TOVE PHILLIPS
Etnicitet och kulturmöten
Etnicitet och kulturmöten ANDRA UPPLAGAN
TOVE PHILLIPS
TOVE PHILLIPS
De här frågorna och många fler diskuteras i Etnicitet och kulturmöten, andra upplagan. Boken är skriven för alla som arbetar med människor och är intresserade av de mänskliga aspekterna av det moderna mångkulturella samhället. Den går igenom innebörden och följderna av mänsklig migration och beskriver utvecklingen av svensk migrationspolitik. Detta är den andra upplagan av Etnicitet och kulturmöten och den innehåller uppdaterad information samt fördjupningar i samtida diskussioner och modern forskning. Boken har en tydlig koppling till kursplanen för kursen Etnicitet och kulturmöten och varje kapitel tar upp en av punkterna i det centrala innehållet. Diskussionsfrågor, uppgifter och instuderingsfrågor gör att du som läsare själv kan vara aktiv i ditt lärande.
Etnicitet och kulturmöten
Vad är Sverige mer än midsommar, köttbullar och Pippi Långstrump? När blir man egentligen svensk? Vilka mönster uppstår när människor från olika kulturer möts, lever och arbetar tillsammans? Hur tar man vara på de vinster respektive hanterar de utmaningar som uppstår i ett mångkulturellt samhälle?
ANDRA UPPLAGAN
Tove Phillips, lärare i Barn- och fritidsämnen/engelska och frilansskribent.
ISBN 9789151102009
9 789151 102009
51102009.2.1_etku_Omslag.indd Alla sidor
2020-06-17 10:34
Innehåll 1. Kulturbegrepp .......................................................................6 Kultur.........................................................................................................................................8 Etnicitet................................................................................................................................. 24 Nationalitet........................................................................................................................... 32 Religion.................................................................................................................................. 39 Kulturstudier........................................................................................................................ 45 Sammanfattning.................................................................................................................54
2. Kulturmöten i Sverige........................................................ 56 Sverige................................................................................................................................... 58 Finns det en svensk kultur?............................................................................................. 62 Vad påverkar svensk kultur?........................................................................................... 68 Invandrade kulturer i Sverige......................................................................................... 75 Kulturer i kulturen..............................................................................................................84 Kulturmöten......................................................................................................................... 88 Sammanfattning.............................................................................................................. 104
3. Migration............................................................................106 Vad är migration?............................................................................................................ 108 Svensk migration..............................................................................................................116 Migrationens följder....................................................................................................... 126 Sammanfattning.............................................................................................................. 140
4
51102009.2.1_etku_K01_001-055.indd 4
2020-06-17 11:12
4. Migrationspolitik...............................................................142 Svensk migrationspolitik............................................................................................... 144 Integration i Sverige........................................................................................................161 EU:s migrationspolitik.....................................................................................................167 Sammanfattning...............................................................................................................170
5. Den mångkulturella debatten.........................................172 Ett viktigt och kontroversiellt ämne..........................................................................174 Invandring...........................................................................................................................181 Segregation och integration........................................................................................ 187 Kulturkrockar och konflikter........................................................................................204 Sociala frågor....................................................................................................................225 Goda exempel................................................................................................................... 231 Sammanfattning...............................................................................................................236
Ordlista................................................................................................................................238 Index......................................................................................................................................239 Bildförteckning.................................................................................................................240
5
51102009.2.1_etku_K01_001-055.indd 5
2020-06-17 11:12
1 Kulturbegrepp Vad är kultur? Var går gränsen mellan religion och kultur? Vilken etnicitet tillhör vi? Vilken betydelse har vår nationalitet? Det här och mycket mer diskuteras i detta kapitel. Du får läsa om några viktiga kulturbegrepp och deras innebörd. Texten tar även upp betydelsen av olika typer av tillhörighet och hur vi använder dem i skapandet av vår identitet. Kapitlet innehåller följande avsnitt: ultur * K
* Etnicitet * Nationalitet * Religion * Kulturstudier Centralt innehåll Detta kapitel behandlar den andra punkten i kursens centrala innehåll: ”Innebörden i begreppen kultur, etnicitet, nationalitet och religion.”
diskutera
· fundera på
1. Hur förklarar du ordet kultur? 2. Vad betyder kultur i ditt liv? 3. Vilka olika kulturer har du upplevt, exempelvis genom att resa? Berätta!
6
1 Kulturbegrepp
51102009.2.1_etku_K01_001-055.indd 6
2020-06-17 11:12
Mauro, Mohammed, Rosita och Astrid sitter i skolmatsalen och äter lunch. De pratar om maten, köttbullar och pasta, och kommer in på ämnet kultur och kulturskillnader. – Det finns ju liksom inget som är riktigt svenskt, säger Astrid. Inte ens köttbullar. Vi har ju inga speciella kläder eller mat eller musik… – Dansbandsmusik! Utbrister Mohammed. Det är väldigt svenskt. – Fast det är ju typ countrymusik, svarar Astrid. Och sen är vi inte på något speciellt sätt heller, vi är bara grå och tråkiga.
– Det är sant, faktiskt, säger Mauro. Ni är inte speciellt sociala. Lite stela, liksom. – Vadå ”ni”? Är inte du svensk, Mauro? Undrar Rosita. Bara för att din farfar flyttade hit från Chile för hundra år sen så är du inte chilenare. – 50 år sen faktiskt. Och jag är visst chilenare. Stolt chilenare! – Fast jag känner mig faktiskt mer svensk fastän jag kom hit när jag var två, säger Rosita. Stolt svensk!
1 Kulturbegrepp
51102009.2.1_etku_K01_001-055.indd 7
7
2020-06-17 11:12
Kultur Kultur är ett populärt och välanvänt begrepp som har många olika betydelser. Det härstammar från latinets cultura, vilket betyder bearbetning, odling, bildning. Att ge en entydig definition av kulturbegreppet är närapå omöjligt. Kultur kan vara bakterieodlingar i en yoghurt eller något som medelålders, teaterälskande damer ägnar sig åt. Det kan vara ett konstverk, ett bibliotek eller en dans kring midsommarstången. Men kultur kan också vara det lim av normer, värderingar, levnadsvanor, tankesätt och traditioner som håller samman människorna i en grupp eller ett samhälle. Denna kultur skapar samhörighet i en grupp, samtidigt som den skapar gränser mot andra grupper. I den här boken är det framför allt denna betydelse av kulturbegreppet som vi ägnar oss åt.
Vi hör ihop ...
8
1 Kulturbegrepp
51102009.2.1_etku_K01_001-055.indd 8
2020-06-17 11:12
Samhällskultur Vi omges och är del av många olika kulturer. Det svenska samhället har en kultur, lokalsamhället en annan, kompisgänget har en gruppkultur och familjen har sin familjekultur. Den mest övergripande kulturen är samhällskulturen. Samhällskulturen färgar mer eller mindre livet för alla i samhället. Samhällskulturen påverkar bland annat:
▶
hur samhället är utformat politiskt och maktmässigt, t.ex. om det finns en väl utbyggd välfärd och om det finns stora klasskillnader.
▶
vilka värderingar som är allmänt vedertagna, t.ex. hur man ser på jämställdhet eller barnaga eller om man har en inkluderande syn på invandring.
▶
vilka sociala normer som styr vårt beteende, t.ex. hur man beter sig när man hälsar, äter eller kör bil.
▶
hur vi kommunicerar med varandra, t.ex. vad vi har för språk och på vilka sätt vi använder kroppsspråk för att kommunicera.
▶
hur vi lever våra liv, vad vi äter och vad vi gör på fritiden, t.ex. om vi dricker alkohol och om det är vanligt att man spelar fotboll eller spelar brädspel.
▶
vilka traditioner vi har, t.ex. om vi firar jul och påsk eller om vi går till moskén varje fredag.
▶
vilken musik vi lyssnar på, vad vi dansar för danser och hur vi bygger och inreder våra bostäder.
allmänt vedertagen – accepterad och använd av de flesta
Om man tillhör en familj som levt i samhället under många generationer är sannolikheten stor att man delar flera av de kulturella punkterna ovan. Är man däremot nyinflyttad i samhället är det inte alls säkert att man tar till sig alla delar av den ”nya” samhällskulturen. Några kan man snabbt vänja sig vid, andra kanske förblir främmande i generation efter generation.
1 Kulturbegrepp
51102009.2.1_etku_K01_001-055.indd 9
9
2020-06-17 11:12
Samhällskulturens olika skikt Att prata om samhällskultur är inte helt okomplicerat eftersom begreppet samhälle i sig är ganska svårdefinierat. Ett samhälle kan vara en by i Norrland och det kan vara en stadsdel i London där det bor många från Pakistan. Ett sätt att tydliggöra detta är att dela upp samhällskulturen i olika skikt. Dessa skikt är inte exakta eller objektiva och vissa definitioner kritiseras eller förändras över tid. Men de här skikten brukar man säga bygger den samhällskultur som råder i ett svenskt samhälle.
västerländsk samhällskultur europeisk samhällskultur EU-samhällskultur svensk samhällskultur närsamhällets kultur du
10
▶
I det övre skiktet finns en kultur som ofta kallas västerländsk. Denna delar vi med andra samhällen som kallas västerländska, dvs. USA, Kanada, Australien, Nya Zeeland och västra Europa.
▶
Delvis sammanlänkad med den västerländska kulturen är den europeiska kulturen. Här finns allt det som binder samman länderna i Europa. Europas nationer har mycket gemensam historia, exempelvis genom handel, samarbeten, unioner och krig. Detta har också gjort att ländernas kultur färgat av sig på varandra.
▶
En nyare del av den europeiska kulturen är EU-kulturen. Den är till stor del dikterad av EU:s makthavare och bidrar till formandet av normer och värderingar genom gemensam lagstiftning.
▶
Den samhällskultur som vi främst tänker på är nog ändå den svenska, helt enkelt på grund av att vi befinner oss i Sverige. Precis som alla andra länder så har vårt land, vår nation, en tydlig avgränsning mot andra länder. Här finns ett specifikt politiskt system som påverkar våra levnadsvillkor och här finns traditioner som är unika för Sverige.
1 Kulturbegrepp
51102009.2.1_etku_K01_001-055.indd 10
2020-06-17 11:12
▶
Det skikt i samhällskulturen som står oss allra närmast är vårt närsamhälle. Ett närsamhälle kan utgöras av en kommun, en bostadsort, en stad, en stadsdel eller ett grannskap. Samhällskulturen i innerstaden kan skilja sig från den i en förort. Den skiljer sig också från samhällskulturen i ett skånskt jordbrukssamhälle och den i en mindre kommun i Västerbotten.
Gruppkultur Samhällskulturen är bara en av de kulturer som omger oss. I alla samhällen finns det också mängder av gruppkulturer som delas av människorna i olika samhällsgrupper. Dessa kallas ibland delkulturer eller subkulturer. Exempel på gruppkulturer är:
▶
Familjen eller kompisgruppen
▶
Etnisk eller religiös grupp som man delar religion eller etnisk bakgrund med
▶
Politisk grupp som man delar politiska värderingar med
▶
Yrkesgruppen
▶
Hobby- eller intressegruppen
delkultur – kulturella yttringar som delas av en viss samhällsgrupp subkultur – kulturella yttringar som delas av en viss samhällsgrupp, används ofta för grupper som uppfattas som negativa eller avvikande etnisk – kopplad till etnicitet
Gruppkulturen kan ha mycket stort inflytande på individens liv. Så kan det till exempel vara i ett samhälle eller för en individ där familjekulturen är väldigt stark. Vilken gruppkultur man tillhör kan också påverka hur andra, utanför gruppkulturen, behandlar eller betraktar individen. En punkare eller balettdansös tillhör olika gruppkulturer och kan möta olika behandling av omgivningen. Fördomar, förtryck eller diskriminering kan ofta kopplas till synen på en viss grupp. På motsvarande sätt kan det ge positiva fördelar att tillhöra en viss gruppkultur – ”Åh, så du är läkare!”. Men gruppkulturer kan också ha en ganska liten del i individens liv. Den innebandykultur man delar med laget är ingenting som påverkar det dagliga livet i någon större grad, utan någonting man plockar fram på torsdagkvällarnas träning.
1 Kulturbegrepp
51102009.2.1_etku_K01_001-055.indd 11
11
2020-06-17 11:12
Gruppkulturens innehåll Vad som innefattas i en gruppkultur varierar, beroende på vad det är för typ av grupp.
▶
För en familj kan det t ex. handla om vad man har för vanor, hur man lever sina liv, vad man äter till frukost, vad man tittar på på tv, vad man gör på fritiden och vad man har för familjeregler.
▶
För en etnisk grupp kan det t.ex. handla om varifrån man kommer, vad man har för historia och religiös tillhörighet. Det kan också handla om vad man har för språk, hur man klär sig, vad man äter och vilka traditioner man har.
▶
För ett gäng hiphopare kan det t.ex. handla om vad man lyssnar på för musik och vilka kläder man har på sig.
▶
För en yrkesgrupp, som t.ex. lärare, kan det handla om att man använder sig av ett visst språkbruk, jargong, samt att man delar värderingar, åsikter eller etiska förhållningssätt kring vissa frågor.
Identitet och kultur Varje människa bär på en identitet – en slags inre kärna som motsvarar den definition man har av sig själv. Denna inre kärna är uppbyggd av många olika pusselbitar som tillsammans skapar en unik identitet. Några av pusselbitarna är medfödda eller biologiska, såsom kön, ålder och utseende. Andra är skapade, odlade, kulturella. De är ett resultat av samhället vi växt upp i, familjen vi fostrats i och alla de erfarenheter vi samlar på oss under livet. Hit hör till exempel klasstillhörighet, nationalitet, genus, levnadsvanor, värderingar, normer, intressen, yrke och religion. Alla dessa kulturella pusselbitar i den egna identiteten är kopplade till olika kulturer. Att vara svensk innebär att man delar en viss kultur med andra svenskar. Att vara polis innebär att man delar en viss kultur med andra poliser. Identiteten kan också förändras genom att gå in och ut ur olika grupper under livets gång. En del bygger sin identitet inte genom att följa utan gå emot normer i en gruppkultur – ”Jag är ingen typisk tjej”.
12
1 Kulturbegrepp
51102009.2.1_etku_K01_001-055.indd 12
2020-06-17 11:12
Hur många kulturer kan man tillhöra? De flesta av oss tillhör flera olika kulturer. Du tillhör en kultur som är gemensam för hela det svenska samhället. Om du har utländsk bakgrund bär du även delar av denna kultur. Du är en del av den svenska skol- och undervisningskulturen och kanske tillhör du en viss gruppkultur med speciella kläder eller musiksmak. Om du ägnar dig åt en idrott eller hobby har du en kulturell tillhörighet med denna. Det finns egentligen inga gränser för hur många olika kulturer man kan tillhöra. Det kan dock finnas tillfällen där de olika kultur erna möts och skapar kulturkrock inom individen. En inre kulturkrock kan liknas vid en inre rollkonflikt. En sådan rollkonflikt kan exempelvis bli tydlig om man har på sig sin ena kulturella roll när man möter människor som man vanligtvis möter i sin andra kulturella roll.
Kalle/Carlos ▶
medlem i familjen Ferreira
▶
svensk
▶
chilenare
▶
kille
▶
skåning
▶
Malmöbo
▶
fotbollsspelare
▶
skejtare
▶
golfare
▶
katolik
▶
student
▶
samhällsvetare
▶
gamer
1 Kulturbegrepp
51102009.2.1_etku_K01_001-055.indd 13
13
2020-06-17 11:12
Värderingar En av byggstenarna i en kultur är de värderingar som den innehåller. De blir tydligast i samhällskulturer men kan även vara synliga i gruppkulturer. Värderingar är åsikter om vad som är rätt och fel, vad som är viktigt och vad som inte är det. De innefattar bland annat:
14
▶
Etik och moral. Etik är våra grundläggande föreställningar om vad som är rätt och fel. De flesta kulturer delar t.ex. den etiska föreställningen att det är fel att döda. Moral används ofta synonymt med etik, men medan etiken handlar om teori och tanke, så handlar moral snarare om beteende.
▶
Tabun. Ett tabu är någonting som inom ett samhälle eller en kultur anses förbjudet eller fel att göra eller tala om. Det kan handla om sådant som är alltför heligt för människor att utföra eller sådant som är så fult, skrämmande eller normbrytande att det tillhör ”det förbjudna”. I många kulturer är det till exempel tabu att prata om sexualitet och ibland är olika sexuella handlingar tabubelagda. Det kan också vara tabubelagt att prata om vissa saker som i sig inte är tabu att göra. Det är till exempel inte tabu att rösta eller tjäna pengar men i Sverige brukar man inte fråga människor hur mycket de tjänar eller vad de röstar på.
▶
Människosyn. En betydelsefull del av våra värderingar handlar om vår människosyn. Är människan ond eller god? Styrs hennes beteende av inre drifter eller av omgivningens krav? Är alla människor lika mycket värda? Ska alla ha samma rättigheter och möjligheter? Människosynen skiljer sig från individ till individ, men den är också färgad av de kulturella värderingar som råder i samhället.
1 Kulturbegrepp
51102009.2.1_etku_K01_001-055.indd 14
2020-06-17 11:12
Sociala normer Hand i hand med värderingar går de sociala normer som anger hur man bör agera och bete sig i olika situationer. Dessa sociala normer märks kanske tydligast i olika samhällskulturer men finns även i olika former i gruppkulturer. Sociala normer kan handla om allt ifrån att man inte ska pilla sig i näsan till att man kommer i tid till avtalade möten. För dig känns det kanske självklart att man ska komma i tid, men andra tar det nästan för givet att man kommer senare än avtalat. Det kan finnas stora skillnader i sociala normer mellan olika kulturer. När man beter sig på olika sätt och har olika förväntningar på varandras beteende kan det lätt uppstå missförstånd. Så kan det till exempel bli när svenskar kommer hem till någon utomlands och tar av sig skorna. I många länder är det vanligast att ha på sig skorna inomhus. Sociala normer handlar inte bara om hur man beter sig i sociala situationer. De styr också vad individ och samhälle har för förhållningssätt till andra viktiga delar av livet, t.ex.:
▶
Familjeliv: om och när man gifter sig, hur man uppfostrar sina barn, vem som gör vad i hemmet, vem som bestämmer i familjen, hur viktig familjen är, vad man gör med sina äldre familjemedlemmar etc.
▶
Utbildning: om alla får gå i skolan, hur stor betydelse man lägger vid utbildning, vad utbildningen innehåller, hur undervisningen är utformad etc.
▶
Arbete: om alla förväntas arbeta och hur mycket, vilken status olika arbeten har, vad som händer vid arbetslöshet etc.
Även om de flesta normer är ”oskrivna regler”, alltså regler som inte är formulerade i ord eller fastställda i lag, så brukar de flesta i samhället göra sitt bästa för att följa dem. Om man inte följer normerna riskerar man att ses som en avvikare och hamna i utanförskap. De flesta sociala normer skapar riktlinjer för hur en individ ska bete sig för att fungera bra i ett samhälle och i en större grupp men en del sociala normer som har med kultur att göra kan vara förtryckande och förminskande för individen.
1 Kulturbegrepp
51102009.2.1_etku_K01_001-055.indd 15
15
2020-06-17 11:12
FÖRDJUPNING Hur normer förändras
En av anledningarna till att vi följer samhällets normer är att de känns så självklara. Men i själva verket finns det ingenting som är självklart, fast eller statiskt med en norm. Normer förändras hela tiden och vi tar ofta till oss nya normer utan att ens reflektera eller ifrågasätta förändringen. En som studerat hur normer förändras är matematikern och framtidsforskaren Pontus Strimling. Genom matematiska modeller som baseras på psykologiska experiment och faktiska normförändringar har han och hans forskarkollegor kunnat skapa teorier om hur normer förändras och hur de kommer att förändras i framtiden.
Bättre hygien och mindre våld Det finns mängder av exempel på normer som förändrats de senaste decennierna. Några har att göra med beteende, till exempel att kramas istället för att skaka hand och att inte röka inomhus. Andra är mer kopplade till värderingar, såsom synen på homosexualitet eller användning av värdeladdade ord. Två områden där man enligt Strimling kan se stora, generella normförändringar i många samhällen är hygien och våld. Vi går mot allt striktare regler när det gäller personlig hygien, exempelvis när det gäller rengöring, lukt och kroppsvätskor. Tygnäsduk har bytts mot pappersnäsduk, vi nyser i armvecket istället för i handen och för många har det blivit en vana att sprita händerna efter toalettbesök. Likaså har vi blivit mer negativt inställda till våld. Aga har förbjudits, lagar har skärpts och barn som slåss ses som problematiska.
Mest pådrivande vinner Strimling menar att normförändring av ett visst beteende sker när en grupp människor är kritiska till en gällande norm. Dessa personer tenderar att känna sig hotade av vissa beteenden, t ex bristande hygien eller våld, och ha starka känslor kring dessa. De visar sitt missnöje genom olika typer av social bestraffning, t.ex. nedlåtande kommentarer, uteslutning eller opinionsbildning. Eftersom den övriga befolkningen ofta inte känner lika starkt för att bevara gällande normer, anpassar de sitt beteende för att undvika den sociala bestraffningen. Med andra ord är det den som är mest pådrivande som vinner.
16
1 Kulturbegrepp
51102009.2.1_etku_K01_001-055.indd 16
2020-06-17 11:12
När det gäller normförändring av värderingar och åsikter sker det enligt Strimling oftare genom att något börjar diskuteras mer och mer och att man hör bra argument. Värderingar som har flest universella argument, alltså argument som fungerar på de flesta, vinner. Dessa universella argument är oftast kopplade till ”rättvisa” och ”inte skada”. Rent generellt utvecklas normer om värderingar och åsikter mot att vara mer inkluderande mot större grupper och att rättigheter ska omfatta fler personer än tidigare. Men bilden av att människors politiska åsikter förändras behöver inte alltid innebära att det är åsikterna som förändras, utan även att möjligheten att uttrycka sina åsikter förändras. Ju fler som tycker likadant, desto lättare blir det att uttrycka en avvikande åsikt. Ju fler som har den avvikande åsikten, desto snabbare förändring mot att den åsikten blir ny norm.
diskutera
· fundera på
1. Finns det normförändringar som du har varit med om, där du har ändrat beteende och/eller värdering? Har du drivit på, följt med eller varit emot förändringen? Fundera! 2. Vilka normer för beteende, värdering eller åsikt finns idag som du tror kan förändras inom de närmaste fem åren? Argumentera! 3. Denna forskning om normförändringar innebär inte att man tidigare hade goda universella argument exempelvis mot homosexualitet eller för apartheid. Fördjupa dig mer i Strimlings forskning och fundera över varför dessa och liknande normer inte förändrades tidigare, trots att de blev utmanade, kritiserade och att universella argument framfördes.
1 Kulturbegrepp
51102009.2.1_etku_K01_001-055.indd 17
17
2020-06-17 11:12
Begränsande normer En del sociala normer ses som självklara trots att de egentligen begränsar eller utesluter stora grupper av personer som inte passar in i normerna. Dessa normer förblir ofta osynliga i samhället tills någon bryter mot dem. Exempelvis kan en heteronorm innebära att man utgår från att alla är heterosexuella. För personer som inte är heterosexuella och väntar barn kan det göra att barnmorskan ställer frågor som är formulerade med en heteronorm, dvs man har medvetet eller omedvetet förutsatt att alla som kommer till barnmorskan är ett heterosexuellt par. Ett exempel på könsnorm är att killar har tygstycken runt sina ben i form av byxor men (oftast) inte i form av kjol. Det finns egentligen ingen logisk förklaring till det utan tillhör könsnormen. Det gör många av våra sätt att klä oss. På liknande sätt talar man om begränsande normer som klassnorm, vithetsnorm och funktionsnorm.
Språk Att tala samma språk är någonting som binder samman människor på ett naturligt sätt. Ibland har ett språk tydliga nationella gränser, som till exempel i Sverige. Svenska är det officiella språket, alla i Sverige talar svenska (eller lär sig tala svenska) och svenska förekommer knappt alls utanför Sveriges gränser. I många andra länder är det inte lika klart och tydligt. Många språk sträcker sig över nationsgränser och i många länder förekommer ett stort antal olika språk. Ibland är det svårt att avgöra när ett språk är ett ”eget” språk och när det är en regional variant av ett annat språk. I länder med många språk är det vanligt att invånarna hanterar delar av flera av dem. Det kan till exempel innebära att man använder ett språk i vissa sammanhang och ett annat i andra. Det kan finnas ett officiellt språk som man använder i kontakt med myndigheter och andra språk som man använder när man umgås med arbetskamrater, familj och vänner. Migration och flykt har gjort att många områden och storstäder befolkas av människor med olika språk. Detta leder till att språk hela tiden blandas, förändras, växer, tillkommer och försvinner.
18
1 Kulturbegrepp
51102009.2.1_etku_K01_001-055.indd 18
2020-06-17 11:12
Språk i Sverige Officiellt språk: svenska Erkända minoritetsspråk: finska, meänkieli, samiska, romani chib, jiddish Det förs ingen statistik över invånarnas modersmål i Sverige, men i lingvisten Mikael Parkvalls bok Sveriges språk – vem talar vad (utgiven 2016) ser den beräknade topplistan med siffror från 2012 ut så här: 1. 2. 3. 4.
svenska finska arabiska bosniska-kroatiskaserbiska 5. kurdiska 6. polska
7. 8. 9. 10. 11. 12. 13.
spanska persiska tyska danska norska engelska somaliska
14. 15. 16. 17. 18. 19. 20.
arameiska turkiska albanska thailändska ryska ungerska kantonesiska
Efter att boken skrevs har Parkvall gjort en bedömning att arabiskan under år 2018 gick om finskan och tog platsen som Sveriges andra största språk.
Icke-verbal kommunikation Språket är ett verktyg för kommunikation. Det är vad vi kallar verbal kommunikation, alltså kommunikation som uttrycks med ord. Men en stor del av vår kommunikation uttrycks utan ord. Den är icke-verbal. Till den icke-verbala kommunikationen hör sådant som ansiktsmimik och kroppsspråk. Hur man använder icke-verbal kommunikation kan skilja sig ganska mycket mellan olika kulturer. Något som naturligtvis kan leda till missförstånd. I Bulgarien menar man till exempel ”ja” när man skakar på huvudet och ”nej” när man nickar. Några andra punkter som kan skilja sig mellan olika kulturer är:
▶
Hur man använder sig av ansiktsuttryck: Hur generös är man med leenden? Hur mycket ögonkontakt har man?
▶
Hur man använder sig av gester: Efter ansiktet så är händerna det som vi använder mest för att uttrycka oss. I vissa kulturer gestikulerar man mycket, medan man i andra kulturer, som exempelvis i Sverige, är ganska sparsam med gestikulerandet. Gester kan dessutom ha väldigt olika betydelser i olika kulturer.
▶
Vad man har för hållning: Går man rak i ryggen eller hopsjunken? På vilket sätt signaleras status och ställning genom hållningen?
1 Kulturbegrepp
51102009.2.1_etku_K01_001-055.indd 19
19
2020-06-17 11:12
Rumsligt beteende När man talar om rumsligt beteende så syftar man på hur individen rör sig och för sig i det fysiska rummet. Hit hör bland annat idén om att man omger sig av olika zoner som anger på vilket avstånd människor känner sig bekväma med varandra. intim zon personlig zon social zon
offentlig zon
▶
Den intima zonen (0–0,5 m) är den som är oss allra närmast. Hit släpper vi i privata sammanhang in vår partner och familj eller mycket nära vänner.
▶
Den personliga zonen (0,5–1,2 m) är också en kommunikationszon för dem som står oss nära, fast i mer offentliga sammanhang.
▶
Den sociala zonen (1,2–3,6 m) är den vi använder för de flesta offentliga kontakter – på arbetsplatsen, i skolan och i affären.
▶
Den offentliga zonen (från 3,6 m) används vid formella sammanhang, som t.ex. om någon håller ett tal.
De avstånd som anges ovan är typiska för Norden. I andra länder och kulturer kan de se annorlunda ut, vilket kan leda till missförstånd. En person som är van vid att stå nära kan upplevas som hotfull eller närgången om han eller hon ”inkräktar” på zonerna hos en person som är van vid större avstånd.
20
1 Kulturbegrepp
51102009.2.1_etku_K01_001-055.indd 20
2020-06-17 11:12
En annan typ av rumsligt beteende är revirmarkering. Det kan exempelvis innebära att man markerar en del av rummet som ”sitt eget”. Du kanske själv har varit med om att människor på bussen lägger upp sin väska på sätet bredvid för att utvidga sitt revir. De markerar att de helst sitter själva, även om de naturligtvis är beredda att flytta sin väska om det inte finns några andra lediga platser. Om man går i skolan och själv väljer sin sittplats på lektionen är det mycket vanligt att man alltid sätter sig på samma plats. Det är kanske en plats där man känner sig trygg och lite ”i fred”, som längst bak vid fönstret, eller långt fram, där man ser tavlan och har bra kontakt med läraren. Ganska snabbt lär man sig vem som sitter var och trots att det inte finns några bestämda platser kan det uppstå konflikter om var man ska sitta.
"Skönt att få en stund för sig själv."
1 Kulturbegrepp
51102009.2.1_etku_K01_001-055.indd 21
21
2020-06-17 11:12
Normalt? Naturligt?
Levnadsvanor Alla människor har olika levnadsvanor. Några går upp tidigt, andra sent. Några äter mycket frukost på morgonen, andra dricker bara kaffe. Några idrottar på fritiden, andra tittar på tv. Här kan man tycka att det finns stora skillnader inom samma kultur. Alla de vanor som nämndes ovan förekommer till exempel bland svenskar och ingen av dem känns särskilt konstig. Däremot hade det kanske uppfattats som underligt om man tillbringade sina dagar och nätter med att jaga ekorrar med pil och båge eller om man gick barfota på jobbet. De levnadsvanor vi är vana vid känns så självklara och naturliga att det är lätt att glömma att de är en del av vår kultur. Men tänk efter... Hur naturligt är det egentligen att ställa en väckarklocka istället för att låta kroppen vakna när den vaknar? Eller att sitta stilla i ett klassrum med 30 klasskamrater flera timmar varje dag? Eller att lämna sin ettåring på förskola för att man själv ska gå och jobba? Eller att sitta framför en datorskärm och låtsas att man skjuter andra människor? När man lär känna andra kulturer blir man snabbt varse om att de egna levnadsvanorna inte alls är självklara. Det finns många olika sätt att leva sitt liv och det finns egentligen inget som säger vilka sätt som är bra och vilka som är dåliga. De flesta av oss lever som de flesta andra i vår kultur utan att ifrågasätta varför.
22
1 Kulturbegrepp
51102009.2.1_etku_K01_001-055.indd 22
2020-06-17 11:12
Den synliga kulturen Den del av ett samhälles kultur som många främst tänker på när de hör kulturbegreppet är alla de olika synliga kulturella uttrycksformerna. Här har vi bland annat:
▶ ▶ ▶ ▶ ▶ ▶ ▶
▶ ▶ ▶ ▶ ▶ ▶
Konst Musik Dans Teater Film Litteratur Arkitektur
Inredning Mat Kläder Bruksföremål Traditioner Högtider
De här delarna av ett samhälles kultur uppskattas ofta över kulturgränserna. När vi reser till fjärran länder är en vanlig orsak att vi vill uppleva andra kulturer. Det innebär till exempel att vi äter den främmande maten, beundrar arkitekturen och kanske köper med oss prydnadsföremål hem. Vi fascineras över sådant som ser annorlunda ut, i synnerhet om det gäller ”ofarliga” saker som byggnader eller kläder. En av de mest synliga effekterna av migration och att människor reser och tar intryck av andra kulturer är just att våra matvanor förändras. Pizza, tacos, hamburgare, sushi och köttfärssås med spaghetti är alla exempel på maträtter som har sitt ursprung i andra kulturer. Idag är det egentligen ganska lite på de svenska tallrikarna som är riktigt ”ursvenskt”, framför allt bland yngre generationer.
diskutera
· fundera på
1. Vilka olika kulturer tillhör du? 2. Vilka tabun finns i det svenska samhället? 3. Brukar du revirmarkera, exempelvis när du sitter på bussen? 4. Vad finns det för för- och nackdelar med de levnadsvanor som är vanliga i den svenska kulturen? 5. Har du hört uttrycken könsnorm, heteronorm och vithetsnorm? Påverkar de dig? Hur?
1 Kulturbegrepp
51102009.2.1_etku_K01_001-055.indd 23
23
2020-06-17 11:12
SAMMANFATTNING ▶
Kultur kan beskrivas som det lim av normer, värderingar, levnadsvanor, tankesätt och traditioner som håller samman människor i en grupp eller ett samhälle. Vissa kulturer inbegriper hela samhällen, andra är specifika för en viss grupp.
▶
Kultur kan yttra sig på många sätt. Den innehåller bland annat grundläggande värderingar, sociala normer, språk och kommunikation, levnadsvanor och synlig kultur som konst, musik, mat, kläder, traditioner och högtider.
▶
Etnicitet är individens känsla av tillhörighet och gemenskap med en viss folkgrupp. Några av de faktorer som anses ingå i den etniska tillhörigheten är kultur, religion, historia, språk och territorium. Viktigast är dock känslan av tillhörighet.
▶
Etnicitet är ett känsloladdat begrepp. Det används ofta när man talar om folk grupper som utsätts för förtryck eller vid diskriminering av etniska minoriteter.
▶
Nationalitet är ett begrepp som beskriver vilken nation man ”tillhör”. För en del är det en subjektiv uppfattning, men den juridiska betydelsen är synonym med med borgarskap. Att ha en nationalitet innebär att det finns ett avtal med rättigheter och skyldigheter mellan nationen (staten) och medborgaren.
▶
Religion är en tro eller övertygelse om att det finns en eller flera gudar eller andra övernaturliga väsen eller fenomen som i olika grad påverkar världen och människorna. Religionen används ibland som förklaring till kulturella eller politiska handlingar eller företeelser.
▶
Kulturstudier är studier om olika kulturer och deras påverkan på samhälle och individ. Det finns flera olika inriktningar av kulturstudier. Det finns också flera sociologiska teorier som fokuserar på kulturens roll i samhället.
54
51102009.2.1_etku_K01_001-055.indd 54
2020-06-17 11:13
INSTUDERINGSFRÅGOR 1. Ge exempel på de olika skikt som kan finnas i en samhällskultur. 2. Ge exempel på olika gruppkulturer. 3. Vilken roll spelar kulturer för individens identitet? 4. Vad är värderingar? Förklara och ge exempel. 5. Vad är sociala normer? 6. Vad är skillnaden mellan kultur och etnicitet? 7. Vad är en nationell minoritet? 8. Vad är skillnaden mellan land, stat och nation? 9. Hur tilldelas nyfödda barn medborgarskap i Sverige? 10. Vad är skillnaden mellan nationalism och patriotism? 11. Vad är etnocentrism? 12. Vad är skillnaden mellan deskriptiv och normativ forskning? 13. Beskriv vad i kulturen man fokuserar på i de tre analysnivåerna samhälls-, grupp- och individnivå.
14. Vilka olika typer av kapital har människan enligt Bourdieu? 15. Vad är ett stigma? Förklara och ge exempel.
UPPGIFTER 1. Arbeta enskilt eller i par. Ta reda på så mycket du kan om vad det innebär att vara
svensk medborgare samt vad det innebär att ha dubbelt medborgarskap. Information hittar du bland annat hos Migrationsverket, Riksdagen och Skatteverket. Gå igenom gemensamt i helklass.
2. Arbeta i par. Besök en hemsida som tillhör en religiös förening i Sverige. Det kan
t.ex. vara Islamiska förbundet i Stockholm eller Judiska församlingen i Göteborg. Ta reda på mer om föreningens verksamhet. Vilka lokaler har man? Hur många medlemmar? Vad har man för mål och visioner? Hur arbetar man? Vilka aktiviteter anordnar man? Sammanfatta och berätta för resten av klassen.
55
51102009.2.1_etku_K01_001-055.indd 55
2020-06-17 11:13
TOVE PHILLIPS
Etnicitet och kulturmöten
Etnicitet och kulturmöten ANDRA UPPLAGAN
TOVE PHILLIPS
TOVE PHILLIPS
De här frågorna och många fler diskuteras i Etnicitet och kulturmöten, andra upplagan. Boken är skriven för alla som arbetar med människor och är intresserade av de mänskliga aspekterna av det moderna mångkulturella samhället. Den går igenom innebörden och följderna av mänsklig migration och beskriver utvecklingen av svensk migrationspolitik. Detta är den andra upplagan av Etnicitet och kulturmöten och den innehåller uppdaterad information samt fördjupningar i samtida diskussioner och modern forskning. Boken har en tydlig koppling till kursplanen för kursen Etnicitet och kulturmöten och varje kapitel tar upp en av punkterna i det centrala innehållet. Diskussionsfrågor, uppgifter och instuderingsfrågor gör att du som läsare själv kan vara aktiv i ditt lärande.
Etnicitet och kulturmöten
Vad är Sverige mer än midsommar, köttbullar och Pippi Långstrump? När blir man egentligen svensk? Vilka mönster uppstår när människor från olika kulturer möts, lever och arbetar tillsammans? Hur tar man vara på de vinster respektive hanterar de utmaningar som uppstår i ett mångkulturellt samhälle?
ANDRA UPPLAGAN
Tove Phillips, lärare i Barn- och fritidsämnen/engelska och frilansskribent.
ISBN 9789151102009
9 789151 102009
51102009.2.1_etku_Omslag.indd Alla sidor
2020-06-17 10:34