Jag är klar med
6
KAPITEL
Kapitelsidor
Triumfen
Test
7
KAPITEL
3B
Kapitelsidor
Triumfen
Test
G
GENREPET
Taluppfattning och tals användning
Algebra
Samband och förändring
Problemlösning
Sannolikhet och statistik
Test
U Utflykten
Resan
Odla
Fixa Fritis
Matte Direkt Triumf 3B består av två kapitel med genomgångssidor, träningssidor och Triumfen. Sedan följer Genrepet och Uppdrag. Genrepet är repetition uppdelad i taluppfattning och tals användning, algebra, geometri, sannolikhet och statistik, samband och förändring och problemlösning. Uppdrag är fyra teman med blandade matematiska områden som passar att lösa i grupp. Matte Direkt Triumf 3B består av elevbok, testhäfte och lärarguide. Den digitala lärarguiden innehåller interaktiva övningar, sånger och filmer. Digital färdighetsträning finns i Bingel.
UPPDRAG
Karin Bergwik Pernilla Falck
KARIN BERGWIK är f öreläsare, författare och lärare med mångårig erfarenhet av matematik undervisning.
PERNILLA FALCK är föreläsare, erfaren författare, lärarutbildare vid Uppsala universitet och har mångårig erfarenhet av matematikundervisning.
Bra jobbat!
ISBN 978-91-523-4829-1
3B
SANOMA UTBILDNING Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Redaktörer: Emma Ackebo Bäcker, Helena Perers och Madeleine Sunnqvist Grafisk form och produktion: Typoform Illustrationer: Typoform, Yann Robardey Matte Direkt Triumf 3B blå ISBN: 978-91-523-4829-1 © 2021 Karin Bergwik, Pernilla Falck och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Vid tillämpning av skolkopieringsavtalet (också kallat BONUS-avtalet) är det att se som ett engångsmaterial och får enligt avtalet överhuvudtaget inte kopieras för undervisningsändamål. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år och bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare.
Tryck: Balto Print, Litauen 2021
Innehåll
6
KAPITEL
.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6
Tid – året och datum. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Temperatur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Linjediagram.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Area. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Tema: Årstider. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Vinklar.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Rutnät.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Triumfen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36
7
KAPITEL
.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
38
Repetera addition och subtraktion – uppställning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Repetera multiplikation och division. Multiplikation och division – räknare.. Division. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fyra räknesätt – textuppgifter. . . . . . . . Talet 10 000 och likheter . . . . . . . . . . . . . Tema: Klassfesten.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Längd – kilometer och mil. . . . . . . . . . . . . Triumfen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
40 44 45 48 52 56 60 64 68
G
GENREPET
.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
70
Taluppfattning och tals användning.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 Positionssystemet – talsorter. . . . . . . . . 72 Jämna och udda tal, storleksordna. . . 76 Talföljder.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 Tallinjer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 Avrunda. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Bråk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 Överslagsräkning, rimlighet. . . . . . . . . . . 84 Metoder för beräkning. . . . . . . . . . . . . . . . . 85 Huvudräkning – addition och subtraktion. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 Huvudräkning – multiplikation och division.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 Uppställning – addition och subtraktion. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 Algebra.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 Mönster. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 Likheter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104 Obekanta tal med en symbol. . . . . . . . 105 Programmering.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 Geometri.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 Volym. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 Vikt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110 Geometriska objekt. . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 Symmetri och lägesord. . . . . . . . . . . . . . 114 Längd. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 Area och omkrets. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118 Skala. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 Tid och tidsskillnad.. . . . . . . . . . . . . . . . . . 120 Sannolikhet och statistik.. . . . . . . . . 122 Sannolikhet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122 Tabell och diagram. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124 Samband och förändring.. . . . . . . . . 128 Dubbelt och hälften.. . . . . . . . . . . . . . . . . 128 Proportionella samband.. . . . . . . . . . . . 130 Problemlösning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132
U
UPPDRAG
.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
138
Utflykten.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Resan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Odla.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fixa fritids. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
140 146 154 160
Välkommen till Triumf! 6
KAPITELSTART. På uppslaget står innehåll och begrepp som hör till kapitlet.
KAPITEL
т Tid – året och datum т Temperatur т Linjediagram т Area т Vinklar т Rutnät
I Lärarstöd Digital finns den digitala kapitelstarten med interaktiva övningar, sånger och filmer.
Begrepp år årstid månad vecka datum temperatur vinkel
6
7
Area Area är ett mått på hur stor en yta är. Här mäts arean i enheten rutor.
GENOMGÅNGSSIDOR OCH TRÄNINGSSIDOR. Varje uppslag börjar med en genomgångsruta som introducerar nya moment. Träningssidorna befäster innehållet.Det finns tre nivåer, elevbok med blå, grön eller röd cirkel på bokryggen.
Area kan mätas i enheten kvadratcentimeter. En kvadrat med sidorna 1 centimeter har arean 1 kvadratcentimeter, 1 cm 2.
Lövet har störst area.
1 cm 1 cm
2∙3 = 6
2 cm
6 cm2 får plats i den blå rektangeln.
Arean är 6 cm 2. 3 cm
Lövet täcker ungefär 9 rutor.
Figuren täcker ungefär 8 rutor. Räkna ut rektangelns area.
Ungefär hur många rutor är figurens area?
=
∙
rutor
Area ≈
=
∙
cm 2
Area:
rutor
Area ≈
=
∙
cm 2
Area:
cm 2
Area:
rutor
Area ≈
Jämför arean. Ringa in lövet med störst area.
=
∙
=
∙
cm 2
Area:
rutor
Area ≈
rutor
Area ≈
Använd linjal.
cm
cm =
∙
=
∙
cm 2
Area:
20
cm 2
Area:
cm
cm
rutor
Area ≈
=
∙
cm 2
Area:
Mät sidorna och räkna ut arean.
cm 2
Area:
KAPITEL 6
KAPITEL 6
21
Triumfen Sänka skepp
TRIUMFEN. Uppgifterna på Triumfen passar att lösa i par eller grupp och resonera kring. Till Triumfen finns ett bedömningsstöd kopplat till kunskapskraven.
Vinklar
kommunikation
Spela med en kompis. Placera ut de här fem skeppen på din spelplan. Håll det hemligt för din kompis.
10
1
7 6
5
2
10
11 12
1
7 6
5
9
3
8
4
8
2 3 4
Använd begreppen. 10
11 12
1
7 6
5
9 8
2 3 4
spetsig rät trubbig
Här är min spelplan. B7 träff. D3 miss. Blått skepp är sänkt.
7
11 12
9
•
8
begrepp
Vad visar klockan? Vilken vinkel är det mellan visarna?
Turas om att sänka varandras skepp genom att säga vilken ruta du vill ”anfalla”. Kompisen säger träff om det finns en del av ett skepp där eller miss om den är tom. Markera dina försök på den lilla spelplanen, X betyder träff och betyder miss.
vinkel
6
vinkel
vinkel
5 4
Titta runt i rummet. Rita något som har spetsig, trubbig och rät vinkel.
3 2 1
Samarbeta gärna med en kompis. Ni kan rita flera saker i varje ruta.
spetsig vinkel A
B
C
D
E
F
G
H
Min spelplan 8
8
7 7
6 5
6
4 5
3
rät vinkel
trubbig vinkel
2
4
1 3
A
B
C
D
E
F
G
H
2 1 A
36
GENREPET. Repetition som innehåller alla delar från det centrala innnehållet.
B
C
D
E
F
G
H
KAPITEL 6
KAPITEL 6
37
G GENREPET GENREPET
т Taluppfattning och tals användning т Algebra т Geometri т Sannolikhet och statistik т Samband och förändring т Problemlösning 15 +
32 –
= 22
= 28
9
5 30
1 62
8
70
71
U
UPPDRAG. Teman med blandade matematiska områden. Uppgifterna passar att lösa i grupp.
UPPDRAG UPPDRAG
RA G UP PD A O DL
т Utflykten т Resan т Odla
UPP DRA
т Fixa fritids
G D RA U PP EN LY KT U TF
138
RES AN
1
G
2
3
UPP DRA G FIX A FRIT IDS
4
139
I Triumf finns tre mattekompisar som följer eleven genom hela serien.
Karin Bergwik Pernilla Falck
Test 6
1 Läs datumet. Skriv vilken dag, månad och år det är. 13/3 - 25
9/7 - 30
5 Dra streck till rätt begrepp.
osäker
2012-05-29
säker
2 Läs av termometern och skriv temperaturen. °C
°C
°C
°C
spetsig vinkel
15
15
15
15
15
15
10
10
10
10
10
10
10
10
5
5
5
5
5
5
5
5
0
0
0
0
0
0
0
0
15
Test
-5
-5
-5
-5
-10
-10
-10
-10
-10
-10
-15
-15
-15
-15
-15
-15
-5
°C
-5
°C
3B -5
rät vinkel
trubbig vinkel
15
10 8
-10
-15
-15
°C
11 12
1
7 6
5
9
-5
-10
2 3
osäker
4
säker
Mega
Giga
Milli
TEST. Ett testhäfte finns till varje elevbok. Uppgifterna testar genomgångssidornas innehåll kapitelvis och eleverna självbedömer sin kunskap. Sist i häftet finns Triumfbågen som visar elevens individuella utveckling, kopplat till centralt innehåll. Den passar att visa och samtala om vid utvecklingssamtal.
osäker
°C
6 Vad heter objektet? Beskriv det med begreppen på skylten.
säker
sida hörn vinkel
3 Använd linjediagrammet och svara på frågorna. temperatur, °C
Vilken dag var det varmast?
12 10
Vilken dag var det lägst temperatur?
osäker
8
säker
6
Hur många grader var det på lördagen?
4 2
veckodag
0 mån
tis
ons tors
fre
lör
7 Rita föremålet i rätt ruta.
osäker
En sol i ruta A2.
säker
sön
4
En blomma i ruta C3.
4 Mät sidorna och räkna ut arean.
En glass i ruta B1.
cm
3
Ett löv i ruta D4. 2
∙
=
Area:
2
osäker
cm
cm 2
TEST
osäker
1 A
säker
© SANOMA UTBILDNING AB TRIUMF 3B
B
C
D
säker
TEST
© SANOMA UTBILDNING AB TRIUMF 3B
3
Karin Bergwik Pernilla Falck
Året –Area datum
Formativ start
Area
Area är ett mått på hurArea storär enett ytamått är. på hur stor en yta är. Här mäts arean i enheten Härrutor. mäts arean i enheten rutor.
Lövet har störst area.
Lövet har störst area.
Formativ återkoppling
Area kan mätas i enheten Areakvadratcentimeter. kan mätas i enheten kvadratcentimeter. En kvadrat med sidorna En1kvadrat centimeter medhar sidorna arean 11 centimeter kvadratcentimeter, har arean 11 kvadratcentimeter, cm 2. 1 cm 2. 1 cm
För att anpassa undervisningen efter elevernas förförståelse kan lektionen börja med formativa frågor.
2 cm
2∙3 = 6
2 cm
1 cm
2∙3 = 6 2 Arean är 6 cm 2. 6 cm får plats i
Arean är 6 cm 2. 3 cm
den blå rektangeln.
1 cm
För att upptäcka om eleverna förstår kan du ställa kontrollfrågor. Eleverna kan svara med mini-whiteboard, lärplatta eller liknande.
1 cm
6 cm2 får plats i den blå rektangeln.
3 cm
Lövet täcker ungefär 9Lövet rutor.täcker ungefär Figuren 9 rutor. täcker ungefärFiguren 8 rutor.täcker ungefär 8 rutor.
Ʉ ”Vad är area?”
Räkna ut rektangelns area. Räkna ut rektangelns area.
Ʉ ”Hur kan man mäta area?”
Ʉ ”Vilken area har en rektangel med
sidorna 3 centimeter och 4 centimeter?”
Ungefär hur många rutor Ungefär är figurens hur många area?rutor är figurens area?
1 5 5 2 2 4 2 4 8 2 4 8 = ∙ = ∙ ∙ = 2 2 4 1 5 5 ∙ = ∙ = ∙ = 5 cm 2 8 cm 2 Area: 8 cm 2 4 cm 2 Area: 4 cm 2 5 cm 2 Area: Area: Area: Area:
Centralt innehåll Area ≈
Eleverna arbetar med:
Lärarguide
6 rutorArea ≈
6Arearutor 6 rutorArea ≈ ≈
6Arearutor 4 ≈
rutorArea ≈
4
Fakta
rutor
Jämför arean. Ringa inJämför lövet med arean. störst Ringa area. in lövet med störst area.
Ʉ Area.
Area ≈
3B
11 rutorArea ≈
13 rutorArea ≈ rutor 11 Area ≈
2 5 10 3 3 9 3 4 12 3 4 12 = ∙ = ∙ ∙ = 3 3 9 2 5 10 ∙ = ∙ = ∙ = 10 cm 2 12 cm 2 Area: 12 9 cm 2 Area: 9 cm 2 10 cm 2 Area: cm 2 Area: Area:
Area:
Mät sidorna och räknaMät ut arean. sidorna och räkna ut arean.
13 10 rutorArea ≈ Arearutor ≈
10 rutor
4 cm
5 cm
4 cm 2 cm
2 cm
5 cm
Använd linjal.
Använd linjal.
3 cm
3 cm
3 5 15 3 5 15 2 4 8 2 4 8 ∙ = = = ∙ = ∙ ∙ 8 cm 2 Area: 8 cm 2 Area: 15 cm 2 Area: 15 cm 2 Area: 8
Aktiviteter ƨ
På den digitala kapitelstarten finns övningar om area.
ƨ
Ställ frågor till eleverna, till exempel ”Hur stor är Triumfboken/fönstret/tavlan?”, ”Hur vet du det?”, ”Hur stor är dungen på skolgården?”, ”Hur stort är ditt kök?”. Frågorna hjälper eleverna att se behovet av att mäta ytor.
ƨ
Håll upp ett A4-papper och fråga ”Om jag klipper pappret i tunna remsor och lägger ut remsorna på en lång rad, ändras papperets storlek då?" Resonera tillsammans kring att arean är densamma.
ƨ
Mät ytor med egna enheter, till exempel A4-papper, sudd, post-it-lappar eller liknande. Fortsätt sedan att mäta ytor med standardiserade mått såsom kvadratcentimeter och kvadratmeter.
KAPITEL 20 6KAPITEL 6
20
KAPITEL KAPITEL 6 9 6
KAPITEL 6
21
KAPITEL 6
21
Genomgång
Genomgång
Läs texten i rutan tillsammans. "Area är ett mått på hur stor en yta är." I rutan mäts arean i enheten rutor, vilket inte är ett standardiserat mått.
I rutan visas hur man mäter area i enheten kvadratcentimeter, cm2.
Räkna tillsammans hur många rutor lövet täcker. Två nästan halva rutor räknas som en hel ruta. Konstatera att lövet täcker ungefär 9 rutor och sedan att figuren täcker ungefär 8 rutor. Jämför lövets och figurens areor med varandra.
En kvadrat med sidan 1 centimeter har arean 1 kvadratcentimeter. Läs Gigas pratbubbla tillsammans. Konstatera att det får plats 6 kvadratcentimeter i rektangeln. För att räkna ut arean av en figur multipliceras längden med bredden. Rektangelns area är 3 centimeter • 2 centimeter = 6 kvadratcentimeter.
Area. En ytas area är detsamma som en ytas storlek. Ibland kan man jämföra storleken av två ytor direkt, till exempel när man jämför hur stor en duk och en bordsyta är. När två ytor har samma, eller nästan samma form går det ofta att avgöra vilken yta som är störst genom att lägga den ena ytan över den andra. Om formerna skiljer sig åt, eller om det inte går att göra en direktjämförelse, är det inte lika lätt att avgöra vilken yta som är störst. Då behöver man använda sig av standardiserade måttenheter.
Aktiviteter ƨ
Använd arbetsblad 6:5 Area för mer träning.
När vi mäter arean, så är det figurens yta som vi mäter, alltså hur många areaenheter som får plats inuti figuren.
Uppgifter Uppgifter т Ungefär hur många rutor är figurens area? Elev-
erna räknar ungefär hur många rutor figurerna täcker. Två halva rutor räknas som en ruta.
т Jämför arean. Ringa in lövet med störst area.
т Räkna ut rektangelns area. Eleverna skriver en mul-
tiplikation som uttrycker arean och räknar ut multiplikationen. Varje ruta är en kvadratcentimeter.
т Mät och räkna ut arean. Eleverna behöver en linjal
till uppgiften och mäter själva rektanglarnas sidor. De multiplicerar sidornas längder och räknar ut arean.
Eleverna räknar ungefär hur många rutor löven täcker och ringar in lövet med störst area.
20
KAPITEL 6
LÄRARGUIDE. Till läraren finns en guide som innehåll� er formativ start, centralt innehåll, aktiviteter, genom� gångar, tips till uppgifter, faktarutor, facit och formativ återkoppling till genomgångssidorna. Där finns också arbetsblad, bedömningsstöd och terminsplanering.
KAPITEL 6
Lärarstöd Digital är en digital lärarguide. Den innehåll� er, förutom alla delar från den tryckta lärarguiden även elevboken på alla tre nivåer. Där finns också filmer, sånger, interaktiva genomgångar och aktiviteter samt digitala kapitelstarter.
21
FÄRDIGHETSTRÄNING. Till Triumfserien följer en digital övärld, Bingel, fylld med färdighetsträning.
7
KAPITEL
т Repetera addition och subtraktion т Repetera multiplikation och division т Multiplikation och division – räknare т Division т Fyra räknesätt – textuppgifter т Talet 10 000 och likheter т Längd – kilometer och mil
38
10 000 – 2 000
4 000 + 6 000
9 000 – 2 000
3 000 + 5 000
9 000 – 4 000
3 500 + 1 500
7 000 – 5 000
4 500 + 3 000
Begrepp rest tiotusen likheter kilometer mil
39
Talet 10 000 och likheter Lika mycket värt på båda sidor om likhetstecknet.
tio tu tu sen se ta hu nta l nd l tio rat ta al en l ta l
Tiotusen är lika mycket värt som 10 000 ental, 1 000 tiotal, 100 hundratal och 10 tusental.
10 000 =
1 0 0 0 0
10 000 = 5 000 + 5 000
Skriv tal så att likheten stämmer.
10 000 = 6 000 +
8 000 +
= 10 000
10 000 = 3 000 +
1 000 +
= 10 000
10 000 –
= 5 000
10 000 –
= 7 000
10 000 –
= 2 000
10 000 –
= 4 000
10 000 = 9 500 +
2 500 +
= 10 000
10 000 = 4 500 +
8 500 +
= 10 000
Vilket tal ska stå i stället för bilden?
10 000 = 5 000 + 1 000 +
=
10 000 = 6 000 + 1 500 +
=
10 000 = 4 400 + 5 200 +
=
10 000 = 2 100 + 6 300 +
=
56
KAPITEL 7
>
Vilket tecken ska stå i rutan? Skriv rätt tecken.
5+7
9 + 4
9+8
12 + 5
6+6
3 + 8
26 – 10
<
=
18 – 4
16 + 6
30 – 8
19 – 2
23 – 5
24 – 4
19 + 2
21 – 6
20 – 7
49 – 5
40 + 3
Vilket tal fattas för att likheten ska stämma?
8 + 5 = 10 +
20 – 5 = 17 –
7+
= 18 – 5
9 + 6 = 11 +
18 – 4 = 20 –
12 +
= 19 – 3
12 + 5 = 14 +
19 – 8 = 16 –
16 +
= 20 – 2
Vilket tal ska stå i stället för bilden?
= 28
15 + =
= 23
29 – =
25 ___ = ____ = 2 5 6 =
=
18 ___ = 3 ∙ 3 =
11 – 6 =
=
= 35
5∙ =
∙ 8 = 64 =
+ 2
16 + 24 =
∙4
=
KAPITEL 7
57
Skriv tal så att likheten stämmer.
7 000 +
= 10 000
10 000 –
= 9 000
5 000 +
= 10 000
10 000 –
= 6 000
4 000 +
= 10 000
10 000 –
= 8 000
Vilket tal ska stå i stället för bilden?
3 000 + 1 000 + = 10 000
=
+ 5 000 + 3 000 = 10 000
=
7 000 + + 2 000 = 10 000
=
Vilket tecken ska stå i rutan? Skriv rätt tecken.
>
<
=
1 000 + 6 000
10 000 – 2 000
10 000 – 3 000
5 000 + 2 000
2 000 + 3 000
10 000 – 5 000
10 000 – 4 000
4 000 + 5 000
4 000 + 2 000
10 000 – 6 000
10 000 – 7 000
2 000 + 2 000
58
KAPITEL 7
Vilket tal fattas för att likheten ska stämma? 0
5
10
15
20
7 + 2 = 19 –
7+
= 17 – 3
19 – 4 = 12 +
5 + 3 = 12 –
5+
= 15 – 4
18 – 6 = 10 +
9 + 9 = 20 –
1+
= 12 – 6
16 – 2 = 11 +
25
Vilket tal ska stå i stället för bilden?
20 = 25 – =
11 = 18 –
=
15 ___ = 5
10 ___ = 5 =
=
15 = 21 –
=
12 ___ = 3
=
Vilka uttryck är lika mycket värda? Dra streck.
10 000 – 3 000
7 000 – 500
2 500 + 3 500
3 000 + 4 000
8 500 – 2 000
4 500 + 1 500
4 000 + 6 000
500 + 500
1 500 – 500
8 000 – 500
2 500 + 5 000
9 500 + 500
KAPITEL 7
59
G GENREPET GENREPET
т Taluppfattning och tals användning т Algebra т Geometri т Sannolikhet och statistik т Samband och förändring т Problemlösning 15 +
32 –
9
5 30
1 62
8
70
= 22
= 28
71
U UPPDRAG UPPDRAG
т Utflykten т Resan т Odla
UPPDRA
т Fixa fritids
R AG D P UP EN T K LY UTF
138
RESAN
1
G
2
AG R D UPP A ODL
3
UPPDRA G FIXA FRI TIDS
4
139
Utflykten
Årskurs 3 ska på utflykt till naturen. Där ska de arbeta med matematik på olika stationer. I 3 Sol är det 24 elever och i 3 Måne är det 27 elever. Det följer med fyra lärare på utflykten. Hur många elever och lärare följer med på utflykten?
Svar: På fritids ska eleverna förbereda degen till pinnbrödet som ska med på utflykten. Eleverna använder det här receptet. Hur många degar behöver eleverna göra för att alla ska få ett pinnbröd på utflykten?
Blanda vetemjöl, salt och bakpulver. Knåda in smör och filmjölk till en fin deg.
Pinnbr 4 dl ve 0,5 tsk 2 tsk b
Svar:
dl vetemjöl
g mjukt smör
tsk salt
dl filmjölk
tsk bakpulver
140
UPPDRAG
1,5 dl fi
temjöl
salt
akpulv er
50 g m
Hur mycket av varje ingrediens behöver eleverna?
öd 10
jukt sm
lmjölk
ör
st
Utflykten När de kommer fram delar lärarna in eleverna i mindre grupper. Visa er lösning.
Hur många elever kan det vara i varje grupp? Hur många grupper blir det?
Svar:
Under dagen ska eleverna arbeta i sina grupper på de olika stationerna som lärarna förberett. En station är att bilda tal med föremål från naturen.
Vilket är talet?
=
pinne
sten
löv
kotte
1 000
100
10
1
=
Rita talet med föremålen.
= 312
= 2 134
= 205
= 4 021
Samla pinnar, stenar, löv och kottar. Turas om att bilda egna tal och läsa av varandras tal. Ni kan också bilda tal med de här sakerna.
UPPDRAG
141
Jag är klar med
6
KAPITEL
Kapitelsidor
Triumfen
Test
7
KAPITEL
3B
Kapitelsidor
Triumfen
Test
G
GENREPET
Taluppfattning och tals användning
Algebra
Samband och förändring
Problemlösning
Sannolikhet och statistik
Test
U Utflykten
Resan
Odla
Fixa Fritis
Matte Direkt Triumf 3B består av två kapitel med genomgångssidor, träningssidor och Triumfen. Sedan följer Genrepet och Uppdrag. Genrepet är repetition uppdelad i taluppfattning och tals användning, algebra, geometri, sannolikhet och statistik, samband och förändring och problemlösning. Uppdrag är fyra teman med blandade matematiska områden som passar att lösa i grupp. Matte Direkt Triumf 3B består av elevbok, testhäfte och lärarguide. Den digitala lärarguiden innehåller interaktiva övningar, sånger och filmer. Digital färdighetsträning finns i Bingel.
UPPDRAG
Karin Bergwik Pernilla Falck
KARIN BERGWIK är f öreläsare, författare och lärare med mångårig erfarenhet av matematik undervisning.
PERNILLA FALCK är föreläsare, erfaren författare, lärarutbildare vid Uppsala universitet och har mångårig erfarenhet av matematikundervisning.
Bra jobbat!
ISBN 978-91-523-4829-1
3B