9789151103013 by Smakprov Media AB

A Y N

Förskoleklass

LÄRARHANDLEDNING

Åsa Brorsson Karolina Nygren

Innehållsförteckning Välkommen till Prima matematik förskoleklass.......... 4 Kapitel 1 På nöjesfältet............................................ 20 Kapitel 2 På stranden.............................................. 28 Kapitel 3 På skolgården........................................... 36 Kapitel 4 I staden.................................................... 44 Kapitel 5 På idrottsplatsen....................................... 52 Kapitel 6 I fruktaffären............................................ 60 Mattepärlor............................................................. 70 Kopieringsunderlag................................................. 87

På nöjesfältet

• Att utveckla kunskaper om lägesord. • Att kunna jämföra storlek och använda jämförelseord för detta. • Att utveckla kunskaper om antal och ordningstal från 0 till 5.

På skolgården

• Att utveckla kunskaper om tredimensionella geometriska objekt och deras egenskaper. • Att kunna identifiera, fortsätta och komplettera ett mönster. • Att utveckla kunskaper om antal och ordnings tal från 1 till 10, uppdelning av tal.

• Att känna igen siffrorna från 0 till 9 och koppla dessa till tal och antal. • Att känna till begreppen udda och jämna tal. • Att kunna dela upp tal på olika sätt. • Att kunna jämföra antal och använda begreppen fler, flest, färre och färst.

På idrottsplatsen • Att kunna mäta och göra enkla jämförelser av vikt och volym. • Att kunna mäta och göra enkla jämförelser av längd. • Att kunna avläsa hela timmar och jämföra tid.

På stranden

I staden • Att utveckla kunskaper om tvådimensionella geometriska objekt och deras egenskaper. • Att kunna skapa och avläsa enkla frekvenstabeller och stapeldiagram. • Att utveckla kunskaper om antal och ordningstal från 1 till 20. • Att kunna fortsätta enkla talmönster, tvåhopp.

I fruktaffären • Att känna till begreppen dubbelt och hälften. • Att kunna rita ett symmetriskt mönster. • Att förstå betydelsen av hela och halva objekt. • Att kunna fortsätta enkla talmönster, tiohopp. • Att utveckla kunskaper om sannolikhet och statistik.

Inledning

Välkommen till Prima matematik förskoleklass Prima matematik är ett matematikläromedel för förskoleklassen och grundskolan. När vi har skrivit Prima matematik har det varit viktigt för oss att bygga materialet på aktuell didaktisk forskning och beprövad erfarenhet. Utifrån detta har vi velat skapa en helhet mellan teori och praktik och väva samman genomgångar, arbete i elevboken och praktiskt arbete i form av aktiviteter och mattepärlor. V i har velat låta

kommunikationen stå i centrum eftersom vi tror att det är genom att prata och uppleva matematiken som barnens kunskaper byggs upp. För dig som är lärare i förskoleklassen har vi skrivit en lärarhandledning där vi förankrar övningarna i boken i matematikdidak tiken samtidigt som vi vill duka upp ett smörgåsbord av aktiviteter som hjälper dig som lärare att variera din undervisning.

Koppling till styrdokumenten och nationella mål Sedan höstterminen 2018 är förskoleklassen obligatorisk. Det innebär att skolplikten nu är tioårig och gäller från och med höstterminen det år eleven fyller sex år. V erksamheten i förskoleklassen regleras av Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket, reviderad 2017). Sedan revideringen 2017 innehåller läroplanen specifika skrivningar om förskoleklassens syfte och centrala innehåll, ett förtydligande som under lång tid har varit efterfrågat av pedagoger i förskoleklass. I skrivningarna om förskoleklassens syfte betonas vikten av att förskoleklassen stimulerar elevernas allsidiga utveckling och lärande, det betonas också att undervisningen ska erbjuda variation i arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer. Likaså skriver man att eleverna i undervisningen ska uppmuntras att pröva egna och andras idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling. Syftet med detta är att gynna övergången från förskola till skola och fritidshem. Förskoleklassen har alltså en mycket viktig roll i elevernas utbildning. Läroplanen är tydlig med att fantasi, lek och skapande är viktiga delar i förskole klassens arbete och att det inte enbart handlar om att utveckla elevernas ämneskunskaper utan också om att utveckla goda kamratrelationer och skapa trygghet i elevgruppen. Syftestexten innehåller ett avsnitt som handlar om matematik. För oss är detta en viktig grund som vi har haft med oss i vårt arbete med att skriva Prima matematik för förskoleklassen. Målet är att ha en god blandning av arbetsformer och arbetssätt så att elevernas allsidiga utveckling gynnas samtidigt som de utvecklar sina kunskaper i matematik. 4

I syftestexten står det: ”Undervisningen ska ta tillvara elevernas nyfikenhet och ge dem möjlighet att utveckla sitt intresse för matematik och förståelse för hur matematik kan användas i olika situationer. Eleverna ska därför utmanas och stimuleras att använda matematiska begrepp och resonemang för att kommunicera och lösa problem på olika sätt med olika uttrycksformer samt för att utforska och beskriva sin omvärld.” Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket, 2017)

Undervisningen ska behandla följande centrala innehåll i matematik.

Matematiska resonemang och uttrycksformer • ”Enkla matematiska resonemang för att undersöka och reflektera över problemställ ningar samt olika sätt att lösa problem. • Naturliga tal och deras egenskaper och hur de kan användas för att ange antal och ordning. Del av helhet och del av antal. • Matematiska begrepp och olika uttrycksfor mer för att utforska och beskriva rum, läge, form, riktning, mönster, tid och förändring.” Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket, 2017)

Inledning

Dessa mål tydliggör inriktningen på arbetet i förskoleklass och betonar den viktiga länk mellan förskola och grundskola som förskoleklassen innebär. De förmågor som eleverna ska utveckla handlar om problemlösning, begrepp, metoder, resonemang och kommunikation. När det gäller det matematiska innehållet har vi utgått från det centrala innehållet i matematiska resonemang och uttrycksformer som anges för förskoleklassen men även blickat framåt mot de mål som finns i årskurs 3. Utifrån detta har vi format materialet i den här boken. I matrisen

på sid 167 ser du hur kapitlens olika mål kopplas samman med kursplanens innehåll. Förskoleklass

Matris centralt innehåll

Centralt innehåll

Innehåll i Mondo matematik för förskoleklass Att använda matematiska begrepp samt lösa olika matematiska uppgifter i praktiska aktiviteter.

Att genom resonemang sortera och klassificera tredimensionella objekt. Kap 2

Kap 1

Att i praktiska undersökningar hitta strategier för att systematisera undersökningar och att lösa problem. Kap 2

Att genom resonemang sortera och klassificera tredimensionella objekt.

Att reflektera över hur man kan lösa problem genom direkta eller indirekta jämförelser av olika storheter.

Kap 4

Kap 5

Att utveckla kunskaper om antal och ordningstal från 0 till 5. Kap 1

Att utveckla kunskaper om antal och ordningstal från 0 till 10, uppdelning av tal.

Att känna igen siffrorna från 1 till 9 och koppla dessa till tal och antal.

Att undersöka och reflektera över begrepp som udda och jämna tal, fler och färre i praktiskt arbete. Kap 3

Att lösa problem genom att identifiera och använda sig av mönster, till exempel sambandet mellan hälften och dubbelt. Kap 6

Att känna till begreppen udda och jämna tal. Kap 3

Att kunna dela upp tal på olika sätt. Kap 3

Kap 3

Kap 2

Att kunna jämföra antal och använda begreppen fler, flest, färre, färst. Kap 3

Att utveckla kunskaper om lägesord. Kap 1

Att utveckla kunskaper om antal och ordningstal från 1 till 20. Kap 4

Att kunna mäta och göra enkla jämförelser av vikt och volym. Kap 5

Att kunna fortsätta enkla talmönster, tvåhopp. Kap 4

Kap 6

Att utveckla kunskaper om tredimensionella geometriska objekt och deras egenskaper.

Att kunna identifiera, fortsätta och komplettera ett mönster.

Att utveckla kunskaper om tvådimensionella geometriska objekt och deras egenskaper.

Att kunna skapa och avläsa enkla frekvenstabeller och stapeldiagram.

Att kunna mäta och göra enkla jäm förelser av längd.

Att kunna avläsa och jämföra tid.

Att kunna rita ett symmetriskt mönster.

Att förstå betydelsen av hela och halva objekt.

Att kunna fortsätta enkla talmönster, tiohopp.

Kap 5

Kap 2

Kap 5

Kap 2

Kap 6

Kap 4

Kap 6

Naturliga tal och deras egen skaper och hur de kan användas för att ange antal och ordning. Del av helhet och del av antal.

Att känna till begreppen hälften och dubbelt.

Att kunna jämföra storlek och använda jäm förelser för detta. Kap 1

Enkla matematiska resonemang för att undersöka och reflektera över problemställningar samt olika sätt att lösa problem.

Kap 4

Matematiska begrepp och olika uttrycksformer för att utforska och beskriva rum, läge, form, riktning, mönster, tid och förändring.

Kap 6

Fem bärande tankar i Prima matematik Prima matematik genomsyras av fem bärande tankar: • kommunikation och samarbete. • utvecklandet av begrepp. • praktiska aktiviteter och mattepärlor. • matematiska modeller. • materialet vilar på forskning och beprövad erfarenhet.

Kommunikation och samarbete En förutsättning för att eleverna ska kunna utveckla sitt matematiska tänkande är att de får kommunicera med andra. Genom att i par och i grupp få sätta ord på sina strategier och möta olika begrepp och uttrycksformer utvecklas de matematiska förmågorna. Här har vi som lärare en mycket viktig roll. Hur introducerar vi uppgifter? Vad lyfter vi i samlingen? Hur gör vi alla barn delaktiga? Prima matematik är utformat för att ge goda förutsättningar att kommunicera matematik och att förklara sina tankar. V i har också lagt in uppgifter där vi särskilt betonar samarbetet mellan elever. I matematikundervisningen är ofta inte svaret det viktiga utan vägen fram till det. V år grundsyn är att matematikundervisningen i förskoleklassen och de följande årskurserna ska ge eleverna möjligheter att arbeta matematiskt för att upptäcka mönster och stra tegier. För att eleverna ska få möjlighet till detta är det viktigt att de får arbeta med uppgifter som låter dem upptäcka mönster och introducerar modeller som bygger upp deras förståelse. För att alla elever ska vara delaktiga i detta arbete och få dela med sig av sina tankar rekommenderar vi att man använder sig av parsamtal eller ”kompisprat”. Detta gör ni korta

stunder i till exempel samlingen. När det dyker upp ett begrepp eller en uppgift som du vill att eleverna ska dela sina tankar kring ber du dem prata med en i förväg bestämd kompis om detta. Låt eleverna prata någon minut och lyft sedan upp några av elevernas tankar. Undvik handuppräckning genom att låta eleverna markera med en tumme på knät att de har tänkt färdigt. Fördela sedan ordet själv och var noga med att lyfta olika tankar och idéer. Det här är också ett sätt att göra fler elever aktiva i kommunikationen i gruppen. För en elev som kanske är lite osäker är det oftast lättare att svara på frågan: Hur tänkte ni? än att svara på frågan Hur tänkte du?

Utvecklandet av begrepp Tyvärr visar forskningen att elevernas socioekonomiska bakgrund har stor påverkan på framtida skolresultat och sambandet är extra tydligt i ett ämne som matematik. V åra elever kommer till skolan med olika erfarenheter av matematiska begrepp och här har skolan en viktig kompensatorisk uppgift. Genom att ständigt väva in olika matematiska begrepp i skolvar dagen så utvecklar vi elevernas begreppsförmåga. V i som lärare måste vara medvetna om vilka begrepp som eleverna ska utveckla och använda dessa på ett korrekt sätt. Eleverna behöver också få arbeta med begreppen i konkreta sammanhang så att de får en fördjupad förståelse av dem. Att få arbeta med matematiska begrepp är viktigt för alla elever, inte minst de med andra modersmål än svenska. För att ge alla elever en god grund att stå på är det viktigt att vi inte förenklar och plockar bort begrepp, istället bör vi fördjupa och lyfta begreppen. Det är viktigt 5

Inledning

att vi visar att vi har positiva förväntningar på alla elever. I lärarhandledningen presenteras tydligt vilka begrepp som tas upp i respektive kapitel. Dessa begrepp återkommer i till exempel bilder, uppgifter och mattepärlor. På sidan 14 här i lärarhandledningen finner du en sammanställning av alla de begrepp som introduceras i boken och i mattepärlorna.

Praktiska aktiviteter och Mattepärlor Till materialet hör praktiska aktiviteter kopplade till målen. Dels finns det aktiviteter i arbetsboken, dels finns det för varje mål en så kallad mattepärla. Aktiviteterna i boken är tänkta att genomföras i par eller mindre grupp och i lärarhandledningen kan du läsa vilket material som behövs till respektive aktivitet. Mattepärlorna är praktiska aktiviteter, ofta i form av enkla spelliknande övningar, som utgår från det tema som kapitlet har. Namnet mattepärla har vi valt för att detta är aktiviteter som vi tycker rymmer en liten skatt, en pärla om man så önskar. I aktiviteterna får eleverna möjlighet att upptäcka och befästa matematiska mönster, begrepp och modeller. Mattepärlorna finns med som kopieringsunderlag och tanken är att det ska vara aktiviteter som efter att de introducerats i gruppen ska kunna finnas kvar i klassrummet så att eleverna kan återvända till dem flera gånger. På så vis bygger ni efterhand upp en aktivitetsbank som eleverna kan arbeta med vid olika tillfällen. De flesta mattepärlorna är tänkta att användas i par eller i mindre grupper eftersom de alla bygger på någon form av kommunikation. Tänk på att den första introduktionen är viktig för att mattepärlan ska kunna användas för att utveckla det den är avsedd att utveckla. Lägg därför inte fram de olika mattepärlorna innan de introducerats i gruppen. Några av aktiviteterna återkommer i flera olika mattepärlor men med ett utökat matematiskt innehåll och med en anpassning till kapitlets tema. Laminera gärna materialet så ökar livslängden på det. Utöver det som finns som kopieringsunderlag här i lärarhandledningen behövs endast tärningar, gärna både sexsidiga och tiosidiga, samt plockmaterial, det kan vara till exempel knappar eller dekorationspärlor. I lärarhandledningen finner du även tips på utomhusaktiviteter kopplade till de olika målen. Syftet med dessa aktiviteter är att de ska förstärka elevernas förståelse av begreppen och ge dem en möjlighet att möta ett matematiskt område utifrån en annan uttrycksform. 6

Matematiska modeller Det finns olika modeller för att visa ett matematiskt innehåll, det finns till exempel olika typer av tal bilder. V i har valt att använda oss av kulramen som en bild för både antal och för operationer med tal.

Den kulram vi använder oss av bygger på kraften i talet fem, det vill säga på varje rad med tio kulor är det först fem röda pärlor och sedan fem vita. Detta ger en tydlig bild av talet för eleverna och gör antalet lätt att uppfatta. Användandet av femtalet stärker också elevernas förmåga att dela upp tal. Det är bra om ni har en fysisk kulram som eleverna kan arbeta med. Om ni inte har tillgång till en kulram som bygger på femtalet kan ni tillverka en egen genom att trä upp pärlor på ett snöre och fästa detta på till exempel tavlan. En annan kraftfull modell är tallinjen, mer om denna kan du läsa om i den didaktiska kartan.

Forskning och beprövad erfarenhet För att visa hur de olika momenten i materialet hänger samman med matematikdidaktisk forskning så finns det till varje mål något som vi kallar för Didaktiska kommentarer. Här kan du läsa mer om bakgrunden till området, missuppfattningar som du bör vara särskilt uppmärksam på och var i elevernas matematiska utveckling som det aktuella området hör hemma. Här hittar du också hänvisningar till den didaktiska kartan. Den didaktiska kartan beskriver viktiga delar i elevernas kunskapsutveckling i det här fallet inom grundläggande taluppfattning. Kartan innehåller matematiska principer, strategier och modeller. Kartan visar de olika delarna men den visar inte någon exakt väg mellan de olika delarna, vägen till kunskapen ser olika ut för olika barn. Tanken med kartan är att den ska vara ett stöd för dig som lärare för att kunna se, upptäcka och följa utvecklingen av elevernas kunskaper i matematik. Om du vill använda den som en dokumentation på individuell nivå kan du använda dig av det kopieringsunderlag som du hittar längst bak i lärarhandledningen. På sid 8-11 här i lärarhandledningen går vi igenom de olika delarna av den didaktiska kartan.

Inledning

Upplägg i Prima matematik Samtalsbilden har två funktioner, dels kan den användas som ett förtest av elevernas kunskaper inför arbetet med kapitlet, dels kan den användas som ett underlag för ett gemensamt samtal. Dessa två funktioner kompletterar varandra och vi rekommenderar att du använder båda möjligheterna. 2

På stranden

dryck Päron-

MÅL

Tredimensionella (3D) geometriska objekt.

Dra streck mellan de objekt som har samma form. KEX

dryck Apelsin-

dem xeK aksigoloke roravår

Kex

xeK

Kex med ekologiska råvaror

Måla alla klot blå.

Måla alla rätblock gula.

Apelsindryck

Kex med ekologiska råvaror

Kex

Måla alla cylindrar röda. 7

KEX

Måla alla koner gröna. Måla alla kuber rosa. Måla alla pyramider bruna.

Tredimensionella (3D) geometriska objekt.

Pärondryck

Mattepärla 5

Tredimensionella (3D) geometriska objekt.

Apelsindryck

KEX

När arbetet med ett nytt mål börjar visas det med en målruta överst på elevsidan. På varje uppslag kan du som lärare även se det aktuella målet i lärartexten längst ned på sidan. Till varje mål finns det en mattepärla, när det är dags att arbeta med denna ser du den här symbolen i boken: För att betona vikten av att eleverna arbetar och diskuterar tillsammans så har vi valt att markera detta extra på utvalda uppgifter. De gemensamma uppgifterna har symbolen: Till de flesta målen finns det också förslag på utomhusaktiviteter, dessa finns i lärarhandledningen. Utomhusaktiviteterna har symbolen: Pärondryck

Aktivitet: Måla mönster. MÅL

Mönster.

Måla det mönster din lärare beskriver.

Lägg ett mönster och måla av det.

Aktiviteten fokuserar på mönster.

Aktiviteter är upp gifter där eleverna ska arbeta praktiskt och undersöka något mate matiskt tillsammans. I lärarhandledningen hittar du förslag på hur du kan introducera och följa upp aktiviteterna i elevboken.

Mål De mål som är angivna för varje kapitel handlar framför allt om olika delar av det matematiska inne hållet. Det övergripande målet för samtliga kapitel är dock att utveckla förmågorna så som de formuleras i läroplanen. Dessa förmågor är att kunna använda matematiska begrepp, att kunna föra resonemang, att kunna kommunicera och lösa problem. Alla dessa förmågor utvecklas då eleverna gemensamt arbetar med det matematiska innehållet. Bedömning För att kunna anpassa undervisningen efter gruppen och efter de enskilda eleverna har vi sammanställt ett antal uppgifter utifrån målen i varje kapitel. Dessa uppgifter är kopplade till samtalsbilden och kan användas dels som ett förtest av elevernas kunskaper, dels som en enkel diagnos efter arbetet med målen. I bägge fallen handlar det om att se vilka de aktuella kunskaperna är för att utifrån detta kunna utforma den fortsatta undervisningen. För detta ändamål finns även samtalsbilden som kopieringsunderlag. Uppgifterna finns även samlade om jag som lärare vill återkomma till dem och/eller dokumentera elevernas utveckling. För att kunna följa upp elevernas kunskaps utveckling i matematik har vi gjort en övergripande diagnos kring den grundläggande taluppfattningen med didaktiska kommentarer. Denna övergripande diagnos kan användas som en komplettering till, och en uppföljning av Skolverkets obligatoriska bedömningsmaterial Hitta matematiken. Eftersom Skolverkets bedömningsmaterial ska användas under höstterminen så kan Primas övergripande diagnos med fördel användas under vårterminen och som en avstämning inför överlämnandet till årskurs 1. Diagnosen hittar du i kopieringsunderlagen längst bak i lärarhandledningen.

Inledning

Didaktisk karta för grundläggande taluppfattning P15 Additionens idé P12 Tiokamrater P11 Uppdelning av tal

P10 Likhetstecknets betydelse

S11 Uppdelning av tal

P8 Organisera fakta M4 Tallinje S7 Uppräkning från största termen

S8 Använda dubbelt S4 Subitisera P6 Antalskonservation

P4 Principen om räkneordens ordning

Strategier

S13 Gissa och pröva M5 Öppen tallinje

S9 Använda femstrukturen

P13 Tallinjens uppbyggnad S6 Uppräkning från första termen

P7 Talens inbördes ordning

M2 Kulramen S3 Räkna nedåt P2 Ett-till-ettprincipen

S5 Räkna tre gånger vid addition

M3 Talbilder P3 Principen om godtycklig ordning

P5 Antalsprincipen S2 Räkna vidare

S1 Taggning

P1 Abstraktionsprincipen

Matematiska principer

S14 Systematiska undersökningar

P9 kommutativa lagen S10 Använda tiostrukturen

S12 Talhopp

P14 Positions systemet

P16 Subtraktionens idé

Modeller

M1 Kontext

Inledning

Tänk på att matematikinlärning inte är en linjär process. Barn utvecklas olika snabbt och tar olika vägar i sin inlärning. Den didaktiska kartan är en hjälp att se vilka delar som kan finnas med. Några elever kommer kanske bara att passera några av de modeller, principer och strategier som vi har listat här under sin tid i förskoleklassen, andra har redan kunskaper om stora delar av den didaktiska kartan. Alla elever behöver mötas på sin nivå för att nå så långt som möjligt i sin matematiska kunskapsutveckling. Här kan den didak tiska kartan fungera som ett stöd för dig som pedagog och hjälpa dig att hitta rätt nivå för eleverna. M

MODELLER Cellerna i orange färg representerar olika modeller. En modell är ett sätt att representera och organisera omvärlden genom matematiska modeller. Användandet av en modell byggs upp i tre steg. • I steg ett används modellen för att konkretisera en verklig situation. Om vi utgår från kulramen som modell så kan denna användas för att visa hur många elever som är närvarande och vad som händer om en elev till kommer in (på kulramen läggs en kula till). • I steg två används modellen för att visa strategier. Med hjälp av kulramen kan jag visa hur jag tänker när jag adderar 15 + 1. • I steg tre fungerar modellen som ett stöd för tanken. Eleven har en mental bild av kulramen som stöd för sina uträkningar men behöver inte längre en konkret kulram. Detta är målet för vår användning av modeller. M1 Kontext: Att placera matematiken i en kontext

handlar om att konkretisera matematiken och göra den till en del av elevernas vardag. Genom att använda sig av sammanhang som barnen är bekanta med görs matematiken mer engagerande och begriplig. I Prima använder vi oss av väl utvalda kontexter vars syfte är att låta eleverna upptäcka matematik och ”matemati sera” sin omvärld. M2 Kulramen: En konkretisering av talen som bygger

på både femstrukturen och tiostrukturen. På varje rad på kulramen finns tio kulor, de fem första är röda och de fem andra är vita (även andra färgkombinationer

kan förekomma). Genom att de fem första kulorna är röda kan eleverna uppfatta och avläsa ett högre antal än de annars hade kunnat göra i ett ögonkast. De kan till exempel avläsa talet sju eftersom de när de lärt känna talbilderna ser att det är två mer än fem. Talen visualiseras på kulramen och den kan även användas för att synliggöra strategier.

M3 Talbilder: Med hjälp av olika talbilder kan vi

representera talen, det kan till exempel vara en tärningsbild.

M4 Tallinje: En linje där talen representeras. V arje

punkt på tallinjen motsvarar ett tal. Avståndet mellan talen är konstant: avståndet mellan 1 och 2 är lika stort som mellan talen 11 och 12. 0

M5 Öppen tallinje: En linje på vilken en strategi kan

synliggöras. Den öppna tallinjen har inga tal markerade i förväg. Man skriver in de tal man använder i sin beräkning utifrån den strategi man använder sig av. 1 5

MATEMATISKA PRINCIPER De blå cellerna representerar olika matematiska prin ciper. En matematisk princip kan beskrivas som en hörnsten i den matematiska förståelsen, till exempel förståelsen av positionssystemet. P1 – P5 är de fem principer som Gelman och

Gallistel menar bygger upp barns matematiska förståelse. (Löwing, M. 2008, Grundläggande aritmetik. Lund: Studentlitteratur) P1 Abstraktionsprincipen: Eleven förstår att man

kan räkna antalet föremål i en avgränsad mängd oavsett vilka föremål det är.

Inledning

Matematiken i de dagliga rutinerna Lika självklart som det är att man varje dag arbetar med språket, genom att till exempel läsa högt och diskutera det man läst, lika självklart hoppas vi att det ska vara att man varje dag arbetar med matematik i förskoleklassen. För oss lärare handlar det om att bli medvetna om när det finns matematik omkring oss och att få in matematiken i de dagliga rutinerna.

Samlingen När ni har er samling för att se vilka som har kommit och kanske prata om hur dagen ser ut finns det många möjligheter att göra matematiken till en naturlig del av detta. Istället för att på vanligt vis räkna hur många barn som är där så kan man variera genom att räkna hur många näsor som är där (ett-tillett principen: varje barn har en näsa), man kan räkna hur många ögon som är där (detta tränar två-hopp), hur många fingrar som är där (kan användas för att träna såväl fem-hopp som tio-hopp). Man kan också räkna hur många barn som inte är där, man kan räkna framlänges och baklänges och man kan använda sig av ordningstalen.

När man räknar antalet barn är det också ett bra tillfälle att använda sig av kulramen där varje kula får representera ett barn. Använd helst en kulram med tio kulor på varje rad, där de fem första är i en färg och de fem följande i en annan. Denna kulram gör det lättare för eleverna att på ett enkelt sätt läsa av talen. Tillverka eventuellt en egen kulram genom att trä upp träkulor på snören. Gör så många hela tio rader som ni är i klassen och låt den nedersta raden representera entalen. Prata om dagen och visa de olika tiderna på klockan, prata om hur länge ni gör olika saker och hur lång tid det är mellan olika aktiviteter, allt för att ge eleverna en god tidsuppfattning. Använd också de matematiska begreppen i samlingen, ord som fler, flest, färre, färst, först och sist kan här komma in i ett naturligt sammanhang. TIPS

Ge eleverna ett uppdrag medan de väntar på alla ska samlas. Fråga hur många tår som har kommit eller hur många öron som inte har kommit än! 12

Läsning och matematik Många böcker innehåller mängder av matematik bara man får upp ögonen för det. Använd gärna bilder böcker och visa bilderna under dokumentkameran om ni har en sådan. På en bild med ett antal djur kan man låta eleverna räkna hur många ben det finns, man kan låta eleverna dela upp olika antal föremål mellan bokens huvudpersoner, uppskatta hur lång en figur i boken är och så vidare. Hundradagarsfest I anglosaxiska länder är det vanligt att man räknar antalet skoldagar och har en Hundradagarsfest när man har avverkat de hundra första skoldagarna på läsåret. Syftet är inte bara att ha en trevlig aktivitet. Rutinen med att räkna skoldagar fungerar också som ett sätt att träna positionssystemet. Bilden nedan är tagen i ett klassrum på Klastorpsskolan där man räknar dagarna med hjälp av sugrör.

För varje ny dag lägger man till ett nytt sugrör och kontrollerar hur många det är i entalsfacket. Tillsammans kontrollerar man att det är rätt entals siffra som står intill. När man når till tio sugrör sätts dessa samman med ett gummiband och flyttas till tiotalsfacket, när man så småningom nått till tio tiotal sätts dessa tio buntar ihop till ett hundratal och det är dags för den stora festen. Gör eleverna delaktiga i planeringen och låt dem på olika sätt visa vad talet 100 kan stå för.

Inledning

Skapa engagemang runt matteuppgifterna Genom att ge mattekluringar eller vardagsproblem där du väver in dig själv som lärare, din familj eller klassens barn i berättelsen runt problemet blir elev erna ofta mer engagerade i uppgiften. Det är också lättare för dem att förstå kontexten. Veckans gissning Att skapa sig referenspunkter för antal, vikt, längd och tid är en viktig kunskap för att kunna göra rimlighetsbedömningar och överslag. V eckans gissning kan ni arbeta med genom att vid ett bestämt tillfälle varje vecka fylla en genomskinlig burk med till exempel suddgummin, tärningar, knappar eller andra föremål. Börja gärna med lite större föremål som eleverna har lättare att göra ett överslag på. Låt alla elever fundera på hur många föremål de tror att burken innehåller och dela med sig av sin gissning. Kontrollräkna sedan innehållet, gärna under dokumentkameran. När ni kontrollräknar är det lämpligt att göra rader med tio i varje för att samtidigt ge en bild av positionssystemet. När ni kommit halvvägs kan du stanna upp i räknandet och fråga om eleverna nu tror att det är fler eller färre än de trodde från början? Som en utveckling av veckans gissning kan eleverna så småningom få skriva ner sina gissningar på lappar och lägga ut dem på en tallinje som ni lägger ut på golvet eller sätter upp på tavlan. Detta ger eleverna en känsla för talens förhållande till varandra. Den här övningen kan med fördel göras två och två. På detta sätt skapas tillfälle för eleverna att samtala med varandra om siffrans utseende, rimlighet och så vidare. V eckans gissning kan också handla om att gissa hur långt ett snöre är, hur många gånger man hinner hoppa jämfota på en minut eller hur många äpplen det går på ett kg. Se veckans gissning som ett tillfälle att använda så många matematiska begrepp som möjligt. När elev erna lagt sina lappar på tallinjen kan man till exempel prata om vilken som är den högsta respektive den lägsta gissningen. V ilket tal har flest antal gissningar? Vilket har färst? Något som brukar vara populärt är att låta fråga eleverna om de kan berätta något om det tal de gissat på. Om ett elevpar har gissat på talet fyra så kan det till exempel låta så här ”vårt tal är hälften av åtta och grannarna är tre och fem”. Detta sätt att arbeta med veckans gissning ger utrymme för mycket samtal om matematik.

Ytterligare en utveckling kan vara att efter en tid av återkommande tillfällen med veckans gissning låta barnen, i par ta över att hålla i ”lektionen”. V iktigt är då att låta dem planera vad som ska ligga i burken, bestämma antalet, kontrollräkna samt eventuellt skriva ledtrådar till kompisarna. En ledtråd kan till exempel vara det är fler än elva men färre än tjugo. När sedan stunden är igång så går den till på samma sätt som när läraren håller i den. Ett tips för att alla ska känna sig delaktiga är att låta elevparen ha liten whiteboard som de skriver sin gissning på. Detta ger även ett tillfälle att träna sifferskrivning i meningsfullt sammanhang.

Matematiskt pyssel Fundera över om det pyssel ni gör kan få en mate matisk inramning. Inför julen kan det handla om att göra en julgran som ska pyntas enligt särskilda instruktioner: dubbelt så många röda som blå kulor, sex hjärtan och hälften så många paket och så vidare. Till påsk kan man göra bilder av kycklingar som ska bestå av en oval, en cirkel, tre trianglar och två rektanglar. Man kan även låta eleverna klippa och klistra sin egen kyckling med valfria geometriska objekt och sedan låta dem beskriva den med mate matiska ord. När man trär pärlhalsband kan man göra mattehalsband med mönster, pärlplattorna kan göras symmetriska och så vidare. Genom att titta på de vanliga aktiviteterna vi gör i vardagen med matema tiska glasögon kan vi hitta mängder av tillfällen att arbeta med både begrepp, mönster och metoder. Matematik hemma Lyft gärna matematiken på ett föräldramöte och ge tips på hur man hemifrån kan stötta sina barns kunskapsutveckling i matematik. Det kan handla om att använda begrepp som stor, större, fler och färre på ett medvetet sätt, men det kan också handla om att göra barnet delaktigt i olika vardagssituationer där matematiken spelar roll. Exempel på detta kan vara då man ska dela upp saker, baka eller handla. Uppmuntra också föräldrarna att använda klockan i vardagen och uppmärksamma barnen på klockan genom att visa på klockslag, prata om hur lång tid det är kvar till olika händelser och så vidare. Ett annat viktigt och roligt sätt att öva matematik hemma, är att spela olika typer av spel med till exempel kort eller tärningar. Till Prima matematik finns ett informationsblad till hemmet som ni kan använda er av. (Kopieringsunderlag). 13

Inledning

Begrepp i Prima matematik förskoleklass I förteckningen nedan hittar du alla de matematiska begrepp som finns med i kapitlet. Några finns med i boken, andra i mattepärlor och några lyfts fram i de samlingar och aktiviteter som du som lärare håller i. Under rubriken Allmänna begrepp lyfter vi fram några andra begrepp som inte är matematiska men som vi tror behöver diskuteras och belysas.

Kapitel 1 Matematiska begrepp

Matematiska begrepp

Lägesord: först, sist, framför, bakom, mitten, mellan, bredvid, ovanför, under, överst, nederst, på Tal och siffror: tal, siffra, räkneorden från noll till fem, ordningstalen från första till femte Jämförelseord, storlek: stor, större, störst, liten, mindre, minst

Geometriska begrepp: geometri, kub, rätblock, klot, pyramid, cylinder, kon, tredimensionell Ord för mönster: upprepning, återkommande, varannan, var tredje, talmönster Tal och siffror: räkneorden från ett till tio, ordningstalen från första till tionde, tiokamrater, antalsbild, tal, siffra, antal, talmönster

Allmänna begrepp

samarbete, storlek, lägga ihop, uppdelning, tillsammans

Kapitel 3

Allmänna begrepp

problemlösning

Kapitel 4

Matematiska begrepp

Tal och siffror: namnen på siffrorna från 0 till 9, uppdelning av tal, parbildning, talbild, tiokamrater, antal, exakt Tals egenskaper: udda, jämna Jämförelseord, antal: fler, flest, färre, färst, lika många

Geometriska begrepp: geometriska objekt och deras egenskaper, begreppen sida, hörn, liksidig, kvadrat, rektangel, cirkel, triangel, fyrhörning, femhörning Statistik: frekvenstabell, stapeldiagram Jämförelseord, antal: fler, flest, lika många, färre, färst Tal: talrad, talen från ett till tjugo. Talmönster: tvåhopp, varannan

Kapitel 5 Matematiska begrepp

Jämförelseord, vikt: tung, tyngre, tyngst, lätt, lättare, lättast Jämförelseord, volym: rymmer mest, rymmer minst, full, nästan full, tom, nästan tom, mer, mest, mindre, minst, lika mycket Jämförelseord, längd: lång, längre, längst, kort, kortare kortast. Jämförelseord, bredd: bred, bredare, bredast, smal, smalare, smalast Tid och klockan: timvisare, minutvisare, timme och halvtimme Allmänna begrepp

tid, klocka

Kapitel 2

Allmänna begrepp

kulram

Kapitel 6 Matematiska begrepp

Proportionalitet: hälften så många, dubbelt så många, hel, halv, halvor, hälften, lika mycket, dela lika Symmetri: symmetri, asymmetri, symmetrisk Jämförelseord, antal: fler, färre, färst Tal och siffror: positionssystem, hundratal, tiotal och ental

Inledning

Berättelser till samtalsbilderna För att hjälpa eleverna att upptäcka matematiken i sin omvärld har varje kapitel ett tema som finns med i samtalsbilden och kapitlets uppgifter. Avsikten med detta tema är att skapa ett engagemang hos eleverna och att hjälpa dem att matematisera sin omgivning. Som en inspiration och ett stöd i detta finns det till varje samtalsbild en kort berättelse som både låter eleverna lära känna barnen i Prima matematik bättre och inbjuder till matematiska samtal. Berättelserna är skrivna av barn- och ungdoms författaren Åsa Hofverberg.

På nöjesfältet Det har äntligen blivit dags för nöjesfältet. Milton har tjatat hela sommaren. Men mamma och pappa vill alltid vänta till hösten. ”Det är så mycket folk på sommaren”, säger de. ”Det blir så långa köer.” Men så plötsligt i måndags när de satt och åt middag sa mamma att det var dags. ”På fredag går vi på nöjesfältet!” Milton räknade på fingrarna: tis dag, onsdag, torsdag, fredag ... fyra dagar kvar. Han gjorde fyra streck på ett papper och varje dag fick han sudda bort ett streck. Imorse suddade han bort det sista. Och nu är de här! Det är ganska lång kö till bergochdalbanan idag också, och när de kom mer fram vågar inte Milton åka. Det jobbiga är att hans lillasyster Nora vågar. Så mamma och Nora åker och pappa och Milton står och håller deras jackor. Det är jobbigt när Nora vågar och inte han. ”Ibland tar det en stund innan man kommer igång”, säger pappa. Han ser nog att Milton är ledsen. När mamma och Nora är tillbaka föreslår mamma att de ska spela på leksakshjulet. Det vill både Milton och Nora. Vid leksakshjulet stöter de på Miltons klass kompisar Polly, Reza och Diba. ”Hej”, ropar Milton. ”Hej”, svarar Polly, Reza och Diba. ”Ska vi köra på leksakshjulet?” frågar Milton. ”Ja, jag har fått pengar av min pappa”, säger Polly och håller upp en sedel. ”Jag betalar första rundan!” ”Vad schysst, Polly.Vad vill ni helst vinna?” frågar Reza. ”Nallen” säger Nora och Diba på precis samma gång. ”Schackspelet”, säger Milton. ”Jag kan inte bestämma mig”, säger Reza. ”Bra, då tar jag fotbollen”, utropar Polly. ”Ni får väl se om ni vinner först”, menar Miltons mamma och

skrattar. ”Då kör vi”, tycker Miltons pappa. Det tar ganska lång tid att välja nummer. Till slut väljer Milton nummer två, Nora nummer tolv, och Reza nummer sexton. Miltons pappa tar ettan. För Polly tar det lång tid att välja, men till slut bestämmer hon sig för nummer arton. Det blir dags att snurra på leksakshjulet. Barnen tappar nästan andan av spänning. Hjulet börjar gå riktigt långsamt vid nummer arton, när den tippar över till nitton hörs ett ”aw” från Polly. En kort stund tror Milton att hjulet ska orka ända till nummer två, men hjulet stannar redan på ettan. Det blir pappa som får välja leksak. ”Bu”, ropar Milton besviket. Han känner sig avundsjuk. Miltons pappa väljer en fotboll. ”Fusk”, ropar Milton. Men sedan tystnar han för pappa ger honom bollen. ”Jag hinner ändå aldrig spela fotboll”, säger pappa. Milton ångrar att han anklagade pappa för fusk. Han tittar på bollen, sedan ser han Polly och får en idé. Han ger bollen vidare till Polly. ”Här! Du ville ju ha bollen.” Polly vill först inte ta emot den. ”Kom igen, säger Milton. Det var ju du som betalade, dessutom har du störst trädgård.” Då tog Polly emot bollen. ”På ett villkor. Att ni kommer hem till mig imorgon och spelar.” Det ville de andra gärna göra.

På nöjesfältet

s. 4-5

På nöjesfältet

Hur många är det? Måla rätt antal rutor.

Rita saker som det finns tre av.

MÅL

• Att utveckla kunskaper om lägesord. • Att kunna jämföra storlek och använda jämförelseord för detta. • Att utveckla kunskaper om antal och ordningstal från 0 till 5.

Begrepp Lägesord: först, sist, framför, bakom, mitten, mellan, bredvid, ovanför, under, överst, nederst, på Jämförelseord, storlek: stor, större,

störst, liten, mindre, minst Tal och siffror: tal, siffra, siffror och antal

från noll till fem, ordningstalen från första till femte Övriga begrepp: samarbete, storlek,

lägga ihop, uppdelning

Det första kapitlets tema är På nöjesfältet. På nöjesfältet finns det mängder av matematik att upptäcka. Vi kan hitta siffror och tal men det finns också många möjligheter att arbeta med både lägesbegrepp och jämförelseord.

SAMTALSBILDEN Till samtalsbilden finns en berättelse som fungerar som en ingång till kapitlets tema. Berättelsen hittar du på sidan 15. Genom berättelsen lär eleverna också känna de barn som är bokens huvudpersoner. Inled gärna med att läsa berättelsen. Gör därefter förtestet och/eller prata gemensamt om samtalsbilden. Samtalsbilden har två funktioner, dels kan den användas som ett förtest av elevernas kunskaper inför arbetet med kapitlet, dels kan den användas som ett underlag för ett gemensamt samtal. Dessa två funktioner kompletterar varandra och vi rekommen derar att du använder bägge möjligheterna. Om du vill använda samtalsbilden som ett förtest använder du det svartvita kopieringsunderlaget På nöjesfältet som varje elev får ett eget exemplar av. V arje elev behöver dessutom blyertspenna samt pennor i färgerna: grön, röd, gul, blå och brun. De kan även ha tillgång till fler färger. Du läser sedan upp instruktionerna som du hittar nedan och eleverna fyller efterhand i det du säger. Avsikten med att använda samtalsbilden som ett förtest är att ge dig som lärare ett bättre underlag

På nöjesfältet

för att kunna planera din undervisning, Ni kan också använda bilden för ett gemensamt samtal, dels finns bilden i elevboken, dels finns den på lärarwebben. Om du vill använda bilden som ett gemensamt samtalsunderlag finns det förslag på frågor under rubriken Frågor till samtalsbilden.

FRÅGOR TILL FÖRTEST Används tillsammans med kopieringsunderlaget På nöjesfältet: • Skriv namn och datum (skriv datumet på tavlan). • Måla den minsta ballongen i knippet grön. • Måla den fjärde vagnen i berg-och-dalbanan röd. • Måla tre av ballongerna röda. • Måla vinsten som står ovanför boken. • Ringa in alla siffror du ser. • Stryk under det högsta talet på lyckohjulet. • Måla priset som är under badmintonracketen. • Måla den första vagnen i berg-och-dalbanan gul. • Måla den mellersta vagnen blå.

FRÅGOR TILL SAMTALSBILDEN Detta är förslag på frågor. Tänk på att följa upp elevernas frågor med följdfrågor där de får förklara sina tankar och hur de kom fram till sitt svar. • Vad är matematik i bilden? • Vilken färg har den största ballongen? Röd • Vilken färg har den minsta ballongen? Blå • Vilken färg finns det flest ballonger av? Blå • Vilken färg finns det färst ballonger av? Rosa, orange • Vad finns det på överst på leksakshyllan? Nalle, pall, hörlurar och badmintonset. • Vad finns det underst på leksakshyllan? Fyra leksaksbilar, två bollar och en nalle. • Hur många saker finns det på den mellersta hyllan? Fem • Vilket pris är under bordtennisracketen? Bollarna • Vilket pris är ovanför schackspelet? Pallen • Vilket pris är mellan pallen och badmintonracketen? Hörlurarna

• Hur många saker är det på vinsthyllorna? Sjutton • På vilken hylla finns det flest vinster? Nedersta • På vilken hylla finns det färst vinster? Den översta och den mellersta. • Vilken färg har den första vagnen på Bergbanan? Blå • Vilken färg har den vagn som är sist på Bergbanan? Grön • Vilken färg har den tredje vagnen på Bergbanan? Lila • Hur många vagnar är det? Fem • Vilka tal ser du på bilden? 1-20 • Vilka tal finns med på Lyckohjulet? 1-20 • Vilket är det lägsta talet på Lyckohjulet? Ett • Vilket är det högsta talet på Lyckohjulet? Tjugo

Komplettera gärna med begrepp som på, bakom, framför, kortast och längst. Uppslagets högra sida fokuserar på antal. Lös eventuellt uppgiften gemensamt och visa eleverna hur de ska markera motsvarande antal rutor. I uppgiftens andra del ska eleverna själva hitta saker som det finns exakt tre av på bilden och rita detta i de tomma rutorna (förslag: nallar, glassar eller sockervadd).

På nöjesfältet

s. 6-7 MÅL

Arbetsboken Efter den gemensamma genomgången är det dags för eleverna att arbeta i boken. Läs texten för eleverna och låt dem rita enligt instruktionen. Komplettera gärna med fler saker som eleverna kan rita in. På sidan 7 ska eleverna dra streck mellan bild och rätt lägesord, även här kan det givetvis behövas läshjälp.

Dra streck till rätt lägesord.

Lägesord.

bakom

framför

ovanför

under Rita en boll mellan nallen och pallen. Rita ett hopprep under nallen. Rita en ballong ovanför boken.

bredvid

Rita en bil på den nedersta hyllan. 6

Mattepärla 1

Lägesord.

MÅL

Lägesord.

• Att utveckla kunskaper om lägesord.

Begrepp Först, sist, framför, bakom, mitten, mellan, bredvid, ovanför, under, överst, nederst, på

DIDAKTISKA KOMMENTARER Vi vet att våra elever kommer till förskoleklassen med stora skillnader i ordförråd och förståelse av begrepp. Här finns en tydlig koppling till socioekonomisk bakgrund och förskoleklassens kompensatoriska uppdrag är mycket viktigt. Genom att använda olika begrepp i vardagen och låta eleverna få möta begreppen i olika sammanhang utvecklar vi alla barns språk. Detta är mycket viktigt för alla elever, inte minst de med annat modersmål än svenska. I det här kapitlet handlar det om lägesord. ARBETSGÅNG Samling Inled med att öva lägesbegreppen med hjälp av konkreta föremål eller genom att ge eleverna upp maningar. Du kan till exempel be en elev att ställa sig bakom bordet, framför stolen och så vidare. Eleverna kan även ge varandra uppmaningar. Du kan också använda dig av konkreta föremål och ge eleverna uppmaningar: Lägg pennan på boken. Lägg pennan bredvid boken etcetera. V arva instruktionerna till eleverna med att själv placera ut föremålen och ställa frågor som:Var är pennan? Var är boken?

Mattepärla Till uppslaget hör Mattepärla 1, Lyckohjulet, som tränar lägesord. Du kan läsa mer om syftet med mattepärlorna på sidan 6 och 70–72. Introducera mattepärlan gemensamt innan eleverna arbetar vidare i par. Placera ut vinsterna på en vinsthylla som bara du får se. V isa sedan en tom vinsthylla med dokument kameran eller på den interaktiva tavlan. Ta fram en av vinsterna och ge eleverna ledtrådar. Du kan till exempel säga ”Nallen ska vara i mitten på den översta hyllan,”. Låt eleverna komma fram och hjälpa dig att placera ut vinsterna efter hand. Fortsätt med fler instruktioner tills alla vinster är utplacerade, jäm för sedan resultatet med den vinsthylla du förberett innan. Diskutera med eleverna vilka ord som kan vara bra att använda när man ska beskriva var vinsterna är. Samla gärna orden på tavlan eller i ett blädderblock. Tanken med mattepärlorna är att efter att de har introducerats ska finnas kvar i klassrummet så att eleverna kan återvända till dem flera gånger. 1

Material: instruktionskort, två vinsthyllor samt två

uppsättningar bilder på vinster (kopieringsunderlag Lyckohjulet). Någon typ av avskärmning mellan eleverna. Begrepp: bredvid, framför, bakom, ovanför, under, på, överst, mitten, nederst Nivåanpassning: Genom att anpassa antalet vinster och även antalet hyllplan kan du individualisera nivån efter eleverna. Du kan givetvis låta eleverna börja med ett mindre antal vinster och sedan utöka efterhand.

Utomhusaktivitet Rita ett rutsystem med 5 · 5 rutor i sanden, be barnen hämta var sitt naturföremål. Ge instruktio ner på var sakerna ska ligga, använd begreppen under, över, mellan, nederst, överst, ovanför, första, andra osv.

På nöjesfältet

s. 8-9 MÅL

Måla den minsta i varje ruta.

Jämföra storlek, störst och minst.

Måla den största i varje ruta.

POP CORN

POP POP CORN CORN

POP CORN

POP CORN POP CORN

POP CORN

PO CO P RN PO CO P RN

POP CORN

POP CORN POP CORN

POP CORN

POP P PO CORN RN

POP CORN

PO CO P RN PO CO P RN

POP CORN

Jämföra storlek, störst och minst. POP CORN

MÅL

POP POP CORNCORN

POP CORN

POP POPMattepärla 2 CORN N COR

POP CORN

Jämföra storlek, störst och minst.

Till samtliga frågor är det lämpligt att eleverna får prata med en kompis först för att sedan fortsätta i helgrupp. Låt gärna flera elevpar svara på samma fråga och återge varandras förklaringar, komplettera och reflektera över varandras svar. Ha som mål att alla elever ska vilja och våga delta i diskussionen. Om något par inte vill svara i första skedet så kan du låta dem återge ett annat pars förklaring.

POP CORN POP CORN

POP CORN

• Att kunna jämföra storlek och använda jämförelseord för detta.

Begrepp Stor, större, störst, liten, mindre, minst

DIDAKTISKA KOMMENTARER I det här avsnittet är det storlek som jämförs och begrepp som storleksordning, störst, minst, näst störst och näst minst som används. Elever kan fascineras av att begrepp som större och mindre är relativa begrepp. Ett och samma föremål kan vara både större och mindre på samma gång, det beror på vad det jämförs med. ARBETSGÅNG Samling Ta fram ett antal föremål av olika storlek. Använd dig av modellen för ”kompisprat”, det vill säga att låta eleverna diskutera med den kompis de sitter bredvid innan du ber dem dela med sig av sina tankar. Undvik handuppräckning! För att göra alla elever aktiva är det istället bättre att du väljer att fråga några av de olika elevparen hur de tänkte. Du kan också låta eleverna sätta tummen på knät för att indikera när de har diskuterat färdigt. Tänk på att ställa frågor som inbjuder till reflektion snarare än frågor som bara har ett rätt svar. Exempel på frågor: Hur kan vi se vilket föremål som är störst? Hur skulle ni göra för att veta vilket föremål som är minst om ni inte fick titta? Vad menar man när man säger att något är näst störst (näst minst)? Jag vill lägga sakerna i storleksordning och börja med det minsta. Hur ska jag göra?

Arbetsboken Uppgifterna i boken utgår från begreppen störst och minst. På detta uppslag kan eleverna arbeta relativt självständigt. Mattepärla Till detta uppslag hör Mattepärla 2, Ballongerna, som tränar storleksordning av föremål. Introducera mattepärlan genom att ta ett antal föremål och be eleverna hjälpa dig att placera dem i storleksordning. 2

Material: instruktionskort, tio bilder av ballonger i

varierande storlek (kopieringsunderlag Ballongerna). Begrepp: stor, större, störst, liten, mindre, minst Nivåanpassning: För att förenkla uppgiften kan du

välja ut ett antal ballonger. För att utmana elever som behöver en extra utmaning kan du låta en av eleverna tänka på en av ballongerna i raden och låta den andra ställa frågor som bara får besvaras med ja eller nej. Exempel: Är den större än den tredje ballongen? Är den näst störst?

Utomhusaktivitet Visa eleverna ett föremål, till exempel en sten. Be eleverna hämta något som är större respektive mindre. Du kan också be dem hämta något som är mindre än deras hand, större än deras tumme etcetera. När ni har ett antal föremål kan ni storleksordna dessa. Utomhusaktivitet Slå en tärning, låt eleverna hämta motsva rande antal saker. Uppmana sedan eleverna att placera dessa i storleksordning. Låt eleverna arbeta i par.

På nöjesfältet

s. 10-11

Aktivitet: Visa antal. MÅL

Rita rätt antal kulor.

Antal och ordningstal 0 till 5.

Slå en tärning. Måla samma antal.

Välj ett eget tal. Rita färdigt tärningen och kulramen.

Aktiviteten fokuserar på antal.

Antal och ordningstal 0 till 5.

ARBETSGÅNG Samling Om ni har tillgång till en konkret kulram kan du inleda samlingen med att visa olika tal på denna. Observera att det ska vara en kulram som har fem röda och fem vita kulor på varje rad (det kan även vara två andra färger men det viktiga är att femtalet betonas). Ni kan även tillverka er egen kulram, läs mer om detta på sidan 6. Arbetsboken, Aktivitet

MÅL

• Att utveckla kunskaper om antal och ordningstal från 0 till 5.

Begrepp Tal, siffra, antal och ordningstal från noll till fem.

DIDAKTISKA KOMMENTARER På det här uppslaget får eleverna för första gången i Prima matematik möta bilden av kulramen som representerar antal. Notera att kulramen bygger på det viktiga femtalet och att kulramen är en av de modeller som vi valt att lyfta fram i Prima. För att en modell ska bli ett användbart redskap för eleverna ska förståelsen för modellen byggas upp i tre steg. Först som en representation av verkligheten, det kan till exempel handla om att varje kula på kulramen representerar ett barn i samlingen. I det andra steget används kulramen för att visa strategier, man kan till exempel visa vad som händer med antalet elever om någon går hem. På kulramen kan man då visa hur antalet minskar med ett. I det tredje steget fungerar modellen som ett tankestöd. Eleverna behöver då inte längre det konkreta stödet i form av en kulram utan kan använda den mentala bilden av kulramen som ett stöd för tanken. Läs mer i M2

Material: en sexsidig tärning, eventuellt en kulram

som utgår från femtalet, färgpenna. Syfte: Att avläsa och koppla samman talbilder och antal. Eleverna arbetar med aktiviteten i par eller mindre grupper. En av eleverna slår tärningen och tillsam mans avläser eleverna talet som visas. Om ni har tillgång till en kulram kan eleverna sedan visa talet på kulramen konkret innan de överför bilden till boken. Eleverna målar sedan rätt antal kulor på kulramen i boken. Nästa elev slår sedan tärningen och nästa kulram målas på motsvarande sätt. Bestäm vad som händer om eleverna slår samma tal flera gånger. Ska de måla detta tal igen eller ska de slå om? Genom att använda tärningen kan uppgiften komma att innefatta tal från 1 till 6. För elever som behöver en ytterligare utmaning kan du istället använda en tiosidig tärning. Detta gör uppgiften något svårare, dels ändras talområdet till 0 till 9, dels anges talen här med siffror istället för med prickar.

Arbetsboken, sidan 11 På den högra sidan av uppslaget visas en tärningsbild, utifrån denna ska eleverna rita och färglägga rätt antal kulor på kulramen. I den sista uppgiften får eleverna välja ett eget tal att måla, både på tärningsbilden och på kulramen.

På nöjesfältet

Sifferskrivning Med hjälp av våra tio siffror: 0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9, kan vi skriva alla tal. Tack vare vårt positionssystem kan vi skriva både små tal och stora tal med enbart dessa tio siffror. Siffersymbolerna är abstrakta och eleverna behöver få tid att bygga upp sin förståelse för siffrorna och hur de används när vi skriver tal och anger antal. På det här uppslaget liksom på många andra uppslag i boken har vi gett utrymme för eleverna att skriva talet om de så önskar. Detta är också ett sätt att individualisera nivån för eleverna. För några elever är det så här i början av förskoleklassen fullt tillräckligt att avläsa och rita antalet kulor på kulramen medan det för andra är en lagom nivå att även skriva talet i rutan till höger i varje deluppgift. I Prima matematik för förskoleklassen har vi av samma anledning valt att inte lägga in någon träning av sifferskrivning i boken, däremot finns det här i lärarhandledningen samt i lärarwebben kopieringsunder lag som tränar sifferskrivning. På detta sätt kan du som lärare själv anpassa när och hur dina elever 4 tränar på att 4 forma siffrorna. Sifferträning

4 136

Prima matematik

· Kopieringsunder

lag Kopiering tillåten

Gleerups Utbildning

AB.

TIPS

Istället för att räkna antalet elever i samlingen kan man räkna antalet fingrar. Detta är en bra ingång till att uppmärksamma eleverna på tiohopp och femhopp. Det är en uppskattad övning som man kan återvända till. Tiohopp och femhopp passar även bra att använda vid veckans gissning som du kan läsa mer om på sidan 13.

Utomhusaktivitet Bygg en talbana. Bestäm vilket tal ni ska arbeta med. Eleverna ska utföra varje aktivitet lika många gånger som talet du bestämt. Nedan följer några exempel på aktiviteter i en talbana. V älj ut ett antal av de föreslagna aktiviterna och låt barnen genomföra banan. När ni arbetar med nästa tal kan du låta några aktiviteter var samma men också byta ut eller lägga till någon aktivitet. Längre ned på sidan hittar du ett exempel på hur en talbana för talet tre skulle kunna se ut. • Hoppa i rockringar • Slalombana med koner • Pinnar att hoppa över • Studsa en boll • Hoppa hopprep • Kasta boll • Hoppa jämfota hopp • Ta elefantkliv • Ta myrsteg • Hoppa grodhopp • Klappa händer • Hämta och organisera rätt antal föremål • Gå siffran • Skriva siffran i sanden

Så här skulle du kunna bygga en talbana för talet tre: lägg ut tre rockringar som barnen ska hoppa i, ställ ut tre koner som barnen ska springa slalom mellan, lägg fram tre pinnar som eleverna ska hoppa över och en boll som de ska studsa tre gånger. Låt eleverna räkna till tre för varje del av banan. Avslutningsvis kan eleverna få i uppgift att hämta tre saker som de ska placera så att det är lätt att se att det är tre föremål. Ni kan även träna att ”gå” en trea och att skriva treor i sanden så att eleverna får använda sig av alla sina sinnen för att skaffa sig en uppfattning om det tal ni arbetar med.

Innehållsförteckning Kopieringsunderlag Översikt över Mattepärlorna �� 70 Mattepärlor, instruktioner �� 73 Mattepärlor, material �� 87 Sifferträning �� 135 Talraden �� 140 Hundraruta �� 142 Tomma klockor �� 143 Cm2-rutat papper �� 144 2 · 2 cm2-rutat papper �� 145 Frekvenstabell �� 146 Stapeldiagram �� 147 Didaktisk karta �� 148 Samtalsbilderna, svartvit version �� 149–154 Tärningsbilder �� 155 Begreppsordlista �� 156 Brev till vårdnadshavare �� 157 Diagnos med didaktiska kommentarer �� 158–161 Diagnos, individuellt protokoll �� 162–164 Diagnos, klassammanställning �� 165–166 Matris, centralt innehåll �� 167

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

Prima matematik · Kopieringsunderlag

ÖVERSIKT ÖVER MATTEPÄRLORNA Genom arbetet med mattepärlorna får eleverna utöver det matematiska innehållet även träna samarbete, förmåga att få, följa och ge instruktioner samt träna koncentration och uppmärksamhet. Nr

Kap

Rubrik

Syfte

Begrepp

Material

Lyckohjulet

Att träna lägesorden.

bredvid, framför, bakom, ovanför, under, på, överst, mitten, nederst

Instruktionskort. Kopieringsunderlag Lyckohjulet (2 st). Avskärmning mel lan eleverna.

Ballongerna

Att storleksordna föremål.

stor, större, störst, liten, mindre, minst

Instruktionskort. Kopieringsunderlag Ballongerna.

Berg-ochdalbanan

Att öva ordningstalen från första till femte.

först, näst först, sist, näst sist framför, bakom, mitten, ordningstalen från första till femte.

Instruktionskort. Kopieringsunderlag Berg-och-dalbanan. Två tärningar och plockisar.

Talkamrats askar

Att öva uppdelning av tal

lägga ihop, dela upp, tillsammans, antal

Två askar och fem plockisar.

Formjakten 3D

Att känna igen några vanliga tredimensionella geometriska objekt.

geometri, kub, rätblock, klot, pyramid, cylinder och kon

Instruktionskort. Kopieringsunderlag Formjakten 3D. Papper och pennor.

Strand mönster

Att uppfatta mönster, att kunna identifiera möns terdelen samt fortsätta och kopiera av mönster.

mönster, upprep ning, återkom mande, varannan, var tredje

Instruktionskort. Kopieringsunderlag Strandmönster (2 st).

Flyt madrassen

Att träna antalsuppfattning från 1 till 10 och att känna igen tärningens talbilder.

antal, talen 1 till 6

Instruktionskort. Kopieringsunderlag Flytmadrassen (2 st). En sexsidig tärning.

Hinkarna

Att känna igen talen samt att träna räkneord och ordningstal i talområdet 1 till 10.

räkneorden från 1 till 10, antal, ordningstalen första till tionde

Instruktionskort. Kopieringsunderlag Hinkarna (2 st). En tiosidig tärning, plockisar.

Snäck kamraterna

Att känna igen och upp fatta talbilder samt befästa tiokamraterna.

tiokamrater, talbild, Instruktionskort. antal Kopieringsunderlag Snäckkamraterna.

Prima matematik · Kopieringsunderlag

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

Kap

Rubrik

Syfte

Begrepp

Skolgårds memory

Att öva sig i att kunna avläsa talen 1 till 10 samt känna igen talbilderna för motsvarande tal.

parbildning, talbild, Instruktionskort. tiokamrat, antal Kopieringsunderlag Skolgårdsmemory (2 st).

Hagen

Att träna begreppen udda och jämna tal.

udda, jämn

Instruktionskort. Kopieringsunderlag Hagen. Plockisar.

Gungan

Att träna uppdelning av tal.

uppdelning av tal

Instruktionskort. Kopierings-underlag Gungan (2 st). En tiosidig tärning.

Piprensaren

Att träna räkneramsan samt begreppen fler och färre.

fler, färre

Instruktionskort. Kopieringsunderlag Piprensaren. Två piprensare och pärlor.

Form sortering 2D

Att träna perception genom att leta likheter och skillnader hos olika former, att känna igen de geometriska objekten kvadrat, rektangel, cirkel och triangel.

sida, hörn, liksidig, kvadrat, rektangel, cirkel och triangel

Instruktionskort. Kopieringsunderlag Formsortering 2D (2 st)

Stadsbilder

Att räkna antal samt träna på att göra stapeldiagram.

stapeldiagram, flest, lika många, färst

Instruktionskort. Kopieringsunderlag Stadsbilder. Cm2-rutat papper, färgpennor.

Stads memory

Att träna talbilder för talen 1 till 20.

kulram, talbild

Instruktionskort. Kopieringsunderlag Stadsmemory (6 st). Eventuellt kulram 1 till 20.

Cykelstället

Att träna talen 1 till 20, ett-till-ett principen genom att räkna antalet steg.

talrad, talen 1 till 20

Instruktionskort. Kopieringsunderlag Cykelstället. En tärning.

Tåget

Att befästa begreppen udda och jämna tal.

udda tal, jämna tal

Instruktionskort. Kopieringsunderlag Tåget (2 st). En tiosidig tärning.

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

Material

Prima matematik · Kopieringsunderlag

Kap

Rubrik

Syfte

Begrepp

Jämföra vikt

Att uppskatta vikt, att kunna jämföra vikt samt att använda de ord som hör samman med vikt jämförelser.

tung, tyngre tyngst, Instruktionskort. lätt, lättare, lättast Kopieringsunderlag Jämföra vikt.

Jämföra volym

Att uppskatta volym, att kunna jämföra volym samt att använda de ord som hör samman med volymjämförelser.

mer, mest, mindre, minst, lika mycket

Instruktionskort. Kopieringsunderlag Jämföra volym.

Jämföra längd

Att kunna jämföra längder samt använda de begrepp som hör samman med längdjämförelser.

lång, längre, längst, kort, kortare, kortast

Instruktionskort. Kopieringsunderlag Jämföra längd.

Jämföra bredd

Att kunna jämföra bredd samt att använda de begrepp som hör samman med dessa jämförelser.

bred, bredare, bredast, smal, smalare, smalast

Instruktionskort. Kopieringsunderlag Jämföra bredd.

Klockan

Att träna klockslag, hel och halv timme.

tid, klocka, tim visare, minutvisare

Instruktionskort. Kopieringsunderlag Klockan (5 st). Ställbar klocka.

Fruktskålen

Att träna antal 1 till 10, begreppen dubbelt och hälften.

hälften (så många), dubbelt (så många)

Instruktionskort. Kopieringsunderlag Fruktskålen (2 st). Cirka 40 plockisar.

Symmetri

Att träna på att färdigställa en symmetrisk figur

symmetri, asymmetri

Instruktionskort. Kopieringsunderlag Symmetri. Kuber

Frukt memory

Att träna sambandet mellan en hel och en halv.

hel, halv, halvor, hälften och lika mycket

Kopieringsunderlag Fruktmemory (2 st).

Fruktspettet

Att träna hela tiotal.

tiotal, fler, flest, färre, färst

Instruktionskort. Kopieringsunderlag Fruktspettet. En tiotals tärning.

Höga tal

Att träna på att utläsa tresiffriga tal samt att få förståelse för positions systemets uppbyggnad.

positionssystem, ental, tiotal, hundratal

Instruktionskort. Kopieringsunderlag Höga tal. En sexsidig tärning.

Prima matematik · Kopieringsunderlag

Material

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

KAP 1 PÅ NÖJESFÄLTET

Lyckohjulet Du behöver: Två vinsthyllor samt två uppsättningar bilder på vinster. Någon typ av avskärmning. Vad tränas: Lägesorden. Begrepp: Bredvid, framför, bakom, ovanför, under, på, överst, mitten, nederst. Gör så här: Arbeta i par. Ta varsin vinsthylla och varsin omgång vinster. Sätt er så att ni inte ser varandras saker. En av er sätter ut alla sina vinster och förklarar för den andra hur sakerna ska stå. Jämför era hyllor. Står sakerna likadant? Byt roller.

KAP 1 PÅ NÖJESFÄLTET

Ballongerna Du behöver: Tio bilder av ballonger i varierande storlek. Vad tränas: Storleksordna föremål. Begrepp: Stor, större, störst, liten, mindre, minst. Gör så här: Placera ballongerna i storleksordning. Börja med den minsta.

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

Prima matematik · Kopieringsunderlag

KAP 1 PÅ NÖJESFÄLTET

Berg-och-dalbanan Du behöver: Bilder på vagnar i olika färg med nummer 1 till 5, två tärningar och plockisar. Vad tränas: Ordningstalen från första till femte. Begrepp: Först, näst först, sist, näst sist framför, bakom, mitten, första, andra, tredje, fjärde, femte. Gör så här: Placera vagnarna i rätt ordning. Ta varsin tärning. Den första av er slår tärningen som visar vilken vagn ni ska lasta. Om ni slår en sexa får ni välja vagn. Den andra av er slår tärningen som visar hur många plockisar ni ska lasta på. Fortsätt tills alla vagnar är lastade.

KAP 1 PÅ NÖJESFÄLTET

Talkamratsaskar Du behöver: Två askar och fem plockisar. Vad tränas: Uppdelning av tal. Begrepp: Lägga ihop, dela upp, tillsammans, antal Gör så här: Arbeta i par. Räkna hur många plockisar ni har. En av er delar upp plockisarna i de två askarna. Visa innehållet i den ena asken för din kompis. Din kompis ska nu säga hur många plockisar det är i den andra asken. Öppna och kolla om det stämde. Byt uppgifter med varandra.

Prima matematik · Kopieringsunderlag

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

Lyckohjulet

Vinsthylla

Prima matematik · Kopieringsunderlag

Lyckohjulet Vinster

Prima matematik · Kopieringsunderlag

Ballongerna

Prima matematik · Kopieringsunderlag

Berg-och-dalbanan

Prima matematik · Kopieringsunderlag

Sifferträning

1 1 1

2 2 2

Prima matematik · Kopieringsunderlag

135

140

9 10

Prima matematik · Kopieringsunderlag

41 42 43 44 45 46 47 48 49 50

31 32 33 34 35 36 37 38 39 40

21 22 23 24 25 26 27 28 29 30

11 12 13 14 15 16 17 18 19 20

Talraden

Didaktisk karta

P15 Additionens idé P12 Tiokamrater P11 Uppdelning av tal

P14 Positions systemet

P10 Likhetstecknets betydelse

S11 Uppdelning av tal

S13 Gissa och pröva

P8 Organisera fakta M4 Tallinje S7 Uppräkning från största termen

S8 Använda dubbelt S4 Subitisera P6 Antalskonservation

M5 Öppen tallinje S9 Använda femstrukturen

P13 Tallinjens uppbyggnad S6 Uppräkning från första termen

P7 Talens inbördes ordning

M2 Kulramen S3 Räkna nedåt

P4 Principen om räkneordens ordning

P2 Ett-till-ettprincipen

Strategier

Matematiska principer

S5 Räkna tre gånger vid addition

M3 Talbilder P3 Principen om godtycklig ordning

P5 Antalsprincipen S2 Räkna vidare

P1 Abstraktionsprincipen

S1 Taggning

S14 Systematiska undersökningar

P9 kommutativa lagen S10 Använda tiostrukturen

S12 Talhopp

P16 Subtraktionens idé

M1 Kontext

Modeller

Namn: Datum: 148

Prima matematik · Kopieringsunderlag

På nöjesfältet

Namn: Datum:

Prima matematik · Kopieringsunderlag

149

Begreppsordlista

Begrepp Tal och siffror • siffra, tal, antal, ordningstal, talbild • positionssystem, hundratal, tiotal, ental • tal, talens namn från 1 till 100 • ordningstal: första till tionde • tiokamrater • udda, jämn

Begrepp Matematiska aktiviteter • lägga ihop, uppdelning, parbildning, talbild, problemlösning

Begrepp Mönster • upprepning, återkommande, varannan, var tredje, talmönster, tvåhopp • symmetri, asymmetri

Begrepp Lägesord • först, sist, framför, bakom, mitten, mellan, bredvid, ovanför, under, överst, nederst, på

Begrepp Jämförelseord • Storlek: stor, större, störst, liten, mindre, minst • Antal: fler, flest, färre, färst, lika många • Massa (vikt): tung, tyngre, tyngst, lätt, lättare, lättast • Volym: rymmer mest, rymmer minst, full, nästan full, tom, nästan tom, mer, mest, mindre, minst, lika mycket • Bredd: bred, bredare, bredast, smal, smalare, smalast • Längd: lång, längre, längst, kort, kortare kortast

Begrepp Geometriska begrepp • geometri • kub, rätblock, klot, pyramid, cylinder, kon, prisma • kvadrat, rektangel, cirkel, triangel, fyrhörning, femhörning

Begrepp Statistik

Föremål

Antal

• frekvenstabell • stapeldiagram

• sida, hörn, liksidig

Begrepp Proportionalitet Begrepp Tid • timvisare, minutvisare, hel timme, halvtimme

156

Prima matematik · Kopieringsunderlag

• hälften (så många/så mycket), dubbelt (så många/så mycket) • hel, halv, halvor, hälften, lika mycket

Diagnos med didaktiska kommentarer

Muntlig diagnos för grundläggande taluppfattning För att kunna följa upp elevernas kunskapsut veckling i matematik har vi gjort en överg ripande diagnos kring den grundläggande taluppfattningen. Diagnosen är tänkt att genomföras muntligt i ett individuellt samtal med barnet. Du kan själv bestämma när du vill använda dig av diagnosen, det kan till exempel vara lämpligt att använda den under slutet av läsåret inför övergången till årskurs 1 men du kan även använda dig av hela eller delar av diagnosen redan på höstterminen. I elevprotokollet noterar du elevernas svar och dina reflektioner kring dessa. I flera av frågorna finns det förslag på olika talområden, börja med det lägre talområdet och om eleven är säker i detta kan du gå vidare med fråga delfråga b. Här hittar du även kommentarer inklusive hän visningar till den didaktiska kartan till diagnosens olika delar. Detta belyser diagnosens olika delar:

Uppgift 1: V ilka tankar har eleven om

matematik? Uppgift 2 – 4: Räkneramsan och talraden. Uppgift 5 – 10: Antalsuppfattning. Uppgift 11 – 12: Siffror och tal. Uppgift 13 – 14: Ordningstal. Uppgift 15 – 18: Aritmetiska uträkningar.

Material: När du genomför diagnosen behöver du minst tjugo stenar eller annat plockmaterial, en bild på vilken du ritat mellan tre och sex föremål (t.ex. cirklar). Dessutom behövs kopieringsunderlaget Tärningsbilder. Eleven behöver även papper och penna. I de kopieringsunderlagen hittar du frågorna tillsammans med individuellt protokoll samt protokoll för sammanställning av klassens resultat.

1 NÄR ANVÄNDER DU MATEMATIK? Frågan belyser vilken syn eleven har på nyttan av matematik.

Kommentar:Vilken syn eleverna har på matematikens roll speglar deras förståelse av hur matematiken är en del av vardagen. En del elever hänvisar här enbart till skolmatematik medan andra kan visa på kopplingar till hur de använder sig av matematik i vardagen. Elevens intresse och motivation för matematikämnet kan speglas i denna uppfattning.

2 RÄKNA SÅ LÅNGT DU KAN. Be eleven räkna så långt hen kan. Stoppa då det blir fel eller då eleven behöver tänka länge.

Kommentar: Denna uppgift visar på elevens kunskaper om talramsan. Att en elev kan talramsan till ett visst tal behöver dock inte betyda att eleven förstår talens storlek i relation till varandra. Läs mer i P4 .

3 A. BÖRJA PÅ FEM OCH RÄKNA FRAMÅT.

158

B. BÖRJA PÅ NIO OCH RÄKNA FRAMÅT. Be eleven räkna vidare från fem respektive nio.

Kommentar: Uppgiften visar om eleven kan börja på angivet ställe i talramsan och räkna vidare. Om eleven börjar från ett istället för det angivna talet tyder det på att talraden inte är befäst utan endast fungerar som en talramsa utan djupare förståelse. Läs mer i S2 .

Prima matematik · Kopieringsunderlag

Diagnos, individuellt protokoll

Muntlig diagnos för grundläggande taluppfattning Namn:

Datum:

Kommentar:

NÄR ANVÄNDER DU MATEMATIK? Frågan belyser vilken syn eleven har på nyttan av matematik.

RÄKNA SÅ LÅNGT DU KAN. Be eleven räkna så långt hen kan. Stoppa då det blir fel eller då eleven behöver tänka länge.

A. BÖRJA PÅ FEM OCH RÄKNA FRAMÅT. B. BÖRJA PÅ NIO OCH RÄKNA FRAMÅT. Be eleven räkna vidare från fem respektive nio.

A. RÄKNA BAKÅT FRÅN FEM. B. RÄKNA BAKÅT FRÅN TIO. Be eleven räkna bakåt från fem respektive tio.

A. HUR MÅNGA STENAR ÄR DET? B. KAN DU GE MIG LIKA MÅNGA? Lägg fram fem stenar. Be eleven ge dig lika många stenar.

A. LÄGG TIO STENAR PÅ BORDET. B. LÄGG TRETTON STENAR PÅ BORDET. Be eleven ta fram tio (tretton) stenar (eller andra föremål).

162

Prima matematik · Kopieringsunderlag

Namn:

Klass:

8b) Skriv talet.

8a) Hur många saker visar bilden?

7) Vad visar tärningen?

6b) Lägg tretton stenar på bordet.

6a) Lägg tio stenar på bordet.

5b) Kan du ge mig lika många?

5a) Hur många stenar är det?

4b) Räkna bakåt från tio.

4a) Räkna bakåt från fem.

3b) Börja på nio och räkna framåt.

3a) Börja på fem och räkna framåt.

2) Räkna så långt du kan. Anteckna hur långt eleven räknar.

1) När använder du matematik?

Diagnos, klassammanställning

Prima matematik · Kopieringsunderlag

165

Kap 2

Kap 5

Att kunna mäta och göra enkla jäm förelser av längd.

Kap 1

Att kunna mäta och göra enkla jämförelser av vikt och volym.

Kap 1

Att kunna jäm föra storlek och använda jäm förelser för detta.

Kap 5

Att kunna avläsa och jämföra tid.

Kap 2

Att utveckla kunskaper om tredimensionella geometriska objekt och deras egenskaper.

Kap 4

Att utveckla kun skaper om lägesord.

Kap 3

Kap 6

Att kunna rita ett symmetriskt mönster.

Kap 2

Att kunna identifiera, fortsätta och komplettera ett mönster.

Kap 4

Kap 3

Att känna till begreppen udda och jämna tal.

Kap 6

Kap 3

Att undersöka och reflektera över begrepp som udda och jämna tal, fler och färre i praktiskt arbete.

Kap 6

Att förstå betydelsen av hela och halva objekt.

Kap 4

Att utveckla kunskaper om tvådimensionella geometriska objekt och deras egenskaper.

Kap 6

Att kunna fortsätta enkla talmönster, tiohopp.

Kap 4

Att kunna skapa och avläsa enkla frekvenstabeller och stapeldiagram.

Kap 6

Att känna till begreppen hälften och dubbelt.

Kap 3

Att kunna dela upp tal på olika sätt.

Att lösa problem genom att identifiera och använda sig av mönster, till exempel sambandet mellan hälften och dubbelt.

Att kunna fortsätta enkla talmönster, tvåhopp.

Att känna igen siffrorna från 1 till 9 och koppla dessa till tal och antal.

Att utveckla kunskaper om antal och ordningstal från 1 till 20.

Att utveckla kunskaper om antal och ordningstal från 0 till 10, uppdelning av tal.

Att kunna jämföra antal och använda begreppen fler, flest, färre, färst.

Kap 1

Att utveckla kunskaper om antal och ordningstal från 0 till 5.

Kap 4

Kap 2

Att reflektera över hur man kan lösa problem genom direkta eller indirekta jämförelser av olika storheter. Kap 5

Att genom resonemang sortera och klassificera tredimensionella objekt.

Kap 1

Att använda matematiska begrepp samt lösa olika matematiska uppgifter i praktiska aktiviteter.

Att i praktiska undersökningar hitta strategier för att systematisera undersökningar och att lösa problem.

Matris centralt innehåll

Innehåll i Mondo matematik för förskoleklass

Förskoleklass

Matematiska begrepp och olika uttrycksformer för att utforska och beskriva rum, läge, form, riktning, mönster, tid och förändring.

Naturliga tal och deras egen skaper och hur de kan användas för att ange antal och ordning. Del av helhet och del av antal.

Enkla matematiska resonemang för att undersöka och reflektera över problemställningar samt olika sätt att lösa problem.

Centralt innehåll

Matris centralt innehåll

Prima matematik · Kopieringsunderlag

167

I Nya Prima matematik för förskoleklass varvas gemensamma genomgångar som uppmuntrar till kommunikation, arbete i elevboken och praktiska uppgifter. • Inspirerande samtalsbilder • Praktiska och undersökande uppgifter • Mattepärlor, praktiska aktiviteter kopplade till målen.

Prima matematik förskoleklass består av: • grundbok • lärarhandledning • digitalt lärarstöd • digital träning för elev