verken påverkar fågellivet, men i de flesta fall har inte detta skett i någon större utsträckning.

Jordvärme Jordvärme är energi i form av värme som är lagrad i markens översta skikt, oftast inte djupare än en meter. Markens värme kommer från solens strålning. För att vi skall kunna använda oss av denna värme för att producera tappvarmvatten och värma våra hus, behövs en värmepump. Den höjer temperaturen på den värme som tas från marken. Värmen från marken kan samlas in på olika sätt. Vanligt är att man gräver ner en slang i trädgården på cirka en meters djup. I slangen cirkulerar en vätska som är en blandning av glykol och vatten (som i bilkylare med andra ord). Man kan också borra sig ner i berg och föra ner slangar med vätska för att på så sätt samla värme. Ytterligare en variant är att lägga slangar på sjöbotten.

Sid175-200_Geo5_LHL_Kap7.indd 181

ENERGI

181

2021-12-03 11:07

Arbetsblad 1

Namn:

Kartövning Tjernobyl Kartan visar vilka delar av Sverige som drabbades hårdast av radioaktivt nedfall efter olyckan i Tjernobyl. Lös uppgifterna med hjälp av en kartbok.

1 Vilka delar av Sverige drabbades hårdast av olyckan? (Skriv namnen på landskapen)

2 Skriv fem orter som ligger i ett område som fick stora mängder nedfall.

3 Ge några exempel på delar av Sverige som inte drabbades så mycket. mycket nedfall måttligt nedfall

4 Sätt ut din hemort på kartan. Ligger den i ett område som drabbades av nedfall?

lite nedfall

5 Varför tror du att Sverige drabbades olika mycket av nedfallet?

186

ENERGI

Sid175-200_Geo5_LHL_Kap7.indd 186

KOPIERING TILLÅTEN

2021-12-03 11:07

Arbetsblad 2

Namn:

Tabellövning Återvinning Tabellen visar återvinningen av olika material i Sverige. Material

Total mängd på marknaden i ton

Återvinning i ton

Återvinning i procent

Regeringens återvinningsmål före 2020

från 2020

plastförpackningar

212 500

99 700

30 %

50 %

PET-flaskor

26 000

21 300

90 %

pappersförpackningar

554 100

453 500

65 %

85 %

metallförpackningar

39 900

31 500

70 %

85 %

pantburkar

19 200

16 600

90 %

glasförpackningar

217 800

202 100

70 %

90 %

Källa: Naturvårdsverket

Lös uppgifterna med hjälp av tabellen.

1 a) Hur många ton glasförpackningar fanns på marknaden?

b) Hur många ton glasförpackningar återvanns?

c) Hur många procent motsvarade det?

2 a) Vilket material fanns det störst mängd av på marknaden?

b) Hur många procent återvanns av detta material?

3 a) Av vilket material var andelen som gick till återvinning lägst?

b) Varför tror du att just detta material återvanns i mindre grad än övriga material?

4 a) Vilka förpackningar nådde inte regeringens återvinningsmål?

b) Vad skulle kunna göra att just de målen uppnås? Fundera ut två förslag

c) Regeringen har beslutat att höja återvinningsmålen för vissa förpackningar. Vilka?

KOPIERING TILLÅTEN

Sid175-200_Geo5_LHL_Kap7.indd 187

ENERGI

187

2021-12-03 11:07

Koll på Geografi 5 lärarguiden

Kjell Haraldsson Hanna Karlsson Lena Molin

I lärarguiden finns metodiska tips, bakgrundsfakta och kopieringsunderlag med elevuppgifter samt tester till samtliga kapitel.

Geografi

Koll på Geografi 5 består av en grundbok, en aktivitetsbok, en lärarguide samt digitala övningar i Bingel.

lärarguiden

Serien består av Koll på Geografi 4 Koll på Geografi 5 Koll på Geografi 6

ISBN 978-91-523-6261-7

9 789152

Omslag_Geo5_LHL_Kap7.indd Alla sidor

362617

2021-12-02 11:59