9789151106465 by Smakprov Media AB

Stenlund Lundström Christidis Bengtsson

Hälso- och sjukvård 2 är skriven utifrån ämnet Hälso- och sjukvård och kursen Hälso- och sjukvård 2. Läromedlet ger fördjupande kunskaper i de arbetsuppgifter, den teoretiska kunskap och de praktiska färdigheter som behövs inom vård och omsorg. Hälso- och sjukvård 2 tar upp frågor som:

Stenlund Lundström Christidis Bengtsson

Hälso- och sjukvård 2

• Vilka vård- och omsorgsåtgärder, medicinska åtgärder och symtomlindring finns vid akuta och andra sjukdomar samt vid smärta?

• Vad är pre- och postoperativ vård? • Vilka etiska frågeställningar och psykosocialt stöd finns det i samband med kriser, sjukdomar och rätten till en värdig död?

• Hur utförs Barn-HLR och S-HLR vuxen? Boken har en tydlig koppling till kursplanen och varje kapitel är uppbyggt kring en eller flera av kursens centrala innehåll. I varje kapitel finns möjlighet för eleven att bli aktiv i sitt lärande med hjälp av fallbeskrivningar, centrala begrepp, ord att öva på och sammanfattningar. Kapitlen innehåller även tre olika frågetyper som får eleven att reflektera kring, fördjupa sig i och löpande stämma av sin kunskap. Anna-Lena Stenlund är specialistsjuksköterska med inriktning mot intensivvård samt vårdlärare. Hon arbetar som Universitetsadjunkt på Umeå universitet.

Ulla Lundström är legitimerad sjuksköterska, vårdlärare och magister i vårdpedagogik. Hon har lång erfarenhet av att undervisa på både gymnasial och universitetsnivå.

Maria Christidis är legitimerad sjuksköterska och gymnasielärare. Maria är högskolelektor på sjuksköterskeutbildningen vid Röda Korsets högskola.

Maria Bengtsson är legitimerad sjuksköterska, distriktssköterska och vårdlärare. Hon har bred tvärvetenskaplig kompetens och har undervisat länge i olika vårdutbildningar.

Stenlund Lundström Christidis Bengtsson

Hälso- och sjukvård 2

• Hur fungerar medicinteknisk utrustning?

Hälso- och sjukvård

ISBN 9789151106465

9 789151 106465

51106465.1.1_omslag.indd 1-3

2021-06-24 12:44

Innehåll 1. Utvärdering, dokumentation och planering........................ 6 Assistans vid undersökning och behandling...................................................................... 9 Kontroll av vitala kroppsfunktioner................................................................................... 11 Dokumentation och rapportering .................................................................................... 23 Vårdplanering, dess syfte, innehåll och genomförande............................................ 28

2. Akuta sjukdomar och åtgärder...........................................36 Skada (trauma) och olycksfall.............................................................................................. 39 Termiska skador......................................................................................................................... 48 Förgiftning (intoxikation).......................................................................................................57 Nervsystemets sjukdomar ....................................................................................................61 Andningsorganens sjukdomar..............................................................................................87 Cirkulationsorganens sjukdomar........................................................................................ 99 Matsmältningsorganens sjukdomar ...............................................................................119 Urinorganens sjukdomar.....................................................................................................140 Infektionssjukdomar .............................................................................................................153

3. Utrustning och arbetsuppgifter......................................166 Medicinteknisk utrustning...................................................................................................169 Provtagningar och undersökningar................................................................................183 Mobilisering .............................................................................................................................191 Energi-, närings- och vätskebehov vid sjukdom.........................................................198

4. Smärta och symtom..........................................................212 Smärta........................................................................................................................................215 Smärtbehandling....................................................................................................................222 Vård och omsorg vid smärta .............................................................................................226 Symtomlindring .....................................................................................................................230

Innehållsförteckning

51106465.1.1_s001-005.indd 4

2021-06-28 07:52

5. Pre- och postoperativ vård..............................................240

Vård och omsorg före, under och efter operation...................................................243 Preoperativ vård, före operationen................................................................................244 Peroperativ vård, under operationen.............................................................................251 Postoperativ vård, efter operationen............................................................................254 Sårvård.......................................................................................................................................261

6. Akuta åtgärder vid livshotande tillstånd.........................268

Livshotande tillstånd............................................................................................................. 271 HLR-rådet.................................................................................................................................273 S-HLR vuxen ...........................................................................................................................278 Barn-HLR..................................................................................................................................283 Akututrustning och viktiga hjälpmedel i en akut situation..................................... 288

7. Bemötande vid kriser och existentiella frågor................292 Människosyn ............................................................................................................................295 Etiska teorier .......................................................................................................................... 298 Etiska principer.......................................................................................................................302 En värdig död.......................................................................................................................... 304 Kris och krishantering ..........................................................................................................306 Register.....................................................................................................................................318 Bildförteckning.......................................................................................................................320

Innehållsförteckning

51106465.1.1_s001-005.indd 5

2021-06-28 07:52

Akuta åtgärder vid livshotande tillstånd

I ditt framtida arbete kommer du förmodligen vara med om situationer som blir akuta och livshotande. Det kan till exempel vara att en vårdtagare får hjärtstopp eller slutar att andas. Vid sådana situationer är det ditt ansvar att vara lugn, förberedd och redo att agera. För att kunna göra det behöver du få kunskap och träning så att du vet vad du ska göra, hur du ska prioritera och att du vågar handla. Kapitlet ger kunskaper om:

• HLR-rådet • Riktlinjer kring hjärtlungräddning och defibrillering • S-HLR vuxen • Barn-HLR • Utrustning som används i akuta situationer Centralt innehåll Barn–HLR och S–HLR vuxen

268

6 Akuta åtgärder vid livshotande tillstånd

51106465.1.1_s268-291.indd 268

2021-06-28 08:19

Greta, 36 år arbetar som undersköterska på hjärtintensivvårdsavdelningen. Avdelningen tar hand om vårdtagare med akuta hjärt- och kärlsjukdomar som exempelvis personer med hjärtinfarkt och personer som besväras av svår kärlkramp. På sal 4 ligger Birgit, 60 år. Hon ligger på avdelningen för hjärtinfarktsutredning med telemetriövervakning i väntan på kranskärlsutredning. Hon är trött, andfådd och besväras av högt blodtryck. Det har gått några månader sen Birgit kände sina första besvär från hjärtat och hon har haft god hjälp av sina mediciner och hon har uppsökt kurator några gånger för att tala om sin oro. Hon berättar för Greta att hon upplever det väldigt stressigt på arbetet och att hon inte riktigt hinner med i de yngre kollegornas tempo vilket gör henne både ledsen och frustrerad. Birgits dotter Helena har nyligen fått veta att hon har bröstcancer vilket är en stor sorg för Birgit och hon känner stor oro, rädsla och stress när hon tänker på sin dotter. Igår fick Birgit bröstsmärtor igen. De strålade ut mot vänster arm och upp mot halsen. Birgit tog en nitroglycerintablett men smärtan ville inte ge vika utan tilltog bara i styrka. Hon blev illamående och kallsvettig och ringde ambulansen och på akutmottag-

ningen togs blodprover (hjärtenzymer) och EKG som visade att Birgit hade en pågående hjärtinfarkt. Hon flyttades snabbt till hjärtintensivvårdsavdelningen där hon ligger i enskilt rum och telemetriövervakning i väntan på PCI, kranskärlsröntgen. På avdelningen är alla salar fulla och det är många svårt sjuka vårdtagare som behöver hjälp och övervakning. Greta är inne på en annan sal när hon hör hur det larmar på telemetriövervakningen från Birgits rum. När hon kommer fram till Birgits säng ser hon att Birgit är gråblek i ansiktet och Greta hör en onormal andning (agonal andning) komma från Birgits luftvägar. Greta trycker på akutlarmet. Hon börjar snabbt med kontroller av medvetande och andning. Birgit har ingen andning och är inte vid medvetande. Greta startar därför bröstkompressioner. Nu kommer Gretas kollegor Runar och Hanna springande in i rummet. Greta ber Runar larma larmteamet, hämta akututrustning och defibrillator. Hon och Hanna fortsätter med hjärt-lungräddning 30:2. Efter en kort stund är hela teamet runt Birgit och alla arbetar strukturerat och professionellt utifrån handlingsplanen för hjärt-lungräddning. Det känns kontrollerat och alla i teamet vet vad de ska göra i den stressfyllda situationen. 6 Akuta åtgärder vid livshotande tillstånd

51106465.1.1_s268-291.indd 269

269

2021-06-28 08:19

reflektera

1. Varför det är viktigt att Greta tidigt larmar och påbörjar HLR? 2. Varför tror du att Birgit får ett hjärtstopp? 3. På vilket sätt visar Greta, Runar och Hanna handlingsberedskap?

Centrala begrepp De här orden är viktiga för det som du nu ska lära dig. Fundera över vad orden betyder innan du börjar läsa. S-HLR – Vuxen HLR som görs av hälso- och sjukvårdspersonal. (S står för sjukhus) Hjärtstopp – När hjärtat stannar. HLR – Hjärt-lungräddning. Handlingsberedskap – Att agera i akuta situationer. Arytmi – Onormal hjärtrytm. Defibrillator – Hjärtstartare, en apparat som ger hjärtat en elektrisk stöt så att det startar om igen. AED – Automated external defibrillator som är en hjärtstartare. Handlingsplan – En planering för i vilken ordning man gör saker och hur man gör dem. Larmteam – Specialiserad hälso- och sjukvårdspersonal, intensivvårdsläkare/ narkosläkare, intensivvårdssjuksköterska och undersköterska som ansluter vid hjärtstoppsituationer för att hjälpa vårdavdelningarnas personal. Agonal andning – (Gasping) Onormal, långsam, snarkande, suckande, stönande andetag som kan uppkomma de första minuterna efter ett hjärtstopp Ventilation – Respiration, kan vara assisterad andning med hjälp av andningsmask. Bröstkompressioner – Görs vid hjärtstopp för att hålla igång blodcirkulationen i väntan på hjärtstartare. 30 bröstkompressioner följt av 2 inblåsningar. Inblåsningar – Görs vid hjärtstopp för att blåsa in syre i kroppen när vårdtagarens andning har upphört. ROSC – (Return of Spontanious cirkulation) Om vårdtagaren återfår bärande cirkulation efter ett hjärtstopp. Sinusrytm – Normal hjärtrytm där de elektriska impulserna startar i sinusknutan.

270

6 Akuta åtgärder vid livshotande tillstånd

51106465.1.1_s268-291.indd 270

2021-06-28 08:19

livshotande tillstånd Inom hälso- och sjukvården bedrivs avancerad vård med krävande arbetsuppgifter och det händer att livshotande situationer uppkommer. Arbetet i en akut situation ska präglas av trygghet, säkerhet, hög medicinsk kompetens, kvalificerad omvårdnad och ett professionellt förhållningssätt. Det ställer höga krav på vård- och omsorgspersonalen som för att kunna hantera och agera i akuta situationer behöver individuell kunskap och erfarenhet men också mod och vilja.

Scenarioträning innebär praktiska övningar där man till exempel tränar på olika situationer som kan hända på riktigt.

Handlingsberedskap i akuta situationer Handlingsberedskap är något som kan övas upp genom praktiska övningar som till exempel träning av olika verklighetsliknande händelser. Detta kallas scenarioträning. I scenarioträningen övar man bland annat på kommunikationen mellan deltagarna, kvaliteten på HLR samt på att följa handlingsplanen. Det är viktigt att inte vara rädd för att göra fel, rädslan kan göra att man inte vågar agera när man behöver. Hälso- och sjukvårdspersonal bör enligt HLR-rådet vara utbildade i S-HLR vuxen och repetera varje år.

HLR – hjärt-lungräddning S-HLR – hjärt-lungräddning för sjukvårdspersonal

Förstod du? Varför är det bra med teamträning runt en HLR-situation?

6 Akuta åtgärder vid livshotande tillstånd

51106465.1.1_s268-291.indd 271

271

2021-06-28 08:19

Cirkulationsstillestånd

bröstkompressioner – görs för att upprätthålla blodcirkulationen. När man gör bröstkompressioner tar man över hjärtats arbete med att pumpa ut blodet i kroppen.

Ett vanligt förekommande livshotande tillstånd är cirkulationsstillestånd. När hjärtat inte kan upprätthålla cirkulationen utan cellerna drabbas av total syrebrist har det uppstått cirkulationsstillestånd. Det kallas även hjärtstopp och är en livshotande rubbning i hjärtats arbete. Om personen inte får rätt åtgärder och behandling kommer hjärtstoppet att leda till döden. Den direkta anledningen till att någon får ett hjärtstopp kan vara arytmier. Vid livshotande arytmier som exempelvis ventrikelflimmer (VF) och ventrikeltakykardi (VT) uppstår ett elektriskt kaos i hjärtmuskelcellerna vilket leder till hjärtstopp, cirkulationsstillestånd. Asystoli innebär att ingen elektrisk aktivitet finns i hjärtat. Hjärtlungräddning är då den enda möjligheten att få i gång ett helt stillastående hjärta. Genom bröstkompressioner hålls blodcirkulationen igång. HLR ska pågå tills larmgruppen anländer eller tills vårdtagaren börjar röra på sig eller andas normalt. Det finns flera andra indirekta anledningar som kan orsaka hjärtstopp. Hos vuxna är det vanligtvis på grund av en bakomliggande hjärt-kärlsjukdom orsakad av ateroskleros i hjärtats kranskärl. Hjärtsjukdomar som kärlkramp (angina pectoris) och akut hjärtinfarkt kan göra att hjärtats rytm påverkas (livshotande arytmier) vilket ökar risken för hjärtstopp. Tillstånd som nedsatt hjärtfunktion (hjärtsvikt), lungemboli, luftvägsstopp, skadade hjärtklaffar och drunkning kan också orsaka cirkulationsstillestånd. Det finns även andra tillstånd som kan leda till hjärtstopp hos barn och vuxna. Det är till exempel:

• Förgiftning av läkemedel, droger och giftiga kemikalier. • Trauma kan orsaka hjärtstopp med dödlig utgång. • Drunkning kan leda till hjärtstopp när luftvägarna fylls med

Förstod du? Beskriv hur nedkylning påverkar en person som drabbats av cirkulationsstillestånd.

272

vatten och syrebrist uppkommer. Om någon håller på att drunkna ska 5 inblåsningar göras direkt i vattnet och fortsätt sedan med HLR när personen är uppe på land.

• Hypotermi, nedkylning, kan orsaka hjärtstopp. Om man

har en kroppstemperatur under 35 grader är detta direkt livshotande. Nedkylning gör att kroppen tål syrebrist bättre vilket medför att HLR kan pågå en längre tid.

6 Akuta åtgärder vid livshotande tillstånd

51106465.1.1_s268-291.indd 272

2021-06-28 08:19

hlr-rådet Svenska rådet för hjärt-lungräddning är en nationell, ideell organisation som uppdaterar och reviderar riktlinjer för behandling av hjärtstopp samt utvecklar utbildningar i hjärtlungräddning på olika nivåer. Kunskaperna är vetenskapliga och baseras på ERCs, Europeiska Vetenskapsrådets riktlinjer. HLR-rådets mål är att öka överlevnaden för personer som drabbas av plötsligt, oväntat hjärtstopp och utföra bästa möjliga omhändertagande. HLR-rådet utvecklar riktlinjer för både allmänheten och sjukvårdspersonal. HLR som sjukvårdspersonal utför kallas S-HLR. Rådet utvecklar även separata riktlinjer för vuxna respektive barn. I handlingsplanen för S-HLR vuxna ingår att kontrollera vårdtagarens medvetande och andning samt starta tidig HLR (hjärt-lungräddning). Handlingsplanen beskriver också hur defibrillering ska göras och när man ska larma samt vilken akututrustning som kan användas i hjärtstoppsituationen. Enligt HLR-rådets riktlinjer ska all vård- och omsorgspersonal kunna behandla en vårdtagare med hjärtstopp utifrån HLR, hjärt-lungräddning, defibrillering och syrgastillförsel. För att förhindra ett hjärtstopp bör vård- och omsorgspersonal känna till de varningssignaler som kan komma innan ett hjärtstopp och veta var och hur man larmar. Att ge HLR i ett tidigt skede ökar möjligheten för vårdtagaren att överleva i väntan på defibrillator. HLR-rådets mål för HLR i hälso- och sjukvården är att:

• hjärt-lungräddning ska startas inom 1 minut • larm ska ske inom 1 minut • defibrillering ska göras inom 3 minuter vid VF/VT. • följa upp och utvärdera behandlingen av hjärtstoppet.

6 Akuta åtgärder vid livshotande tillstånd

51106465.1.1_s268-291.indd 273

273

2021-06-28 08:19

Hjärt-lungräddning Hjärt-lungräddning innebär bland annat att vård- och omsorgspersonal utför bröstkompressioner och inblåsningar. All forskning betonar hur viktigt det är att HLR utförs med god kvalitet och utan avbrott. Om vårdtagaren återfår spontan cirkulation kallas detta ROSC – Return Of Spontaneous Cirkulation. Då bör vitala parametrar noggrant övervakas utifrån L-ABCDE principen. skapa fria luftvägar

Fria luftvägar innebär att luften obehindrat kan passera via övre luftvägarna till lungorna. Hos medvetslösa personer faller hakan ner mot bröstet och tungan bak i svalget och täpper till luftvägen. En stängd luftväg innebär ingen luft och inget syre till blodet vilket är ett livshotande tillstånd. För att skapa en öppen luftväg kan haklyft göras genom att med två fingrar på personens hakspets och en hand i pannan vinkla nacken bakåt.

Haklyft innebär att vinkla nacken bakåt genom att ha två fingrar på personens hakspets och en hand i pannan.

274

51106465.1.1_s268-291.indd 274

2021-06-28 08:19

Svalgtub kan användas för att skapa fria luftvägar.

Underkäkslyft kan göras genom att skapa ett underbett hos vårdtagaren och därmed lyfta bort tungan från luftvägen. Genom att hålla en hand i pannan och den andra handens tumme och greppa tag om underkäken och lyft underkäken. Käkvinkellyft innebär att man använder båda händerna och placerar fingrarna vid käkvinklarna och på så sätt lyfter upp underkäken och därmed skapar ett underbett. bröstkompressioner

Sätt händerna mitt på bröstbenet när du ska göra bröstkompressioner. Du ska sedan trycka minst 5 cm i en takt på 100–120/ minut. För att kompressionerna ska kunna utföras effektivt behöver vårdtagaren helst ligga på ett hårt underlag, exempelvis en hjärtbräda som förs in mellan vårdtagarens bröstrygg och madrassen. Det får inte ta tid från bröstkompressionerna och görs lämpligast efter första defibrillering utförts. Släpp upp helt efter varje bröstkompression så hjärtat fylls med nytt blod igen men släpp inte hudkontakten utan håll kvar händerna på vårdtagaren för att inte tid ska gå förlorad från kompressionerna.

6 Akuta åtgärder vid livshotande tillstånd

51106465.1.1_s268-291.indd 275

275

2021-06-28 08:19

Bröstkompressioner och inblåsningar görs i antal 30:2, 30 kompressioner och 2 inblåsningar.

inblåsningar

Förstod du? Vad finns det för risker med att göra för kraftiga inblåsningar?

Ge en inblåsning som ger en synlig höjning av bröstkorgen. En inblåsning ska ta 1 sekund. Gör 30 kompressioner och 2 inblåsningar. För långa inblåsningar tar tid från kompressionerna och kan minska mängden blod som fyller hjärtat. För kraftiga inblåsningar kan öka risken för kräkning. Inblåsningar kan ges både med andningsmask och utan andningsmask. Syrgastillförsel kan ske genom att använda en ansiktsmask med uttag för syrgas och dosering för minst 10 liter/minut. defibrillering

Förstod du? 1. Vad gör du då du träffar på en person som är medvetslös med ingen eller onormal andning? 2. Vad innebär defibrillering?

276

Apparaten som används vid ett hjärtstopp har flera olika namn. Begreppet hjärtstartare används av allmänheten. Begreppet defibrillator används inom hälso- och sjukvården och internationellt används begreppet AED, Automated External Defibrillator, automatiserad extern defibrillator. Normal hjärtrytm kallas sinusrytm och defibrillering innebär att en hjärtstartare ger en strömstöt för att hjärtats rytm ska slå normalt igen.

6 Akuta åtgärder vid livshotande tillstånd

51106465.1.1_s268-291.indd 276

2021-06-28 08:19

Defibrillator kan vara avgörande vid ett hjärtstopp.

Defibrillering innebär att en strömstöt ges genom bröstkorgen via en hjärtstartare, defibrillator för att hjärtat ska slå över till vanlig hjärtrytm igen. Om vårdtagaren får defibrillering tidigt, helst inom 3 minuter, är chansen större att få tillbaka den normala hjärtrytmen/hjärtfrekvensen och överleva. På sjukhus och hälsocentraler finns både hel- och halvautomatiska hjärtstartare. En halvautomatisk defibrillator analyserar och läser av hjärtats rytm. Det innebär att hjärtats impulser tas emot av apparaten och analyseras. Defibrillatorn ger sedan behandlingsråd om vad som ska göras. Användaren trycker själv på defibrilleringsknappen. En helautomatisk defibrillator fungerar som en halvautomatisk men skillnaden är att apparaten själv ger en strömstöt.

Förstod du? 1. Vad är en hel automatisk defibrillator? 2. Vad är en halv automatisk defibrillator?

6 Akuta åtgärder vid livshotande tillstånd

51106465.1.1_s268-291.indd 277

277

2021-06-28 08:19

s-hlr vuxen HLR-rådets handlingsplan beskriver vilken hjälp som ska ges till vårdtagare som drabbats av hjärtstopp. Det vill säga vad som ska göras och i vilken ordning det ska göras, i vilken prioriteringsordning åtgärderna ska ske. Steg 1: Bedömning av livstecken, larma och starta HLR 30:2 Medvetande och andningskontroller

Första steget är att bedöma livstecken genom att göra medvetande och andningskontroller (max 10 sekunder). Exempel: Birgit inneliggande på hjärtintensivvårdsavdelningen. Undersköterskan Greta kommer fram till Birgits säng:

• Kontroll av medvetande

– Greta skakar försiktigt i axlarna på Birgit och säger ”Birgit, hallå, är du vaken? ”

• Kontroll av andning – Greta öppnar luftvägen på Birgit genom att lyfta på hakan och böja huvudet bakåt. Hon ser, lyssnar och känner efter normala andningsljud. Onormal andning kan vara tecken på hjärtstopp. Vid kontroll av andning säg högt: Jag ser, Jag hör, Jag känner. Vid osäkerhet på andning så ska du larma och påbörja HLR direkt.

• Larma inom en minut – Greta trycker på larmknappen i salen (här kan man också ropa på hjälp). Arbetskamraterna kommer in i rummet och Greta säger ”Larma larmteamet och hämta defibrillatorn!”

• Skapa fria luftvägar – Greta vinklar Birgits nacke bakåt genom att sätta två fingrar på Birgits hakspets och en hand i pannan.

278

6 Akuta åtgärder vid livshotande tillstånd

51106465.1.1_s268-291.indd 278

2021-06-28 08:19

• Bröstkompressioner och inblåsningar, 30:2: Bröstkompressioner och inblåsningar görs i antal 30:2, 30 kompressioner och 2 inblåsningar. HLR ska pågå utan avbrott tills larmgruppen anländer eller tills vårdtagaren visar livstecken som att röra på sig, öppnar ögonen eller andas normalt. Man blir fort trött så det är viktigt att byta av den som gör kompressioner efter 2 minuter. Bytet sker under tiden defibrillatorn analyserar hjärtrytmen. –G reta börjar med HLR 30:2, hon gör 30 bröstkompressioner och två inblådningar. Steg 2: Be någon hämta defibrillator och akututrustning. Larma larmgrupp Vårdtagarens möjlighet till överlevnad vid ett hjärtstopp är beroende av både HLR och defibrillering. I handlingsplanen ska man efter påbörjad HLR be någon hämta hjärtstartaren, akututrustning och larma larmgrupp. Start av HLR ska göras inom 1 minut och defibrillering ska ske inom 3 minuter. Steg 3: Starta defibrillatorn. Anslut defibrilleringselektroder under tiden HLR pågår, följ hjärtstartarens råd. De flesta defibrillatorer har ungefär samma funktioner. De har en på och av knapp, en analysknapp samt en defibrilleringsknapp. Till apparaten följer även defibrilleringselektroder med självhäftande plattor samt en elektrodkabel. Det finns även en högtalarfunktion med talande instruktioner. Gör så här när du ska använda hjärtstartare:

• Starta defibrillatorn direkt. • Sätt fast defibrilleringselektroder under höger nyckelben

och cirka tio centimeter under vänster armhåla. Om huden behöver rakas och torkas av så gör det.

• Följ defibrillatorns råd. • Vid defibrillering se till att alla i teamet går bort från sängen.

Visa tydligt med ditt kroppsspråk att ingen ska röra vård tagaren eller sängen vid strömstöt. Säg högt och tydligt ”Rör

6 Akuta åtgärder vid livshotande tillstånd

51106465.1.1_s268-291.indd 279

279

2021-06-28 08:19

inte vårdtagaren, jag defibrillerar nu!” Visa med en tydlig handrörelse och tryck sedan på startknappen.

• Fortsätt med HLR så fort defibrilleringen är klar. Exempel på hur S-HLR går till: Greta

Kontroll av medvetande, larm inom 1 minut samt start av HLR inom 1 minut Greta säger till vårdtagaren ”Hallå är du vaken?” Hon får inget svar av vårdtagaren och observerar onormal andning. Greta ber Rune larma larmteamet och ber honom säga att det är hjärtstopp. Hon ber honom hämta akututrustning och hjärtstartare. Greta startar HLR 30:2.

Rune

Larmar larmgrupp och hämtar akututrustning och hjärtstartare

Rune startar hjärtstartaren. Han säger till Greta ”Jag har larmat, fortsätt HLR medan jag ansluter hjärtstartaren”. Apparaten säger ”Ta bort kläderna från vårdtagarens bröstkorg”. Rune sätter fast klisterelektroder på vårdtagaren under pågående HLR. Apparaten säger ”Rör inte personen, analys pågår”. Rune säger ”Rör inte vårdtagaren, jag defibrillerar nu!” Han visar med handen. Apparaten analyserar och defibrillerar.

Greta och Rune fortsätter med HLR tills vårdtagaren visar livstecken eller till larmgruppen ansluter. Ibland kan flera defibrilleringar krävas och varje defibrillering ska medföra HLR i 2 minuter. Efter HLR i 2 minuter görs en ny analys.

280

6 Akuta åtgärder vid livshotande tillstånd

51106465.1.1_s268-291.indd 280

2021-06-28 08:19

Stabilt sidoläge Om en vårdtagare har normal andning men är medvetslös ska vårdtagaren läggas i stabilt sidoläge. Vid ryggläge kan tungan falla bakåt och täppa till luftvägen. 1. Börja med att kontrollera andning genom att öppna luftvägen. Om personen är medvetslös med andning ska denne läggas i stabilt sidoläge. 2. En medvetslös person ska alltid vändas mot dig själv. Lägg ut armen närmast dig och lägg den andra armen över bröstet med handen placerad mot kinden. 3. Vik upp knäet och vänd vårdtagaren mot dig. 4. Stabilisera luftvägen genom att böja huvudet bakåt. 5. Lägg din hand och mot vårdtagarens mun och känn luftströmmen från andningen. Då vet du att du har en öppen luftväg. 6. Om ingen andning vänd personen på rygg och starta HLR.

Luftvägsstopp All vård- och omsorgspersonal ska kunna åtgärda luftvägsstopp hos vuxna. Ett luftvägsstopp innebär ett akut livshotande tillstånd där personen kan kvävas och ett hjärtstopp kan uppstå. Föremål som fastnat i luftvägarna kan hindra andningen och ger vanligen hosta som en naturlig reflex. Om vårdtagaren kan hosta och tala, gör du så här:

• Be vårdtagaren att fortsätta hosta. • Lämna inte vårdtagaren ensam. • Kontrollera andningen regelbundet. • Vidta åtgärder om tillståndet försämras.

6 Akuta åtgärder vid livshotande tillstånd

51106465.1.1_s268-291.indd 281

281

2021-06-28 08:19

Om vårdtagaren är vid medvetande men inte kan andas, hosta eller tala, gör du så här:

• Ge 5 ryggslag mellan skulderbladen. Använd handloven. • Om inte ryggslagen medför att föremålet kommer upp så

ge 5 buktryck. Ta din hand, vik in tummen och knyt handen, placera strax ovan naveln. Lägga andra handen ovanpå och tyck inåt uppåt.

• Fortsätt växelvis med ryggslag och buktryck så länge vårdtagaren är vid medvetande.

Förstod du? 1. Hur larmar du? 2. Vad gör du om vårdtagaren blir medvetslös och inte andas vid ett luftvägsstopp?

Om vårdtagaren inte kan andas uppstår syrebrist i hjärnan efter några minuter. Syrebristen leder till medvetslöshet. Då ska du larma och starta HLR.

• Larma 112 • HLR 30:2 • Titta i munnen innan inblåsning

Vård och omsorg efter hjärtstopp teamträning – vårdoch omsorgspersonal tränar kommunikation och praktiska moment utifrån olika scenarior vetenskaplig evidens – något utförs utifrån tillförlitlig forskning inom området

Förstod du? Vad är syftet med vården och omsorgen efter ett hjärtstopp?

Vård och omsorg efter hjärtstopp innebär den vård som ges till vårdtagaren efter ett hjärtstopp. Syftet är att upprätthålla god livskvalitet, ge andningshjälp, ge läkemedel samt utföra noggrann övervakning av blodcirkulationen. Ibland kan liv inte alltid räddas på grund av svåra bakomliggande sjukdomar. Förutsättningarna till att rädda liv ökar om vård- och omsorgspersonal får regelbunden teamträning samt arbetar efter vetenskaplig evidens och framtagna riktlinjer vid hjärtstopp. reflektera

Vilka egenskaper har du som är en fördel i akuta situationer?

282

6 Akuta åtgärder vid livshotande tillstånd

51106465.1.1_s268-291.indd 282

2021-06-28 08:19

barn-hlr Enligt HLR-rådet drabbas ca 60–70 barn under 12 år av hjärtstopp/år. Den vanligaste anledningen till att barn får hjärtstopp är att deras andning slutar fungera på grund av någon sjukdom i andningsvägarna, något stopp i luftvägen eller andra tillstånd som påverkar andningen. Hjärtstopp hos barn behöver därför hanteras på lite annorlunda sätt än hos vuxna. Barn-HLR bygger på HLR-rådets handlingsplan för hjärtlungräddning till barn som beskriver åtgärder vid hjärtstopp, andningsstopp och luftvägsstopp.

Hjärtstopp hos barn Hjärtstopp hos barn beror oftast på andningssvikt. En försämrad syresättning på grund av luftvägsstopp eller sjukdomar i andningsorganen gör det svårt för barnet att andas ut koldioxid och det skapar en sjunkande puls som till sist leder till att hjärtat stannar. asystoli – hjärtstillestånd, Barn som drabbas av hjärtstopp har oftast asystoli vilket inte hjärtmuskulaturen har går att behandla med en strömstöt/defibrillering. Barn kompeninga sammandraginingar serar sämre andning och dålig blodcirkulation längre än vuxna med vilket medför att barn kan försämras snabbt. Barn-HLR för allmänheten liknar vuxen HLR med 30 kompressioner och 2 inblåsningar (30:2). Vård- och omsorgspersonal däremot ger 15 bröstkompressioner och 2 inblåsningar (15:2). Oavsett vem som gör hjärtlungräddBarn-HLR liknar vuxen HLR, dock ska Barn-HLR alltid ningen så ska Barn-HLR alltid påbörjas påbörjas med 5 inblåsningar. med 5 inblåsningar samt hjärtlungräddning i cirka 1 minut innan larm. barn under ett år

Svenska rådet för hjärt-lungräddning har arbetat fram en handlingsplan vid hjärtstopp för barn där man delar in barn under 1 år och barn från 1 år och upp till pubertet utifrån de åtgärder som ska göras.

6 Akuta åtgärder vid livshotande tillstånd

51106465.1.1_s268-291.indd 283

283

2021-06-28 08:19

Förstod du? Vilka orsaker finns till barns hjärtstopp?

Spädbarnets anatomi skiljer sig från det äldre barnets och vuxnas anatomi vilket är viktigt att känna till för att kunna ge barnet rätt hjälp. Spädbarnet andas oftast genom näsan och eftersom tungan är stor i förhållande till munhålan riskerar den att täppa till luftvägarna ifall barnet blir medvetslös. Barnets luftvägar är också små och mjuka i förhållande till det äldre barnet och luftvägens förgrening hos ett spädbarn är mer raka/ symmetriska vilket medför att främmande föremål kan hamna både i vänster och höger lunga hos ett barn till skillnad från vuxna där föremålet oftast hamnar i höger lunga. Barnets luftvägar kan täppas till om man böjer huvudet/nacken både framåt och bakåt vilket medför att barn under 1 år bör ha en neutral/ rak position vid kontroll av andning och inblåsningar. Hjärtats position hos ett spädbarn ligger centralt i bröstet vilket medför att bröstkompressioner bör göras på bröstbenets nedre halva men det är också viktigt att tänka på att revbenen inte skyddar levern och mjälten på samma sätt hos ett spädbarn som äldre barn och vuxna.

Handlingsplan för Barn-HLR HLR-rådets handlingsplan vid Barn-HLR beskriver vilken hjälp som ska ges till barn mellan 0–1 år samt barn från 1 år till puberteten som drabbats av hjärtstopp. Det vill säga vad som ska göras och i vilken ordning det ska göras det vill säga i vilken prioriteringsordning åtgärderna ska ske. Vid livräddande åtgärder till barn är det viktigt att utgå från L-ABCDE-principen. Vid HLR-situationer och barn så är det oftast de första bokstäverna som används. Det är viktigt att prioritera rätt åtgärder i rätt ordning vid hjärtstopp hos barn. Att ha en öppen luftväg och säkra andningen ska prioriteras i första hand. Oavsett ålder börja alltid med 5 inblåsningar och ge hjärt-lungräddning i 1 minut innan larm om du är ensam. Tidigt larm är viktigt och fortsätt med HLR tills hjälp kommer.

284

6 Akuta åtgärder vid livshotande tillstånd

51106465.1.1_s268-291.indd 284

2021-06-28 08:19

Så här går du tillväga:

1. Vad har hänt?

• Kontrollera medvetande genom att ta i barnets axlar och ropa på barnet. Reagerar barnet?

• Larma eller be att någon larmar. • Bedöm miljön runt om och säkerheten för dig och barnet. • Placera barnet på rygg 2. Andas barnet?

• Skapa öppen luftväg genom haklyft eller underkäkslyft • Kontrollera munhålan så inget föremål, blod eller slem kan påverka luftvägen och andningen.

• Se om bröstkorgen höjer och sänker sig • Lyssna efter andningsljud • Känn om du känner luftström mot din kind eller öra. • Om barnet inte andas eller har en onormal andning ska

du ge fem långsamma inblåsningar. Se att bröstkorgen höjer och sänker sig.

Om det är ett spädbarn det vill säga barnet är under 1 år så blås med din mun över barnets näsa och mun. Om barnet är äldre än 1 år så blås med din mun över barnets mun samt kläm ihop näsborrarna. Vid inblåsning är det viktigt att vara försiktig och inte blåsa för hårt eftersom det kan skada barnets lungor. En regel kan vara att man tänker att man säger ”Nalle Puh” och blåser ut på Puh. 3. Bedöm tecken på liv Om barnets hudfärg är grått, om barnet känns slappt i muskler och saknar egen andning, inte hostar eller återfår några tecken på liv starta HLR. 4. Starta HLR- Bröstkompressioner och inblåsningar Bröstkompressionerna gör att blodet förs ut i kroppen och ger syre till viktiga organ som hjärnan och hjärtat. Kranskärlen 6 Akuta åtgärder vid livshotande tillstånd

51106465.1.1_s268-291.indd 285

285

2021-06-28 08:19

Förstod du? Hur gör du bröstkompressioner på ett barn under 1 år?

fylls på mellan kompressionerna vilket medför att hjärtat får syretillförsel. Enligt HLR-rådets handlingsplan ska hälso- och sjukvårdsutbildade göra 15 bröstkompressioner och 2 inblåsningar (15:2) vid hjärtstopp hos barn. Hur du gör kompressioner på barn skiljer sig för barn under 1 år och barn från 1 år och upp till puberteten. Kompressioner för barn mellan 0–1 år ska göras med ett djup på 4 cm och en takt på 100–120/minut. Trycket sker med två fingrar på bröstbenets nedre halva. Kompressionernas placering för barn över 1 år upp till pubertet sker med tryck med ena handens handlov på bröstbenets nedre halva och med ett djup på cirka 5 cm (djupet behöver anpassas efter hur stort barnet är) och i en takt på 100–120/minut. Om du är ensam, larma efter du gjort inblåsningar och bröstkompressioner i 1 minut

Andningsstopp hos barn Förstod du? Hur ger du inblåsningar på ett barn som är 5 år?

Om barnet visar livstecken men inte andas helt själv ska du ge 20 inblåsningar/minut utan bröstkompressioner. Kontrollera tecken på liv varannan minut. Om du är osäker på om barnet visar livstecken eller inte ska du kombinera bröstkompressioner och inblåsningar. Barn 0-1 år

Barn 1 år- pubertet

Skapa fria luftvägar

Neutral position av nacken

Bakåtböjning av nacken

Inblåsningar

Mun över barnets näsa och mun

Mun över barnets mun och knip över näsborrar

Bröstkompressioner (15:2)

Tryck med två fingrar på bröstbenets nedra halva

Tryck med handloven på bröstbenets nedre halva.

Djup: 4 cm

Djup: 5 cm

Takt: 100-120/minut

286

6 Akuta åtgärder vid livshotande tillstånd

51106465.1.1_s268-291.indd 286

2021-06-28 08:19

Stabilt sidoläge Stabilt sidoläge kan användas när barnet andas men är medvetslöst. Vänd barnet mot dig och kontrollera att luftvägen är öppen och att barnet andas. Fortsätt övervaka och kontrollera. Små barn kan förlora mycket värme så det är viktigt att hålla barnet varmt för att förhindra nedkylning. Att sätta på barnet en mössa och bädda in i filtar kan vara bra för att förhindra värmeförluster.

Handlingsplan vid luftvägsstopp När ett barn satt i halsen kan det synas genom att barnet blir stilla, hostar eller får ansträngd andning, barnet kan också skrika och ta sig upp mot halsen. Vid luftvägsstopp hos barn som är vid medvetande (under 1 år) kan barnet med fördel läggas på mage med hjälp av ditt knä eller arm. Dunka 5 gånger mellan barnets skulderblad och vänd därefter barnet och tryck på bröstbenets nedre del 5 gånger. Titta i munnen och fortsätt därefter med ryggdunk och brösttryck. Vid luftvägsstopp hos barn som är vid medvetande (över 1 år – pubertet) görs ryggdunk 5 gånger och därefter buktyck/ Hemilich manöver 5 gånger. Titta i munnen och fortsätt med ryggdunk och brösttryck. Om barnet är medvetslöst: Titta i munhålan och ta bort föremål som är synliga. Skapa öppen luftväg och ge fem inblåsningar. Ge 15 bröstkompressioner. Titta i munnen igen och ta bort föremål som är synliga. Fortsätt med bröstkompressioner tills barnet andas själv eller hjälp finns att tillgå.

Förstod du? Vad gör du om ett barn som är 2 år sätter i halsen?

reflektera

1. Hur tror du att skulle reagera om ett barn sätter i halsen? 2. Har din kunskap om Barn-HLR förberett dig för att agera?

6 Akuta åtgärder vid livshotande tillstånd

51106465.1.1_s268-291.indd 287

287

2021-06-28 08:19

akututrustning och viktiga hjälpmedel i en akut situation

Andningsballong vuxen

Andningsballong barn

Barn 7 cm

Akuta situationer kan vara stressfyllda och särskilt vid hjärtstopp är det viktigt att som undersköterska känna till vilka hjälpmedel som ska hämtas och var de finns. Materialet finns oftast placerat i en akutväska eller i en akutvagn på en avdelning. Vid arbete på sjukhus finns viktiga hjälpmedel att tillgå vid ventilation. HLR-rådet ger förslag på akututrustning som bör finnas tillgänglig för ta hand om barn och vuxna vid akuta situationer:

• Andningsmask för barn och vuxen. • Andningsballong/revivator/rubens blåsa för barn och vuxen. • Svalgtub (för att skapa fria luftvägar).

Vuxen liten 8 cm

Vuxen 9 cm

Vuxen 11 cm

Svalgtuber för barn och vuxna.

• Sugutrustning. • Syrgasutrustning. • Intubationsutrustning. • HLR-bräda. • Defibrillator. • Utrustning för intravenösa och intraosseös infart. • Läkemedel. • Arbetsblad, tidtagarur och telefon.

288

6 Akuta åtgärder vid livshotande tillstånd

51106465.1.1_s268-291.indd 288

2021-06-29 06:58

Andningsmask: Det är viktigt att understödja andningen med andningsmask eller mask och blåsa. Ett oroligt barn kan få syrebrist som leder till ännu större oro. För att skapa en lugnare situation kan barnet få sitta i förälderns famn eller ha sitt huvud högt i en vuxens knä. Syrgastillförsel i ett tidigt skede via andningsmask som ger höga flöden av syrgas minskar risken för syrebrist. Koppla syrgas till andningshjälpmedel som andningsmask. Hantering av sugutrustning ska ske då sugning av munhåla är viktigt när slem och maginnehåll kan komma upp i munhålan hos svårt sjuka och medvetslösa personer. HLR-bräda är viktigt använda för att göra bröstkompressionerna effektiva med ett hårt underlag. HLR-brädan ska läggas in utan att göra något avbrott på kompressionerna så inget extra avbrott görs. Intravenösa och intraosseösa infarter för att kunna ge läkemedel och vätska i vårdtagarens vener. Intravenösa infarter innebär att läkemedel och infusioner ges i en ven. Intraosseösa infarter innebär att läkemedel och infusioner ges i benmärgen/ skelettet. Detta kan ske om vener är svåra att identifiera på den vuxna eller barnet.

HLR-bräda

HLR-bräda – en hård bräda som används i hjärtstoppssituationer för att effektivisera bröstkompressioner intraosseösa infarter – kan sättas i benet (skelettet) så läkemedel och dropp ges i benmärgen

Undersköterskans viktiga uppgifter

• Ha kännedom om akuta åtgärder och behandling av en vuxen person som drabbats av ett hjärtstopp.

• Ha kännedom om akuta åtgärder och behandling av ett barn som drabbats av plötsligt hjärtstopp.

• Förstå skillnaden på hjärtstopp hos vuxna och hos barn. • Vara påläst, ta till dig ny kunskap och upprätthålla denna under hela din yrkeskarriär.

• Utveckla en handlingsberedskap genom utbildning och förberedelser på hur du ska agera och prioritera i akuta situationer.

6 Akuta åtgärder vid livshotande tillstånd

51106465.1.1_s268-291.indd 289

289

2021-06-28 08:19

ord att öva på Inblåsning – Blåser in syre och luft i en persons lungor för att upprätthålla syresättningen.

och används som hjälpmedel vid andningsstopp hos vårdtagare som drabbats av ett hjärtstopp.

HLR-bräda – Hård bräda som läggs i sängen vid hjärtstoppsituationer för att bröstkompressionerna ska bli effektiva.

Intraosseos infart – kan sättas i benet (skelettet) och läkemedel och dropp ges i benmärgen. Detta görs av erfaren hälso- och sjukvårdspersonal.

Intravenös – I en ven. Revivator – Rubens blåsa/andningsblåsa/ andningsballong som kan kopplas till syrgas

Hypotermi – Nedkylning Intoxikation – Förgiftning.

• Inom hälso- och sjukvården finns en ständig beredskap att omedelbart påbörja behandling av en vuxen person eller ett barn som drabbats av plötsligt hjärtstopp.

• Beredskap och kunskap kring hjärtstopp ska finnas hos all personal dygnet runt. Handlingsberedskap är något som kan övas upp genom praktiska teamträningstillfällen och scenarioträningar.

• Hjärtstopp, cirkulationsstillestånd, hos vuxna uppkommer vanligtvis på grund av en bakomliggande hjärt-kärlsjukdom orsakad av ateroskleros i hjärtats kranskärl.

• Hjärtstopp hos barn beror oftast på andningssvikt. En försämrad syresättning på grund av luftvägsstopp eller sjukdomar i andningsorganen medför svårigheter för barnet att ventilera ut koldioxid vilket orsakar en sjunkande puls som till sist leder till att hjärtat stannar.

• När ett barn satt i halsen kan det synas genom att barnet blir stilla, hostar eller får ansträngd andning, barnet kan också skrika och ta sig upp mot halsen.

• Akuta situationer kan vara stressfyllda och särskilt vid hjärtstopp är det viktigt att som undersköterska känna till vilka hjälpmedel som ska hämtas och var de finns. Materialet finns oftast i en akutväska eller i en akutvagn på en avdelning.

• Intravenösa infarter bör sättas för att kunna ge läkemedel och dropp. Ibland sätts

Intraosseosa infarter vilket innebär att läkemedel och infusioner ges i benmärgen/ skelettet. Detta kan ske om vener är svåra att identifiera på den vuxna eller barnet.

290

6 Akuta åtgärder vid livshotande tillstånd

51106465.1.1_s268-291.indd 290

2021-06-28 08:19

instuderingsfrågor 1. Vad innebär fria luftvägar? 2. Vad innebär haklyft? 3. Vad innebär käkvinkellyft? 4. Vad innebär agonal andning? 5. Vad är oftast orsaken till hjärtstopp hos vuxna? 6. Vad är oftast orsaken till hjärtstopp hos barn? 7. Vad är viktigt att tänka på vid bröstkompressioner? 8. Vad är viktigt att tänka på vid inblåsningar? 9. Hur många bröstkompressioner ska du göra när du gör barn-HLR? 10. Hur skiljer sig spädbarnets anatomi med det äldre barnet och vuxna? 11. Varför är det viktigt att öva teamträning inför akuta situationer? 12. Hur kan man förebygga hjärtstopp hos barn? 13. Hur kontrollerar man medvetande på ett barn under 1 år? 14. Beskriv de största skillnaderna i HLR-rådets handlingsplan mellan barn under 1 år och barn från 1 år till puberteten. 15. Vad är det för skillnader på vuxen-HLR och barn-HLR? 16. Ge exempel på akuta tillstånd som kan leda till hjärtstopp. 17. Hur bör du agera vid ett luftvägsstopp? 18. Hur lägger du en person i stabilt sidoläge? 19. Vad är viktigt att tänka på och observera när du lagt personen i stabilt sidoläge?

6 Akuta åtgärder vid livshotande tillstånd

51106465.1.1_s268-291.indd 291

291

2021-06-28 08:19

Stenlund Lundström Christidis Bengtsson

Hälso- och sjukvård 2

• Vilka vård- och omsorgsåtgärder, medicinska åtgärder och symtomlindring finns vid akuta och andra sjukdomar samt vid smärta?

• Vad är pre- och postoperativ vård? • Vilka etiska frågeställningar och psykosocialt stöd finns det i samband med kriser, sjukdomar och rätten till en värdig död?

Ulla Lundström är legitimerad sjuksköterska, vårdlärare och magister i vårdpedagogik. Hon har lång erfarenhet av att undervisa på både gymnasial och universitetsnivå.

Maria Christidis är legitimerad sjuksköterska och gymnasielärare. Maria är högskolelektor på sjuksköterskeutbildningen vid Röda Korsets högskola.

Maria Bengtsson är legitimerad sjuksköterska, distriktssköterska och vårdlärare. Hon har bred tvärvetenskaplig kompetens och har undervisat länge i olika vårdutbildningar.

Stenlund Lundström Christidis Bengtsson

Hälso- och sjukvård 2

• Hur fungerar medicinteknisk utrustning?

Hälso- och sjukvård

ISBN 9789151106465

9 789151 106465

51106465.1.1_omslag.indd 1-3

2021-06-24 12:44