Svenska impulser grundbok
Svenska impulser 8 grundbok carl-johan markstedt cecilia peña Hur leder du ett samtal? Vad är en novell? Hur blir du en bättre läsare? Vem var Homeros? Hur skriver du argumenterande texter? Och vilka är de fem nationella minoritetsspråken i Sverige? Svenska impulser 8 grundbok innehåller åtta kapitel som stöttar din utveckling i muntlig och skriftlig framställning och stärker dina kunskaper om litteratur, språk, informationssökning och källkritik.
markstedt peña
Svenska impulser är ett basläromedel i svenska för grundskolans senare del som tar ett helhetsgrepp på svenskämnet. I serien ingår en grundbok, en antologi, en lärarhandledning och ett digitalt komplement.
ISBN 978-91-523-6248-8
www.sanomautbildning.se
carl-johan markstedt cecilia peña
grundbok
Sanoma Utbildning Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Projektledare: Per Olsson Redaktion: Per Olsson, Lilian Andersson Tjäder Grafisk form: Lena Eklund/Kolofon Illustrationer: Feri Fazeli/Fazeli form och illustration Bildredaktör: Iréne Berggren Svenska impulser 8 ISBN 978-91-523-6248-8 © 2022 Carl-Johan Markstedt, Cecilia Peña och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Externa författare: Maria Heimer, Informationssökning, källtillit och sökkritik Lisa Ångman, Minoritetsspråk i Sverige Annika Löthagen Holm, Satsdelar och språkriktighet Granskare: Vanja Lögdberg och Helena Marklund Språkkonsult: Laila Blidmo Enge Första upplagan Första tryckningen Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryck: Livonia Print, Lettland 2022
2
aT T L ÄSA OCH FÖRSTÅ SKÖNLIT TER ATUR
Hej! Välkommen till Svenska impulser 8 – din lärobok i svenska. Vi som har skrivit den här boken hoppas att den ska ge dig många nya impulser och att du utvecklar dina förmågor och kunskaper i svenska. Vi är övertygade om att du lär dig bäst när du får läsa, skriva och samtala om sådant som engagerar dig och känns viktigt i ditt liv. I Svenska impulser 8 får du många chanser att göra det, både enskilt och tillsammans med andra. Vi tror också att du lär dig mest i en miljö som är trygg och där du vågar säga vad du tycker. Därför får du många tillfällen till att utveckla dina åsikter, tankar och reflektioner, muntligt såväl som skriftligt. Men framför allt är vi helt säkra på att du lär dig bäst när du har roligt, och det hoppas vi att du kommer att ha i arbetet med Svenska impulser 8. Lycka till med dina studier i svenska! Carl-Johan Markstedt
Cecilia Peña
Innehåll KAPITEL 1
KAPITEL 4
Att läsa och tolka skönlitteratur 7 I berättelsernas värld 8 Högläsning och tyst läsning 10 Läsning i olika format 14 Att läsa och tolka 16 Närläsning 18 Litterära begrepp 20 Läs novellen Om någonting händer 22 Ordlista 29 Slutuppgift – Skapa en affisch om läsning 30 Fördjupning – Litteraturens genrer 32
Litteraturen genom tiderna – antiken, medeltiden och renässansen 107 Litteraturens historia 108 Antiken 110 Medeltiden 122 Renässansen 128 Ordlista 137 Slutuppgift – Gör en litteraturpodd 138 Fördjupning – Litteratur från andra delar av världen 140 KAPITEL 5
KAPITEL 2
Att leda och delta i samtal om texter 35 Informella och formella samtal 36 Anpassa ditt språk 38 Vikten av att lyssna 40 Om man inte håller med varandra 42 Samtal om gemensam text 44 Samtal när alla har läst olika texter 46 Användbara formuleringar i textsamtal 50 Ordlista 53 Slutuppgift – Leda och delta i textsamtal 54 Fördjupning – Resonera i flera led 66 KAPITEL 3
Novellen 69 Novellen – en koncentrerad berättelse 70 Läs novellen Pappersväggar 72 Novellens karaktär och miljö 80 Novellens tid och tempus 82 Novellens språk 83 Berättarperspektiv 88 Novellens uppbyggnad 90 Läs novellen Att döda ett barn 96 Ordlista 101 Slutuppgift – Skriv en novell 102 Fördjupning – Utveckla dina karaktärer 104
Informationssökning, källtillit och sökkritik 143 Vad är ett uppslagsverk? 144 Informationssökning på internet – så här gör du 146 Lita på källor 148 Använd och jämför trovärdiga källor 150 Lär känna ditt bibliotek 152 Sökkritik 154 Sammanställ information 159 Ordlista 161 Slutuppgift – Granska två träfflistor 162 Fördjupning – Deepfake 164
KAPITEL 6
KAPITEL 8
Att skriva resonerande text 167 Läs en resonerande text 168 Innehåll och disposition 170 Använda relevant information från källtexten 174 Källhänvisa 176 Referera 178 Språket i en resonerande text 180 Ordlista 182 Slutuppgift – Skriv en resonerande text 183 Fördjupning – Skriftspråkliga kännetecken 188
Minoritetsspråk i Sverige 219 Svenskan – och alla de andra språken i Sverige 220 Nationella minoritetsspråk i Sverige 221 Finska 226 Meänkieli 228 Samiska 231 Jiddisch 234 Romani chib 236 Framtiden för de nationella minoritets språken 238 Språk och identitet 240 Läs en krönika 242 Ordlista 244 Slutuppgift – Samtala om språk och identitet 245 Fördjupning – Svenskt teckenspråk 246
KAPITEL 7
Att skriva argumenterande text 191 Varför argumentera? 192 Argumentationens grunder 194 Läs en argumenterande text 198 Innehåll och disposition 200 Att hantera källor i argumenterande texter 203 Skapa sammanhang i texten 205 Användbara fraser vid argumentation 207 Språket i en argumentation 208 Retoriska stilfigurer 210 Ordlista 213 Slutuppgift – Skriv en argumenterande text 214 Fördjupning – Reklam 216
Satsdelar och språkriktighet 249 Vad är en sats? 250 Subjektsled och predikatsled 251 Objekt 253 Olika former av subjekt och objekt 254 Predikativ 255 Adverbial 256 Attribut och agent 257 Använd skiljetecken korrekt 258 Använd styckeindelning korrekt 259 Att använda ett formellt språk 262 Skapa variation i texten 264 Variera ordförrådet 266 Håll ihop orden 270 Håll ihop innehållet i satserna 271 Allmänna skrivråd 274 Checklista för bearbetning av text 275 Register 276 Textkällor 280 Bildkällor 280
KAPITEL 3
Novellen En novell är en kort skönlitterär berättelse som oftast handlar om en enda händelse. Det korta formatet gör att författaren inte kan berätta allt som sker, utan måste fokusera på det viktigaste. Det gör också läsningen spännande – som läsare får man själv tänka vidare kring allt det som inte berättas. I det här kapitlet får du läsa och diskutera noveller. Du får lära dig vad en novell kan innehålla och hur den är uppbyggd. Det har du nytta av när du till slut ska skriva en egen novell.
Diskutera
1. Vilka noveller har du läst tidigare? Vad minns du av dem? 2. Hur blir man bra på att skriva noveller, tror du? Har du några tips?
69
Novellen – en koncentrerad berättelse Novellen är en kort, skönlitterär berättelse som ofta skildrar en enda händelse i en människas liv. Den innehåller sällan några längre beskrivningar, eftersom både händelse förloppet och språket är koncentrerat. Hur kort, eller lång, en novell får vara för att fortfarande räknas som en novell går inte att säga. Den amerikanska 1800-talsförfattaren Edgar Allan Poe, som är mest känd för sina skräck- och deckarnoveller, skrev en gång att en novell inte ska vara längre än att den går att läsa under ”en sittning”. Med det menade han att en novell ska gå att läsa i ett svep, utan att läsaren behöver ta en paus. Det är nog ännu idag den bästa beskrivningen av novellens längd. Eftersom noveller är så pass korta brukar de inte ha långa inledningar. Som läsare kastas du istället rakt in i handlingen. Det betyder att du snabbt får veta vem som är novellens huvudkaraktär och var handlingen utspelar sig. Efter inledningen sätter handlingen igång och den leder ofta fram till en händelse som har stor betydelse för novellens huvudkaraktär. En välskriven novell har dessutom en avslutning som får läsaren att tänka till.
Om novellen Ordet novell kommer från det italienska ordet novella som betyder ”nyhet”. Det var också i Italien som den moderna novellen föddes på 1300-talet. En av de mest kända novellförfattarna var Giovanni Boccaccio. Han skrev Decamerone (”De tio dagarna”) som består av hundra noveller och blev stilbildande för lång tid framöver. På isländska kallas noveller för småsagor och på engelska för short stories.
70
novellen
[foto?]
novellen
71
Läs novellen Pappersväggar Nu ska du få läsa novellen Pappersväggar av skräckförfattaren John Ajvide Lindqvist. Den handlar om den nioårige pojken John som en sommardag får en stor kartong av sin pappa. Han bestämmer sig för att sova i kartongen en natt och det blir en riktigt kuslig upplevelse.
Före läsningen Novellen heter Pappersväggar. Vad är en pappersvägg? Vad tänker ni på när ni hör det?
Pappersväggar Sommaren då jag var nio år kom pappa hem med en kartong på lastbilsflaket. En stor kartong. Den största jag sett. Två gånger två gånger två meter. Pappa sa att man kunde få in åttatusen mjölkpaket i den. Vad som hade funnits i kartongen vet jag inte. På den tiden arbetade pappa på sågen, så det var väl något byggmaterial, Rockwool, kanske. Jag spekulerade inte i det då. Det var bara en underbar kartong, till mig. Så fort pappa hade kastat av den från flaket, släpade jag bort kartongen till gräsmattan och gick in. Kartongen doftade gott, som alldeles nya leksaker på födelsedagen. Lockets dubbeldörr stod öppen mot trädgården, ramade in den och gjorde dagsljuset starkare. De vanliga buskarna och träden blev nya och främmande, som om jag tittat på en film. Jag satte mig på golvet och såg pappa komma in i bilden, på väg mot ytterdörren. Han stannade till, vände sig emot mig och vinkade. Jag vinkade tillbaka, trots att det kändes fel. Man vinkar inte till folk på film. Men jag var ju glad för kartongen. Pappa gick in i huset och jag stängde dörrarna om mig så gott det gick. Hur jag än pillade var det en centimeterbred glipa jag inte blev kvitt och igenom den föll en skåra av solljus över golvet. Det gick inte att få helt mörkt så jag blundade istället, lyssnade.
72
novellen
spekulerade funderade glipa öppning skåra långsmal avbild
Samtala om texten 1. Sammanfatta handlingen med några meningar. 2. Beskriv novellens karaktärer. Vilka egenskaper har de? 3. När och var utspelar sig novellen? Motivera med hjälp av exempel ur texten. 4. På vilka olika sätt är det svårt för pojken att få med sig kartongen till skogen? Hur löser han det? 5. Hur förstår läsaren att samhället där pojken och pappan bor är litet? 6. Hur känner sig pappan när John berättar att han ska sova i kojan? 7. Hur tolkar du meningen ”Jag kommer alltid att minnas honom så”? 8. Vem eller vad är det som rör sig utanför kartongen på natten? Utgå från texten och leta efter ledtrådar som stödjer din åsikt. 9. Vad har novellen för tema? Vilka motiv kan du hitta? Motivera med hjälp av exempel ur texten. 10. Har novellen något budskap? Vilket då, i så fall? Diskutera 1. Hur tolkar ni sista meningen: ”Det hade lämnat mig”? Vad är ”det” som har lämnat pojken? Resonera om olika förslag på tolkningar med utgångspunkt i texten. 2. Varför tror ni att novellen heter Pappersväggar?
Läs om tema, motiv och bud skap på s. 20.
Skriv Skriv en kort berättelse som handlar om vad som händer när John kommer hem igen nästa morgon. Hur mår han? Vad berättar han för sin pappa om det som hände under natten? Vad gör han med kartongen? Inled din berättelse så här: När jag kom hem nästa morgon satt pappa och väntade på mig på farstubron. Han såg trött ut och en urdrucken kaffekopp stod på golvet framför honom. Det var som om han hade suttit där hela natten. Jag gick fram till honom och …
novellen
79
Novellens uppbyggnad Lite förenklat kan man säga att novellen består av fyra delar: inledning, upptrappning, vändpunkt och avslutning. Ett sätt att tydliggöra novellens uppbyggnad är att formge den som en dramaturgisk kurva som beskriver hur spänningen ökar eller sjunker under berättelsens gång.
Inledning Ett vanligt sätt att inleda en novell är att börja in medias res, vilket innebär att läsaren kastas rakt in handlingen. Det fiffiga med det är att det väcker läsarens nyfikenhet och gör – förhoppningsvis – att läsaren vill fortsätta läsa för att få veta hur det ska gå. Förutom att fånga läsaren har inledningen även ett annat viktigt syfte, nämligen att introducera huvudkaraktären och den miljö där novellen utspelar sig. Helst ska läsaren också åtminstone kunna ana novellens konflikt. Konflikten är det som sätter igång handlingen och driver den framåt. Det kan vara en känsla av att något inte stämmer, att något känns fel eller obehagligt i texten, men det kan också handla om att huvudkaraktären ställs inför en utma ning eller har ett problem som måste få en lösning.
90
novellen
Upptrappning I upptrappningen fördjupas beskrivningen av karaktärerna och konflikten. Läsaren får mer information om bakgrunden till det som händer. Konflikten som har presenterats i inled ningen trappas upp och det blir mer och mer spännande. Läsaren ställer sig frågan: Hur ska det gå?
Vändpunkt Vändpunkten är avgörande för hur novellen ska sluta. Vid vändpunkten inträffar något som gör att handlingen tar en annan riktning. Det kan vara att problemet får sin lösning eller att huvudkaraktären kommer till insikt om sig själv eller någon annan. Ofta förändras både miljö och språk när vänd punkten inträffar. Det kan vara färger som går från mörkt till ljust, att vädret förändras eller att tempot stannar upp eller ökar. Det är viktigt att komma ihåg att vändpunkten inte är detsamma som novellens avslutning, även om vändpunkten kan komma väldigt nära slutet.
Läran om hur man bygger en berättelse kallas för dramaturgi. Ordet kommer ursprungligen från grekiskan och det var den grekiska filosofen Aristoteles (384–322 f.Kr.) som lade grunden till hur vi bygger våra berättelser idag, 2 000 år senare.
novellen
91
Slutuppgift Skriv en novell I den här slutuppgiften ska du skriva en novell som ska heta Brevet. Den handlar om en person som en dag får ett viktigt brev. 1. Planera din novell Tänk igenom innehållet: a. Vem ska din huvudkaraktär vara? Vilken miljö och tid ska novellen utspela sig i? b. Vad är det för brev huvudkaraktären har fått? Novellens delar
Skrivstöd
Inledning
• Inled in medias res. Placera huvudkaraktären på en bestämd plats och tidpunkt. • Gestalta karaktären genom att berätta vad hen gör, tänker och känner. Gestalta miljön så att den samspelar med stämningen i novellen.
Upptrappning
• Ge mer information om karaktären, till exempel personlighet, bakgrund, drömmar, rädslor. Använd inre monolog och tillbakablickar för att ge läsaren en inblick i karaktärens liv.
Vändpunkt
• Handlingen tar en ny riktning. Gestalta hur miljö och stämning förändras.
Avslutning
• Öppet slut: läsaren kan ana hur karaktärens liv kommer att bli nu.
2. Skriv din novell Utgå från din planering och skriv din novell. Titeln på din novell ska vara Brevet. 3. Läs igenom och bearbeta novellen Läs igenom novellen och kontrollera att du har följt instruktionen. Gör förändringar som du tycker är relevanta. Kontrollera även styckeindelning, stavning och att du använder skiljetecken på ett korrekt sätt. När du har bearbetat din novell är den klar att lämnas in till din lärare.
102
novellen
Människor har skickat brev till varandra i hundratals år. Ibland innehåller breven goda nyheter, ibland dåliga. Brev kan också se olika ut. Det kan vara handskrivet eller datorskrivet. Det kan komma från exempelvis en nära vän, en okänd släkting, en myndighet eller ett företag. Din novell ska handla om ett brev som får betydelse för novellens huvudkaraktär. Använd gärna bilden som inspiration.
Kamratrespons Byt gärna texter i klassen och ge varandra respons. Ge exempel på vad som är bra med novellen. Det kan vara att den har en fängslande inledning, en tydlig vändpunkt eller ett gestaltande språk. Ge även förslag på vad som kan förbättras eller om det är något som är otydligt i texten. Tänk på att syftet med responsen är att ni ska hjälpa varandra att utveckla era texter. Formulera därför responsen på ett konstruktivt och uppmuntrande sätt.
novellen
103
Utveckla dina karaktärer När man ska skriva en novell kanske man tänker att det absolut viktigaste är att handlingen fångar läsarens nyfiken het, men det är minst lika viktigt att göra karaktärerna intressanta.
Så gör du dina karaktärer trovärdiga och intressanta När du skapar dina karaktärer ska du göra dem trovärdiga. De ska vara och bete sig som riktiga personer. Du kan tänka på karaktären i tre olika delar: 1. Det karaktären visar utåt, alltså hur hen ser ut, hur hen pratar och vilka saker hen har. 2. Det som har gjort karaktären till den hen är, alltså bak grund och tidigare upplevelser. 3. Det sätt som karaktären beter sig på, alltså om hen oroar sig inför utmaningar eller undviker konflikter. Det är denna del som oftast utvecklas hos karaktären under novellens gång.
Inre monolog Ett sätt att gestalta karaktärernas olika delar är att använda sig av inre monolog. I en inre monolog följer läsaren karak tärens tankar – inifrån karaktärens eget huvud. Det går att skriva inre monolog både utifrån ett första personsperspektiv och ett tredjepersonsperspektiv. I det här exemplet har huvudkaraktären Liv en inre mono log utifrån ett förstapersonsperspektiv. Författaren behöver inte skriva ut ”tänker jag” eller ”undrar jag”, eftersom det bara är Liv själv som kan ha dessa inre tankar. Här blir det också tydligt att Liv är en osäker person som har ganska låga tankar om sig själv:
104
novellen
Aldrig förr i mänsklighetens historia har någon varit längre ifrån att vara någon slags queen än vad jag är just nu. Jag är bara mitt vanliga, sorgliga jag: Liv, 17 år. Kall och kräkfärdig. Och jag vet ingenting om någonting här, det finns ingenting jag kan hålla mig i. Stannar bussen automatiskt, eller behöver jag … göra något? Lisa Bjärbo, Inuti huvudet är jag kul
När det gäller tredjepersonsperspektivet behöver du hålla isär sådant som karaktären ser och karaktärens inre tankar. Då kan det passa att använda ”tänkte hon” eller ”undrade han”. I det här exemplet, som är skrivet utifrån ett tredje personsperspektiv, får läsaren följa en karaktär som heter Minoo. Författarna har skrivit ut ”tänker hon” för att göra det tydligt att det är Minoos inre tankar man får ta del av. Läsaren förstår att Minoo funderar mycket på sitt utseende: Om det inte vore för alla jävla finnar så skulle jag kanske vara snygg, tänker hon. Helt okej i alla fall. Sedan blir hon osäker igen. Hur är det möjligt att tillbringa så mycket tid framför spegeln varje dag och ändå inte veta hur man egentligen ser ut? Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren, Cirkeln
Skriv 1. Skriv inre monologer i två olika berättarperspektiv. Ge information om karaktären, till exempel utseende, drömmar, bakgrund eller egenskaper. Använd dig av inledningsmeningarna. a. Förstapersonsperspektiv: Äntligen förstod jag … och jag … Hur skulle jag …? b. Tredjepersonsperspektiv: Han/hon/hen hade aldrig …, men nu tänkte han/hon/hen att … Det viktigaste var ändå att han/hon/hen … 2. Läs upp monologerna för en klasskompis.
novellen
105
Svenska impulser grundbok
Svenska impulser 8 grundbok carl-johan markstedt cecilia peña Hur leder du ett samtal? Vad är en novell? Hur blir du en bättre läsare? Vem var Homeros? Hur skriver du argumenterande texter? Och vilka är de fem nationella minoritetsspråken i Sverige? Svenska impulser 8 grundbok innehåller åtta kapitel som stöttar din utveckling i muntlig och skriftlig framställning och stärker dina kunskaper om litteratur, språk, informationssökning och källkritik.
markstedt peña
Svenska impulser är ett basläromedel i svenska för grundskolans senare del som tar ett helhetsgrepp på svenskämnet. I serien ingår en grundbok, en antologi, en lärarhandledning och ett digitalt komplement.
ISBN 978-91-523-6248-8
www.sanomautbildning.se
carl-johan markstedt cecilia peña
grundbok