Karin Hjälmeskog & Karin Höijer Den humanekologiska modellen och HK-globerna kan stödja läraren både för att förklara vad hem- och konsumentkunskap är, för exempelvis föräldrar och elever, vid planering av undervisning och i själva undervisningen.
Didaktiskt språk Modeller som globen och den humanekologiska teorin ger bidrag till ett ämnesspecifikt språk, ett HK-didaktiskt språk. Läraren får begrepp för att visa på vad som är specifikt för HK. Vad är det som skiljer HK-undervisning från exempelvis samhällskunskapen då båda kan ta upp samma fenomen, exempelvis hållbarhet och sophantering? Vad är det som skiljer HK-undervisningen från NO-undervisning eller undervisningen i idrott och hälsa trots att alla tre ämnena behandlar begreppet energi? Svaret på dessa frågor handlar bland annat om från vilket perspektiv fenomenet studeras och för HK:s del är det utifrån ett individ- och hushållsperspektiv. Modellerna ovan visar på hur det studerade fenomenet därför alltid befinner sig invävt i ett antal relationer och ömsesidiga samband, såväl inom hushållet som mellan hushållet och de olika omgivningarna. Att kunna sätta ord på vad som sker i HK-klassrummet hjälper läraren både att alls se ett fenomen och att kunna reflektera över det och därmed också kunna utveckla sin undervisning. Didaktik och didaktisk forskning kan stödja läraren i utvecklingen av dessa förmågor. I varje ämne i skolan lär sig elever begrepp som skiljer sig från vardagens sätt att tala, ett ämnesspråk. Ett ämnesspråk är ofta mer formellt och abstrakt än vardagsspråket (Skolverket 2014). I HK som handlar om fenomen i vardagen kan detta vara särskilt komplicerat, men samtidigt lika viktigt som i alla andra ämnen. HK-specifika begrepp kan vara ”kökstermer” som exempelvis namnen på redskap, metoder och material, och begrepp för att kunna tala om mer abstrakta fenomen som exempelvis jäsprocess, energi och hållbarhet. Precis som läraren behöver begrepp för att se och reflektera behöver eleven kunna både rikta sin uppmärksamhet mot specifika fenomen och processer och ha ord för att tala och skriva om vad de ser och vad som sker. HK-läraren behöver därför medvetet arbeta med att utveckla elevens ordförråd inom ämnet och formulera uppgifter så att de blir tankemässigt utmanande (Skolverket 2014).
Bokens kapitel Efter detta inledande kapitel följer elva kapitel. Först några mer övergripande, om ämnet som helhet, om didaktik och läroplansteori och om reflektion. Därefter följer några kapitel som tar upp olika aspekter av HK-undervisning. Ett övergripande resonemang om HK och ämnets relation till hemmet och 18