9789151105314 by Smakprov Media AB

Susanne Niemi

Psykiatri 2 Susanne Niemi

Psykiatri Susanne Niemi

Psykiatri 2 är skriven för kursen med samma namn. Det är en fördjupande kurs som behandlar kunskaper om faktorer som påverkar vår psykiska hälsa, psykiatriska sjukdomar, olika behandlingsformer och olika stödverksamheter. Den tar också upp samsjuklighet, suicid, olika arbets- och samtalsmetoder. Psykiatri 2 tar upp frågor som:

• Vilka kunskaper och förmågor behöver en undersköterska ha för att jobba inom psykiatrin?

• Vilka kunskaper kring samsjuklighet behövs i yrket? • På vilket sätt kan undersköterskan underlätta för en brukare Boken har en tydlig koppling till kursplanen och varje kapitel är uppbyggt kring en eller flera av kursens centrala innehåll. I varje kapitel finns möjlighet för eleven att bli aktiv i sitt lärande med hjälp av fallbeskrivningar, centrala begrepp, ord att öva på och sammanfattningar. Kapitlen innehåller även tre olika frågetyper som får eleven att reflektera kring, fördjupa sig i och löpande stämma av sin kunskap. Kapitlet med samtalsmetoder innehåller många olika praktiska samtalsövningar.

Psykiatri 2

eller patient i återhämtningen?

Susanne Niemi är vårdlärare och specialpedagog på Lapplands gymnasium.

ISBN 9789151105314

9 789151 105314

51105314.1.1_Omslag.indd 1-3

2021-02-10 09:15

Innehåll 1. Faktorer som påverkar psykisk hälsa och ohälsa........................... 6 Vad är psykiskt välbefinnande och nedsatt välbefinnande?........................................8 Psykosociala hälsorisker......................................................................................................... 10 Faktorer som påverkar barn och ungdomar.................................................................. 13 Faktorer som påverkar vuxna.............................................................................................. 15 Faktorer som påverkar äldre................................................................................................ 16 Ohälsa och könstillhörighet..................................................................................................17

2. Bedömning av behov, planering, genomförande, utvärdering och dokumentation........................... 22 Systematiskt arbete................................................................................................................ 24 Omvårdnadsprocessen och dokumentation................................................................. 25 Omsorgsprocessen och social dokumentation............................................................ 28 Omvårdnadsåtgärder..............................................................................................................31

3. Samverkan och delaktighet, stödsamordnad insats och vård....................................................................... 38 Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen möts............................................. 40 En SIP växer fram..................................................................................................................... 42 Samverkan med anhöriga .................................................................................................... 44 Case management................................................................................................................... 46

4. Stödverksamheter för utsatta barn...................................................... 56 Barn i dysfunktionella familjer............................................................................................. 58 Roller och överlevnadsstrategier....................................................................................... 59 Med vardagslivet som utgångspunkt................................................................................ 62 Stöd för barn och unga.......................................................................................................... 64

5. Psykiska sjukdomar............................................................................................... 70 Att ställa diagnos...................................................................................................................... 73 Ohälsa, sjukdomar och funktionshinder...........................................................................76 Psykotiska symtom och sjukdomar.................................................................................... 86 Substansberoende................................................................................................................... 92 Medicinsk behandling..............................................................................................................97 4

Innehållsförteckning

51105314.1.1_psyk2_kap_01.indd 4

2021-02-10 09:21

6. Suicid och suicidprevention...................................................................... 108

Fakta om suicid.......................................................................................................................110 Suicidprevention....................................................................................................................111 Suicidala processen...............................................................................................................113 Bedömning av självmordsrisk ........................................................................................... 117 Behandling vid suicidalplaner och suicidalförsök....................................................... 117 Omvårdnad i mötet med suicidala människor.............................................................119 Att vara anhörig..................................................................................................................... 120

7. Samsjuklighet..........................................................................................................124 Missbruk och psykisk ohälsa...............................................................................................126 Stöd, vård och behandling vid samsjuklighet ..............................................................129

8. Olika behandlingsformer............................................................................ 136 Psykologisk behandling....................................................................................................... 138 Ett självständigt liv (ESL).....................................................................................................144 Internetbaserad behandling...............................................................................................145

9. Olika samtalsmetoder.................................................................................... 150 Professionella samtal............................................................................................................152 Samtalsteknik och struktur.................................................................................................153 Samtalsmetodik......................................................................................................................172 Register.....................................................................................................................................192 Bildförteckning.......................................................................................................................194

Innehållsförteckning

51105314.1.1_psyk2_kap_01.indd 5

2021-02-10 13:50

Faktorer som påverkar psykisk hälsa och ohälsa

Alla människor påverkas av sin omgivning och av olika händelser i livet. Den psykiska hälsan och ohälsan påverkas av faktorer som ålder, utbildningsnivå, ekonomi och könstillhörighet. Olika personer hanterar samma situation på olika sätt beroende på vad de har för tidigare erfar enheter. När människor hamnar i situationer där de upplever stress, meningslöshet eller utanförskap hanterar de detta på olika sätt. En del människor kan hantera kriser och motgångar på egen hand. Andra behöver hjälp och vägledning. Det är viktigt att tänka på att varje män niska är unik när det gäller kombinationen av de olika faktorerna och möjligheterna att hantera kriser och motgångar. Man måste ta hänsyn till och bemöta varje individ utifrån denna helhet. Kapitlet ger kunskaper om:

• Olika faktorer som påverkar psykisk hälsa och ohälsa Punkt 3 i kursens centrala innehåll Hur olika faktorer, däribland individens fysiska, psykosociala, socioekonomiska förutsättningar och könstillhörighet påverkar människors hälsa och ohälsa.

1 Faktorer som påverkar psykisk hälsa och ohälsa

51105314.1.1_psyk2_kap_01.indd 6

2021-02-10 09:21

Kim, en 28 årig kvinna, är arbetslös och en samstående mamma till en son på fem år. Hon har ingen kontakt med sonens pappa utan har varit ensam både under graviditeten och nu i fem år. Kim har inte någon färdig gymnasieut bildning utan hon har några kurser kvar. Hon bor i en lägenhet i ett område som är ganska stökigt men det är dit socialen har hänvisat henne och varje månad får hon ekonomiskt bistånd av dem. Sonen är pigg och nyfiken, som förskolepersonalen uttrycker det, men Kim får inte riktigt sova om nätterna då sonen ofta är vaken ett par timmar under natten och vill ha sällskap. Kim känner sig tröttare

och tröttare, orkar ingenting och känner sig deprimerad, upplever sig vara mer orolig och får ångest ibland. Nu måste jag göra något, säger Kim, reser sig från soffan, tar telefonen och ringer hälsocentralen. Hon får en läkartid och nu är det bara att vänta de två veckor som det tar innan läkaren har tid. Kim börjar fundera över sitt liv och sin situation. – Hur blev det så här och varför mår jag så här? undrar hon innan hon kryper tillbaka under filten i soffan. Om en timme ska hon hämta sonen på förskolan. Hon hinner blunda en stund innan det är dags att gå.

1 Faktorer som påverkar psykisk hälsa och ohälsa

51105314.1.1_psyk2_kap_01.indd 7

2021-02-10 09:21

reflektera

Vilka faktorer kommer du att tänka på när det handlar om påverkan på den psykiska hälsan?

Centrala begrepp Faktorer – Viktiga delar. Vägledning – En sorts råd och handledningsstöd. Självkänsla – Tankar och känslor om sig själv, veta att man är värdefull. Självbild – Hur man ser på sig själv. Självförtroende – Den uppfattning man har om sin prestationsförmåga, att man har tillit till sin egen förmåga. Emotionell – Känslomässig. Mestadels – Ofta, för det mesta. Hälsofrämjande – Nyttig, stärkande. Stereotyp – En mycket förenklad förklaring av hur någonting är.

vad är psykiskt välbefinnande och nedsatt välbefinnande?

mestadels – ofta, för det mesta

För att ta reda på hur människor upplever sin psykiska hälsa och ohälsa och för att kunna anpassa vård och omsorg efter de behov som finns skaffar myndigheterna ny kunskap genom material som bygger på forskning och olika undersökningar. Utvecklingen av den psykiska ohälsan i Sverige är och har varit ett av många områden som Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Folkhälsomyndigheten forskar om. Folkhälsomyndigheten beskriver psykiskt välbefinnande som – Att ha ett psykiskt välbefinnande innebär bland annat att man mestadels känner sig glad och utvilad samt att man intresserar sig för saker runt omkring sig. Upplevelsen av psykisk hälsa förutsätter även en känsla av psykiskt välbefinnande.

1 Faktorer som påverkar psykisk hälsa och ohälsa

51105314.1.1_psyk2_kap_01.indd 8

2021-02-10 09:21

Myndigheten beskriver nedsatt psykiskt välbefinnande som – Det innebär att man under en tid har känt sig orolig och nedstämd och kanske tappat tron på sig själv. Nedsatt psykiskt välbefinnande går att jämföra med psykisk ohälsa.

Förstod du? Hur beskriver Folkhälsomyndigheten psykiskt välbefinnande?

Kartläggning gjord av Folkhälsomyndigheten I en kartläggning gjord av Folkhälsomyndigheten 2018, av psykisk hälsa och ohälsa visade det sig att:

• yngre upplever mer psykisk ohälsa än äldre • unga kvinnor (16–29 år) är de som upplever lägst psykiskt välbefinnande

• var tredje kvinna och var femte man uppger att de upplevt nedsatt psykiskt välbefinnande

• i den grupp som har haft svårt att klara sig ekonomiskt med

räkningar och matinköp är det dubbelt så vanligt att uppleva nedsatt psykiskt välbefinnande som i gruppen utan ekonomiska svårigheter

• arbetslösa har den högsta andelen upplevelse av nedsatt psykiskt välbefinnande

• 39 % uppger sig ha upplevt oro, ängslan och ångest, vanligare hos kvinnor än hos män

• var femte person har någon gång fått diagnosen depression, dubbelt så vanligt hos kvinnor som hos män

• unga kvinnor (16–29 år) är de som upplever sig som mest stressade

• personer med eftergymnasial utbildning upplever mer stress

jämfört med de med gymnasial utbildningsnivå och utan gymnasial utbildningsnivå

• studerande, arbetslösa och långtidssjukskrivna upplevde mer stress än yrkesverksamma

• sömnbesvär upplevdes som vanligare i grupperna medelålders och äldre än hos de yngre.

I rapporten syns det tydligt att ålder, socioekonomiska förhållan den (utbildning, ekonomi, status) och även könsidentitet, sexuell

1 Faktorer som påverkar psykisk hälsa och ohälsa

51105314.1.1_psyk2_kap_01.indd 9

2021-02-10 09:21

emotionell – känslomässig

Förstod du? Vilka faktorer visade sig tydligt påverka den psykiska ohälsan i den redovisade rapporten?

läggning och födelseland är faktorer som påverkar den psykiska ohälsan. Med åldern ökar risken för både fysisk och psykisk ohälsa. Detta innebär att förekomsten av nedsatt psykiskt välbefinnande, psykisk ohälsa, är högre bland kvinnor, de utan gymnasial utbildning, arbetslösa, långtidssjukskrivna, hbtq-personer och personer födda utanför Sverige. Ett tydligt samband finns mellan psykisk ohälsa och ekonomiska svårigheter vilket ofta leder till ohälsosamma levnadsvanor. Flera av dem saknade också emotionellt stöd. Det var också ett tydligt samband mellan psykisk ohälsa och somatiska hälsoproblem, framför allt svår värk eller någon funktionsnedsättning, Kartläggningen visade också att personer med psykiatriska diagnoser ofta dör tidigare än befolkningen i helhet. Dödligheten är högre hos personer med en psykosdiagnos än hos personer med en depressionsdiagnos. En viktig faktor är utbildningslängden. Både för män och kvinnor finns det ett samband mellan kort, medellång och lång utbildningstid. Det är fler i gruppen med kortare utbildningstid som dör tidigt än i de andra grupperna. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) redovisar i sin kartläggning av psykiatrin i siffror 2018, att besöken till barn och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin har ökat med 365 000 besök mellan år 2016 och 2018. reflektera

Reflektera över det du läst så här långt. Vad får du för tankar kring resultatet av Folkhälsomyndighetens kart läggning?

psykosociala hälsorisker Samhället i dag är ett kunskaps- och IT-samhälle. Det innebär att all utveckling går snabbt, information och viss kunskap blir fortare gammal än tidigare, och för vissa blir det svårt att hänga med. Många tycker att tempot i samhället är uppdrivet och stressande med höga krav på flexibilitet och effektivitet, bland annat när det gäller att ta emot, bearbeta och sortera all information

1 Faktorer som påverkar psykisk hälsa och ohälsa

51105314.1.1_psyk2_kap_01.indd 10

2021-02-10 09:21

som sprids. Stressrelaterade sjukdomar blir vanligare och vanligare. Det finns många orsaker till ökningen:

• högt tempo, svårt att hitta tid till återhämtning • överbelastning på grund av svårigheter att kombinera arbete med hem och familj

• höga prestationskrav i både skolan och arbetslivet • hög arbetslöshet, svårt att få jobb och komma in på arbetsmarknaden

• låg självkänsla • brist på social gemenskap med arbetskamrater och nära vänner

• bristande självbild och självförtroende. IT-utvecklingen i samhället har också bidragit till att många sitter alltmer framför tv:n och datorn än tidigare. Tv-spel, datorspel och sociala medier anses vara en av orsakerna till att många människor får sömnbrist och sömnstörningar. För lite sömn ger ökad stress, nedstämdhet och psykisk ohälsa. För skolungdomar leder detta ofta till sämre prestationer i skolan vilket i sin tur resulterar i att fler ungdomar känner sig misslyckade och får bristande självkänsla och dåligt självförtroende.

självkänsla – tankar och känslor om sig själv, veta att man är värdefull självbild – hur man ser på sig själv självförtroende – den uppfattning man har om sin prestationsförmåga, att man har tillit till sin egen förmåga

Förstod du? Vad kan det finnas för orsaker till att de stressrelaterade sjukdomarna blir vanligare och vanligare?

1 Faktorer som påverkar psykisk hälsa och ohälsa

51105314.1.1_psyk2_kap_01.indd 11

2021-02-10 09:21

I arbetslivet är det viktigt att arbeta med den psykosociala arbetsmiljön eftersom det oftast är den som gör att människor mår dåligt på arbetet. Belastnings- och förslitningsskador kan leda till smärttillstånd. Att leva med smärta, oavsett om den är akut eller kronisk, är psykiskt jobbigt och leder snabbt till psykisk ohälsa. I kvinnodominerade yrken, till exempel inom vård, hotell och restaurang är det vanligt med förslitningsskador. Hemstress (den stress som uppstår med alla måsten och krav hemma) är också något som är vanligt för kvinnor. Forskning visar att i Sverige är det fortfarande kvinnorna som ägnar mest tid åt familj och hem. Det sociala nätverkets betydelse för den psykiska hälsan är stor. Människor mår bra av att ha andra människor omkring sig, och nära vänner betyder mycket. Trots att sociala medier har utvecklats snabbt och det är lätt att skaffa sig massor av ”vänner” via dem, saknar många vuxna en nära vän. Psykisk ohälsa utvecklas ofta när människor:

• upplever att de är ensamma • inte känner delaktighet • inte känner gemenskap • inte upplever sig ha stöd från någon annan människa.

Förstod du? Vad kan anledningen vara till att anhöriga till personer med psykisk ohälsa själva börjar må dåligt?

En annan grupp i samhället som ofta upplever psykisk ohälsa på många olika sätt är anhöriga till personer med psykiska symtom, sjukdomar eller funktionsnedsättningar. Anhöriga har en mycket stor, betydelsefull och utsatt position. De måste själva hantera känslor som uppkommer när en närstående mår dåligt – känslor som många gånger pendlar mellan glädje och sorg, hopp och förtvivlan. Det finns intresseföreningar för anhöriga där de kan få information och stöd att bearbeta sina egna känslor. Intresseföreningarna ordnar också kurser och anhörigträffar. På träffarna får de anhöriga träffa personer som är i samma situation, och därmed får de bekräftelse på att de inte är ensamma. Med hjälp av information och kunskap och med stöd av anhöriggruppen kan de också stötta personen med den psykiska ohälsan.

1 Faktorer som påverkar psykisk hälsa och ohälsa

51105314.1.1_psyk2_kap_01.indd 12

2021-02-10 09:21

reflektera

1. Vem ingår i ditt sociala nätverk? Gör gärna en tanke karta eller en skiss. 2. Har du sett att någon i sin status på sociala medier har skrivit att han eller hon lider av psykisk ohälsa? Tycker du att man ska göra det eller ej? Varför? Varför inte? 3. Skulle du kunna tänka dig att skriva att du lider av psy kisk ohälsa i statusen på sociala medier? Vem skulle du berätta det för i ditt övriga sociala nätverk?

faktorer som påverkar barn och ungdomar För barn och unga är det många olika faktorer som påverkar upplevelsen av psykiskt välbefinnande och nedsatt psykiskt välbefinnande. Många faktorer har psykologisk och social betydelse:

• prestationskrav i skolan • mobbning • ungdomsarbetslöshet och ungdomsfattigdom • att känna social gemenskap och tillhörighet • självkänslan • könsidentitet • stimulans och utmaning i skolan och hemma • tillgången till stöd när det behövs både i skolan och hemma • möjligheter till fritidsaktiviteter. Prestationskravet i skolan är en av de faktorer som flest skolungdomar nämner i samband med psykisk ohälsa. Det är också vanligt med mobbning i skolan trots att de flesta skolor arbetar aktivt mot kränkande behandling i all form. Ungdomsarbetslösheten och ungdomsfattigdomen i Sverige har ökat. Det är svårt för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden, få en regelbun den inkomst och få sociala kontakter med arbetskamrater. Kon sekvenserna av detta är psykisk ohälsa för många.

1 Faktorer som påverkar psykisk hälsa och ohälsa

51105314.1.1_psyk2_kap_01.indd 13

2021-02-10 09:21

Förstod du? När grundläggs den sociala och empatiska förståelsen?

I hela samhället bör man arbeta med att förebygga psykisk ohälsa och utveckla möjligheten till psykisk hälsa. För att utveckla den psykiska hälsan och minska den psykiska ohälsan bör skolan arbeta med den psykosociala arbetsmiljön genom att minska både stress och mobbning. Under uppväxtåren är det viktigt med trygghet och gemenskap. Det första nätverk som människor möter och ingår i är familjen. I förskolan är det viktigt att kunna hantera alla slags känslor och beteenden och att skapa normer som tillåter alla att känna delaktighet och samhörighet oavsett kön och könsidentitet, fysisk eller psykisk ohälsa samt etnisk och socioekonomisk bakgrund. Grundläggande social och empatisk förmåga utvecklas under förskoletiden, och därför är det viktigt med trygghet, struktur och regler. Även om förmågorna grundläggs under förskoletiden måste man arbeta med detta under hela livet.

I fokus Yasmine och Oskar, två högstadieelever sitter utanför salen där de snart ska skriva nationellt prov i svenska. Båda är spända och tycker det är en ganska jobbig situation. Yasmine sitter och tänker på att hon måste få högsta betyg och hon funderar över om hon kommer ihåg allting. Natten som gick blev det inte mycket sömn, tankarna snurrade kring provet. När Yasmine tänker på att hon kanske kommer att misslyckas börjar hjärtat slå och det blir svårt att andas. Oskar är orolig för att misslyckas han också. Han hade lovat sig själv att plugga ordentligt till detta prov. Visser ligen har han läst mer än vanligt, men han känner sig mycket osäker i alla fall. När läraren kommer och öppnar klass rummet reser Yasmine och Oskar sig och med bultande hjärtan och med lite snabbare andning än normalt går de in för att skriva provet.

1 Faktorer som påverkar psykisk hälsa och ohälsa

51105314.1.1_psyk2_kap_01.indd 14

2021-02-10 09:21

reflektera

1. Vad kan man göra i skolan för att minska stressen och mobbningen? 2. Vad kan lärare göra för att hjälpa till att utveckla själv känslan och självförtroendet hos elever? 3. I vilka situationer kan du få liknande tankar och känslor som Yasmine? Hur hanterar du sådana situationer? 4. Vad känner du igen i Oskars situation? Hur hanterar du liknande situationer?

faktorer som påverkar vuxna Som vuxen person är det, för de flesta, arbetslivet och familjelivet som är i centrum. Att uteslutas från en social gemenskap på grund av sjukskrivning eller arbetslöshet är en faktor som påverkar den psykiska ohälsan negativt. Andra liknande faktorer kan vara:

• psykiatriska diagnoser som kan leda till en känsla av att inte

kunna hantera olika situationer som kan uppstå i samhället

• psykiskt ansträngande arbete som i sin tur kan leda till ökad

psykisk trötthet om det inte finns strategier som balanserar upp kraven mot förmågan

• låg grad av egenkontroll • understimulering • upplevelse av orättvisa • mobbning.

Faktorer som påverkar den psykiska hälsan positivt kan vara:

• att få känna delaktighet och tillhörighet • att känna förtroende för någon och att känna att andra har förtroende för en

• att ha gemensamma mål på arbetsplatsen.

1 Faktorer som påverkar psykisk hälsa och ohälsa

51105314.1.1_psyk2_kap_01.indd 15

2021-02-10 09:21

vägledning – en sorts råd och handledningsstöd

För att utveckla den psykiska hälsan och minska den psykiska ohälsan hos vuxna bör samhället arbeta för att minska arbetslösheten, sysslolösheten och fattigdomen. Varje individ måste få hjälp, stöd och möjlighet till vägledning för att kunna bygga upp sin självkänsla, sitt självförtroende och sin självbild. Detta kan man göra genom att arbetsledare och personal på sjukhus och företag skapar förutsättningar för att människor ska uppleva och känna att de lyckas samt uppleva att det de gör värdesätts av någon annan, känna sig delaktiga och viktiga men också att:

• uppleva att situationen känns meningsfull • tycka att situationen känns hanterbar och begriplig • känna att kraven inte är tyngre än förmågorna • uppleva att det finns tid för återhämtning.

Genom att arbeta med dessa faktorer kan den psykiska hälsan utvecklas och psykisk ohälsa förebyggas och hanteras. reflektera

1. Vad kan samhället göra för att minska den psykiska ohälsan i landet? 2. Vad kan arbetsgivare göra för att hjälpa till att utveckla självkänslan och självförtroendet för arbetstagaren? 3. Läs igenom de olika faktorerna för barn och ungdomar samt för vuxna. Reflektera över om det finns något gemensamt.

faktorer som påverkar äldre Även som äldre är det viktigt för upplevelsen av psykiskt välbefinnande att befinna sig i och tillhöra en social gemenskap. Att känna att man har stöd när man behöver det och att kunna vara fysiskt aktiv utifrån sina egna förutsättningar är viktigt. Andra faktorer som kan påverka det psykiska välbefinnandet är:

• goda och hälsosamma matvanor • meningsfullhet i vardagen • fysisk träning för hjärnan och kroppen

1 Faktorer som påverkar psykisk hälsa och ohälsa

51105314.1.1_psyk2_kap_01.indd 16

2021-02-10 09:21

• ekonomiska svårigheter • att inte kunna bo kvar hemma • isolering • psykiatriska diagnoser som depressioner eller ångest • civilstånd. Kartläggningen visar även att många äldre som inte är yrkesverksamma upplever sig vara ensamma och isolerade, att de inte längre är behövda av och delaktiga i samhället. Detta resulterar för många i nedstämdhet och depressioner. Flera av dessa faktorer är något som är möjligt att påverka. Med kunskap om de olika faktorerna kan man genom olika handlingar förändra faktorernas påverkan på personen. Hälsofrämjande aktiviteter för äldre, till exempel seniorträning, är något som börjar bli vanligt på gym och på vissa boenden. Att organisera aktiviteter för social delaktighet utifrån olika förutsättningar är också viktigt både för de äldre som bor hemma och för de som bor på vård- och omsorgsboenden. Utbildning och stöd med att använda digital teknik kan också vara en aktivitet som minskar den sociala isoleringen.

hälsofrämjande – nyttig, stärkande

reflektera

1. Varför kan det vara svårt att vänja sig vid att inte ha ett arbete att gå till? 2. Det finns både risk- och friskfaktorer. Vilka faktorer tror du är riskfaktorer och vilka tror du är friskfaktorer?

ohälsa och könstillhörighet I det svenska samhället finns det många olika åsikter om hur flickor och pojkar ska vara, hur de ska se ut och hur de ska bete sig. Många människor anser att vissa egenskaper förknippas med män respektive kvinnor. En stor del av de normer som vi dagligen anpassar oss efter har sin grund i stereotypa föreställningar om vad som anses vara manligt eller kvinnligt. En av många normer som finns i samhället är cisnormen, och den handlar om

stereotyp – en mycket förenklad förklaring av hur någonting är

1 Faktorer som påverkar psykisk hälsa och ohälsa

51105314.1.1_psyk2_kap_01.indd 17

2021-02-10 09:21

att uppfylla samhällets normer och krav på könsidentitet. Det innebär att en person med det biologiska könet kvinna uppfattar och uppför sig utifrån vad normerna anser vara kvinnligt och är även folkbokförd som kvinna och en med det biologiska könet man uppfattar och uppför sig utifrån de manliga normerna. Dessa personer kallas för cispersoner. En binär transperson är en person som till exempel har ett manligt biologiskt kön men som identifierar sig som kvinna och uppför sig enligt normerna för det kvinnliga. Detsamma gäller för de personer som har ett kvinnligt biologiskt kön och identifierar sig som män och uppför sig enligt de manliga normerna. Ickebinär transperson (intergender) är en person som inte identifierar sig som man eller kvinna utan som någon utanför de traditionella könsnormerna. I en undersökning från 2018 kring psykisk ohälsa och könsidentitet kom det fram att transpersoner anser sin hälsa vara sämre än cispersoners. Det framkommer också att ickebinära transpersoner mår allra sämst. Det visar sig även att transpersoner nämner att de upplevt psykiska och somatiska besvär oftare än

1 Faktorer som påverkar psykisk hälsa och ohälsa

51105314.1.1_psyk2_kap_01.indd 18

2021-02-10 09:21

cispersoner upplever. Här lyfts också ickebinära personer upp då de har den högsta andelen av kombinationen av psykiska besvär och somatiska besvär. Självskadebeteende är också vanligare bland transpersoner än cispersoner. Att uppleva sig som avvikande mot samhällets föreställningar leder ofta till psykisk ohälsa i form av ångest, oro och depressioner. Fördomar mot det som är normbrytande (att bryta mot det som är förväntat) bygger för det mesta på okunskap och rädsla för det som inte stämmer med människors egna kunskaper och upplevelser. Det är ofta detta som omvandlas till fördomar och negativa attityder. Till exempel kan en person som är osäker på sin egen sexualitet och könsidentitet utveckla negativa attityder mot personer som vågar uttrycka sin identitet genom att öppet prata om transsexualism.

Förstod du? 1. Vad är cisnormen för något? 2. Vad kan det bli för följder av att man känner sig avvikande och normbrytande?

reflektera

Ge exempel på stereotypa föreställningar om vad som anses vara typiskt beteende för kvinnor respektive män.

1 Faktorer som påverkar psykisk hälsa och ohälsa

51105314.1.1_psyk2_kap_01.indd 19

2021-02-10 09:21

ord att öva på Faktorer − Viktiga delar.

Mestadels – Ofta, för det mesta.

Självkänsla – Tankar och känslor om sig själv, veta att man är värdefull.

Emotionellt – Känslomässigt.

Självbild – Hur man ser på sig själv. Självförtroende – Den uppfattning man har om sin prestationsförmåga, att man har tillit till sin egen förmåga.

Vägledning – En sorts råd och handlednings stöd. Hälsofrämjande – Nyttig, stärkande. Stereotyp – En mycket förenklad förklaring av hur någonting är.

sammanfattning • Den psykiska hälsan och ohälsan påverkas bl.a. av faktorer som ålder, utbildningsnivå, ekonomi och könstillhörighet.

• Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Folkhälsomyndigheten är tre verksamheter som forskar och kartlägger den psykiska hälsan och ohälsan i Sverige.

• När man mestadels känner sig glad och utvilad samt att man intresserar sig för saker runt omkring sig upplever man ett psykiskt välbefinnande.

• När man under en tid har känt sig orolig och nedstämd och kanske tappat tron på sig själv upplever man ett nedsatt psykiskt välbefinnande.

• Stressrelaterade sjukdomar blir vanligare och vanligare. • Forskning visar att i Sverige är det fortfarande kvinnorna som ägnar mest tid åt familj och hem.

• Att känna att man tillhör en social gemenskap är en faktor som är viktig oavsett ålder. • Cisnormen handlar om att uppfylla samhällets normer och krav på könstillhörighet och

könsidentitet – att det biologiska könet överensstämmer med vad människor anser vara typiskt manligt och kvinnligt och att man är folkbokförd som tillhörande det biologiska könet.

1 Faktorer som påverkar psykisk hälsa och ohälsa

51105314.1.1_psyk2_kap_01.indd 20

2021-02-10 09:21

instuderingsfrågor 1. Vad är socioekonomiska faktorer? 2. Hur påverkar de socioekonomiska faktorerna den psykiska hälsan och ohälsan? 3. Hur beskriver Folkhälsomyndigheten nedsatt psykiskt välbefinnande? 4. Vilken grupp upplever mest psykisk ohälsa enligt Folkhälsomyndighetens kartläggning, yngre eller äldre? 5. Vilken grupp var det som upplevde mest nedsatt psykiskt välbefinnande av alla enligt kartläggningen? 6. Vilka grupper visade kartläggningen på att de hade högst förekomst av nedsatt psykiskt välbefinnande, dvs. psykisk ohälsa? 7. Vilka är de faktorer som påverkar den psykiska hälsan och ohälsan hos barn och ungdomar? 8. Vilka är de faktorer som påverkar den psykiska hälsan och ohälsan hos vuxna? 9. Vilka är de faktorer som påverkar den psykiska hälsan och ohälsan hos äldre? 10. Förklara vad riskfaktorer är. 11. Förklara vad friskfaktorer är. 12. Vad bör samhället göra för att minska den psykiska ohälsan? 13. Vad bör skolan göra för att minska den psykiska ohälsan? 14. Förklara vad som menas med självbild. 15. Förklara vad som menas med självförtroende. 16. Förklara vad som menas med självkänsla. 17. Vad kan en undersköterska göra för att öka en patients självkänsla, självförtroende och självbild?

1 Faktorer som påverkar psykisk hälsa och ohälsa

51105314.1.1_psyk2_kap_01.indd 21

2021-02-10 09:21

Susanne Niemi

Psykiatri 2 Susanne Niemi

Psykiatri Susanne Niemi

• Vilka kunskaper och förmågor behöver en undersköterska ha för att jobba inom psykiatrin?

Psykiatri 2

eller patient i återhämtningen?

Susanne Niemi är vårdlärare och specialpedagog på Lapplands gymnasium.

ISBN 9789151105314

9 789151 105314

51105314.1.1_Omslag.indd 1-3

2021-02-10 09:15