9789151101101

Perspektiv på historien

Perspektiv på historien

50 p

Perspektiv på historien 50p är ett läromedel i första hand tänkt för gymnasieskolans kurs 1a1. Stor vikt har lagts vid att ge boken ett lättillgängligt språk och rikligt med pedagogiskt material i form av uppgifter och övningar.

Boken är skriven av Lars Nyström, Hans Nyström och Örjan Nyström. Författargruppen har tillsammans lång erfarenhet av undervisning på gymnasieskola och universitet. De är även författare till flera historiska fackböcker.

Perspektiv på historien

50p

50 p

Serien Perspektiv på historien finns för alla historieämnets kurser. I serien ingår förutom Perspektiv på historien 50p även Perspektiv på historien 1b, Perspektiv på historien Plus, Perspektiv på historien 2-3 Historiebruk och historievetenskap (för kurs 2 och 3), Perspektiv på historien – Kulturhistoria (för kurs 2b) samt temaboken Perspektiv på historien – Socialhistoria.

Lars Nyström Hans Nyström Örjan Nyström

Lars Nyström Hans Nyström Örjan Nyström

ISBN 9789151101101

9 789151 101101

51101101.2.1_Omslag.indd 1

2021-07-06 08:53

Innehåll

Välkommen till historien!

Varför historia?

Historiebruk Källkritik

7 8 13 18

Grimberg och Gustav Vasa – källkritik 26 Gösta Hallqvists dagbok 28 Husförhör 30

Det moderna samhällets framväxt 57 Världsdelarna binds samman Upplysningen Franska revolutionen Den industriella revolutionen De politiska ideologierna Nationalismen Det moderna Sverige växer fram Lika rättigheter också för kvinnorna?

58 63 67 72 78 83 89 98

Kapitlet i korthet 104 Äktenskap och kärlek 106 Att gjuta en nation 107

Historien epok för epok

33

Tidslinjer 34 Människans ursprung 36 Jordbruket och de första högkulturerna 38 Antiken 40 Medeltiden 42 Mot en ny tid 44 Norden under förhistorisk tid 46 Vikingatid och kristnande 48 Nordisk medeltid 50 Sverige blir en stormakt 52 Sverige under 1700-talet 54

Västerlandet erövrar världen

109

Industrin sprids över västvärlden Imperialismen Första världskriget Den ryska revolutionen Sverige kring sekelskiftet Det demokratiska genombrottet

110 116 125 133 137 145

Kapitlet i korthet 152 Kvinnlig rösträtt 154 En utvandrare ger tillbaka 155 Skolan – förr och nu 156

4

51101101.2.1_Inlaga.indd 4

2021-07-06 11:33

Från krig till krig

159

Den nya stormakten 160 Sovjet från Lenin till Stalin 166 Demokrati och diktatur i Europa 171 Mot ett nytt världskrig 180 Andra världskriget 185 Förintelsen 195 Sverige under mellankrigstiden 202 Norden under andra världskriget 210

Världen efter 1989

293

Mot en ny världsordning En värld med flera centra

294 300

Register 312 Bildförteckning 315

Kapitlet i korthet 218 Folkomröstning 220 Minnen från andra världskriget 221

Efterkrigstiden

223

Det kalla kriget 224 Välstånd i väst 233 Östeuropa under kommunismen 242 Alla folks lika rätt 247 Kris och omvandling i väst och öst 260 Det svenska välfärdssamhället 269 Välfärdssamhället i kris och förändring 278 Kapitlet i korthet 288 Sexuell frigörelse 290 Sport och politik 291

5

51101101.2.1_Inlaga.indd 5

2021-07-06 11:33

Vaxmålning från Egypten, ca 170 e Kr

6

51101101.2.1_Inlaga.indd 6

2021-07-06 11:33

Välkommen till historien!

Det finns en tid i livet då man börjar fundera över sin bakgrund. Först tänker man kanske mest på ett personligt plan. Man minns semesterresor, kompisar, trevliga och obehagliga händelser som har påverkat ens liv. Man blir också intresserad av sina föräldrar och deras bakgrund. Hur möttes de? Varför flyttade de till den plats där familjen nu bor? Hur var det att leva och växa upp när de var unga?

Så småningom inser man att familjens bakgrund är knuten till samhällets utveckling. Detta är särskilt tydligt om du tillhör en invandrarfamilj. Kanske lämnade föräldrarna sitt land på grund av diktatur, krig, eller arbete – kanske finns släkten kvar i landet långt därborta. Men också för dem som har sin bakgrund i Sverige har samhället påverkat familjen. Ofta har släkten sitt ursprung på lands­ bygden, men när industrin växte fram var det många som bröt upp och flyttade in till städerna. Där bodde de i trånga lägenheter, med gasspis, skafferi och dass ute på gården. Numera bor familjerna i villa eller större lägenheter, med kylskåp, badrum, TV och datorer.

Allt detta visar hur vår egen bakgrund är knuten till de förändringar som har skett i samhället som helhet. Det är detta historia handlar om: att kartlägga ett menings­ fullt och begripligt sammanhang som mynnar ut i den verklighet vi själva lever i.

7

51101101.2.1_Inlaga.indd 7

2021-07-06 11:33

I dagens Sverige tar vi demokratin för givet. Man det är bara drygt hundra år sedan som kvinnorna saknade rösträtt och männens rätt att vara med och bestämde berodde på hur mycket de fick i lön.

Insikten att demokratin skapades av människor som kämpade för sina rättigheter är viktig om vi ska förstå vårt eget land – men också för att förstå länder i världen där människorna utestängs från rösträtt och inflytande.

1. Hur kan man säga att staden och språket skapats av historien? Kan du ge fler exempel på hur historien finns överallt?

Vissa kunskaper i historia förväntas av oss som samhällsmedborgare.

Vet du inget av vad som skedde under andra världskriget, om du aldrig hört om slavhandeln över Atlanten eller har koll på vem Gustav Vasa var blir det svårt att hänga med i nyhetsrapportering, filmer eller i politiska diskussioner. Historia gör oss allmänbildade!

Hur ska man arbeta som historiker?

När man själv funderar över sin egen bakgrund inser man att det ofta inte är så lätt att få klarhet i vad som hänt. När man diskuterar med familjemedlemmar eller vänner förstår man att de har en annan upplevelse av gemensamma händelser än man själv. Så förhåller det sig även inom historien. En viktig del av historikernas arbete är att jämföra olika beskrivningar, förstå varför de tillkommit, och bedöma vad som är trovärdigt och inte. Allt detta kallas för källkritik och diskuteras längre fram i boken. Även om man inte själv är historiker är detta ett viktigt verktyg. Om man anlägger ett kritiskt perspektiv på den information man möter i samhället blir det lättare att själv förstå och ta ställning.

Individens och familjens historia hänger samman med samhällets. Fundera över vad det betyder i din släkt. På vad sätt har samhällets förändringar påverkat familjen?

12

Men historiker nöjer sig inte med att bara granska källorna. De vill också förstå hur olika händelser hänger samman och förklara varför de ägde rum. Förhållandet i Tyskland inför andra världskriget åskådliggör detta. Vi kan tolka det som hände då ur en ekonomisk, politisk och militär synvinkel. Vi kan också peka på Hitlers förmåga att i sina tal dra med sig folket. Säkert spelade alla dessa faktorer en roll. Men vilken var viktigast? Detta är något som historiker diskuterar, för även om man inte alltid kan nå fram till en säker slutsats är frågan betydelsefull. Hur kan man annars förstå och dra lärdom av vad som hänt?

Genom att gräva fram nya källor, peka på svagheter i tidigare tolkningar, eller jämföra med utvecklingen i andra länder försöker de vrida och vända på historien för att nå nya insikter om det som en gång var. Historia gör oss kritiska! Historia lär oss att tänka, resonera och reflektera över samhället och våra liv!

Välkommen till historien!

51101101.2.1_Inlaga.indd 12

2021-07-06 11:34

Historiebruk I detta kapitel får du lära dig: • vad historiebruk är, • på vilka olika sätt historia används i samhället, • hur historia kan missbrukas och hur vi kan stå emot detta.

Viktiga begrepp: historiebruk kommersiellt historiebruk politiskt historiebruk existentiellt historiebruk icke-bruk av historien missbruk av historien

Varje år den första söndagen i mars ger sig över 10 000 skidlöpare ut i spåren för att ta sig de nio milen mellan Sälen och Mora. Loppet har fått sitt namn efter Gustav Vasa som var kung i Sverige på 1500-talet.

Kan du berättelsen som ligger bakom tävlingen? År 1520 hade den danske kungen Kristian tagit makten i Sverige.

I Stockholms blodbad dödade han många svenskar, bland annat Gustav Vasas far som var en mäktig adelsman. På vintern gav sig Gustav upp till Mora för att få med sig bönderna i Dalarna på ett uppror mot kung Kristian. Först sa de nej. Men när de senare fick höra mer om den danske kungens alla avrättningar ändrade de sig.

Men då hade Gustav redan flytt upp mot norska gränsen. Nu sände dalkarlarna ut budbärare efter Gustav. Till sist lyckades de komma i kapp honom i Sälen. I upproret som följde besegrade Gustav Vasa danskarna och blev svensk kung. I de flesta historieböcker har han

Arbeta med historiebruk Vad står det på den stora banderollen över målet? Försök förklara vad man vill säga.

Vilka olika exempel på historiebruk hittar du på bilden?

Britta Johansson Norgren tas emot av kransmasen Daniel Duhlbo när hon vinner Tjejvasan 2020. Vasa­ loppet bygger på berättelsen om hur Gustav Vasa 1521 flydde från Mora mot norska gränsen på skidor.

Dagens skidåkare åker åt andra hållet, då blir det mer nedförsbacke.

Historiebruk

51101101.2.1_Inlaga.indd 13

13

2021-07-06 11:34

sedan setts som en stor frihetshjälte. När Vasaloppet genomfördes första gången år 1922 var det just flykten upp mot Norge som var förebilden.

Paket med Vasa knäckebröd från 1930­talet. Alla svenskar vill förstås vara som Gustav Vasa och ha »råg i ryggen«.

Gustav Vasa har också fått ge sitt namn åt andra företeelser. Redan på 1600-talet döptes ett militärskepp efter honom. Båten som sjönk redan under sin första resa finns idag på Vasamuseet i Stockholm.

Och varje morgon äter miljoner människor över hela världen knäckebröd som bär kungens namn. Skidloppet, regalskeppet och knäckebrödet är exempel på vad vi brukar kalla historiebruk. Med detta syftas på de olika sätt varpå vi använder det förflutna. Det kan gälla inom politiken, affärsvärlden, men också inom exempelvis film eller romaner. Beroende på vilket syftet är skiljer man mellan olika typer av historiebruk.

Kommersiellt historiebruk Wasa knäckebröd är ett exempel på kommersiellt historiebruk. Idag kanske få ens tänker på kopplingen till den gamla kungen när man tuggar på en skiva hårt bröd. Men när varumärket lanserades på 1930-talet pryddes varje paket med ett stort porträtt av Gustav Vasa.

På så vis hoppades man få sälja mer. Företagets slogan var under många år »ger råg i ryggen«. Med detta menas moralisk styrka, mod och självförtroende – egenskaper som man nog tänkte att Gustav Vasa visade prov på när skidade till Sälen och kastade danskarna ur landet.

Politiskt historiebruk Cate Blanchett som den brittiska 1600­talsdrottningen Elizabeth I. Historiska filmer underlättar för oss att leva oss in i det förflutna. Men för att ge utrymme åt spänning och romantik offras ibland sanningen, och människors uppträdande och tänkesätt liknar ofta mer det moderna livet än förhållandena i den tidsperiod filmen skildrar.

Både Vasaloppet och Wasa knäckebröd är från mellankrigstiden. Det var en tid när nationalismen var stark. Att man kunde få människor att åka skidor eller äta knäckebröd genom namnet Vasa hängde samman att han var en populär person som alla kände till. I skolorna fick barnen lära sig om Gustav Vasas äventyr i Dalarna. De fick lära sig att han var en av de största hjältarna i Sveriges historia, att han räddat landets självständighet och varit en landsfader för alla svenskar. På så vis ville man skapa stolthet kring det egna landet.

Precis som bönderna i Dalarna och kungen stridit tillsammans borde svenskarna lägga undan alla interna konflikter, följa sina ledare och hjälpas åt att göra Sverige starkt. Detta är ett exempel på ett politiskt historiebruk.

Idag är Gustav Vasa inte lika känd längre. Men också idag möter vi historia i den politiska debatten.

14

Välkommen till historien!

51101101.2.1_Inlaga.indd 14

2021-07-06 11:34

Ett exempel är frågan hur dagens svenska välstånd växte fram. Ännu i slutet av 1800-talet var Sverige ett fattigt land, där många människor inte såg någon framtid. Åren 1860–1920 lämnade över en miljon människor Sverige i jakt på ett bättre liv på andra sidan Atlanten. Så hur blev Sverige rikt?

När företrädare för näringslivet skriver Sveriges historia brukar de lyfta fram den fria näringslivets roll, där framgångsrika företag och starka entreprenörer skapade ett välstånd som gjorde att alla sedan fått det bättre. Underförstått måste man också i framtiden låta företagen få stor frihet, annars riskerar Sverige åter att bli fattigt.

1. Varför heter Vasaloppet just Vasaloppet? Varför går det mellan Sälen och Mora?

Från exempelvis socialdemokratisk sida ges en delvis motsatt bild: en viktig förklaring till att Sverige blivit ett rikt land är demokratiska och sociala reformer som gjorde landet mera rättvist, innebar att alla fick en utbildning, skapade en efterfrågan på företagens produkter och stärkte Sveriges internationella konkurrenskraft.

3. Varför kan frågan om hur Sverige blev ett rikt land vara politiskt laddad?

2. Ge exempel på politiskt och kommersiellt historiebruk kopplat till Gustav Vasa

Existentiellt historiebruk Ibland berör historien så djupa aspekter av människornas liv och identitet att vi kan tala om ett existentiellt historiebruk. För den judiska befolkningen i Europa är förintelsen och hur denna återberättats helt central både för sammanhållningen inom gruppen och för hur de enskilda människorna förstått sina liv. Att resa till exempelvis Auschwitz är att närma sig den mörka skärningspunkt som format en viktig del av vem man är.

På samma sätt förhåller det sig med många andra grupper. För många samer är det gemensamma minnet av hur man blivit bestulna på sitt land, tvångsförflyttades, eller utsattes för rasistisk politik från myndigheter eller svenskar en viktig del av vad det är att vara same. Det hindrar förstås inte att identiteten också positiva element som språket, den egna musiken eller närheten till naturen och historien i rennäringen

Icke-bruk av historien

En ung israelisk jude besöker Auschwitz-Birkenau i samband med De levandes marsch 2019. Då vandrar flera tusen unga människor under tystnad ut till platsen där över en miljon människor mördades under Förintelsen.

Ett specialfall av historiebruk är icke-bruk av historien. Med detta menas att en del av historien medvetet förtigs. I förra avsnittet diskuterade vi hur de svarta ofta gömts undan i USA:s historia. Skol-

Historiebruk

51101101.2.1_Inlaga.indd 15

15

2021-07-06 11:34

böckerna har istället handlat om hur de vita nybyggarna genom hårt arbete skapade sin egen framtid. Ofta lyfts också fram hur USA alltid stått för frihet i världen. Då passar slaveriet på bomullsplantagen mindre bra in i bilden.

1. Vad innebär icke-bruk av historien? Hur kan det vara historiebruk?

En annan del av historien som förträngts i många länder är förintelsen. Några år efter kriget och rättegångarna mot nazistledarna slutade man prata om nazisternas folkmord i det nya demokratiska och kapitalistiska Västtyskland. Man brukar säga att det berodde på att man istället ville blicka framåt. Samtidigt satt före detta nazister på många viktiga jobb i samhället. Då var det ofta enklast att hålla tyst.

Hitler skriver historia Ovan har vi gett exempel på olika sätt att använda historien. Både inom reklam och inom politiken innebär historiebruket ofta att man tänjer lite på sanningen för att den ska passa bättre för ens syften.

Ibland går detta så långt att vi kan tala om ett missbruk av historien.

Ett exempel är Hitler och nazismen.

En skolplansch från 1930-talets Tyskland som skulle lära ut hur germanerna levde i begynnelsen. För nazisterna gällde det att återknyta till »blodet och jorden«, till den »äkthet« och »dådkraft« som kännetecknade det tyska folket innan det smittats av andra raser.

Hitler var mycket medveten om historiens kraft att påverka människorna. Därför ville man inte att tyskarnas historiekunskaper skulle gå för djupt. I skolböckerna ströks stora delar av världshistorien. Det gällde till exempel upplysningen och dess idéer om alla människor lika värde. Istället koncentrerade man sig på händelser och hjältar som kunde visa på det tyska folkets storhet.

Hitlers historieskrivning byggde på rasperspektivet. I skolböckerna framställdes världshistorien som en kamp mellan olika raser. I denna kamp var svarta, judar och andra i Hitlers tycke »mindervärdiga« raser dömda att gå under och lämna plats för de starkare: arierna.

Enligt nazisterna hade alla stora kulturer i världshistorien varit ariska: den egyptiska, den grekiska och den romerska. Vad som skett var att det ariska blodet blivit utblandat med blod från sämre raser. Därmed hade civilisationerna gått under. Detta fick inte hända med den tyska civilisationen – och då måste förstås judarna bort. På så vis användes historien för att skola in befolkningen i den nazistiska ideologin.

16

Välkommen till historien!

51101101.2.1_Inlaga.indd 16

2021-07-06 11:34

När Nazityskland besegrade Frankrike 1940 plockade man fram samma järnvägsvagn där Tyskland undertecknat Versaillesfreden efter första världskriget. Här är den franske generalen på väg uppför trappan för att skriva under kapitulationsvillkoren.

En annan tanke i Hitlers propaganda var den så kallade dolkstöts­ legenden. Den gick i korthet ut på att Tyskland aldrig besegrats i första världskriget. Istället hade landet »huggits i ryggen av kommunister, judar och demokratiska politiker« som sålt ut Tyskland till England och Frankrike genom att skriva under freden i Versailles.

Också de flesta andra olyckor som drabbat Tyskland genom århundradena skyllde han på judar och kommunister.

Nästan allt i Hitlers historieskrivning var lögn eller halvsanning. Det var han också själv medveten om. Men enligt diktatorn gick det att få massorna att stödja vilket budskap som helst, bara det återupprepades tillräckligt ofta. Befolkningen skulle enligt Führern »lättare falla offer för en stor lögn än för en liten«.

Vad Hitler förstått var att människorna i Tyskland behövde något att tro på. Första världskriget hade varit en katastrof för landet. I många miljoner hem hade man förlorat en son, en far eller en bror. Därefter drabbades många av arbetslöshet och ekonomisk depression. Hade allt detta lidande varit till ingen nytta? Hitler ville omvandla den smärta och desperation många tyskar kände till tron på något större, som alla kunde vara en del av: Det nya »tusenårsriket«. Väldigt många tyskar valde att tro på denna lögn.

Historien – viktig men lätt att förvanska Av exemplet med Hitlers historieskrivningen lär vi oss hur historien å ena sidan är mycket viktig, å andra sidan lätt att förfalska. I orätta händer kan historia användas för att få människor att ställa sig bakom, krig, förföljelse och förtryck, Hur ska vi kunna stå emot olika missbruk av historien?

Ett svar är att vi behöver bättre historiska kunskaper. Kan vi fakta märker vi lättare om någon ljuger. Ett andra svar att vi måste bli bättre på att granska olika typer av uppgifter. Här är inte minst källkritiken ett viktigt verktyg. Den får du lära dig mer om i nästa kapitel.

1. Visa på olika sätt som Hitlers judehat kom till uttryck i hans historiebruk.

2. Studera exemplet med Hitlers historiebruk. Vilka olika typer av historiebruk kan du hitta?

På vilka sätt kan vi stå emot missbruk av historien?

Arbeta med historiebruk När man gett namn till gator och torg så har man ofta använt sig av historiska personer. Här ska du undersöka vilka personer som uppmärksammats i din stad eller någon annan plats som du känner till. Du ska också undersöka statyer eller andra monument.

Om du har bott i något annat land än i Sverige så kanske du har sett någon liknande form av historiebruk och då kan du välja det.

1. Vilken plats undersökte du?

2. Vilka personer har givit namn åt gatorna i din stad? Vilka händelser har blivit ihågkomna i form av gatunamn?

3. Vilka personer har blivit statyer?

Vad är personerna kända för?

4. Vilka är det mest av - män eller kvinnor?

Historiebruk

51101101.2.1_Inlaga.indd 17

17

2021-07-06 11:34

Gösta Hallqvists dagbok I slutet av andra världskriget genomförde Svenska Röda Korset en hjälpaktion för att rädda människor ut nazisternas fångläger. Man använde vita bussar med röda kors. Vitabussaktionen startade den 8 mars 1945. En av dem som deltog i räddningsaktionen var Gösta Hallquist. Precis efter att de hämtat kvinnor från lägret i Ravensbrück blev de beskjutna av ett allierat jaktplan. En av de andra chaufförerna, Ringman, dog i räddningsaktionen medan Hallquist fördes till sjukhus och opererades för en allvarlig hjärnskada. Det berättas att i samband med attacken

blev Hallquist liggandes i ett dike och bredvid honom låg hans lilla gröna fickalmanacka fulltecknad med dagboksanteckningar från räddningsarbetet. Femtio år senare 1995 gav Hallquist ut boken Löjtnant Hallquists dagbok. I den här övningen ska vi titta på både boken och på Hallquists fickalmanacka.

Utdragen är från 24 april 1945, dagen innan flygangreppet där Hallquist skadades.

Dokument 1.

Utdrag ur Gösta Hallquist original fickdagbok från 24 april 1945, samt en avskrift.

Steg upp kl. 5. Väckte samtliga. 104 var borta.

Jag tog hans bil och Ringman o körde sjelv. Dr. Arnoldsson i personbil o med begleitio. Körde 90–100 km/1t. Skulle möta Internationella Röda Korset kl. 9.00. Pratade med fångarna o kl 7 fm vore vi klara. Tillbaka till Ravensbrück. Lastade franska kvinnor o körde så länge det gick.

28

Välkommen till historien!

51101101.2.1_Inlaga.indd 28

2021-07-06 11:34

Dokument 2.

Kopia ur den tryckta dagboken från 1995

KÄLLA: Löjtnant Hallquists dagbok av Göta Hallquist och Anita Nilsson, år 1995.

1. Diskutera de två källorna utifrån äkthets-, tids-, beroende- och tendenskriteriet.

2. Jämför fördelar och nackdelar med de två källorna.

Övningar

51101101.2.1_Inlaga.indd 29

29

2021-07-06 11:34

Pyramiderna vid Giza, ca 2500 f Kr

32

51101101.2.1_Inlaga.indd 32

2021-07-06 11:34

Historien epok för epok För att göra historien begriplig delar vi in den i epoker.

Förhistorien har traditionellt delats in i stenålder, bronsålder och järnålder. Indelningen avspeglar vad man kan hitta vid en arkeologisk utgrävning, men är långtifrån självklar. De flesta verktyg under stenåldern var i själva verket av trä; bronset under bronsåldern var väldigt dyrt och användes mest till prydnads­föremål eller särskilt viktiga redskap. Samtidigt döljer uppdelningen andra förändringar. Det största steget i människans historia – när hon blev jordbrukare – infaller mitt under »stenåldern«.

När människan börjar efterlämna skrift går vi in i historisk tid. »Antiken« och »medeltiden« är epoker som brukar finnas med i historieböckerna. Begreppet medeltiden skapades på 1400-talet av författare som ville väcka traditionerna från det antika Grekland och Rom till liv. De såg tiden sedan dess som en mörk »mellantid«. Dagens forskare en mer nyanserad bild av medeltiden – faktum är att det skedde stora framsteg! Likväl har begreppet etsat sig fast.

Hur vi väljer att dela upp historien i hänger samman med författarens perspektiv.

Epoknamn som »antiken« och »medeltiden« visar att vi i denna bok närmar oss historien som européer, vilket vi också ska göra enligt läroplanen. I andra delar av världen delar man in tiden på andra sätt. I den kinesiska historieskrivningen utgår man till exempel från de olika kejsardynastierna som styrt landet.

På nästa uppslag presenteras tre tidslinjer med olika epokindelningar: en världshistorisk med utgångspunkt i Europa, en svensk och en kinesisk. Observera att tidskalan är uttänjd så att varje årtusende eller århundrade får mer och mer plats ju mer vi närmar oss vår egen tid. Tidslinjen sträcker sig från den allra äldsta tiden fram till början av 1700-talet. Då är vi framme i vad som brukar kallas tidigmodern tid. För att följa linjen längre fram får du titta i sammanfattningen i slutet på varje kapitel i boken.

Under 1700- och 1800-talen ledde den industriella revolutionen till den största förändringen i vårt sätt att leva sedan vi blev jordbrukare. Samtidigt uppkom det nya sätt att tänka och resonera som fort­farande har stor betydelse för hur samhället fungerar. Detta – och allt annat som hänt sedan dess – behandlas i kapitlen längre fram i boken. Men först ska vi epok för epok kort gå igenom det viktigaste i världens och Sveriges historia fram till dess.

33

51101101.2.1_Inlaga.indd 33

2021-07-06 11:34

70000

30000

10000

5000

2500

f. Kr. 500

1000

Kristi födelse

VÄRLDSHISTORIEN UR EUROPEISKT PERSPEKTIV Homo sapiens når Europa

Första jordbruket i bördiga halvmånen

Pyramiderna byggs

Förhistoria till ca 3500 Homo sapiens sprids från Afrika

Äldre historia ca 3500 – 700 Sumererna utvecklar städer

Neandertal­ människan dör ut

Romarna erövrar Italien

Järn börjar användas

Kristend uppstår

Antiken ca 700 f.Kr. – 500 e Demokrati införs i Aten

Skriftspråket uppstår i Egypten och Tvåflodslandet

SVERIGE De första människorna kommer till Norden

Istid fram till 10000

Äldre stenålder ca 10000 – 4000

Nya erövrare för in det språk som senare blir svenska

Bondestenåldern ca 4000 – 1800

Hällristningar

Bronsåldern ca 1800 – 500

Järnåldern ca 500 f.Kr. – 1000

Jordbruket sprids till Sverige

KINA Högkultur kring Huang He

Kinesiska förhistoria till 2100 f.Kr.

Xia Shang Zhou 2100–1600 1600–1046 1100–256

Qin Han 221–206 206 f.Kr. – 200 e.

Äldsta bevarade skriften

1. Välj ett årtal och försök utifrån tidslinjen och internet jämföra vad som hände och hur samhället såg ut i Europa, Kina och Sverige då.

2a. Gör en egen tidslinje. Sätt in följande epoker i din tidslinje: Forntiden, Antiken, Medeltiden, Tidigmodern tid och Modern tid.

34

Kinesiska muren börjar byggas

2b. Markera följande begrepp, personer och händelser i din tidslinje: De första människorna kommer till Amerika, Islam föds, Drottning Kristina, Järnet kommer till Sverige, Heliga Birgitta, Alexander den store, Karl XII, Kristendom blir statsreligion i romarriket, Vasco da Gama, Isac Newton upptäcker tyngdlagen, Skåne blir svenskt, De första högkulturerna, Frihetstiden i Sverige.

Historien epok för epok

51101101.2.1_Inlaga.indd 34

2021-07-06 11:34

e. Kr. 500

Kristi födelse

1000

1100

1200

Kristendomen uppstår

1300

Digerdöden

en 0 f.Kr. – 500 e.Kr.

Äldsta runskriften i Sverige

1600

2000

Modern tid ca 1800 – nu Franska revolutionen

Gustav Vasa blir kung

Vikingatid ca 800 – 1100

Tang 618–907

1900

Martin Luther startar reformationen

Medeltid ca 1000 – 1521

Krutet uppfinns

1800

Renässansen ca 1400 – 1600

Sverige kristnas

dern 0 f.Kr. – 1000 e.Kr.

Pappret uppfinns

1700

Tidigmodern tid ca 1450 – 1800

De första korstågen

Vikingaangreppet i Lindisfarne

1500

Columbus seglar mot Amerika

Medeltid ca 500 – 1450 Romarriket delas

Han 6 f.Kr. – 200 e.Kr.

1400

Kompassen uppfinns

Song 960–1279

Tidigmodern tid ca 1521 – 1800

Modern tid ca 1800 – nu

Stormaktstiden ca 1600–1709

Mongolerna erövrar Kina

Yuan 1271–1308

Siste kejsaren avsätts

Ming 1368–1644

Qing 1644–1912

3. Gör en egen tidslinje över viktiga händelser för dig och din släkt, t ex »vi flyttade till Stockholm/till Sverige«, »mormor blev första kvinnan i släkten att ta studenten«, »pappa blev arbetslös« 4. Om du kommer från ett annat land, hur delar man in tiden där? Vilka epoker används? Gör en egen tidslinje över epokerna där.

Historien epok för epok

51101101.2.1_Inlaga.indd 35

35

2021-07-06 11:34

Människans ursprung

Några av människans förfäder – fossilfynd från Kenya, till vänster Homo Erectus som levde för 1,6 miljoner – 200 000 år sedan, de övriga olika så kallade Austral­ opitheciner, 1,6 till 3,7 miljoner år gamla.

Människans historia börjar för ca 7 miljoner år sedan i Afrika. Då skiljde sig våra förfäder från vad som senare blev schimpanserna, vår närmaste släkting.

Vad utmärkte de första människoliknande varelserna jämfört med aporna? Det var inte hjärnan.

Istället var det förmågan att gå på bakbenen. Med upprätt gång blev det lättare att se sig omkring och

att bära med sig insamlad föda.

När händerna blev fria kunde man också utveckla sin förmåga att gripa, plocka och vrida.

Förmågan att lägga på minnet och samarbeta var faktorer som ökade chansen till överlevnad.

Det ledde efter hand till att hjärnan utvecklades. För två miljoner år sedan tillverkades de första stenverktygen, för en miljon år sedan lärde sig människan att hantera elden.

Vår egen art, Homo sapiens sapiens, uppkom för 2–300 000 år sedan. Ett utmärkande drag var förmågan att använda språket.

Det skapade nya möjligheter att samarbeta och planera, utbyta idéer och erfarenheter.

För 40 000 år sedan kom Homo sapiens till Europa, där den snart trängde ut Neandertalaren, en annan människoart. Men enligt

Homo Sapiens började sprida sig över världen för 100 000 år sedan.

36

Historien epok för epok

51101101.2.1_Inlaga.indd 36

2021-07-06 11:34

13 000 år gamla bilder av getter och oxar i en grotta i södra Frankrike. I sådana grottmålningar var just djurmotiv vanligast.

forskningen resulterade mötet också i utbyte av gener. Ännu i dag bär de flesta människor spår av Neandertalarna i sitt DNA. Under större delen av sin historia levde människan i små grupper som jägare och samlare.

Arkeologiska fynd och jämförelser med folk som lever så än idag tyder på att det var relativt jämlika samhällen. När man befinner sig i ständig rörelse och lever ur hand i mun går det inte att bygga upp rikedom. Att dela med sig är ett måste för att överleva.

Också förhållandet mellan män och kvinnor tycks ha varit mer jämställda än senare i historien.

Samtidigt spelade redan från början våldet en roll i människans

historia, exempelvis när olika grupper konkurrerade om samma jaktmarker eller naturresurser.

Med dessa stenredskap, över en miljon år gamla, kunde man göra allt från att slakta djur till att tälja i trä.

Metkrok med »hål« för linan, svensk stenålder, från trakten av Arvidsjaur.

Historien epok för epok

51101101.2.1_Inlaga.indd 37

37

2021-07-06 11:35

Jordbruket och de första högkulturerna För ungefär 10 000 år sedan lärde sig människan att bruka jorden och tämja boskap. Det skedde först i Mellanöstern, där korn och vete växte vilt på bergssluttningarna. Nu ökade tillgången på föda, och befolkningen växte. Men en nackdel var att människan också måste arbeta hårdare som jordbrukare. Om vädret blev dåligt kunde skörden slå fel, vilket betydde svält.

Sjukdomar spred sig lättare när människor och djur bodde tätt samlade i byar.

När människan blev bofast kunde hon samla på sig fler ägodelar, som redskap, textilier och smycken. Skillnaden mellan rik och fattig började framträda. När det fanns egendom som kunde rövas blev krigen mer omfat-

tande. Det gjorde att hövdingarnas makt växte. Det mesta talar också för att männens ställning stärktes på kvinnornas bekostnad.

För ungefär 5 000 år sedan bildas en ny typ av rikare jordbrukssamhällen vid några av världens stora floder, så kallade högkulturer. Från bergen förde floderna med sig enorma vattenmassor som varje år svämmade över stränderna. Nu lärde man sig att leda det näringsrika vattnet ut på åkrarna genom kanaler. Bevattningssystemen krävde att många människors arbete samordnades.

Därför koncentrerades makten hos kungar och präster. Mäktiga högkulturer växte fram i Nildalen i Egypten, kring Eufrat och Tigris i Irak, Indus i Pakistan och Huang He (Gula floden) i Kina.

Människor började vid olika tider och på olika platser hålla boskap och odla jorden. Kartan visar de platser där jordbruk och boskapsskötsel uppstått oberoende av varandra under perioden 8 000–2 000 f. Kr. Odlingen av vete har sitt ursprung i »den bördiga halvmånen«, ris i Kina och majs i Mellanamerika.

38

Människan har lärt sig tämja boskap.

På den 6 000 år gamla nordafrikanska grottmålningen ser vi de inhägnade djuren till vänster, till höger byn markerad med vita cirklar.

Kvinnofigurer som denna, från Mexiko, användes i många tidiga kulturer som fruktbarhetssymboler vid religiösa ceremonier.

Historien epok för epok

51101101.2.1_Inlaga.indd 38

2021-07-06 11:35

De tre mest berömda egyptiska pyramiderna – Mykerinos, Keops och Chefrens – den högsta (Keops) 146,5 meter hög.

I högkulturerna uppkom nya yrkesgrupper: hantverkare och handelsmän, administratörer och präster. Kunskapen att framställa metaller förfinades.

Nu uppstod också skriftspråket.

I tvåflodslandet kring Eufrat och

Tigris använde man lertavlor för att skriva ner samhällets lagar, religiösa myter och vilka varor man handlade med. I Egypten utvecklades hieroglyferna, i Kina den teckenskrift som används i landet än idag.

Brädspel, Induskulturen i nuvarande Pakistan (2500–1700 f. Kr.)

Lertavla med kilskrift från tvåflods­ landet runt Eufrat och Tigris i nuvarande Irak. Den 5 000 år gamla skriften är ett köpavtal om ett hus med tillhörande mark.

Relief från perserkungen Dareios I palats i Persepolis i nuvarande Iran, byggt cirka 500 f. Kr. Sändebud från det stora perserriket bär fram gåvor till kungen.

Silverbrosch, Induskulturen.

Historien epok för epok

51101101.2.1_Inlaga.indd 39

39

2021-07-06 11:35

Järnvägsbolaget som trafikerar sträckan Paris Lyon ger 25 % rabatt åt dem som köper en turoch returbiljett för att åka till Paris och gå på Världsutställningen.

108

51101101.2.1_Inlaga.indd 108

2021-07-06 11:37

Västerlandet erövrar världen År 1889 reste människor med tid och pengar på de nybyggda järnvägslinjerna genom Europa till Paris. Här pågick en av 1800-talets stora världsutställningar. I sina paviljonger visade länderna upp uppfinningar, maskiner och industriella framsteg.

Allra mest imponerande var det trehundra meter höga Eiffeltornet, som stod klart precis när utställningen öppnade.

Lika stort intresse väckte kolonialpaviljongerna. Där visades dyrbara föremål och exotiska djur från avlägsna trakter i Afrika och Asien. Man hade till och med byggt upp »infödingsbyar« med levande människor från kolonierna, som man kunde titta på som om det var på ett zoo. Besökarna blev förskräckta över hur primitiva de tycktes vara och stärktes i tanken på att Europa stod för framstegen i världen.

Industrialisering och erövringar i andra världsdelar utmärkte Europa under perioden 1870–1920. Det var en period av framtidstro och optimism. Men den slutade med en katastrof – det första världskriget.

109

51101101.2.1_Inlaga.indd 109

2021-07-06 11:37

Industrin sprids över västvärlden I detta kapitel får du lära dig:

Viktiga begrepp:

• hur industrialisering, inflyttning till städerna och emigration påverkade Europa under 1800-talet, • hur nya uppfinningar ledde till en »andra industriell revolution« i slutet på 1800-talet, • hur kraven på allmän och lika rösträtt växte i styrka i det nya industrisamhället.

emigration urbanisering den andra industriella revolutionen aktiebolag karteller

Under mindre än hundra år emi­grerade över 40 miljoner människor till USA. Passagerarna i andra klass bodde mycket tätt i lastutrymmena på emigrantfartygen.

Då var det skönt att kunna gå upp och vila på däck.

tullar fackföreningar allmän och lika rösträtt suffragetter

Under 1800-talet ökade befolkningen i Europa från cirka 180 till 400 miljoner människor. Framför allt berodde detta på minskad dödlighet. Krigen var få efter Napoleons nederlag. Vaccination och bättre hygien gjorde att färre blev sjuka. När det var missväxt och hungersnöd kunde man skicka spannmål på järnvägarna till de områden där det rådde brist på mat. Men samtidigt var det inte alltid så lätt att försörja sig på hemorten där all jord redan var upptagen.

Därför blev 1800-talet också en period av stora folkförflyttningar.

Den mest dramatiska folkomflyttningen var utvandringen till Nordamerika. Till en början var det mest irländare och engelsmän som utvandrade. Sedan kom tyskar och skandinaver, till sist även polacker, ryssar och italienare.

Men framför allt flyttade människorna in till städerna.

I jordbrukarsamhället hade de flesta bott utspridda på landsbygden. Nu skedde en urbanisering, där befolkningen allt mer koncentrerades till städer och tätorter vid hamnar och järnvägar.

Samtidigt spreds industrin över Västeuropa och USA. Mot slutet av 1800-talet inleddes en ny period av snabb teknisk utveckling. Förändringarna var så stora att man brukar kalla decennierna kring sekelskiftet 1900 för den andra industriella revolutionen.

110

Västerlandet erövrar världen

51101101.2.1_Inlaga.indd 110

2021-07-06 11:37

Den andra industriella revolutionen När emigranterna för hundra år sedan närmade sig New York från havet såg de Manhattans första skyskrapor resa sig mot himlen. Hur var det möjligt att bygga så höga hus utan att de rasade samman? Orsaken var att det fanns ett skelett av stålbalkar som sträckte sig från marken och ända upp till skyskrapans tak.

Stål är ett slags järn med relativt låg kolhalt, som är både hållfast och böjligt. Länge hade stål varit så dyrt att man bara kunde använda det till specialverktyg och vapen.

Men i industrisamhället behövde man stål till byggnader, broar, järnvägar och maskiner. I mitten av 1800-talet uppfann den brittiske ingenjören Henry Bessemer ett nytt sätt att reglera kolhalten genom att blåsa luft genom det smälta järnet. Därmed blev stålet en billig metall, som kunde produceras i stora mängder.

Billigt stål var en förutsättning för att man skulle kunna bygga skyskrapor.

En annan nyhet som fick stor betydelse var elektriciteten.

Tidigare måste varje fabrik framställa sin egen energi.

Därför låg industrierna ofta vid kolfält eller vattenfall. I slutet av 1800-talet lärde man sig att omvandla energin från kol och strömmande vatten till elektricitet som kunde överföras över stora avstånd. Därmed kunde man bygga fabriker nästan var som helst. Samtidigt innebar förbränningsmotorn att oljan började komma till användning som kraftkälla. Nu var en bensindunk allt som behövdes för att starta en motor.

Annons för grammofonspelare 1907.

Under den andra industriella revolutionen kom en mängd produkter som med tiden kom att förändra människornas liv: bilen, telefonen, radion, grammofonen, glödlampan, flygplanet och cykeln.

På ett annat sätt än tidigare tog industrin nu vetenskapen till hjälp när man utvecklade nya produkter. I varje större industri blev forsknings­laboratorier och ritsalar en självklarhet. Genom kemins utveckling skapades nya branscher som pappersindustri och konstgödsel­tillverkning.

År 1886 monterade Gottlieb Daimler en förbränningsmotor och en styranordning på en hästdroska och byggde på så vis en av de första bilarna i världen. Daimlers verkstad är ett av ursprungsföretagen till den tyska fordonsjätten Mercedes-Benz.

1. Varför minskade dödligheten på 1800-talet?

2. Vilka olika folkförflyttningar skedde under denna tid?

3. Nämn några viktiga uppfinningar från denna tid.

Industrin sprids över västvärlden

51101101.2.1_Inlaga.indd 111

111

2021-07-06 11:37

Det moderna storföretaget I det tidiga industrisamhället ägdes de flesta företag av privatpersoner. Om företaget inte kunde betala sina skulder var ägarna personligen ansvariga för att få fram pengar. I värsta fall kunde de förlora allt de ägde.

Men efter hand blev det tillåtet att bilda aktiebolag. Där kunde vem som helst köpa andelar (aktier) och få del i vinsten. Om företaget gick i konkurs förlorade man bara värdet av de egna aktierna. Detta gjorde att fler vågade satsa sina pengar i industrin. Företagen kunde växa snabbare och det blev lättare att få pengar till riskabla satsningar. På detta sätt kunde en grupp storföretag växa fram.

Kriser, karteller och tullar

Den 1885 uppfunna cykeln betydde en revolution när det gäller människors rörlighet. Men bland kvinnorna var det i början bara de djärvaste som vågade sig på att cykla.

I de nya storföretagen tillverkades allt fler varor. Men ofta fanns det inte tillräckligt med konsumenter som kunde köpa alla varor. För att bli av med dem måste företagen sänka sina priser. Följden blev återkommande kriser där många företag slogs ut.

Den hårda konkurrensen gjorde att det blev allt färre och allt större bolag i varje bransch. Ibland samarbetade dessa i karteller. De innebar att de kom överens om att dela upp marknaden sinsemellan – så att priserna kunde hållas uppe. Istället för principerna om fri konkurrens såg man till att alla företag kunde tjäna bra med pengar.

Också vad gällde handeln mellan länderna skedde liknande förändringar. Från 1880-talet började många länder införa importtullar.

Först skedde detta inom jordbruket. Bakgrunden var konkurrensen från de bördiga jordarna i Mellanvästern i USA. Här odlades stora mängder billig säd, som sedan transporterades med järnvägar och ångfartyg till Europa. För att hjälpa de egna bönderna införde länderna höga spannmålstullar. Sedan drev också industriägarna igenom tullskydd inom sina branscher.

Arbeta med begrepp

112

1. Förklara följande begrepp: aktiebolag, karteller, tullar, fackföreningar

3. Vilket av begreppen brukar förknippas med socialismen?

2. Hur hänger begreppen samman med den industriella utvecklingen?

4. Hur förhåller sig tullar och karteller till liberalismen?

Västerlandet erövrar världen

51101101.2.1_Inlaga.indd 112

2021-07-06 11:37

Trots tullarna fortsatte världshandeln att öka – mellan 1870 och 1914 tredubblades varuutbytet över gränserna. Men tullpolitiken var ett tecken på att konkurrensen mellan länderna hade skärpts. Länge hade Storbritannien varit den främsta industrimakten. Nu var USA och Tyskland förbi på många områden.

1. Vad är fördelen med aktie­bolag?

2. Varför införde många länder tullar på jordbruksprodukter på 1880-talet?

Ljus över landet strängt förbjudna att tända ljus och måste invänta de vuxna i mörker.

Dagsljuset styrde helt människornas aktiviteter i det gamla samhället. Medan arbetstiden sommartid var 13–16 timmar arbetade man på vintern högst 7–8 timmar i utomhussysslor. Inomhus dröjde det länge innan man tände ljus och senast vid niotiden släcktes de. En stor del av vintern var man hänvisad till att sova bort. Att lysa upp kvällsmörkret innebar fest och överdåd, som vid herrgårdarnas baler eller städernas »illuminationer«, som beundrades av åskådarna ungefär som dagens fyrverkerier.

På kort tid efter 1850-talet övervann människan detta beroende av naturens växlingar mellan ljus och mörker. Först kom gas- och fotogenljuset och från 1880-talet elektrisk belysning, till en början mest inom industrin, sedan även i hemmen. Efter sekelskiftet 1900 spreds den elektriska belysningen snabbt när kraftnäten byggdes ut. År 1925 hade alla Sveriges städer egna elverk. Nu började också städernas bakgator att lysas upp liksom skyltfönster och reklamskyltar.

Elektriciteten framstod som en magisk kraft för 1800talets människor. Att man kunde lysa upp ett rum bara genom att vrida på en knapp – det föreföll som ett underverk.

I äldre tid var lysstickor, facklor eller den öppna spisen människornas främsta ljuskälla. Ljus av talg eller bivax var dyra, för att inte tala om oljelampor och de nya stearinljusen som kom på 1830-talet.

Inne i stugdunklet samlades man kring de små flämtande lågorna. Också städerna låg i mörker. Den öppna elden krävde stor vaksamhet och bränder var ett ständigt hot. Därför patrullerade brandvakter gatorna nattetid. Barn som var ensamma hemma var

Men som med alla tekniska nyheter fanns det också kritiska röster. Författaren August Strindberg skrev om hur det elektriska ljuset »förstör ögonen och förlänger arbetsdagen för arbetarna«. På 1920-talet rasade en debatt om »optiskt oväsen«, och många saknade stunderna av stillhet från förr då man »kurade skymning« i stugorna.

1. Hur fick människan ljus före elektriciteten och glödlampan?

2. Hur påverkade ljusets dygnsrytm vardagslivet i det äldre samhället?

3. Fundera på om du kan komma på någon annan uppfinning som förändrat människans vardag på samma sätt.

Industrin sprids över västvärlden

51101101.2.1_Inlaga.indd 113

113

2021-07-06 11:37

Arbetarna organiserar sig

Arbeta med bilder

För den nya arbetarbefolkningen var flytten från landsbygden till industristaden en stor omställning.

Arbetet i fabrikerna var mer kontrollerat än man var van vid och krävde stor uppmärksamhet så att man inte skadade sig i maskinerna. Arbetsmarknaden var osäker. När det blev kris, och fabrikerna stängde, kastades många människor ut i nöd och fattigdom.

På banderollen i mitten står det på tyska: Proletärer i alla länder, förena er. På vimplarna till vänster och höger uppe i bilden står det Jämlikhet och Broderskap.

Studera denna tyska propagandabild och svara på frågorna.

1. Vad föreställer bilden?

2. Hur är människorna på bilden klädda?

3. Vad betyder ordet proletärer?

4. Vad symboliserar spaden, hackan och de andra redskapen?

5. Vad uppmanar bilden till?

6. Vilken ideologi står bakom banderollen?

Bristen på trygghet gjorde att arbetarna ofta hamnade i ett underläge gentemot arbetsgivarna. För en ensam arbetare var det farligt att kritisera arbetsförhållandena vid fabriken eller begära högre lön.

Då var det stor risk att man fick sparken.

Men så småningom började arbetarna samarbeta för att förbättra sina villkor. De bildade fackföreningar och krävde bättre villkor och högre löner. Om arbetsgivaren vägrade hotade arbetarna med strejk. Ofta startade de också egna sjuk- och arbetslöshetskassor. Då betalade varje medlem in en avgift varje månad och så fick de hjälp om de blev arbetslösa eller sjuka.

Under senare delen av 1800-talet bildades också socialistiska arbetarpartier. Det långsiktiga målet var att jord, fabriker och naturtillgångar skulle ägas gemensamt av alla i samhället. Men framför allt stod två krav i centrum: åtta timmars arbetsdag och allmän rösträtt.

Rösträttsfrågan I de flesta länder i Europa under 1800-talet fanns folkvalda parlament som hade en del av makten. Men oftast krävdes att man hade en viss inkomst, förmögenhet eller utbildning för att få rösta. Dessutom måste man vara man.

Personer med konservativa åsikter var emot allmän rösträtt. De

114

Västerlandet erövrar världen

51101101.2.1_Inlaga.indd 114

2021-07-06 11:37

menade att bara de med egendom kunde ta ansvar för samhället. Också många liberaler var till en början skeptiska mot att låta de fattiga vara med och bestämma. Men efter hand ändrade de uppfattning med hänvisning till idén om alla människors lika värde. Därför delade de arbetarrörelsen krav på allmän och lika rösträtt, oavsett hur mycket man tjänade.

I de stora länderna Tyskland och Frankrike fick männen allmän rösträtt redan på 1870-talet. Men i Tyskland var det ändå kejsaren och hans ministrar som fattade de viktigaste besluten. I Storbritannien fick ca 60 % av männen rösträtt till underhuset från 1884. I andra länder, som Belgien och Sverige, var rösträtten graderad. Det innebar att man fick fler röster om man var rik.

Men överallt saknade kvinnorna fortfarande rösträtt. Många, även bland kvinnorna, menade att kvinnorna måste hålla sig undan politiken – deras uppgift var ju att sköta hem och barn. I Storbritannien bedrev suffragetterna en uppmärksammad kampanj för kvinnlig rösträtt. De kedjade fast sig på offentliga platser, gjorde våldsamt motstånd mot polisen och hungerstrejkade i fängelserna. Med tiden insåg åtminstone socialister och liberaler att principen om alla människors lika värde och rättigheter också måste gälla kvinnorna. Bara i två europeiska länder, Finland och Norge, vann kvinnorna sin rösträtt före 1914.

November 1910 blev runt 300 suffragetter brutalt misshandlade av polisen sedan de sökt ta sig in parlamentet – som just röstat nej till att ge vissa kvinnor rösträtt.

1. På vilka olika sätt försökte fackföreningarna förbättra villkoren för arbetarna?

Europa och resten av världen Trots kriser och konflikter fick de flesta människor i Europa det bättre ca 1870–1914. Den materiella standarden steg, samtidigt som möjligheterna att vara med och påverka i samhället ökade. Men än så länge upplevde invånarna i resten av världen mycket litet av denna förbättring. För samtidigt som länderna i Västeuropa långsamt men säkert utvecklades i demokratisk riktning behandlade de ofta de folkslag de mötte under sina erövringar i andra världsdelar utan respekt för mänskliga rättigheter Om detta ska nästa kapitel handla.

2. Hur såg liberaler, konservativa och socialister på frågan om allmän rösträtt?

3. Ge exempel på ett land som införde allmän rösträtt för män på 1800-talet.

4. Vilka två länder införde allmän rösträtt för kvinnor före 1914?

Industrin sprids över västvärlden

51101101.2.1_Inlaga.indd 115

115

2021-07-06 11:37

Det demokratiska genombrottet I detta kapitel får du lära dig:

Viktiga begrepp:

• hur de moderna politiska partierna tog form i Sverige, • hur frågan om allmän och lika rösträtt drevs i och utanför riksdagen, • hur situationen under första världskriget ledde fram till ett demokratiskt genombrott med rösträtt för både män och kvinnor.

allmän och lika rösträtt parlamentarism

Idag är vi vana att se Sverige som ett av de mest demokratiska länderna i världen. Men så har det inte alltid varit. Kring år 1900 hade bara en åttondel av alla vuxna rösträtt: en fjärdedel av männen och inga kvinnor. Sverige var ett av de länder i Västeuropa där minst människor fick rösta.

Både klass och kön stängde ute människor från politiken. För att få delta i valen till riksdagens andra kammare måste man ha en viss inkomst eller förmögenhet. Det gjorde att de flesta arbetare var uteslutna. Samtidigt utsågs första kammaren på ett sätt som innebar att man fick fler röster ju rikare man var. Det gjorde att de flesta som satt där var godsägare, grosshandlare eller fabrikörer. Kvinnor som betalade skatt fick visserligen delta i kommunalvalen. Men till riksdagen kunde bara män rösta och bli valda.

Kring sekelskiftet 1900 växte de moderna politiska partier fram i Sverige. Det gjorde att kraven på allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor blev allt starkare.

Arbeta med bilder Studera bilden ovan.

1. Vad tillhör personerna till vänster och höger för klass?

2. Vad har personen till vänster bredvid sig?

3. Varför tynger vågen över?

I kommunerna fick man rösträtt efter hur rik man var, godsägaren eller fabrikören kunde ha flera röster än alla andra kommuninvånare tillsammans. Den graderade rösträtten i kommunerna låg i sin tur till grund för valen till riksdagens första kammare. Pamflett för lika rösträtt från 1896.

Det demokratiska genombrottet

51101101.2.1_Inlaga.indd 145

145

2021-07-06 11:38

De politiska partierna tar form År 1889 bildades det socialdemokratiska arbetarpartiet (SAP). Partiet hade sina rötter i städernas fackföreningar och de flesta medlemmarna var arbetare. Men partiets ledare, Hjalmar Branting, kom från medelklassen.

På lång sikt arbetade partiet för att industrier och naturresurser skulle ägas gemensamt, i enlighet med den socialistiska läran. Men de viktigaste dagsaktuella frågorna var allmän rösträtt och åtta timmars arbetsdag.

Hjalmar Branting i samtal med Gustav V 1909. Branting kom från en välbärgad familj men anslöt sig redan i 20-årsåldern till arbetar­rörelsen.

Där kom han att bli en respekterad ordförande och fick namnet »Hövdingen«. Här tar han av sig hatten för kungen, som etiketten föreskrev, men visar knappast i övrigt upp någon underdånig attityd.

1. Vilka begränsningar utifrån klass och kön fanns i valen till a) andra kammaren; b) första kammaren?

2. Vilka var de tre första moderna partierna i Sverige?

3. Vilka två partier hade sina rötter i folkrörelserna?

4. Vilka partier drev frågan om allmän rösträtt?

5. Förklara slagordet »en man, en röst, ett gevär«. Varför var det ett starkt argument för allmän rösträtt? Vad var begränsningen?

146

Allmän rösträtt var också viktig för liberalerna, som bildade ett parti 1902. Det var framför allt människor från medelklassen i städerna, och bönder, småföretagare och torpare på landsbygden som ingick i partiet.

Många tillhörde nykterhetsrörelsen och frikyrkorna. Liberalerna ville överbrygga klyftan mellan fattig och rik i samhället och samarbetade med socialdemokraterna i rösträttsfrågan.

Tillsammans utgjorde de »vänstern« i politiken. Men till skillnad från socialdemokraterna försvarade liberalerna det privata ägandet.

År 1904 bildade också de konservativa, »högern« ett parti. Högern hade starkt stöd inom överklassen, exempelvis bland högre tjänstemän, godsägare och fabrikörer. Men de vann också anhängare bland bönderna och inom medelklassen. Högerns viktigaste frågor var det militära försvaret, äganderätten och den nationella gemenskapen. Målsättningen att ena och försvara fosterlandet måste enligt partiet stå över motsättningarna inom nationen, exempelvis mellan fattig och rik. När det gällde rösträtten ansåg de konservativa att bara de med utbildning och egendom kunde ta ansvar för riket.

Men de kunde ändå tänka sig kompromisser. År 1901 infördes allmän värnplikt i Sverige. Slagordet »en man, en röst, ett gevär« gjorde intryck på många också inom högern.

Västerlandet erövrar världen

51101101.2.1_Inlaga.indd 146

2021-07-06 11:38

Arbeta med kontinuitet och förändring Sveriges moderna partisystem föddes runt sekelskiftet 1900. Sedan dess har vissa partier försvunnit och andra tillkommit.

1. Vilka av dagens riksdagspartier kan följas tillbaka till den tiden?

2. Vilka har tillkommit senare?

3. Ett antal partier har bytt namn. Vilka och hur?

4. Gör en sammanställning över partisystemet från ca 1900 fram till idag!

Den första rösträttsreformen 1907 Kring sekelskiftet gick liberalerna starkt framåt i valen och även socialdemokraterna kom in i riksdagen. Därmed hade vänstern majoritet i andra kammaren. Men trots det lyckades de inte driva igenom en rösträttsreform eftersom första kammaren, som dominerades av högern, sade nej.

I detta läge presenterade statsminister Arvid Lindman från högerpartiet en kompromiss: alla män som betalat skatt och gjort sin värnplikt, ungefär åttio procent av männen, skulle få rösta till andra kammaren. Men till första kammaren gällde fortfarande att man fick fler röster ju rikare man var. Och precis som tidigare ställdes kvinnorna utanför.

Både liberalerna och socialdemokraterna var för kvinnlig rösträtt.

Men mest prioriterade de frågan om rösträtt för män. År 1902 bildades Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR).

Föreningen ordnade möten och gav ut tidningar som krävde jämställdhet. Den genomförde också stora namninsamlingar med krav på kvinnlig rösträtt, som mest med 350 000 namn. De flesta medlemmar i LKPR tillhörde medelklassen. Här var frågan om kvinnans rösträtt särskilt viktig. Till skillnad från inom arbetarklassen, där ju också de flesta män saknade rösträtt, var medelklassens kvinnor uteslutna från rösträtten bara genom sitt kön. Medelklassens män hade ju redan rösträtt.

År 1814 till 1905 var Sverige och Norge i union med gemensam kung och utrikespolitik. Här ser vi den svenska unionsflaggan, Norge hade en likadan fast omvänt. Från slutet av 1800-talet kämpade Norge för självständighet. I Sverige ville de konservativa behålla unionen – en del var till och med beredda gå ut i krig för det. Liberaler och social­ demokrater tyckte att norrmännen själva skulle få bestämma. Frågan löstes genom förhandlingar mellan regeringarna där Sverige till sist gick med på att Norge blev fritt.

Försvarsstriden och bondetåget 1914 När de nya rösträttsreglerna tillämpades första gången i valet 1911 blev liberalerna det största partiet och socialdemokraterna lika stora som högern. Vid denna tid var det fortfarande kungen som utsåg regeringen. Gustav V, som själv sympatiserade ned högern, insåg nu motvilligt att han måste acceptera vänsterns framgångar i valet. Därför gav han den liberale partiledaren Karl Staaf uppdraget

Det demokratiska genombrottet

51101101.2.1_Inlaga.indd 147

147

2021-07-06 11:38

att bilda regering. Den nya regeringen innebar ett viktigt steg mot införande av parlamentarism i Sverige. Med detta begrepp menas att regeringen måste ha stöd i riksdagen.

Liberalerna ville genomföra en rad sociala reformer, bland annat att alla svenskar skulle få en liten pension när de blev gamla. För att ha råd med det ville de dra ned på försvarsbudgeten.

1. Varför kunde inte liberalerna genomföra allmän rösträtt när de vunnit valen till andra kammaren?

2. Vad innebar 1907 års rösträttsreform? Vilka orättvisor fanns kvar?

3. Varför var frågan om kvinnlig rösträtt länge viktigare inom medelklassen än inom arbetarklassen?

Liberalernas förslag ledde till en dramatisk skärpning av den politiska striden. De konservativa motsatte sig alla besparingar inom försvaret.

De målade ut faran för en rysk invasion och beskrev Staaf som en landsförrädare. Kampanjen nådde sin höjdpunkt genom »bondetåget« i februari 1914, då mer än 30 000 konservativa bönder och godsägare marscherade genom Stockholms gator upp till slottet. Här höll Gustav V ett tal där han krävde en upprustning av både armén och flottan. Därmed hade kungen tagit ställning mot den regering som hade stöd av riksdagen. Bondetåget sågs av de flesta som en kraftfull manifestation mot kraven på ökad demokrati i Sverige.

Efter bondetåget demonstrerade 100 000 arbetare i protest mot kungens tal. Den liberale statsministern krävde att kungen inte skulle få uttala sig politiskt utan att rådgöra med regeringen. När kungen vägrade gå med på detta avgick Staaf och hans ministrar. Då utnämnde kungen en ny, konservativ, regering, trots att den inte hade majoritet i riksdagen.

Arbeta med bilder Den här affischen användes inför bondetåget 1914.

1. Vad föreställer bilden?

2. Hur ser himlen ut? Varför har man målat en sådan himmel?

3. Vad är det för symboler som pryder ramen runt bilden? Ta reda på mer om dessa.

4. Beskriv personerna på bilden (klädsel, kön och så vidare) 5. Affischen vill att man ska komma att tänka på en tidigare epok i svensk historia. Vilken?

6. Vad är det meningen man ska tänka – och sen göra – när man ser affischen?

148

Västerlandet erövrar världen

51101101.2.1_Inlaga.indd 148

2021-07-06 11:38

Under kriget uppstod svår livs­ medels­brist i Sverige. Så snart det fanns mat i någon butik blev det långa köer utanför. Många hann inte fram innan maten tog slut. Ibland ledde en sådan situation till demonstrationer och plundring.

Sverige under första världskriget Sensommaren 1914 bröt första världskriget ut. Detta medförde att de politiska motsättningarna till en början dämpades i Sverige. Men det dröjde inte länge förrän landet ställdes inför nya svårigheter.

Under de första krigsåren exporterade Sverige stora mängder livsmedel till Tyskland. Detta ledde till konflikter med Storbritannien som ville stänga ute Tyskland från handel med omvärlden. Britterna beslutade att stoppa all införsel av konstgödsel och spannmål till Sverige. Resultatet blev brist på livsmedel och dyrare mat.

De stigande matpriserna innebar en allt svårare vardag för många människor, framförallt bland arbetarna i städerna. Samtidigt kunde storbönder och godsägare sälja sina skördar för dyra priser till Tyskland eller på den svarta marknaden. Runt om i landet växte missnöjet: Hur orättvist var det inte att de som redan var rika kunde tjäna pengar på kriget medan arbetarna led nöd!

Hösten 1916 slog skörden av spannmål och potatis fel på grund av dåligt väder. Det blev allt svårare för arbetarfamiljerna att få tag på mat för dagen. Våren 1917 bröt missnöjet ut och stora demonstrationståg drog fram genom städerna. Uppretade husmödrar plundrade bagerier och köttbutiker. På landsbygden

Arbeta med bilder Matbrist och matspekulation Bildserien till höger är ur den radikala tidningen Naggen våren 1917.

1. Vad gör mannen på bilden. Vad är hans sysselsättning?

2. Vad vill man visa med hur mannen förändras från 1914 till 1917.

3. Hur hade vanligt folk det våren 1917 när bilden publicerades 4. Varför hade en bild som denna också betydelse i förhållande till diskussionen om rösträtten.

Det demokratiska genombrottet

51101101.2.1_Inlaga.indd 149

149

2021-07-06 11:38

1913 genomförde »Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt« (LKPR) en namn­insamling för kvinnlig rösträtt, som samlade 130 000 namn. På bilden betraktar en av rörelsens förgrunds­gestalter, författa­ rinnan Elin Wägner, stolt högen av pärmar med namn­underskrifter.

drog grupper av arbetare från gård till gård och letade efter potatisförråd, som de misstänkte att bönderna gömt i väntan på att priserna skulle stiga. På flera ställen drabbade demonstranterna samman med polis och militär.

De flesta människor gav den konservativa regeringen skulden för bristen på mat. Andrakammarvalet hösten 1917 blev ett stort nederlag för högern. I detta läge insåg kungen att han måste acceptera parlamentarismens spelregler, det vill säga att regeringen måste ha stöd i riksdagen. Detta ledde till att en ny regering tillsattes, under ledning av liberalen Nils Edén och med socialdemokraten Hjalmar Branting som finansminister.

Allmän och lika rösträtt för män och kvinnor Den viktigaste frågan för den nya regeringen var att införa allmän och lika rösträtt. Men fortfarande hade högern majoriteten i första kammaren. Det gjorde att den kunde stoppa alla reformer.

Men i första världskrigets slutskede gav nöden under kriget upphov till en rad uppror i Europa. Den tyske kejsaren tvingades fly från sitt land och i Ryssland hade tsaren störtats.

I november 1918 demonstrerade tiotusentals människor i Stockholm för demokratin.

Inom högern började många nu bli rädda för att också Sverige kunde gå mot en revolution. Kung Gustav V, som skrämdes av hur det gått för den tyska kejsaren, menade att man måste göra eftergifter.

Också en grupp storföretagare med bankdirektören Marcus Wallenberg i spetsen uppmanade högerledarna att

150

Västerlandet erövrar världen

51101101.2.1_Inlaga.indd 150

2021-07-06 11:38

medverka till en rösträttsreform så att man kunde dämpa oron i samhället.

I denna situation lade den liberala och socialdemokratiska regeringen fram sitt rösträttsförslag. Den graderade röstskalan till första kammaren skulle avskaffas. Alla skulle få rösta på lika villkor – såväl män som kvinnor.

Det blev en hård debatt i riksdagen. Men till slut gav de konservativa upp sitt motstånd. Strax före jul 1918 fattade riksdagen sitt historiska beslut. Den långa kampen för allmän och lika rösträtt hade segrat. Valet 1921 tillämpades för första gången de nya rösträtts­reglerna.

1. Vilka var orsakerna till bristen på mat i Sverige under första världs­ kriget?

2. Hur drabbades olika grupper av bristen på mat?

3. Hösten 1918 beslutade riksdagen om allmän och lika rösträtt för män och kvinnor. Tidigare hade man inte kunnat införa demokrati eftersom första kammaren röstade nej. Vad hade förändrats nu?

Arbeta med bilder Kvinnlig rösträtt Nedan visas ett vykort och en teckning som båda användes under rösträttsdebatten.

1. Varför gjorde rösträttsförespråkarna vykort?

2. Försök att tolka rösträttsrörelsens symbol upptill på vykortet.

3. Vad tror du man ville säga med kartan över Norden? en andra teckningen är gjord av Albert Engström och D ska föreställa rösträttskvinnor 4. Hur ser kvinnorna ut? Beskriv dem.

5. Är bilden positiv eller negativ till kvinnlig rösträtt?

Motivera ditt svar.

Källa: UB, gbg univ

Det demokratiska genombrottet

51101101.2.1_Inlaga.indd 151

151

2021-07-06 11:38

Kapitlet i korthet | Västerlandet erövrar världen

1860

1850

Darwin publicerar Om arternas uppkomst

Perioden 1870–1920 stod Europa på höjden av sin makt.

I västvärlden var det en period av industrialisering och början på en demokratisering. Samtidigt behandlades ofta de utomeuropeiska folken helt utan respekt för människovärdet. Perioden slutade i en katastrof: det första världskriget.

Industrin sprids över västvärlden I slutet av 1800-talet inleddes en ny period av snabb teknisk utveckling, »den andra industriella revolutionen« som byggde på uppfinningar som elektriciteten, förbränningsmotorn och nya metoder för tillverkning av billigt stål. Samtidigt spreds industrialismen till nya länder, vilket ledde till ökad konkurrens när allt fler företag tillverkade allt fler varor. Människor rörde sig från land till stad, och från Europa till andra kontinenter. Arbetarnas otrygga villkor skapade sociala problem och ökade klassmotsättningar och i städerna uppkom socialistiska partier och fackföreningar. Samtidigt växte kraven på allmän och lika rösträtt, både för män och kvinnor.

Imperialismen På 1870-talet inleddes en kapplöpning mellan de europeiska staterna om att erövra kolonier. Afrika och södra Asien delades upp mellan kolonialmakterna, och Kina förlorade det mesta av sin självständighet. Bara Japan lyckades stå emot och framträdde runt sekelskiftet 1900 själv som en imperialistisk erövrarstat. Bakom erövringarna

152

1870

Edison uppfinner glödlampan

Viktoria blir kejsarinna av Indien

Stormakterna delar upp Afrika på Berlinkonferensen 1880

Svensk utvandring till Amerika som störst

fanns delvis en jakt på råvaror och nya marknader.

Men imperialismen drevs också av nationalism och rasism. Med utgångspunkt i rasbiologiska teorier föreställde sig européerna att de tillhörde en överlägsen ras och att det därför var naturligt att de trängde ut andra folkslag. Samtidigt fanns tanken att erövringarna var ett sätt att föra ut kristendom och civilisation över världen – och alltså skedde för de erövrades eget bästa.

Första världskriget Under 1900-talets första år ökade motsättningarna i Europa. Tyskland höll på att etablera sig som stormakt. Det rådde konkurrens om kolonier och marknader, samtidigt som det nationalistiska tänkandet blev mer aggressivt. Sommaren 1914 utlöste en konflikt om maktbalansen på Balkan ett storkrig som varade i mer än fyra år. På ena sidan stod Tyskland, Österrike-Ungern och det osmanska väldet; på den andra Frankrike, Ryssland och Storbritannien. Tio miljoner människor dog, de flesta soldater. Efter USA:s inträde i kriget 1917 led Tyskland nederlag och tvingades acceptera hårda villkor i Versaillesfreden 1919. En rad nya stater bildades, delvis efter principen om nationellt självbestämmande. Samtidigt skedde en rad inrikespolitiska omvälvningar. Genom folkliga uppror gick kejsardömena i Tyskland, Österrike-Ungern och Ryssland under. I flera västländer fick demokratin sitt genombrott.

Det moderna samhällets framväxt

51101101.2.1_Inlaga.indd 152

2021-07-06 11:38

1890

Världsutställningen i Paris

Dieselmotorn tas i bruk

1900

Slaget vid Omdurman i Sudan

Den ryska revolutionen Ryssland var i början av 1900-talet ett ålderdomligt rike, med en tsar som styrde enväldigt över en fattig bondebefolkning. Kring sekelskiftet skapades flera motståndsrörelser, bland annat bolsjevikerna som arbetade för en socialistisk revolution. Under världskriget gick det dåligt för Ryssland. I städerna rådde svält och vid fronten började soldaterna att desertera. I februari 1917 tog soldater och arbetare kontrollen över järnvägar, post- och telegrafstationer och bildade »sovjeter« som tog över administrationen. Tsaren avgick och en ny regering bildades under liberal ledning. Men oron bestod.

I oktober tog bolsjevikerna makten genom en ny revolution. När de förlorade valen 1918 införde de kommunistisk diktatur. Efter tre års blodigt inbördeskrig utropades den nya staten Sovjetunionen.

Sverige kring sekelskiftet Ännu i slutet av 1800-talet var Sverige ett jordbrukarsamhälle, av bönder, torpare och lantarbetare.

Hoppet om bättre jobb, en egen gård eller större religiös och politisk frihet fick över en miljon svenskar att emigrera 1850–1920. Men runt sekelskiftet 1900 avtog utvandringen. Det var i detta skede industrialiseringen sköt fart, med nya tillverkningsmetoder för stål och pappersmassa och nya verkstadsindustrier, som ofta byggde på svenska uppfinningar. Folkrörelser som frikyrkorna, nykterhets- och arbetarrörelserna växte fram och drev på en demokratisering av samhället.

Unionen Sverige­ Norge upplöses

Japan besegrar Ryssland

Finland blir självständigt

1910

Storstrejken i Sverige

Skotten i Sarajevo

Ryska revolutionen

Allmän och lika rösträtt i Sverige 1920

Versailles­ freden

Särskilt arbetarrörelsen spelade snart en central roll i landets politiska liv.

Det demokratiska genombrottet Under perioden 1880–1904 växte ett partiväsende fram i Sverige. En viktig skiljelinje var rösträttsfrågan. Liberaler och socialdemokrater krävde allmän rösträtt; »högern« förespråkade olika inskränkningar. Den politiska situationen tillspetsades genom det så kallade bondetåget 1914, där personer på högerkanten reste krav på mer pengar till militären och fick stöd av kungen. När den liberala regeringen avgick i protest tillsatte kungen en högerregering. Under världskriget förklarade sig Sverige neutralt. Det rådde svår livsmedelsbrist, bland annat till följd av livsmedelsexport till Tyskland. Protesterna växte och 1917 föll regeringen.

Liberaler och socialdemokrater tog över och lyckades till slut, efter intryck från uppror i Europa, driva igenom beslutet om allmän och lika rösträtt för män och kvinnor 1919.

Kapitlet i korthet

51101101.2.1_Inlaga.indd 153

153

2021-07-06 11:38

Kvinnlig rösträtt Kring sekelskiftet 1900 diskuterades kvinnans roll inom en rad områden såsom i hemmet och politiken.

Föreningar för kvinnlig rösträtt bildades och 1913 påbörjades en namninsamling för att kvinnor också skulle få rösträtt. Samma år inledde tidningen Nya

Dagligt Allehanda en debatt där man redogjorde för argumenten för- och emot kvinnlig rösträtt. Här är ett utdrag ur denna artikel. Här vid sidan är några av argumenten omskrivna till lite enklare svenska.

I. För

II. Mot

1. Etiskt och logiskt måste kravet på kvinnornas rösträtt anses grundat på att människosjälens värde är lika stort, oavsett om det kroppsliga höljet är manligt eller kvinnligt.

4. Hur stor betydelse det än har att kvinnor deltar i politiken så är det mindre värt än kvinnornas absolut viktigaste uppgift för folket, nämligen att föda barn och att fostra nästa generation till högsta möjliga fysiska, andliga och moraliska nivå.

2. En praktisk motivering av rösträttskravet är onekligen kvinnornas stigande deltagande i arbetslivet. De yrkesarbetande kvinnorna kan sägas behöva rösträtten för att inte orättvist hamna i svagare ställning än manliga yrkesarbetare.

3. Kvinnornas naturliga ömhet för de svaga och lidande borde kunna väntas bära goda frukter i den sociala och rättsliga lagstiftningen.

KÄLLA: Nya Dagligt Allehanda, 28 maj 1913

7. Kvinnor är impulsiva och gör gärna som alla andra, de följer strömmen. Titta bara på hur de följer modetrenderna! Eftersom de gärna gör som alla andra skulle det kunna innebära att de påverkas av att följa en tillfällig stark tidsströmning så att samhällets lugna utveckling äventyras.

8. Flertalet kvinnor skulle ständigt sätta sina känslor av personlig tillgivenhet framför att ta hänsyn till statens opersonlighet och den abstrakta tanken på det allmänna bästa. Om det till exempel gällde frågan om krig eller fred så skulle kvinnorna rösta för fred även om freden innebar att det egna landet förödmjukades eller att allas vår frihet inskränktes.

1. Beskriv några av argumenten för och emot kvinnlig rösträtt.

4. Nämn några manliga och kvinnliga egenskaper som nämns i artikeln.

2. (II.4) Vilken menar man är kvinnans högsta uppgift i samhället?

5. Jämför med hur vi ser på manligt och kvinnligt idag.

3. (II.8) Varför var det inte bra om kvinnor röstade för fred?

154

Det moderna samhällets framväxt

51101101.2.1_Inlaga.indd 154

2021-07-06 11:38

En utvandrare ger tillbaka År 1907 tillsattes en emigrationsutredning som skulle undersöka varför så många lämnat Sverige de senaste decennierna. Bland annat gick man ut i svensk-amerikansk press och uppmanade utvandrare

att skriva till utredningen och berätta om sina liv och emigrationsbeslut. Här följer ett brev från en man som arbetade på ett sågverk i Minnesota:

KÄLLA: Emigrationsutredningen, bilaga VII, s. 233

Några förklaringar: När utvandraren skriver att han var för fattig för att »sättas in i dagens brännande frågor« syftar han på att han saknade rösträtt. Myndighetsåldern var 21, men det krävdes förmögenhet eller god inkomst för att få

1. Hur fick brevskrivaren råd med resan till USA? 2. Vilka var skälen till att han emigrerade? Jämför gärna med texten i boken.

3. På vilka sätt skiljer sig enligt brevskrivaren det nya hemlandet från det gamla?

rösta. Att gå i borgen är att förbinda sig att stå för ett lån om inte låntagaren kan betala. En egen torva är en egen gård eller bit jord.

4. Brevet ger ingen vacker bild av Sverige. Känner du igen dig i beskrivningen av ditt land? Vad har förändrats och vad är fortfarande aktuellt?

5. Sedan 1950-talet har Sverige blivit ett invandrarland.

Fundera över de argument för att lämna sitt land som brevskrivaren tar upp. Vilka kan ha varit aktuella för olika invandrare som kommit till Sverige?

Övningar

51101101.2.1_Inlaga.indd 155

155

2021-07-06 11:38

Skolan – förr och nu A. Ett klassrum Här ser du en bild från ett klassrum i en folkskola i Hova socken i Västergötland på 1890-talet.

1. Bilden visar hur det såg ut i ett klassrum på 1890-talet. Jämför det du ser på bilden med ditt eget klassrum och berätta vilka skillnader du ser.

B. Schema Här ser du ett schema för en skolvecka för en åk 5 i Malmö 1918–1919.

När man kom upp i femte årskursen hade många barn från medelklassen flyttat över till andra skolor. De flesta som gick i den här klassen hade föräldrar som var arbetare.

1. Om du jämför hur scheman brukar se ut idag med schemat till vänster vilka skillnader ser du? Nämn minst tre saker som skiljer sig från vår tid.

2. Vilka ämnen har störst utrymme? Är det något som förvånar dig?

3. Är det här schemat för en flicka eller en pojke? Hur syns det?

4. Varför var det så lång lunchpaus?

156

Det moderna samhällets framväxt

51101101.2.1_Inlaga.indd 156

2021-07-06 11:38

C. Ämnen och betyg Här ser du en betygsbok från 1896 som tillhörde en pojke som hette Axel. För att besvara frågorna måste du jämföra informationen som finns i betygsboken med informationen från Skolverket som visar vilka ämnen en lågstadieelev läser i dag. Ämnen på lågstadiet 2021. Bild, Engelska, Samhällsorienterande ämnen, Idrott och hälsa, Matematik, Musik, Naturorienterande ämnen, Slöjd, Svenska, Svenska som andraspråk och Teknik.

Källa: Skolverket 2021

KÄLLA: Sofielundsskolans arkiv D2A:1, Malmö Stadsarkiv

1. I vilken klass gick Axel när han fick dessa betyg?

2. Vilka betyg kunde man få? Vilka likheter och skillnader finns det med dagens betygssystem?

3. Vilka ämnen är desamma 1896 och idag?

4. I betygsboken finns ämnen som elever inte läser idag.

Vilka ämnen är det? Varför tror du att det var viktigt att kunna de ämnena?

5. Axel fick också betyg i något som heter Uppförande och Flit. Fundera över varför detta betyg fanns. Har vi något som motsvarar det idag?

Övningar

51101101.2.1_Inlaga.indd 157

157

2021-07-06 11:38

terna egentligen inte behövde störtas. Nästan överallt gav de upp sin makt mer eller mindre frivilligt. De varken ville eller förmådde styra längre.

Ekonomin var körd i botten och flera länder var så svårt skuldsatta att ett sammanbrott var nära. Militärt kunde man inte längre tävla med väst. I sin propaganda framställde sig kommunistländerna som jämlika mönstersamhällen. Men vad människorna mötte i vardagen var dåligt fungerande samhällen där partieliten skaffade sig fördelar på folkets bekostnad.

När de gamla makthavarna gav upp makten möjliggjordes en snabb och fredlig samhällsomvandling i Östeuropa. Men snart ställdes länderna inför nya problem. Det var en sak att avskaffa den kommunistiska diktaturen, en annan att bygga upp en fungerande demokrati med partier, fria val och fri debatt. Lika svårt var det att ställa om från planekonomin till marknadsekonomi.

Inom världspolitiken innebar kommunismens fall att det kalla kriget var över. Av de två supermakter som tidigare stått mot varandra återstod nu bara en, USA. Var detta slutet på alla krig och konflikter?

Eller skulle det uppstå nya? Hela världen befann sig plötsligt i en ny situation.

Arbeta med statistik Levnadsstandard i Sovjetunionen och USA Siffrorna i tabellen kommer från en rapport från den amerikanska spionorganisationen CIA 1983. Rapporten var då hemligstämplad, men blev offentlig 1999.

Källa: https://www.cia.gov/library/readingroom/ docs/DOC_0000497165.pdf

TV-apparater* Kylskåp* Tvättmaskiner* Kassettbandspelare* Bilar* Boyta i m2 per person Medellivslängd män Medellivslängd kvinnor

USA 71 19 28 125 34 49 70 77

*= antalet sålda varor per 1000 invånare

1. Studera siffrorna. Var finner vi de största skillnaderna mellan USA och Sovjet? Var skiljer det mindre?

2. Försök att utifrån siffrorna ge en bild av hur människorna i Sovjet levde jämfört med i USA. 3. Varför tror du den amerikanska spionorganisationen tog fram en sådan här rapport?

4. Fundera över rapporten källkritiskt? Finns det till exempel skäl att tro att den är tendentiös?

268

Sovjetunionen 26 17 14 12 4 14 62 73

5. Redan i början av 1900-talet var USA världens rikaste land. Ryssland var samtidigt ett av de fattigaste i Europa. Är det då rättvist att jämföra länderna?

5. Kan du komma två andra länder som hade varit bättre att jämföra för att se hur bra kommunismen och kapitalismen var för att skapa en bra levnadsstandard?

Efterkrigstiden

51101101.2.1_Inlaga.indd 268

2021-07-06 11:40

Det svenska välfärdssamhället I detta kapitel får du lära dig:

Viktiga begrepp:

• hur det svenska välfärdssamhället växte fram ca 1945–1960, • hur skolan reformerades, • hur Sverige under efterkrigstiden blev ett invandrarland, • hur staten försökte avskaffa bostadsbristen.

välfärdssamhälle tjänstepension läroverk enhetsskola

begåvningsreserv arbetskraftsinvandring immigration miljonprogrammet

Även i Sverige fylldes gatorna av hurrande människor i maj 1945 när andra världskriget tog slut. Nu slapp man att oroa sig för bristen på mat och andra varor eller för att Sverige skulle dras in i kriget. Äntligen kunde man börja blicka framåt!

Vid denna tid hade socialdemokraterna en stark ställning. I valet 1944 röstade nästan hälften av väljarna på det partiet. I sitt efterkrigsprogram presenterade man sina idéer inför framtiden. Staten skulle styra mer över ekonomin så att trettiotalets massarbetslöshet kunde undvikas. Samtidigt ville man genomföra sociala reformer som knöt an till Per Albin Hanssons folkhemstanke. Tryggheten måste öka vid sjukdom, arbetslöshet och ålderdom. Staten måste hjälpa männi­ skorna med bra bostäder och utbildning. Skillnaden mellan fattiga och rika måste minska. Ett samhälle som på detta sätt försöker öka

Klockan är fem över fyra. Dagskiftet är slut och arbetarna lämnar fabriken. De flesta cyklar, men några bilar finns det på parkeringen. Det är 50-tal, full sysselsättning, stigande löner och växande välfärd.

Det svenska välfärdssamhället

51101101.2.1_Inlaga.indd 269

269

2021-07-06 11:40

den tryggheten för människorna, skapa möjligheter till ett gott liv för alla och minska de sociala och ekonomiska klyftorna brukar kallas för ett välfärdssamhälle. Även de borgerliga partierna tyckte att staten borde göra mer för att skapa bra villkor för människorna. Men de menade att socialdemokraterna gick för långt när det gällde statens kontroll över samhället.

Det var fråga om en» smygsocialisering «av Sverige, hävdade de.

Istället måste individerna få större ansvar och frihet att forma sina liv.

Då var det viktigt att inte skatterna höjdes.

1948 års valrörelse påverkades av det kalla kriget som brutit ut i Europa. Sista torsdagen innan valet satt nästan hela svenska folket samlade vid radioapparaterna under partiledardebatten.

Valresultatet betydde att socialdemokraterna behöll sina positioner, medan kommunisterna gick kraftigt tillbaka. Det kunde tolkas som ett stöd för fortsatt reformpolitik, men utan några försök till mer genomgripande förändringar i socialistisk riktning. Det blev också den linje som socialdemokraterna följde under sin nye partiledare, Tage Erlander.

Välfärdsreformer

I maj 1954 ordnade Tekniska Högskolan TV-sändningar på prov, och människorna flockades utanför radioaffärerna för att se det nya medie-underverket.

270

Att socialdemokraterna kunde påbörja bygget av ett svenskt välfärdssamhälle berodde mycket på ekonomin gick så bra. Eftersom Sverige stått utanför kriget hade industrin ett försprång jämfört med andra länder. Istället för att bygga upp förstörda fabriker kunde företagen lägga resurserna på att effektivisera sin tillverkning. Efterfrågan på svenska varor växte ute i världen. På så vis kunde företagen göra stora vinster, samtidigt som de anställda fick högre löner. Detta gav

Efterkrigstiden

51101101.2.1_Inlaga.indd 270

2021-07-06 11:40

utrymme för skattehöjningar och sociala reformer. Folk fick ändå mer pengar i sina plånböcker.

En av de viktiga reformerna var en allmän sjukförsäkring.

Tidigare hade många människor stått helt utan inkomst om de blev sjuka. Nu fick alla en ersättning från staten som täckte en viss procent av lönen. Också skyddet vid arbetslöshet förbättrades.

En tredje reform gällde stödet till barnfamiljerna. När barnbidraget infördes på 1930-talet. gick det bara till de fattiga. Det gjorde att en del skämdes för att de fick hjälp.

Nu gjordes systemet om så att alla familjer fick bidrag, alldeles oavsett hur mycket de tjänade. Här fanns en politisk baktanke. Om alla familjer fick barnbidrag skulle inte bara arbetarklassen utan också delar av medelklassen stödja reformen.

Striden om pensionerna Den stora striden i svensk politik under 1950-talet gällde pensionerna. De första statliga ålderspensionerna i Sverige infördes av liberalerna redan innan första världskriget. Men de var så låga att de inte gick att leva på. Många människor slutade sina liv i fattigdom.

När billiga charterresor med flyg startade på 50-talet fick många svenskar för första gången en möjlighet att resa långt bort. Antalet charter­ resenärer växte snabbt från 100 000 1962 till 1,2 miljoner tio år senare. De första decennierna gick nästan alla resorna till Sydeuropa.

Inom medelklassen var det vanligt att man utöver dem statliga pensionen, folkpensionen, också fick pension från arbetsgivaren, en tjänstepension. Nu ville socialdemokraterna att alla skulle få en sådan extra pension, en allmän tjänstepension (ATP). Det skulle bli möjligt genom att företagen betalade in avgifter till staten för sina anställda.

Men de borgerliga partierna menade att staten på detta sätt skulle få för stor ekonomisk makt. De ville att tjänstepensionerna skulle vara frivilliga. År 1957 hölls en folkomröstning om pensionerna. Socialdemokraternas förslag fick flest röster men nådde inte 50 %. Med stöd från kommunisterna och en folkpartist som lade ned sin röst kunde de ändå driva igenom de nya pensionerna i riksdagen.

Efter striden om den nya pensionen kan man säga att välfärdspolitiken blev allmänt accepterad i Sverige. Striden mellan de politiska partierna mattades av. På arbetsmarknaden samarbetade fackföre­ ningar och arbetsgivare för att göra produktionen effektivare.

Valaffischen för socialdemo­krater­nas linje 1 inför folkomröst­ningen om ATP 1957. Pensionsstriden dominerade inrikespolitiken i Sverige i slutet av 50-talet. Att socialdemokratin segrade betydde att partiet under 60-talet i än högre grad än på 1950talet kom att dominera svensk politik.

Det svenska välfärdssamhället

51101101.2.1_Inlaga.indd 271

271

2021-07-06 11:40

Arbeta med välfärdsreformer Under efterkrigstiden genomfördes en mängd olika reformer för att göra livet bättre för svenskarna.

1. Välj ut de i ditt tycke fyra viktigaste reformerna.

2. Motivera ditt val.

3. Jämför sedan dina val med en kompis.

1. Vad menas med begreppet välfärdssamhälle?

2. Vilka reformer infördes efter kriget?

3. Vad gällde striden om pensionerna?

• Ledig lördag (mitten av 1960-talet)

• Studiemedel (1965)

• Daghem åt alla (1970-tal)

• Semester (två veckor 1938, succes­ sivt utökat till fem veckor 1978)

• Barnbidrag åt alla (1947) • Allmän tjänstepension (1958) • Allmän sjukförsäkring (1955) • Enhetsskola i nio år istället för uppdelning i folkskola, läroverk och gymnasium (1960-tal)

• En miljon bostäder byggdes 1965– 1975 • Moderskapsförsäkring (1931) • Föräldraförsäkring, gäller även mannen (1974)

Samförståndet i landet underlättades av att 1960-talet blev ännu mera framgångsrikt för svensk ekonomi än det föregående årtiondet. Folk som efter krigsslutet hade levt under knappa villkor kunde nu skaffa sig bil, tv, och göra resor utomlands under semestern. För den nya generationen som växte upp såg framtiden ljus ut.

En skola för alla Tre generationer socialdemokratiska efterkrigsledare. Till vänster lyssnar Tage Erlander, partiledare och stats­ minister under 23 år, 1946–1969. I mitten, ivrigt argumen­terande, hans efterträdare Olof Palme. Till höger, med en mer tillbakadragen pose, Palmes efterträdare Ingvar Carlsson, som när fotot togs var ordförande för den socialdemokratiska student­ klubben i Lund.

272

Ett område som också förändrades mycket var skolan. Vid den här tiden var skillnaderna i utbildning stora mellan olika samhällsklasser.

Inom medelklassen i städerna gick nästan alla i skolan i minst tio år. De flesta, särskilt bland pojkarna, fortsatte sedan att studera på gymnasiet. Annorlunda var det inom arbetarklassen och på landsbygden. Här gick de flesta barn bara sju eller åtta år i skolan. Därefter måste de börja arbeta och hjälpa till med försörjningen.

En följd av det gamla skolsystemet var att ungdomar med olika bakgrund sällan möttes. Bara i årskurs ett till fyra i folkskolan gick

Efterkrigstiden

51101101.2.1_Inlaga.indd 272

2021-07-06 11:40

alla tillsammans. Därefter skiljdes barnen åt. De som skulle läsa mer än sju–åtta år började på särskilda skolor, så kallade läroverk. Resten fortsatte i folkskolan.

Men under 1960-talet införde socialdemokraterna en gemensam enhetsskola, grundskolan. Här läste alla barn tillsammans i nio år.

Samtidigt byggdes den högre utbildningen ut. Redan på 1970-talet gick de flesta ungdomar vidare till gymnasiet. På kort tid nästan fördubblades utbildningstiden för stora grupper i samhället. År 1965 infördes också statliga studiemedel med lån och bidrag. Då blev det lättare för unga ur alla samhällsklasser att fortsätta läsa ända upp på universitet. Tidigare hade man själv eller familjen fått bekosta sin universitetsutbildning.

Genom utbildningsreformerna ville man höja kunskapsnivån i sam­ hället. Med bättre utbildning skulle invånarna klara av mer avan­ce­ rade jobb vilket i förlängningen skulle leda till ökad tillväxt. Men det handlade också om rättvisa och social utjämning. Oavsett vilken familj man fötts i skulle alla ha möjlighet till utbildning. Här var en viktig tanke att det bland arbetarna och på landsbygden fanns en stor begåvningsreserv som tidigare inte kunnat läsa vidare. Att barn med olika bakgrund så länge som möjligt gick på samma skolor och fick gemensamma erfarenheter var också viktigt för demokratin, menade man.

1. Vad innebar den nya »enhets­ skolan«? Hur fungerade det äldre systemet?

2. Vilka var det som gick på läroverk?

Landsbygden avfolkas Bakom välfärdsreformerna och tillväxten i Sverige låg en snabb effektivisering av ekonomin. I mitten av 1960-talet nådde industrisysselsättningen sin topp. Då arbetade mer än 40 % av befolkningen inom varutillverkningen. Därefter var det framförallt jobben inom tjänstesektorn som ökade.

3. Vilka var de viktigaste tankarna bakom utbildnings­ reformerna?

Den snabba omvandlingen innebar ibland svåra omställningar, inte minst för människorna på landsbygden. Under 1950- och 60-talet försvann hälften av bondgårdarna i riket. Från statens sida sökte man styra jordbruket så att de gårdar som fanns kvar skulle vara tillräckligt effektiva och utrustade med exempelvis traktorer, mjölkningsmaskiner och skördetröskor. Hade man en gård som var värd att satsa på kunde man få hjälp från staten. Mindre gårdar skulle helst läggas ned.

Detta medförde att stora delar av befolkningen flyttade, från norr till söder och från landet till städerna. »Vi flytt’ int’« protesterade människorna i norr. Men av de unga i Norrlands inland försvann ändå de flesta till städerna vid kusten eller i södra Sverige.

Det svenska välfärdssamhället

51101101.2.1_Inlaga.indd 273

273

2021-07-06 11:40

Under de första decennierna efter kriget, då det rådde arbetskraftsbrist i Sverige, rekryterade de svenska före­ tagen aktivt yrkesarbetare från andra länder till sina fabriker. På bil­ den från 60­talets slut ser vi en grupp sådana »arbetskraftsinvandrare« på Volvos Olofströmsfabrik, med skyltar som berättar varifrån de kommer.

Arbetskraftsinvandring En annan folkomflyttning under efterkrigstiden var att Sverige blev ett invandringsland. Redan vid krigsslutet hade många flyktingar från exempelvis de baltiska staterna sökt sig till Sverige. Några år senare inleddes en omfattande arbetskraftsinvandring. Den svenska industrin hade svårt att få tag på arbetare och inrättade rekryteringskontor i länder som Italien, Grekland, Turkiet och Jugoslavien.

Men det stora utvandrarlandet var Finland. Mellan 1945 och 1985 kom 450 000 finländare till Sverige. Ungefär en tredjedel blev också Arbeta med diagram Från utvandring till invandring Figuren visar invandring (immigration) och utvandring (emigration) i Sverige 1875-2015.

Antal 200 000

150 000

Immigration 100 000

50 000

Emigration 0

1880

1900

1920

1960

1980

2000

2020

1. Den stora emigrationen på 1800-talet beror på utvandringen till Amerika. När var den som störst?

4. Fundera över varför också utvandringen från Sverige ökat under efterkrigstiden?

2. När ungefär upphörde den stora emigrationen från Sverige?

5. Placera med hjälp av texten eller genom att googla in när följande stora invandrargrupper kom till Sverige a) syrier; b) chilenare; c) finnar; d) balter; e) bosnier; f) turkar; g) somalier,

3. När blev Sverige på allvar ett invandrarland?

274

1940

Efterkrigstiden

51101101.2.1_Inlaga.indd 274

2021-07-06 11:40

kvar i Sverige. Många kom från små skogsgårdar i Finlands inland.

Flytten till Sverige blev då också en flytt till staden och till det moderna samhället.

Jämfört med idag gjorde staten inte mycket för att hjälpa invandrarna. De fick ingen språkundervisning och inga bidrag. Det var bara att börja arbeta så lärde man sig förhoppningsvis språket efter hand. Jobb var lätt att få. En finsk invandrare berättar hur han kom med färjan till Stockholm på torsdagskvällen. På fredag gick han till industriföretaget Alfa Laval och frågade om jobb. Måndag morgon började arbetet.

Arbetskraftsinvandringen under efterkrigstiden följdes under 1970talet upp av en flyktinginvandring som fortsatt fram till idag. En av de första stora grupperna var chilenare som flydde efter militärkuppen 1973. Längre fram i tiden kom flyktingar från bland annat Bosnien, Somalia och olika delar av Mellanöstern.

1. Vilka förändringar skedde på landsbygden? Varför?

2. Från vilka länder kom många arbetskraftsinvandrare till Sverige under efterkrigstiden?

3. Ge exempel på länder varifrån människor flytt till Sverige.

Stadssaneringar och miljonprogram Eftersom tiderna var så goda var risken att bli långvarigt arbetslös liten i Sverige på 1950–1960-talen – åtminstone inte om man var beredd att flytta. Däremot var det svårt att hitta någonstans att bo. I städernas arbetarkvarter var lägenheterna små, mörka, omoderna, och nedslitna.

Inom socialdemokratin fanns en vision om att skapa ett modernt och rationellt boende där både service och grönområden fanns i grannskapet. Lägenheterna skulle vara ljusa, välplanerade och försedda med badrum, moderna kök och gemensamma tvättstugor. Efter detta ideal byggdes exempelvis Kortedala i Göteborg och Fruängen i Stockholm. Man brukar tala om en särskild folkhemsarkitektur. Men det som byggdes ca 1945–1960 var långt ifrån tillräckligt för att lösa bostadsbristen.

Under miljon­program­met 1965–1975 växte på kort tid stora, nybyggda bostads­områden upp utanför den gamla stads­bebyggelsen. Hyres­ kasernerna trängde jord­bruks­ landskapet in på livet. Nytt mötte gammalt som här i Jönköping där bonden Evert Locking i Råslätt har fått 8 000 nya grannar.

Efter 1960 ökade politikernas ansträngningar att få fram fler lägenheter. I stadskärnorna gjordes stora saneringar där hela stadsdelar revs för ge plats åt moderna bostäder.

Det svenska välfärdssamhället

51101101.2.1_Inlaga.indd 275

275

2021-07-06 11:40

1. Vilka ideal och målsättningar utmärkte folkhemsarkitekturen? Hur var de nya bostäderna jämfört med städernas gamla arbetarkvarter?

2. Vad innebar 1960-talets stadsaneringar?

3. Vad var miljonprogrammet?

Nästa steg togs 1965 då den socialdemokratiska regeringen beslutade att genomföra miljonprogrammet. Under tio års tid byggdes 100 000 bostäder om året, totalt en miljon, framförallt i förorter utanför städerna. Genom att bygga i stor skala i prefabricerade betongelement skulle kostnaderna hållas nere. Typiska miljonprogramsområden var Rinkeby i Stockholm, Hammarkullen i Göteborg och Rosengård i Malmö.

Jämfört med folkhemsarkitekturen byggdes de nya områdena mycket snabbare och med större hus som var väldigt lika varandra. Ofta hann man inte tänka igenom utformningen lika noga. Många upplevde miljonprogramsförorterna som stela och otrivsamma. Efter hand blev det mer och mer invandrare som bosatte sig där. Många familjer med svensk bakgrund skaffade istället villa eller radhus.

Arbeta med propaganda

Affischen ovan togs fram av Socialdemokratiska ungdomsförbundet till valet 1948.

1. Vilken klass tillhör pojken i förgrunden? Vad gör han på cykeln. Jämför gärna med rutan på s. 204 om att börja arbeta.

2. Vad firar pojkarna i bakgrunden? Vad tror du de tillhör för samhällsklass?

3. Förklara utifrån affischen begreppet »begåvningsreserv«.

4. Vad är affischens budskap?

5. Diskutera: Finns det en begåvningsreserv i Sverige idag? Har alla samma möjligheter till utbildning?

276

Denna affisch användes av Folkpartiet till valet 1948.

1. Vilken samhällsklass riktar sig affischen till? Hur ser vi det?

2. Hur framställs mannen som röstar efter egen åsikt?

3. Hur framställs personerna som inte röstar efter egen åsikt? Vilket parti tror du affischen menar att de röstade på?

4. Affischen knyter också an till ideologiskt tema.

Hur utrycker affischen socialismens respektive liberalismens syn på kollektivets och individens roll i samhälle?

Efterkrigstiden

51101101.2.1_Inlaga.indd 276

2021-07-06 11:40

Pippi Nästan alla har läst Astrid Lindgrens bok om Pippi Långstrump eller sett den på film. Numera betraktas den som klassisk barnlitteratur. Men när den först kom ut i mitten av 1940talet väckte den både entusiasm och protester.

Redan i första kapitlet presenteras Pippi Långstrump som motsatsen till allt det som vid denna tid sågs som det normala hos barn. Hennes hår var morotsrött och pekade rakt ut i hårda flätor, näsan var prickig av fräknar, kläderna hopsatta i olika färger och skorna dubbelt så stora som fötterna.

När hon sov i sitt fallfärdiga hus lade hon fötterna på kudden och huvudet långt ner under täcket.

Men allra mest påtagligt var hur stark och självständig hon var. När poliserna kom och skulle hämta henne till ett barnhem kastade hon ut dem på gatan. På cirkusen lyfte hon upp »världens starkaste man« och bar runt honom, samtidigt som hon ropade »tiddelipom och piddelidej«. Och när hon följde med sina kompisar Tommy och Annika till skolan ville hon inte lyda lärarinnan. Istället berättade hon för barnen hur det var i Argentina, där eleverna inte behövde lära sig någonting alls. Istället tillbringar de dagarna med att äta karameller, som i ett rör skickas från fabriken till skolsalen.

varit starka och modiga, medan flickorna framställts som mjuka och försiktiga. I Astrid Lindgrens bok är det tvärtom. Pippi Långstrump är inte bara den starkaste av alla, utan också den som tänker på egen hand och bestämmer vad som ska ske.

Man kan säga att Pippi Långstrump representerar ett slags uppror mot det gammaldags sättet att uppfostra barn. Föräldrarna skulle styra och behövde inte lyssna på barnen, som alltid måste lyda. Astrid Lindgren ville förstås inte att alla barn skulle bli som Pippi Långstrump. När hennes bok kritiserades svarade hon med att hennes eget barn skrattat och blivit förtjust över Pippis alla påhitt men ändå skött sig som man ska i familjen. Vad det handlade om var istället att respektera barnen som självständiga individer med egna tankar, drömmar och upplevelser.

1. På vilka sätt var Pippi Långstrump »tvärtemot« de normer som rådde i samhället?

Viktigt är också att hjälten Pippi Långstrump är en flicka. I nästan alla tidigare barnböcker hade pojkarna

2. På vilka sätt speglade Pippi hur barn och ungas situation förändrades efter 1945?

På så sätt utgör boken om Pippi Långstrump en tidig spegel av hur tidsandan förändrades efter andra världskriget. Barn och ungdomar kände sig mera självständiga, fick en kritisk attityd och kunde stå för sina åsikter. Inte minst gällde detta tjejerna. Säkert hade detta skett även utan Pippi Långstrump. Men alla ungdomarna som under efterkrigstiden prövade sin frihet hade säkert läst om den starka flickan i Astrid Lindgrens bok.

Det svenska välfärdssamhället

51101101.2.1_Inlaga.indd 277

277

2021-07-06 11:40

Perspektiv på historien

Perspektiv på historien

50 p

Perspektiv på historien 50p är ett läromedel i första hand tänkt för gymnasieskolans kurs 1a1. Stor vikt har lagts vid att ge boken ett lättillgängligt språk och rikligt med pedagogiskt material i form av uppgifter och övningar.

Boken är skriven av Lars Nyström, Hans Nyström och Örjan Nyström. Författargruppen har tillsammans lång erfarenhet av undervisning på gymnasieskola och universitet. De är även författare till flera historiska fackböcker.

Perspektiv på historien

50p

50 p

Serien Perspektiv på historien finns för alla historieämnets kurser. I serien ingår förutom Perspektiv på historien 50p även Perspektiv på historien 1b, Perspektiv på historien Plus, Perspektiv på historien 2-3 Historiebruk och historievetenskap (för kurs 2 och 3), Perspektiv på historien – Kulturhistoria (för kurs 2b) samt temaboken Perspektiv på historien – Socialhistoria.

Lars Nyström Hans Nyström Örjan Nyström

Lars Nyström Hans Nyström Örjan Nyström

ISBN 9789151101101

9 789151 101101

51101101.2.1_Omslag.indd 1

2021-07-06 08:53