NO
Anncatrin Hjernquist Klara Rudstedt
Biologi Fysik Kemi
Lärarhandledning
Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12 Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 00 Telefax 08-587 642 03 Redaktör: Kristina Holm Grafisk form: Typoform/Tomas Widlund Layout: Typoform/Tomas Widlund Omslag: Typoform/Tomas Widlund Illustrationer: Typoform Koll på No 5, Biologi Fysik Kemi, Lärarhanledning ISBN 978-91-523-0813-4 © 2012 Anncatrin Hjernquist, Klara Rudstedt, Kerstin Otterstål och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Vid tillämpning av skolkopieringsavtalet (också kallat BONUS-avtalet) är det att se som ett engångsmaterial och får enligt avtalet överhuvudtaget inte kopieras för undervisningsändamål. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
NO
Biologi Fysik Kemi
5
Lärarhandledning Innehåll Välkommen till Koll på NO!
2
Sammanfattning av grundboken
5
Kursplan
12
Bedömningsmatris
16
Experiment (mall)
17
Till varje kapitel (1–6) finns under en egen flik: Målbeskrivning, kommentarer med frågor till text och bild, förslag till lärarledda uppgifter, begrepp, fakta, länktips, diagnos med facit, arbetsblad med facit, mall för elevens egen utvärdering samt facit till uppgifterna i aktivitetsboken.
Sanoma Utbildning
NO: biologi, kemi och fysik Naturvetenskapligt arbetssätt Att förstå det naturvetenskapliga arbetssättet och metoder för att få nya kunskaper är gemensamt i de tre ämnena. Precis som människan inte visste allt för hundra år sedan är vi fortfarande långt från svaren på alla frågor. Nya frågor måste alltid ställas. Den kanske viktigaste uppgiften som läraren har är att väcka elevernas intresse och låta dem få hitta svar på sina egna frågor. Genom experiment kan man utforska hur något fungerar och därmed få en djupare förståelse för det. I styrda experiment finns det ett svar att komma fram till och diskutera. Här gäller det att vara lyhörd om det dyker upp frågor att undersöka eller om det kommer förslag på vidareutveckling av experimenten. Vissa experiment har syftet att träna det naturveteskapliga arbetssättet. Låt eleverna själva fundera på hur man kan utföra ett test. Var med och styr genom att ställa frågor, kanske fanns det något som påverkade resultatet? Det man vill uppnå är att träna eleverna att se vad en rättvis metod är och vikten av att endast ändra en variabel i taget. Dokumentation av en undersökning kan göras med skisser, foton eller i skrift. Söka och granska information – ta reda på Idag är det lätt att hitta information. Eleverna har oftast goda kunskaper om att söka på internet, men de behöver hjälp att sortera information. Att veta vem som ligger bakom informationen, att granska den och att söka från fler källor är något man måste träna på. Uppmana alltid eleverna att söka fakta från fler källor och fråga alltid vem som står bakom den information de fått fram. Diskutera vad som är relevant fakta av det de hittat. Analysera, diskutera och ta ställning – fundera För att utvecklas till en självständig, ansvarstagande individ måste man få chans att diskutera, testa argument och lyssna på andra. Låt eleverna få göra sig hörda i tal och skrift, i små grupper och i helklass. Historiskt perspektiv För att se framåt och få förståelse för var vi är idag måste man ha en helhet, ett historiskt perspektiv. Hur har man förklarat fenomen och naturen genom tiderna? Vad har kunskaperna haft för betydelse för oss? Har det lett vidare till nya kunskaper? Som lärare är det viktigt att berätta och återkoppla till historien. Koll på NO I Koll på NO får du möjlighet att göra allt detta: att låta eleverna utföra experiment, komma fram till slutsatser och diskutera, att träna på att söka och sortera fakta, att fundera, reflektera och analysera, samt att se naturvetenskapen i ett historiskt perspektiv. Vi hoppas att ni kommer att trivas med Koll på NO!
Författarna
1
KOLL PÅ NO
Välkommen till Koll på NO! Vad består Koll på NO av?
Aktivitetsboken
Till varje årskurs finns grundbok, aktivitetsbok och lärarhandledning. I varje årskurs är ämnena biologi, kemi och fysik integrerade. De är tydligt utmärkta i böckerna.
Varje kapitel i aktivitetsboken är kopplat till grundbokens kapitel. Det finns tydliga sidhänvisningar som anger vilka sidor som kan vara bra att läsa i grundboken innan man gör uppgifterna i aktivitetsboken.
I år 4 är inriktningen Sveriges natur. Det handlar mest om biologi med naturmiljöer och arter, men det finns även kemi och fysik.
Det finns olika syften med uppgifterna. Det finns frågor som är direkt kopplade till faktatexten för att träna läsförståelsen och befästa vad innehållet handlar Ta redaom. på Några uppgifter har symboler:
I år 5 ligger fokus på människan. Här finns fakta om kroppen och sinnena, men det handlar även om hur människan påverkar sin omgivning, naturen och klimatet. Här studeras delar av Europas natur och jämförs med Sveriges.
Ta reda på Ta reda på
I år 6 är inriktningen världen. Här handlar det om universum och hur jorden bildades, hur livet på jorden har utvecklats och hur fortplantning sker. Här får man en överblick över hur jordens djur och växter har anpassat sig för att leva i olika miljöer.
Fun dera Fun dera Fun dera
Exp erim ent Exp erim ent
Grundboken
Exp erim ent
”Ta reda på” innebär att eleverna kan behöva undersöka och hämta information och fakta från annat håll och ”Fundera” kräver att eleven ska tänka och fundera själv. Experiment är också markerade med en symbol. Till dessa kan det ibland passa att använda mallen på s. xx.
Grundboken till Koll på NO 5 har sex kapitel. Varje uppslag har en tydlig färgmarkering som visar vilket ämne det omfattar: grönt för biologi, orange för kemi och blått för fysik. Orden står också i en färgruta längst ner till vänster på uppslaget. Varje kapitel inleds med ett uppslag med ”fångafrågor”, en ingresstext, en stor bild samt kapitlets mål. Uppslaget ger en introduktion till innehållet och kan användas som underlag för en inspirerande diskussion där läraren också får en uppfattning om vilka förkunskaper som finns i klassen. Kapitelmålen är skrivna så att elever och föräldrar kan få en överblick över innehållet och samtidigt få en uppfattning om vad eleven förväntas lära sig.
I slutet av varje kapitel finns en ”plussida”, en extra faktatext med frågor som är till för att utmana de elever som behöver extra material. Sist finns ”Har du koll på …” där eleverna kan testa om de kan det som kapitlet handlar om. Dessa uppgifter kan användas som en diagnos eller som förberedelse inför den diagnos som finns som kopieringsunderlag i lärarhandledningen.
I flera kapitel finns frågor i pratbubblor: ”Vem är jag?” eller ”Var är jag?” De är till för att eleverna ska stanna upp och reflektera över vad de läst. Sist i varje kapitel finns frågor till hela kapitlet samt en ruta med viktiga begrepp och arter som tagits upp i texterna.
2
Koll på NO
diagnoser läraren underlag för bedömning av hur det gått för en elev och för hela gruppen. Med det blir det också lättare att utvärdera den egna undervisningen inför kommande plane ringar. Elevutvärderingen kan också vara grund för diskussioner på utvecklingssamtal.
Lärarhandledningen I lärarhandledningen presenteras varje uppslag i grundboken tillsammans med pedagogiska förslag, fakta till läraren, arbetsblad till eleverna samt diagnoser med facit.
Sammanfattning av grundboken
Presentation av uppslagen i grundboken
Alla kapitels innehåll finns i en kortfattad ver sion på s. 5–11 här i lärarhandledningen. Den kan användas av läraren för att få en snabb överblick över innehållet inför planering och arbete kring boken. Sammanfattningen kan också presenteras för föräldrarna inför arbetet med kapitlet eller användas av elever som behöver repetera eller få en kortversion av kapitlet.
Varje kapitel i lärarhandledningen inleds med syftet för kapitlet samt hänvisning till vilka sidor i grundbok och aktivitetsbok som kapitlet omfat tar. Därefter beskrivs vilka delar av kursplanens centrala innehåll som finns med i kapitlet. Varje uppslag finns avbildat här i lärarhandledningen.
Mål för uppslaget Här anges målen för just det aktuella uppslaget. De visar vad uppslaget handlar om och hur det är kopplat till kursplanens centrala innehåll.
Kursplan På s. 12–15 finns en överblick över var kurs planens centrala innehåll finns med i böckerna. Den visar alla tre årskursernas innehåll. Det gör att läraren lätt kan se vad eleverna har arbetat med och när, vilket underlättar planering och gör det möjligt att hitta rätt om man vill gå till baka och repetera.
Fångafrågor På varje kapitels första uppslag finns några ”fångafrågor” som kan användas för att sätta igång ett samtal i klassen. De kan ge en uppfatt ning om vilka förkunskaper eleverna har. Det kan vara lämpligt att inledningsvis låta dem svara som de tror och sedan under arbetet med kapitlet hitta svaren själva. I lärarhandledningen finns angivet på vilka sidor man kan finna svaren.
Matris För att kunna dokumentera och följa varje elevs utveckling finns en matris (s. 16). Denna matris beskriver elevens utveckling av förmågor och inte vad eleven gjort. Här kan varje elevs förmå ga noteras och det blir tydligt vilket nästa steg i utvecklingen blir. Matrisen kan användas endast av läraren eller som underlag för diskusson på utvecklingssamtal eller som stöd till skriftliga omdömen.
Reflekterande frågor till text och bild Syftet med frågorna är att eleverna ska få träna på att ta ställning, diskutera och argumentera, men även att lyssna på andras åsikter och tankar. Ibland handlar frågorna om elevernas egna erfa renheter, ibland är det påståenden som de ska ta ställning till. Förslag till lärarledda uppgifter Här finns förslag på uppgifter att göra gemen samt i klassen. Det kan också vara parövningar, gruppövningar, experiment eller tips på aktivite ter eller personer att bjuda in till klassen.
Dokumentation av experiment På s. 17 finns ett underlag för att dokumentera experiment.
Utvärdering
Kreativ NO Några uppgifter under förslag till lärarledda uppgifter har beteckningen Kreativ NO och är markerade med en symbol. Det är skapande och kreativa uppgifter som passar till innehållet.
Elevens egen utvärdering är viktig. Sist i varje kapitel finns en mall där eleven kan reflektera över sitt arbete i relation till målen. Här finns möjlighet att träna och diskutera studieteknik. Elevens egen utvärdering ger tillsammans med
3
KOLL PÅ NO
Man lär sig mer om alla sinnen är med. Låt eleverna få chans att använda alla sinnen!
Arbetsblad Till varje kapitel finns ett antal arbetsblad som kopieringsunderlag. De kan användas fritt i undervisningen. Det finns några olika typer av arbetsblad:
Glöm inte att alltid samla extra material som kan vara bra att ha på hög, som toarullar, pappersförpackningar, mjölkpaket, burkar, pinnar, stenar, sladdar, rör eller annat. Sortera det i olika lådor så är det lätt att plocka fram och hitta det man behöver.
Experiment och fältstudie: Syftet är att få uppleva hur något är eller träna på ett undersökande arbetssätt. Uppgiften kan göras i helklass, som paruppgift eller individuellt. Det finns en mall för dokumentation på s. 17.
Begrepp och arter Begrepp och arter som tas upp på uppslaget finns här. Gå gärna igenom dem och se att alla har koll på vad de betyder.
Läs och skriv: Syftet är att få mer faktakunskap och att träna studieteknik, bl.a. genom att plocka ut och motivera vad som är viktig information i texten.
Fakta Här finns mer fakta kring innehållet på uppslaget. Det kan vara en bra grund för att kunna svara på frågor, förklara eller berätta mer om något.
Ta reda på: Syftet är att eleverna ska träna både på att söka fakta och på att tolka och granska faktatexter. De får öva på att sortera ut och sammanställa fakta. Sista frågan är oftast en funderafråga där eleverna får chans att reflektera och analysera.
Kan du nu? På kapitlets sista uppslag i elevboken finns en ruta med arter och begrepp som tagits upp i kapitlet samt rutan ”Kan du nu?” med frågor till hela kapitlet. I lärarhandledningen finns förslag på hur du kan arbeta med arter och begrepp samt svar på frågorna.
Rita och skriv: Syftet är att eleverna får uttrycka och visa vad de lärt sig genom att rita, skriva och berätta. Uppgiften kan användas för att ta reda på vilka förkunskaper eleverna har, eller som avslutning för att se vad de lärt sig. Man kan göra uppgiften både före och efter arbetet och jämföra. Det blir en konkret utvärdering av vad eleverna lärt sig. Man kan även ställa direkta frågor eller be dem rita in givna begrepp.
Diagnos Till varje kapitel finns en diagnos. Eleverna kan göra aktivitetsbokens ”Har du koll på ...?” som instuderingsfrågor och förberedelse inför diagnosen. I lärarhandledningen finns också facit till diagnoserna.
4
KOLL PÅ NO
Kursplan I kursplanen finns en gemensam beskrivning för arbetet med de tre ämnena biologi, kemi och fysik. Detta finns med i Koll på NO:s grundbok, i aktivitetsbokens uppgifter och i frågor och övningar i lärarhandledningen.
Naturvetenskapligt arbetssätt Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla, skriftliga rapporter. Enkla systematiska undersökningar (kemi, fysik), fältstudier och experiment (biologi). Planering, utförande och utvärdering.
Kunskapernas betydelse och utveckling Några historiska och nutida upptäckter inom kemi-, biologi- och fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen. Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst i äldre tiders naturvetenskap.
Granska och tolka information Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, fysik och kemi t.ex. i faktatexter och tidningsartiklar
De olika årskurserna utifrån kursplanens centrala innehåll Här följer en överblick över var kursplanens centrala innehåll finns i Koll på NO. Den visar alla tre årskursernas innehåll och anger var i grundboken de olika momenten finns. I aktivitetsboken och lärarhandledningen behandlas de olika momenten i motsvarande kapitel. Överblicken är till för att underlätta den pedagogiska planeringen och göra det möjligt att hitta rätt om man vill gå tillbaka och repetera. Kap = kapitel i grundboken, anges med sidnummer eller hänvisning till hela kapitlet.
12
KOLL PÅ NO
Biologi Centralt innehåll åk 4–6
Bok 4
Bok 5
Bok 6
Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, t.ex. nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
Kap1: s. 18, 19 Kap 2: s. 27 Kap 5: s. 72, 73 Kap 6: s. 90, 91 Kap 7: s. 100, 101, 105
Kap 1: s. 14, 15, 17 Kap 4: s. 73, 80 Kap 5: s. 96, 97, 98, 99 Kap 6: s. 114, 115
Kap 5: s. 96, 97, 98, 99
Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske.
Kap 1: hela Kap 2: hela Kap 4: hela Kap 6: hela Kap 7: hela
Kap 1: hela. Kap 2: s. 26, 27 Kap 6: hela
Kap 5: hela
Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.
Kap 1: hela Kap 2: hela Kap 4: hela Kap 6: hela Kap 7: hela
Kap 1: hela. Kap 5: hela. Kap 6: hela.
Kap 5: hela
Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.
Kap 1: s. 18, 19 Kap 6: s. 90, 91
Kap 1: s. 14, 15, 17
Kap 5: s. 98, 99
Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroende framkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas.
Kap 2: s. 24, 26, 27, 34, 35, Kap 3: s. 62, 64, 65,
Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan.
Kap 2: hela. Kap 3: hela.
Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar.
Kap 6: s. 108, 109 Kap 6: hela
Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.
Kap 1: hela Kap 2: hela Kap 4: hela Kap 6: hela Kap 7: hela
Hur djur, växter och andra organismer kan identi fieras, sorteras och grupperas.
Kap 6: s. 86, 88, 98, 99
13
KOLL PÅ NO
Kap 1: hela. Kap 6: hela
Kap 3: hela Kap 5: hela
Kap 3: hela
Fysik Centralt innehåll åk 4–6
Bok 4
Bok 5
Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället.
Kap 3: s. 38, 39
Kap 4: hela
Enkla väderfenomen och deras orsaker, t.ex. hur vindar uppstår. Hur väder kan observeras med hjälp av mätningar över tid.
Kap 3: s. 44–50
Energiflöde mellan föremål som har olika tempera tur. Hur man kan påverka energiflödet, t.ex. med hjälp av kläder, termos och husisolering.
Kap 3: 40, 41, 42, 43
Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning, t.ex. i ficklampor.
Kap 4: s. 74, 75
Magneters egenskaper och användning i hemmet och samhället.
Kap 4: s. 76, 77
Krafter och rörelser i vardagssituationer och hur de upplevs och kan beskrivas, t.ex. vid cykling.
Bok 6
Kap 2: hela
Hur ljud uppstår, breder ut sig och uppfattas av örat.
Kap 3: s. 50, 51, 52, 53
Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområdens och skuggors form och storlek, samt hur ljus uppfattas av ögat.
Kap 3: s. 46, 47, 48, 49
Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras.
Kap 1: hela
Människan i rymden och användningen av satelliter.
Kap 1: s. 24, 25, 26, 27
Tidmätning på olika sätt, från solur till atomur.
Kap 1: s. 28
Mätningar och mätinstrument, t.ex. klockor, måttband och vågar och hur de används i under sökningar.
Kap 3: s. 50
14
KOLL PÅ NO
Kap 5: s. 95
Kap 1: s. 21, 28