9789151100173 by Smakprov Media AB

SVENSKA

3 Lärarhandledning

Richard Hultén

51100173.1.4_Omslag.indd 1

2022-04-12 13:52

INNEHÅLL Prima svenska – varför och hur? ......... 6 Välkommen till Prima svenska.............. 8 Prima svenska och läroplanen ............10 Stöd språket – bearbeta text ...............12 Stöd språket före, under och efter läsningen ...................................13 Kort om grammatik ...............................14 Bedömning .............................................16 Läslogg ...................................................24 Forma bokstäver ...................................28 Checklistor Kontrollera din text .....................................30 Ge respons .................................................31 Frågor till texten .........................................32 Textkopplingar ...........................................33 Läsa och förstå ............................................34 Berättande text ...........................................35 Faktatext ....................................................36 KOM IGÅNG MED BASBOKEN s 37 Handledning Inledande sidor ...........................................37 GAMMALT OCH NYTT

s 41

Läroplanen i fokus ................................42 Inledning Gammalt och nytt .................43 Handledning Kapitel 1 En gammal flaska ..........................43 Kapitel 2 Första lektionen ............................45 Kapitel 3 En vanlig dag ................................46 Kapitel 4 Vad vill jag veta? ............................47 Kapitel 5 Utflykt .........................................47 Kapitel 6 Gammalt och nytt .........................48 Högläsning .............................................50 Bilduppgifter ..........................................54 Gruppövningar .......................................55 Dramaövningar ......................................60 Tips på skönlitteratur............................63 Analys och bedömning efter temat Gammalt och nytt ..............................64

51100173.1.4_Inlaga.indd 5

LIKA OCH OLIKA

s 65

Läroplanen i fokus ................................ 66 Inledning Lika och olika ....................... 67 Handledning Kapitel 7 Inte lika orolig .............................. 68 Kapitel 8 Lika olika fåglar............................. 69 Kapitel 9 Tänka olika ................................... 71 Kapitel 10 Tycka olika ................................. 72 Kapitel 11 Lika rättigheter ............................ 72 Högläsning ............................................. 74 Bilduppgifter .......................................... 78 Gruppövningar ....................................... 79 Dramaövningar ...................................... 88 Tips på skönlitteratur............................ 91 Analys och bedömning av temat Lika och olika ..................................... 93 DRÖM OCH VERKLIGHET

s 94

Läroplanen i fokus ................................ 95 Inledning Dröm och verklighet ............ 96 Handledning Kapitel 12 Vad ska man tro? ......................... 97 Kapitel 13 Fakta och fantasi .......................... 97 Kapitel 14 Dröm eller verklighet ................... 98 Kapitel 15 Reklam och information ............... 98 Kapitel 16 Den ihåliga eken.......................... 99 Högläsning ............................................100 Bilduppgifter .........................................104 Gruppövningar ......................................106 Dramaövningar .....................................112 Tips på skönlitteratur...........................116 Analys och bedömning efter temat Dröm och verklighet .........................117 LÄXOR ...................................................118

2022-04-12 13:59

PRIMA SVENSKA – VARFÖR OCH HUR? 1. VAD ÄR PRIMA SVENSKA? Här får du veta vilka tankar och teorier som ligger till grund för materialet. Förord av Anne-Marie Körling ..........................................s. 3 Välkommen till Prima svenska av Richard Hultén ............s. 8 Prima svenska och läroplanen .......................................s. 10 Stöd språket – bearbeta text ..........................................s. 12 Stöd språket – före, under och efter läsningen ..............s. 13 Kort om grammatik.........................................................s. 14 Bedömning .....................................................................s. 16 Läslogg ...........................................................................s. 24 Checklistor för kopiering ................................................s. 28

2. HANDLEDNING TILL PRIMA SVENSKA BASBOK Här får du idéer till hur du kan arbeta med basboken i din klass. Till varje avsnitt i basboken får du tips och handfasta råd till hur du kan arbeta med texter och övningar. Handledningen till bokens sidor är uppbyggd enligt följande: Inledning: Författaren inleder med tankar om innehållet i kapitlet, temat eller övningen. Samtal: Här ges förslag till samtalsfrågor i anslutning till innehållet. Gå vidare: Under denna punkt ges förslag på hur du kan gå vidare med tankarna utanför innehållet i boken. För att stödja barnens språkutveckling behövs olika sätt att arbeta med texter. I handledningen ges förslag som är specifika för varje avsnitt. På sidan 12–13 finner du några allmänna råd som kan vara ett stöd i din undervisning. Prima svenska 1 Basbok är en läsebok och en övningsbok i ett. I åk 1-3 får vi följa My och hennes bror Jon. Prima svenska 1 Basbok består av ett inledande avsnitt och därefter tre större teman: • Gammalt och nytt • Lika och olika • Dröm och verklighet nellE

anaJ

asotA

niboR

Robin

Ellen

Atosa

Jana

Texterna, bilderna, frågorna och övningarna är gjorda för att arbeta med gemensamt. Börja raksO Oskar yM derdliM Mildred My alltid i ett gemensamt samtal och högläsning. Det är viktigt att alla barn får del av allt innehåll. selrahC abliD rabiN Mys Dilba Charles Nibar dagbok, Alla kan arbeta med hela texten, innehållsmässigt och på olika sätt formmässigt. som avslutar varje text, fungerar som en sammanfattning av den långa texten. Den kan också ylliL xaM ilA Lilly Max Ali användas som en lättläst variant av kapitlet.

supmaHHampus

Prima Svenska 3 Lärarhandledning

51100173.1.4_Inlaga.indd 6

2022-04-12 13:59

4. ANNAT MATERIAL FÖR DIN SPRÅKUTVECKLANDE UNDERVISNING Här finns många övningar att välja bland, för att skapa en rik och varierad undervisning.

GAMMALT OCH NYTT

LIKA OCH OLIKA

s. 41

s. 65

DRÖM OCH VERKLIGHET s. 94

Lgr

ABC

Läroplanen i fokus och bedömning Kopplingen till Läroplanen är tydlig. Vilka förmågor står i fokus för respektive tema? Hur kan du arbeta med analys och bedömning? Överst på varje sida i basboken har du också en referens till kursplanen. Bokstavsträning Vill du att dina elever ska arbeta med att forma bokstäver? Använd kopieringsunderlagen! Högläsning Läs gemensamma texter och samtala kring innehållet. Högläsningstexterna kan användas för samtal utifrån textkopplingar och lässtrategier. Bilduppgifter Stärk textarbetet med praktiskt/estetiskt arbete knutet till innehållet i respektive tema. Gruppövningar För att skapa ett kommunikativt klimat erbjuds övningar att arbeta med två och två eller i mindre grupper. Gruppövningarna innehåller övningar i bland annat läsförståelse, argumentation och muntligt berättande. Dramaövningar Arbeta med muntliga värderingsövningar och mindre dramatiseringar i anslutning till varje tema. Tips på skönlitteratur Till varje tema finns några skönlitterära boktips. Böckerna kan användas som högläsningsböcker eller som extra utmaning för vissa elever. Läsläxa Vill du ge läsläxa? Kopiera texterna och klistra in dem i en läxbok. Till läxan finns också ett uppdrag att göra hemma.

Prima Svenska 3 Lärarhandledning

51100173.1.4_Inlaga.indd 7

2022-04-12 13:59

VÄLKOMMEN TILL PRIMA SVENSKA Det finns inget läromedel som kan ersätta läraren i ett klassrum. De självgående läromedlens tid är förbi. Det är du som hjälper eleverna till förståelse och fördjupade kunskaper. Sett ur ett sociokulturellt perspektiv är det i samtalet mellan dig och ett barn, mellan dig och klassen och barnen emellan som kunskap uppstår. Det är du som utmanar och stöttar varje barn på det sätt som just det enskilda barnet behöver. Oavsett vilket teoretiskt perspektiv du väljer finns det ingen teori som hittills lyckats formulera eller tydliggöra den hela och sanna bilden av hur lärande sker. Vilken vår praktiska yrkesteori är och vad den formats av är komplexa frågor. Ibland är det spännande att stanna upp och fundera över vilka teorier som ligger till grund för den egna praktiken. Jag har 25 års erfarenhet av undervisning i ett vanligt klassrum på lågstadiet men jobbar nu som processtödjare mot undervisning i Stockholm stad där jag bl.a. coachar lärare och håller i utbildningar. Jag har förmånen att träffa många lärare och får möta undervisning och elever i olika klassrum. I klassrummet är samtalet centralt. För mig betyder att undervisa att försöka visa eleverna det som finns under, bakom, ovanför och framför det som eleverna möter i skolan och i de övriga sociala sammanhang de befinner sig i. EN RÖD TRÅD OCH ETT MENINGSFULLT SAMMANHANG Ett läromedel hjälper till att skapa en röd tråd i undervisningen och tydliggör för eleven vad som ska läras in. I Prima svenska går läsutveckling, skrivutveckling, språkutveckling, läsglädje, läsförståelse och bedömning hand i hand. Min önskan är att du använder Prima svenska för att kommunicera med dina elever och att dina elever får kommunicera med varandra. Min ambition med Prima svenska är att det ska ge dig ett underlag att inspireras av och arbeta vidare ifrån. Prima svenska är en berättelse om My, hennes familj och kompisar i skolan. Berättelsen börjar i årskurs ett och avslutas i årskurs tre. Invävt i denna berättelse finns 8

det mängder av texttyper som eleverna ska lära sig att både läsa och skriva enligt Lgr22. Om My i berättelsen möter en igelkott passar det bra att träna på att skriva en faktatext om igelkotten, men också en poetisk text som sedan kan bli en sångtext. Jag tror att vi lär oss bäst i ett sammanhang, tillsammans med andra. I samtal med varandra och med dig som lärare ökar förståelsen och kunskaperna hos eleverna. De texter och övningar som finns i materialet är inspirerade av alla de elever jag mött under åren som gått. Texterna är skrivna för att skapa samtal. Innehållet är elevnära, men det finns också mycket mellan och bortom raderna att samtala om på ett djupare plan. EN LÄSANDE FÖREBILD Att få behålla sitt självförtroende och glädjen i språket är inte givet. Hur vi som lärare kan förmedla känslan av lust är en stor utmaning. Personligen tror jag att vi själva måste hitta glädjen i vår egen undervisning och i vår egen läsning. Vilka böcker älskar jag? Och hur ska jag förmedla det till mina elever? En fantastisk del av arbetet med att arbeta med språkutveckling i skolan är att man får tillfälle att läsa många barnböcker. Vad många fantastiska barnböcker det finns! Läs när dina elever läser. Det kan vara en tidning, en deckare, en barnbok, en klassiker eller kurslitteratur. En gång läste jag en väldigt svår bok som jag haft som kurslitteratur. Jag var tvungen att läsa om ett stycke flera gånger för att förstå. Jag högläste texten för mina elever och berättade hur svår jag tyckte att texten var och hur jag fick arbeta för att försöka förstå den (läsa om ord och stycken, använda en uppslagsbok, googla). Jag försökte också berätta hur bra det kändes när jag äntligen förstod. Ibland kan du förmedla ett ord, en mening, en illustration eller en sida ur det du läst och berätta om din läsupplevelse. LÄS PÅ OLIKA SÄTT Ibland ska man packa upp en text ord för ord och jobba länge med texten. Men lika ofta måste man få sjunka in i läsningen utan att bli avbruten. Högläsningen är en av vägarna till läslust men den egna läsningen i klassrummet måste också få mycket tid. Ett skolbibliotek värt namnet är viktigt för läslusten, för att inte tala om en utbildad skolbibliotekarie!

Prima Svenska 3 Lärarhandledning

51100173.1.4_Inlaga.indd 8

2022-04-12 13:59

TEORETISK FÖRANKRING Om man som lärare känner till några olika teorier om hur läsningen utvecklas, till exempel vad Ingvar Lundberg skriver om läsutvecklingens dimensioner, fonologisk medvetenhet, ordavkodning, flyt i läsningen, läsförståelse och läsintresse och hur dessa samspelar, är man också trygg att skapa sin egen praktiska yrkesteori utifrån andra didaktiska perspektiv. Den teoretiska förankringen kan inte alltid appliceras direkt på min lektionsplanering, men jag tror ändå att vi bär med oss teorierna och inspireras av dem, medvetet eller omedvetet. Personer som jag inspirerats av i min undervisning är Caroline Liberg, Barbro Westlund, Aidan Chambers, Pauline Gibbons, Anne-Marie Körling för att nämna några. Dessa och många fler har inspirerat innehållet i Prima svenska. Det finns dock en teoretisk modell som många forskare och pedagoger ställer sig bakom och som jag använde som grund i min egen undervisning när jag lärde elever att läsa. Modellen heter The Simple View of Reading. Modellen lanserades redan under 80-talet av forskarna Philip Gough och William Tunmer. Modellen förklarar god läsförmåga som produkten mellan avkodning och språkförståelse. Det innebär att man inte har läsförmåga om någon av delarna saknas. Det räcker inte att kunna avkoda en text, man måste också kunna förstå innehållet. Och lika gäller om man förstår det man läser men avkodningen har brister utgör det också hinder för en god läsförmåga. Läsning= Avkodning x Förståelse En pedagogisk metod som jag tycker har utvecklat min undervisning är genrepedagogiken. Den har hjälp mig att vara explicit i mitt sätt att arbeta med olika texttyper. Under senare år har jag även tagit intryck av hur duktiga pedagoger arbetat med digitalt skrivandet. Jag tror på att använda både analoga och digitala arbetssätt för att hjälpa och stödja eleverna. Personligen tycker jag att det känns bättre att vara medvetet inkompetent än omedvetet inkompetent. Det får till följd att jag aldrig känner mig riktigt klar med mitt förhållningssätt till undervisningen. Den är i ständig förändring. Det är också sällan jag känner mig helt nöjd med min undervisning, vilket kan vara frustrerande. Det är fascinerande svårt att vara lärare!

EN BOK – FLERA TEXTNIVÅER När jag skrev texterna i Prima svenska ville jag att alla elever skulle använda samma bok. Samtidigt anser jag att textmängden och hur texten är skriven har betydelse när man håller på att lära sig läsa. I alla de klasser jag haft, och även i den jag har just nu, befinner sig eleverna på väldigt olika nivåer när det gäller förmågan att avkoda och förstå text. En del elever läser i huvudsak ortografiskt medan andra i huvudsak använder ljudningsstrategin. Därför delade jag upp varje berättelse i Prima svenska 1 i tre nivåer, men lät den ändå vara sammanhållen. Tanken är att alla skall få ta del av samma innehåll, men ändå få en utmaning i sin läsning på rätt nivå. Skall man samtala om text är det en fördel om alla har tagit del av samma innehåll. När undervisningen från början planeras så att alla kan ta del av samma innehåll och anpassas efter individernas förmåga och olika behov av utmaningar kallar man det ibland att undervisningen är differentierad. OM MOTSATSBEGREPP OCH DE VIKTIGA FRÅGORNA Alla kapitel utgår och inspireras av ett motsatsbegrepp: Gott och ont, Förr och nu, Uppe och nere, Hemma och borta, Stor och liten och så vidare. Ett motsatsbegrepp lockar till samtal om både språk och innehåll. Huvudpersonen My gillar att tänka på orden och för henne innebär det att många frågor väcks: • Kan man vara både liten och stor samtidigt? • Kan en drake vara både ond och god? • Varför handlar sagorna så ofta om ont och gott? • Kan man känna sig hemma och borta på samma gång? Frågorna har således en central plats i Prima svenska. Och eftersom huvudpersonen My hela tiden ställer frågor i inledningen av alla kapiteltexter blir hon en förebild för eleverna. Att komma på bra och öppna frågor till lektionerna är en utmaning, tycker jag. Jag vill att frågorna ska utmana och fördjupa och leda till att barnen ställer egna frågor. Till varje kapitel finns därför givna samtalsfrågor som du kan använda som stöd i samtalet med dina elever. Lycka till med arbetet i klassrummet! Richard Hultén Prima Svenska 3 Lärarhandledning

51100173.1.4_Inlaga.indd 9

2022-04-12 13:59

SVENSKA

FORMA BOKSTÄVER 12

12 3

1 2

1 1

4 12

Prima Svenska 3 Lärarhandledning

51100173.1.4_Inlaga.indd 28

3 1

2 3

3 1

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

2022-04-12 13:59

SVENSKA NAMN

DATUM

Vilka bokstäver är du mest nöjd med?

Vilka bokstäver behöver du träna mer på?

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

51100173.1.4_Inlaga.indd 29

Prima Svenska 3 Lärarhandledning

2022-04-12 13:59

SVENSKA

CHECKLISTA 1

KONTROLLERA DIN TEXT Jag har stor bokstav och punkt överallt. Jag har läst igenom min text och upptäckt felstavningar. Jag har skrivit tydliga bokstäver. Berättande text: Min text har en tydlig handling som någon annan kan förstå. Min text har en tydlig början och ett slut. Faktatext: Jag har skrivit en rubrik till min faktatext. Jag har skrivit flera faktameningar. Jag har ritat en faktabild till min text.

Prima Svenska 3 Lärarhandledning

51100173.1.4_Inlaga.indd 30

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

2022-04-12 13:59

SVENSKA

CHECKLISTA 2

GE RESPONS Börja med det som du tycker om med texten: • Jag gillar att … • Det var spännande att … • Jag tyckte särskilt om … • Bra att du … • Det var intressant att … • Jag blev nyfiken på … Ställ frågor: • Jag undrar … • Kan du förklara …? • Kan du berätta lite mer om …? • Berätta varför … Några önskningar: • Jag skulle önska att du … • Till nästa gång kan du tänka på … • Jag tror din text skulle bli bättre om … Tack för att jag fick läsa din text! Hälsningar

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

51100173.1.4_Inlaga.indd 31

Prima Svenska 3 Lärarhandledning

2022-04-12 13:59

SVENSKA

CHECKLISTA 3

FRÅGOR TILL TEXT När du läser en text kan du ställa frågor till texten. • Frågor ”på raden” – frågor man kan hitta svar på direkt i texten • Frågor ”mellan raderna” – frågor som man måste tänka och fantisera lite om för att kunna svara på. • Frågor ”bortom raderna”– frågor som ger dig chans att tänka fritt men med hjälp av texten.

Prima Svenska 3 Lärarhandledning

51100173.1.4_Inlaga.indd 32

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

2022-04-12 13:59

SVENSKA

CHECKLISTA 4

TEXTKOPPLINGAR Att jobba med textkopplingar innebär att du tränar på att förstå texten på olika sätt. Text-till-text Kommer du att tänka på någon annan bok, text eller film när du läser? Text-till-dig själv Får texten dig att tänka på något du varit med om? Text-till-världen Får texten dig att tänka på något du sett eller hört talas om?

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

51100173.1.4_Inlaga.indd 33

Prima Svenska 3 Lärarhandledning

2022-04-12 13:59

INLEDNING

FÖRORD INLEDNING 4 Här dyker nästa tillfälle till källkritik upp. En viktig del i att bli en bra källkritiker är att förstå att en text har en avsändare. Bakom varje text finns en författare som bestämt vad som ska skrivas. Jag tror att det är viktigt att alla läromedel har en tydlig avsändare och skulle önska att alla läromedel skrivna för barn har en bild på boken som visar vem som skrivit texten. Det är ju dessutom många personer som är inblandade när man gör ett läromedel. Någon gör layouten (formgivningen) och bestämmer hur sidorna, färger och typsnitt ska se ut. Någon gör illustrationer. Det finns en redaktör som håller kontakt med alla inblandade och som ser till att upptäcka fel och saker som kan bli bättre. Och sen ska boken komma till tryck. Läs copysidan tillsammans med dina elever. Funderingar om lärandet, om vad man kan och vad man vill lära sig är centrala i skolan. Frågan Vad har du lärt dig idag? är svår för både barn och vuxna. Ändå måste vi ställa oss den varje dag. Har jag gett mina elever tillfälle att lära sig något i dag? Hur har jag gjort för att de ska få syn på sitt lärande? Har de fått tillfälle att visa vad de lärt sig? Jag tror att vi lär oss av och med varandra. Jag har försökt att skapa övningar i boken där det känns viktigt att samtala och dela med sig till någon annan. Ordet KOMPIS använder jag hela tiden när det handlar om någon i klassen. Kanske är det på sin plats att redan här samtala om orden vänner, klasskamrater, klasskompisar och jämföra dem med ordet arbetskamrater som vi vuxna använder. Klasskompisar är vi som delar samma vardag i just den här klassen. Vår uppgift är att hjälpa varandra i lärandet och att lära oss respektera, ta hänsyn till och ta till vara varandras egenskaper och förmågor. Visst är det skillnad på att GÖRA saker och att LÄRA sig men vi behöver alla dessa ord som TRÄNA, ÖVA, FUNDERA, SE och SAMTALA för att förstå innehållet i lärandet. Vilka fler viktiga ord vill du ha med i samtalet om lärandet? Hej!

Tänk, nu går du i tredje klass!

Ganska säkert har du lärt dig att känna igen hela alfabetet och hur du kan använda det för att skriva och läsa. Visst är det fantastiskt att man med de 29 olika bokstäver vi har i vårt alfabet kan skriva eller läsa precis allting på svenska.

I trean kommer du att få fortsätta att träna på att läsa och skriva olika slags texter. Kanske kommer du under året att upptäcka vilka slags böcker du älskar mest. Kanske kommer du att upptäcka en författare som du tycker särskilt mycket om och som du tycker skriver på ett sätt som passar dig.

Vi lär oss mycket av varandra. I den här boken kommer du att få många tillfällen att samtala med kompisarna i klassen och ni kommer att hjälpa varandra med både läsning och skrivning. När jag skriver att du ska jobba med en kompis i klassen menar jag alla barnen i din klass, inte bara de som du är mest med i skolan eller på fritiden. Vid flera tillfällen kommer du att få stanna upp och fundera på vad du kan och vilket ditt nästa steg i lärandet är. Du kommer också ofta att få frågan vad du tänker och tycker. Dina tankar är viktiga! Lycka till med arbetet i trean! Hälsningar

Richard (lärare och författare till Prima svenska)

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

Antagligen kommer du också att upptäcka hur du får ett större flyt när du skriver, hur bokstäverna nästan börjar komma av sig själv, och att du inte behöver tänka så mycket på hur du ska skriva som på vad du ska skriva. Kanske kommer du att upptäcka hur berättelserna bubblar ur dig och hur kul det är att skriva för att någon annan ska få läsa det du skrivit.

Att beskriva sitt nästa steg i lärandet är ganska svårt för en elev i trean och det kräver att man samtalar om och tränar på det hela tiden. Du som lärare vet dina elevers nästa steg. Hur kan du stötta dina elever så att de blir medvetna om sitt nästa steg? Jag tror att också de små stegen är viktiga. Det som snabbt går att upptäcka och fundera kring stärker självförtroendet. SAMTAL • Varför har författaren skrivit den här boken? • Vad betyder det att han är både lärare och författare? • Vad betyder det att lära sig något och hur kan vi upptäcka att vi lärt oss något, t.ex. att vi fått bättre flyt när vi läser, att det går lättare att skriva eller att vi lärt oss att älska läsning? • Hur lär man sig att simma, cykla, läsa, skriva, berätta eller att bli en bra kompis? • Vad betyder ”nästa steg i lärandet”? Kan man ge exempel på det? Måste det alltid vara stora steg? Måste det alltid vara små steg? • På vilket sätt lär vi oss av varandra i vår klass? GÅ VIDARE • Skriv frågor till författaren. • Skriv och berätta om er klass. • Skriv vad ni kan och vad ni vill lära er! • Skriv och berätta om det är något ni undrar över. Författaren lovar att svara. Skriv till: rhulten66@me.com

Prima Svenska 3 Lärarhandledning

51100173.1.4_Inlaga.indd 38

2022-04-12 13:59

INLEDNING

PÅ OCH LÄRA DIG

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

INLEDNING Att ha tydliga mål är viktigt för lärandet. I bedömningsarbetet är det av stor vikt att hela tiden komma tillbaka till frågorna: • Vad är det vi ska lära oss? • Hur vet vi vad vi ska lära oss? • Hur vet jag att jag lärt mig?

MÅL

NÅGRA AV SAKERNA DU SKA TRÄNA PÅ OCH LÄRA DIG Läsa • • • • • • • •

läsa berättande texter med flyt läsa och förstå berättande text läsa och förstå faktatext träna på hur du ska göra om du fastnar i en text eller inte förstår ställa egna frågor till texter arbeta med textkopplingar förstå vad reklam och argumenterande text är förstå vad det innebär att vara källkritisk

Skriva • • • • • • •

skriva berättande text skriva faktatext använda stödord använda checklistor för att göra dina texter bättre svara på frågor om innehåll i texter skriva egna frågor om en text sammanfatta text

Samtala • ge och få respons på texter • samtala om olika texter • att berätta • att lyssna på en kompis

Tänka • • • • • • • •

skriva läslogg använda en VÖL-tabell för att fundera på vad och hur du ska lära dig något använda venn-diagram för att tänka om text och jämföra saker fundera på vad du kan och vad du lärt dig fundera på hur du gör när du inte förstår fundera på ditt nästa steg i lärandet ställa egna frågor om innehållet i texter förutspå handling

40689214.1.5_Kap01.indd 5

2022-03-22 15:26

Visa läroplanen och berätta att den texten bestämmer vad vi ska jobba med och lära oss i skolan. Vem har skrivit den? Vem har bestämt vad som ska stå i läroplanen? Berätta att sidan Vad ska du lära dig i trean? i Prima svenska handlar om det som står i läroplanen men med lite enklare ord. De saker barnen ska lära sig i Prima svenska är bara en del av alla saker man ska lära sig i skolan. Att läsa med flyt är ett kunskapskrav i slutet av årskurs tre. Det är väldigt intressant att samtala med barnen om hur de tänker om vad ”läsa med flyt” betyder. Man måste göra en skillnad på det som vi kallar för avkodning och läsförståelse. En elev kan ha en god avkodning men sämre läsförståelse. På samma sätt kan en elev ha svårt med avkodningen men trots det förstå väldigt bra det hen lyckats traggla sig igenom. Att föra samtal med elever om vad man kan när man kan läsa, skriva och samtala är givande. Rubrikerna LÄSA, SKRIVA, SAMTALA och TÄNKA är satta för att göra det lite tydligare för eleverna, men ingenting av det vi gör i skolan går att dela in i några enkla rubriker. I begreppet literacy ingår alla aktiviteter och uttrycksformer som har med text att göra. PS. Du kanske arbetar med olika strategier för läsförståelse. De finns i några olika varianter. Oavsett vilka strategier du framhåller i din undervisning passar de att applicera på detta material. Det är ju inte strategierna i sig som är viktiga att lära in utan förhållningssättet till texten och hur man förstår och upplever den som är det viktigaste.

SAMTAL • Vem bestämmer vad vi ska lära oss i skolan? • Vad kan du själv vara med och bestämma? • Får din lärare bestämma allt själv? • Hur ska vi göra för att komma ihåg vad vi ska lära oss? • Vilka andra saker än de som står i läroplanen vill du lära dig? • Varför ska vi lära oss allt det som står i läroplanen? • Hur vet du att du lärt dig något? Hur kan du visa det? • Vad är det man kan när man kan läsa/skriva/samtala/ tänka? • Vad betyder ”att läsa med flyt”? • Vad betyder det att man förstår en text? Vad betyder läsförståelse? • Hur blir man bättre på att läsa, skriva och förstå texter? GÅ VIDARE Jobba vidare i klassen med att göra målen tydliga för barnen. Vilka idéer har barnen? Skriv mål tillsammans för olika saker som barnen vill lära sig. JAG INLEDNING 6 Att strukturera en text med hjälp av en tankekarta är en skrivstrategi som återkommer i Prima svenska. Här handlar det om en slags faktatext eller en beskrivande text om ”Mig själv”. Vilka ord använder vi när vi beskriver vårt utseende? Enklast är kanske att rita en bild som ligger så nära sanningen som möjligt, en slags faktabild helt enkelt. Samtidigt är det viktigt att bli medveten om hur litterära personer beskrivs. Hur beskrivs människor i högläsningsboken du läser just nu? Ge exempel från någon bok du läser för din egen del just nu. Läs hur Harry Potter beskrivs i den första boken ”De vises sten”. BESKRIVANDE TEXT

Skriv namn och klass.

Gör en tankekarta. Så här ser jag ut:

Detta kan jag:

JAG

Detta vill jag lära mig:

Det här intresserar mig:

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

NÅGRA AV SAKERNA DU SKA TRÄNA

Prima Svenska 3 Lärarhandledning

51100173.1.4_Inlaga.indd 39

2022-04-12 13:59

INLEDNING

Ju rikare vi lyckas beskriva en person ju fler bilder skapas när vi läser. Att beskriva vad man vill och vad man kan skapar ju också nyanser i en personbeskrivning. Träna på att beskriva med hjälp av en bild på ett okänt barn och fantisera tillsammans om vilka fina egenskaper detta barn har. Samtala om ords laddningar, positiva och negativa. Ta fram det som känns positivt när eleverna beskriver sig själv. SAMTAL • Varför är det viktigt att beskriva hur en person ser ut när man skriver? • Vad är viktigt att tänka på när man beskriver sig själv eller någon annan man känner? • Vad kan du? • Vad vill du lära dig? • Vad intresserar dig? • När lär du dig saker i skolan och på fritiden eller hemma? • Vad vill du lära dig just nu i skolan eller på fritiden eller hemma? GÅ VIDARE Berätta eller läs personbeskrivningar från kända barnböcker eller filmer och låt eleverna gissa vem du beskriver. BREV FRÅN MY LÄSA BERÄTTANDE TEXT

Hej,

Jag heter My och har precis börjat i trean. I den här boken kommer du att få läsa om mig, min lärare och min klass. Du kommer att få läsa om min bror Jon och min mamma och pappa och om Nibar. Nibar är min kompis. Vi går i samma klass. Jag och Nibar leker med alla barnen i klassen men eftersom vi bor nära varandra har vi ofta sällskap när vi går hem från skolan. Jag har upptäckt att jag trivs väldigt bra tillsammans med honom. Min lärare heter Moa. Hon är snäll, rättvis och ganska sträng. Och så kan hon väldigt många saker. Det bästa Moa vet är man frågar saker. Till och med när hon inte kan svara på dem. Hon brukar säga att hon gillar att vi frågar, för då förstår hon hur vi tänker. Jag har börjat skriva dagbok. Jag fick en av min farmor. Du ska få läsa min dagbok, men inte allt. En del är superhemligt! Så här skrev jag förra veckan:

Kära dagbok Nu är snart sommare n slut. Det blev en bra sommar. Jag fick bara 47 myggbet t. Jag åt 14 glassar. Hej då kära dagbok! PS. Jag åt nog fler än 14 glassar. Och så undrar jag varför himlen är blå! PS igen. Man brukar skriva PS när man kommer på något när man är klar. Jag brukar alltid komma på något när jag är klar.

Frågor, frågor, frågor Om det är något enskilt fenomen i skolan som särskilt kan nämnas är det vikten av FRÅGOR. Både de som vi lärare ställer och de som vi vill att eleven ska ställa sig själv. Det är svårt att komma på bra frågor som utmanar och som sätter igång tankeverksamheten. Det är också en utmaning att få eleverna att ställa egna frågor spontant. Jag tror att vi måste tänka högt tillsammans med eleverna om att ställa frågor. 40

SAMTAL • Hur beskrivs personerna i texten? • Varför är det viktigt att fråga mycket? • Vad tror ni att My har för frågor? • Hur känner man igen en dagbokstext? • Varför och för vem skriver man dagbok? När kan man visa sin dagbokstext och när kan man inte visa den?

när man ställer frågor. Hon älskar när

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

INLEDNING I Prima svenska 3 är det My, kompisen Nibar, Mys storebror Jon och hennes lärare Moa som är huvudpersoner. De driver handlingen framåt och det är Mys frågor som är centrala för innehållet.

Olika slags frågor i samband med det egna läsandet är en viktig del för att utveckla läsförståelsen. Något som kännetecknar den gode läsaren är att hen hela tiden medvetet och omedvetet ställer frågor till texten. Frågor skapas och drivs även av nyfikenhet på att lära sig nya saker. Därför har jag gjort huvudpersonen My till en person som hela tiden ställer FRÅGOR. Förutom Mys egna frågor finns det i anknytning till kapiteltexterna förslag på frågor. De står skrivna i marginalen för att snabbt kunna ställas i både helklass och när du samtalar enskilt med eleven. Börja med att tillsammans med barnen i klassen fantisera om karaktärerna som nämns i den inledande texten om My. Kanske har klassen arbetat med Prima svenska 1 och 2 och då är eleverna redan förtrogna med personerna. Vilka är de? Att förutspå handlingen och karaktärerna i en bok är viktigt för att sätta igång tankarna och därmed öka läsförståelsen. I Prima svenska 3 skriver My dagbok regelbundet. Det är en genre som är lätt att känna igen. Dagbokstexten är en relativt lättläst sammanfattning av kapitlet. Läs texten tillsammans och samtala om innehållet.

GÅ VIDARE Låt eleverna skriva frågor om saker de vill lära sig. Gör en lista med svåra och krångliga frågor. Läs eller visa olika böcker som är skrivna i dagboksform: • Dagbok för alla mina fans • Berts Dagbok • Emil i Lönneberga (Emils mamma skriver ofta dagbok i en blå skrivbok)

Prima Svenska 3 Lärarhandledning

51100173.1.4_Inlaga.indd 40

2022-04-12 13:59

GAMMALT OCH NYTT Lgr

Läroplanen i fokus s. 42

Handledning till basboken s. 43 Högläsning s. 50 En gammal ficklampa En ny upplevelse

I temat Gammalt och nytt lägger vi stor vikt vid att eleverna ska stär ka sin läsförståelse geno m att skriva läslogg. Lä sloggen är ett verktyg so m hjälper eleven att tänka kring text.

Bilduppgifter s. 54 Återbruk 1 – glasunderlägg av gammalt pussel Återbruk 2 – fisk av pusselbit Gruppövningar s. 55 Visa och berätta Hur gör ni och vad händer sen? Läs och rita tillsammans Dramaövningar s. 60 Vad tycker du? Snabbteater Tips på skönlitteratur s. 63

Lgr

Analys och bedömning s. 64

Prima Svenska 3 Lärarhandledning

51100173.1.4_Inlaga.indd 41

2022-04-12 13:59

GAMMALT OCH NYTT

Lgr

LÄROPLANEN I FOKUS I Prima svenska 1–3 ges eleven möjlighet att möta/ träna/lära/behandla innehåll ur syftet och det centrala innehållet i Lgr22. Syftet med denna sida är att påminna dig om det centrala innehållet i Lgr22. Vill du samtidigt reflektera över syftet kan du läsa det på s. 10 i denna lärarhandledning. Det eleverna jobbar med i arbetsböckerna är bara en del av undervisningen. Det är din undervisning som fördjupar elevernas förståelse och det är du som ser vilka kunskaper och färdigheter dina elever behöver lära sig och träna på. Kanske kan du få stöd av tankar, struktur, tips och idéer i denna lärarhandledning.

CENTRALT INNEHÅLL LÄSA OCH SKRIVA • Gemensam och enskild läsning. Sambandet mellan ljud och bokstav. Strategier för att avkoda, förstå och tolka ord, begrepp och texter. • Att återge delar av innehållet i olika texter samt resonera om budskap i texterna och jämföra med egna erfarenheter. • Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva ord, meningar och olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg. • Grundläggande textbearbetning. • Handstil och att skriva med digitala verktyg. • Språkliga strukturer och normer. Grundläggande skrivregler, med gemener och versaler, de vanligaste skiljetecknen samt stavning av vanligt förekommande ord i elevnära texter. • Alfabetet och alfabetisk ordning.

TALA, LYSSNA OCH SAMTALA • Strukturerade samtal. Att berätta om vardagliga händelser samt att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Att lyssna, ställa frågor och ge kommentarer. • Att lyssna aktivt och återberätta viktiga delar av ett innehåll. • Att ge och ta emot muntliga instruktioner. • Muntliga presentationer och muntligt berättande. Föremål, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer. TEXTER • Skönlitteratur för barn från olika tider och skilda delar av världen. Sånger, muntligt berättande, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter. • Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt personbeskrivningar. • Några skönlitterärt betydelsefulla barnboksförfattare och illustratörer. • Sakprosatexter för barn. Beskrivande, förklarande och instruerande texter och hur deras innehåll kan organiseras. • Texter som kombinerar ord och bild samt texter i digitala miljöer för barn. SPRÅKBRUK • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel grafiska modeller. • Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. • Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på kroppsspråk, tonfall och ords nyanser. Språkbruk samt möjligheter och risker vid egen kommunikation i digitala medier. • Skillnader mellan tal- och skriftspråk. INFORMATIONSSÖKNING OCH KÄLLKRITIK • Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt i söktjänster på internet. • Hur texters avsändare påverkar innehållet.

Prima Svenska 3 Lärarhandledning

51100173.1.4_Inlaga.indd 42

2022-04-12 13:59

GAMMALT OCH NYTT

SAMTAL • Vad betyder det att ha mål för det vi lär oss i skolan? • Varifrån kommer alla frågor som My har? • Vad tror ni temat Gammalt och nytt kommer att handla om? • Hur kan orden användas? • På vilket sätt kan bilderna i temat beskriva motsatsbegreppet? • Har du något gammalt hemma? • Har du något nytt? • Hur vet man att något är gammalt eller nytt? • Vilka saker som finns nu kommer att finnas om 100 år? • Hitta på egna frågor om gammalt och nytt och samtala med varandra och andra. GÅ VIDARE Ta med något gammalt till skolan och berätta om det, till exempel ett bruksföremål eller en gammal bok. Jag brukar ta med min morfars läsebok och berätta om den. Eller varför inte ta med en ”gammal” mobiltelefon? Det ger perspektiv på att ordet gammal kan betyda olika för olika saker.

INLEDNING 12 Det finns olika sätt att introducera en ny text. Här ger jag några olika exempel. • Börja med att prata om orden etikett, pant och miljö. Förklara att ni snart ska läsa en text där dessa ord dyker upp. Förklara orden och sätt in dem i olika sammanhang tillsammans med eleverna. • Börja med att enbart titta på bilden och samtala om vad eleverna tror att texten kommer att handla om. Ge dem rubriken. Samtala igen. • Ett annat sätt att inleda är att visa klassen något gammalt och något nytt. Kanske en ny bok och en gammal. Eller kanske ett gammalt bruksföremål och ett liknande, fast nytt. • Samtala om motsatsbegreppet ”gammalt och nytt” och lista andra motsatsbegrepp. • Be eleverna läsa texten själva och ringa in tre ord som är svåra att läsa eller förstå. Lista dem och samtala om betydelsen. Högläs texten efter det. • Inled med att högläsa texten och be eleverna följa med och ringa in ord som är svåra att förstå. 1 EN GAMMAL FLASKA

– Kom och titta Jon! Jag har hittat en fin flaska.

Jon går ner i diket och fram till det gamla huset vid sidan av

vägen. Det ligger en skrothög vid huset. My kryper omkring i gräset runt högen och letar.

– Titta Jon, vad fin den är. Ett riktigt fynd! Den är säkert gammal. Jon tittar på flaskan. Formen och etiketten ser inte ut som på vanliga läskflaskor.

– Kommer du ihåg förra året när vi gick till skolan? frågar My. – Menar du första dagen i tvåan? undrar Jon.

– Precis, kommer du ihåg att jag hittade en gammal cykel? Man såg att cykeln var gammal. Det är likadant med den här flaskan. Man SER att den är gammal.

Jon minns. Eller kanske inte. My hittar alltid så många olika saker när de är på väg till skolan så det är svårt att minnas allt. – Tror du att man kan panta den? undrar My.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

1 EN GAMMAL FLASKA

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

INLEDNING 8 Här börjar det första GAMMALT OCH NYTT temat. Alla teman utgår från ett motsatsbegrepp och varje tema består av fem eller sex kapitel som alla på något sätt behandlar begreppet. Det är Mys upplevelser och frågor som driver handlingen framåt. Varje tema inleds med vad eleverna särskilt ska träna på och lära sig i kapitlet. I slutet på varje tema finns bedömningssidor. Där får du och dina elever fundera på hur långt ni kommit och också fundera tillsammans på vilket nästa steg i lärandet är.

SAMTAL • Fick texten dig att tänka på något du själv har varit med om? • Kom du att tänka på någon annan text? • Gjorde texten att du kom att tänka på något du har sett eller hört talas om? • Vad betyder pant? • Varför pantar man flaskor? • Har du något som du tycker är värdefullt? • Varför kan gamla saker vara värdefulla? • Varför är en del gamla saker INTE värdefulla?

Prima Svenska 3 Lärarhandledning

51100173.1.4_Inlaga.indd 43

2022-04-12 13:59

GAMMALT OCH NYTT

GÅ VIDARE • Be eleverna ta med något som de upplever som gammalt till skolan och låt dem berätta om det. Det kan vara en sak eller ett fotografi. Gör en utställning där varje sak beskrivs. Skriv beskrivande texter. • My skriver dagbok. Låt eleverna skriva dagbok den sista stunden i skolan i en vecka. Samtala om vad en dagbok kan innehålla: hemliga tankar, vad man gjort, vilket väder det varit, vad man gjort på rasterna eller vad man ätit under veckan. Använd sambandsorden först, efter det, sen, efter ett tag och till sist. LÄSLOGG INLEDNING 15 Läsloggar kan se ut på en mängd olika sätt. Jag har inspirerats av Gunilla Molloys forskning kring arbetet med läslogg i undervisningen, och använder hennes modell. Se till exempel Lärportalen, Språk-, läs- och skrivutveckling (Läslyftet), modul Samtal om text del 3: Läsloggen - ett tankeredskap. Här finns även filmer som du kan ta del av. Läsloggen kan skrivas på ett papper, i en bok eller digitalt. Den består av: • en citatspalt/frågespalt (här kan man även skriva in ett svårt ord som man inte förstår) • en reflektionsspalt (mina tankar) LÄSFÖRSTÅELSE

DATUM

Läslogg

I en läslogg skriver du ner vad du tänker om det du läst. CITAT OCH FRÅGOR

MINA TANKAR

”Bara för att den är

gammal betyder det inte att den är värdefull.”

Kan något som inte kostar

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

något vara värdefullt?

Fick texten dig att tänka på något annat?

Vilken fråga vill du ställa om texten?

Jag har …

samtalat med en kompis

samtalat med min lärare

samtalat i klassen

I början hjälper man eleverna med att skriva in citat, frågor eller svåra ord, men syftet är att eleverna i förlängningen själva ska kunna komma på egna frågor eller skriva in citat eller ord från texten som de vill kommentera. I tankespalten skriver eleven ner sina tankar om citatet, frågan eller ordet. Viktigt att påpeka är att man inte kan skriva rätt eller fel i en läslogg. Det är läsarens tankar som skrivs ner och som sedan kan delas med en kompis och/eller i klassen. Ibland kan läsloggen vara en text som man inte ska dela med sig av.

Det är självklart viktigt hur man bemöter det som eleverna skriver och berättar. Ibland vet man inte riktigt hur man ska kommentera det eleverna skriver och berättar. Men jag brukar alltid säga: ”Tack för dina tankar.” ”Tack för att du delar med dig.” ”Det är intressant att höra vad du tänker och skriver.” Min erfarenhet är att ett barn som tycker det är jobbigt att skriva, som hela tiden möts av att någon tycker det är intressant att höra vad man skrivit, får lust att fortsätta skriva. Även om en elev kommenterar något med orden: ”Jag vet inte, jag fattar ingenting!” är det en viktig kommentar som kan bemötas positivt. ”Vad bra att du skriver att du inte vet. Då får vi tillfälle att prata om det. Tack! Nu får jag tänka på hur jag ska förklara det. Är det någon som kan hjälpa mig att förklara?” och så vidare. Grundtanken med en läslogg är att lärandet uppstår i kommunikationen mellan barnen och med läraren. Det är i samtalet vi upptäcker nya synsätt, begrepp och ord som utvecklar vårt språk och tänkande. I kapitel 7 kan du läsa hur Mys klass jobbar med läsloggen. Där finns även ett exempel på hur My skriver i sin läslogg. GÅ VIDARE Ge barnen ett vanligt skrivhäfte som ni kallar ”läslogg”. Använd den på samma sätt som loggen i kapitel 1. Dra ett streck på mitten på sidan när du vill att eleverna ska fundera och skriva om något. Det kan vara: • ett citat från boken du högläser • ett begrepp • ett svårt ord som du vill att de ska tänka och skriva kring • en bild • en fråga • elevens egen fråga utifrån ett sammanhang i undervisningen För att påminna om läsloggen dyker den här symbolen med jämna mellanrum upp i Prima svenska 3.

Prima Svenska 3 Lärarhandledning

51100173.1.4_Inlaga.indd 44

2022-04-12 13:59

GAMMALT OCH NYTT

2 FÖRSTA LEKTIONEN

INLEDNING 16 Att använda rubriker är ett bra sätt för att hjälpa eleverna att strukturera en text. Ibland talar vi om vikten av stödstrukturer (scaffolding) och detta tycker jag är ett exempel på detta. Seriestrippen i detta kapitel är ett annat sätt att skapa en bra struktur för dina elever. Det är viktigt att berätta för eleverna att det är just en struktur som kan användas i olika sammanhang. Att snabbt skriva några frågor eller att rita upp några serierutor har man användning för i många olika skrivsituationer. Att ge eleverna sambandsorden är ytterligare ett sätt att stödja språket. När sedan texten ska skrivas utelämnar man frågorna eller serierutorna. De är ett stöd i skrivprocessen. SKRIVA BERÄTTANDE TEXT

Berätta om din första dag i trean. Använd frågorna och planera din text. Vilken veckodag började du?

Vilket väder var det?

Hur tog du dig till skolan?

Vad tänkte du när du var på väg till skolan?

Vad gjorde ni första dagen i klassen?

Hur tror du att året i trean kommer att bli?

Be om respons på dina svar från en kompis. Ge respons på din kompis text. Använd checklistorna nr 1 och 2.

SAMTAL • På vilka sätt kan man behöva hjälp för att få idéer när man skriver en text? • Hur kan vi hjälpas åt i klassen med stödstrukturer och innehåll i skrivandet? GÅ VIDARE Skapa egna meningar och frågor att utgå från i textskrivandet. Vilka frågor som skrivs styrs av innehållet. Exempel: Att beskriva en miljö Vilken årstid är det? Hur vet du det? Vad ser du? Vad hör du? Vilka dofter känner du? Vad känner/upplever du?

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

Hur kändes det att träffa klassen igen?

INLEDNING 18 Olika alternativ att inleda textsamtalet: • Börja med att prata om ord eller begrepp från texten. Förklara att vi snart ska läsa en text där dessa ord dyker upp. Förklara dem och sätt in dem i olika sammanhang tillsammans med eleverna. • Börja med att enbart titta på bilden och samtala om vad eleverna tror att texten kommer att handla om. Ge dem rubriken. Samtala igen. • Ett annat sätt att inleda är att visa klassen något som passar till texten. • Samtala om motsatsbegreppet i temat och lista andra motsatsbegrepp med hjälp av ord i texten. • Be eleverna läsa texten själva och ringa in tre ord som är svåra att läsa eller förstå. Lista dem och samtala om betydelsen. Högläs texten efter det. • Inled med att högläsa texten och be eleverna följa med och ringa in ord som är svåra att förstå. 2 FÖRSTA LEKTIONEN

– Hej Nibar, säger My och sätter sig bredvid honom. – Hej My, vad lång du är!

– Syns det? Jag har vuxit fyra centimeter i sommar, säger hon och ställer upp den gamla flaskan på bänken framför sig. – Vad är det för en flaska? undrar Nibar.

Mer hinner de inte säga innan Moa kommer rusande in i klassrummet.

– Hej alla barn, ursäkta att jag är sen! Jag fick punktering på cykeln och körde i diket. Usch, vad pinsamt att komma sent första dagen! Moa har en cykelhjälm på huvudet. Hon är röd i ansiktet och

alldeles svettig. Jeansen har ett stort hål på knäet och hon är väldigt andfådd. Hon kan knappt prata.

Det blir alldeles tyst i klassrummet. Det är blod på Moas knä. Ganska mycket blod. Det ser otäckt ut.

– Moa, du blöder på benet! utbrister Nibar.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

STÖDSTRUKTURER

Moa tittar efter.

I detta kapitel inleds arbetet med att arbeta med VÖL-strategin (Ogle, 1986), som är en grafisk modell som hjälper eleverna att tänka kring text. Den och andra grafiska modeller finns beskrivna i Skolverkets Lärportalen, Språk-, läs- och skrivutveckling (Läslyftet), modul Samtal om text, del 2: Modeller för textsamtal av Barbro Westlund. SAMTAL • Fick texten dig att tänka på något du själv har varit med om? • Kom du att tänka på någon annan text? • Gjorde texten att du kom att tänka på något du har sett eller hört talas om? • När blir du stressad? • Hur kände sig My första dagen? Hur kände sig Moa? • Kommer du ihåg hur det var att börja skolan och hur du kände dig då?

Prima Svenska 3 Lärarhandledning

51100173.1.4_Inlaga.indd 45

2022-04-12 13:59

GAMMALT OCH NYTT

SAMTAL • Vilka frågor dyker upp när du läser kapitel 3 En vanlig dag? • Fick texten dig att tänka på något annat du läst eller varit med om? • Vad betyder att ”läsa med flyt”? • Vilka olika sätt (strategier) använder man när man kodar av en svår text (ljudar, gissar, tar hjälp av bilden, tar hjälp av första bokstaven, läser om och så vidare)? • Måste vuxna ljuda ibland? Eller gissa vad det står? • Vad har hänt när man slutar att ljuda? • Vad betyder det att förstå vad man läser? • Vilka strategier/knep hjälper oss att träna på att förstå en text (till exempel checklistorna)?

GÅ VIDARE Träna på att skriva beskrivande texter där ni utgår från det man SER. Ställ fram olika saker på barnens platser och be dem beskriva dem. Exempel: En gammal flaska En sko Ett hålslag En häftapparat Ett klädesplagg 3 EN VANLIG DAG INLEDNING 24 I kapitlet tas frågan om ”att läsa med flyt” upp, ett kunskapskrav i trean när det gäller bekanta och elevnära texter. Begreppet är inte helt okomplicerat. Innebär ”att läsa med flyt” alltid att ”läsa snabbt”? Om man tolkar det som att man avkodar snabbt betyder det inte med automatik att man har god förståelse av det lästa. För att ”läsa bra” behöver man både kunna avkoda och förstå texten. Kan man avkoda långsamt och ändå ha god förståelse? Att samtala med eleverna om vad ”flyt i läsningen” innebär är intressant. My älskar Mio min Mio. Vad skapar läslust? Hur kommer det sig att vi tycker om vissa böcker, men inte andra. Vilka böcker älskar du att läsa? Vilka böcker älskar du att läsa högt? Har du tänkt på att alla Mys dagbokstexter slutar med en fråga? Hur kan du använda det när du arbetar med dagboksgenren tillsammans med dina elever? Hur ofta formulerar du dina egna frågor i klassen? Vad händer om du visar att du också har frågor? I kapitlet ska eleverna skriva en text om en ande i flaskan. Som stöttning finns det förskrivna frågor. Förklara för eleverna att dessa frågor är en strategi för skrivandet. vanligt. Ingen cykelhjälm på huvudet. Inte svettig eller andfådd.

My tar fram ”Mio, min Mio” ur väskan. Hon sätter sig på sin plats och börjar läsa. Åh ”Mio, min Mio”! Det är en sorglig och spännande och magisk

bok. My luktar på boken. Den till och med luktar gott, tänker hon.

Moa läste den högt för klassen förra terminen. My kunde inte vänta på att få höra slutet i skolan utan lånade den på biblioteket

och bad pappa att läsa den för henne. Sen fick hon boken när hon fyllde år. I somras läste hon den själv för första gången. My märker

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

När My kommer in i klassrummet nästa dag är allt som vanligt. Klasskompisarna sitter och läser. Det är alldeles tyst och lugnt. Framme vid katedern sitter Moa och läser. Hon ser också ut som

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

3 EN VANLIG DAG

GÅ VIDARE Gör en skrivövning med följande frågor som hjälp. • Vad ser jag? • Var är jag? • Vad hör jag? • Vilka dofter känner jag? • Vad händer? • Vad känner jag? • Hur slutar det?

Prima Svenska 3 Lärarhandledning

51100173.1.4_Inlaga.indd 46

2022-04-12 13:59

GAMMALT OCH NYTT

5 UTFLYKT

4 VAD VILL JAG VETA?

Vet

Önskar veta

Lärt mig

Hela klassen har utedag i skogen. Först åkte de buss en ganska lång stund. När de kom fram var alla jättehungriga. Då sa Moa:

– Från början hade jag inte tänkt börja terminen med att prata om en gammal flaska, skrattar Moa. Men när jag kom hem igår

och funderade på vårt första tema kom jag på att det var en väldigt bra idé. My, det passar perfekt att du hittade en gammal flaska. Vi använder din flaska för att tänka och träna. Moa ställer flaskan på ett bord så att alla kan se den. Moa ritar en tabell på tavlan. Hon skriver in tre bokstäver: V, Ö och L.

SAMTAL • Fick texten dig att tänka på något du själv har varit med om? • Kom du att tänka på någon annan text? • Gjorde texten att du kom att tänka på något du har sett eller hört talas om? • På vilket sätt handlar kapitel 4 om miljön, tror du? • Varför finns det pant på olika saker? • Varför har man teman i skolan? • Vad vill du lära dig? Vad är du nyfiken på just nu? GÅ VIDARE • Ta tillsammans i klassen reda på hur länge det har funnits ett pantsystem i Sverige. Det är länge! Det kan bli en lektion i informationssökning och om att det behövs förkunskaper om ett ämne för att kunna hitta bra fakta om något man vill ta reda på. Bra sökord kan vara ”pantsystemet i Sverige” och ”knoppflaska”. • Använd VÖL-diagrammet i andra ämnen i skolan.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

– Ursäkta att jag var så snurrig i går, säger Moa. Jag blev nog lite chockad när jag cyklade i diket på väg till skolan.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

– God morgon, klassen!

My och Nibar tittar på varandra. De ler mot varandra och nickar. Nu låter hon som vanligt, tänker My.

INLEDNING 36 Frågan om vad som är en frukt kan först verka enkel, men om man börjar fundera kring ordet kräver det att man tänker igenom hur man ska förklara det för eleverna. På Ne. se kan du under uppslagsordet ”frukt”/enkel hitta bra fakta om vad en frukt egentligen är. Här finns även en liten film som du kan titta på som förberedelse. I filmen får man bland annat lära sig att en melon är både en grönsak, ett bär, en frukt och en ört. Koppla innehållet till temat om att något gammalt (fröet/frukten) blir något nytt. 5 UTFLYKT

4 VAD VILL JAG VETA?

– Man kan ha matsäcken i magsäcken i stället för i ryggsäcken.

My tycker att matsäcken är det roligaste med utflykter. I sin matsäck har hon kall pasta och köttbullar och en liten burk med ketchup i. My älskar ketchup!

– Åh, det är så mysigt att sitta och äta i skogen, säger hon till Nibar. Om du får smaka på min matsäck kan väl jag få smaka

på din? Det tycker Nibar är en bra idé. Han tycker nästan alltid att My har bra idéer.

– Kommer ni ihåg när vi lärde oss varför vi pantar flaskor?

undrar Moa när de har ätit klart. Hon sitter på en sten och håller

en kotte i handen. Alla är mätta och belåtna. Nu orkar de lyssna. My kommer ihåg. Hon vet att det handlar om att använda något

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

INLEDNING 30 I Skolverkets Läs- & skrivportal finns det en modul som heter Samtal om text. Del tre i denna modul tar upp VÖL-tabellen samt några andra bra stödstrukturer för textsamtal. Skolverkets Lärportalen, Språk-, läs- och skrivutveckling (Läslyftet) Modul: Samtal om text, Del 2. Modeller för textsamtal av Barbro Westlund. Se handledning till tidigare kapitel för förslag om hur du kan inleda arbetet med texten. I detta kapitel tas tankekartan upp som ett sätt att strukturera text, i detta fall faktatext. Berätta för eleverna att olika slags texter behöver olika slags strategier.

SAMTAL • Fick texten dig att tänka på något du själv har varit med om? • Kom du att tänka på någon annan text? • Gjorde texten att du kom att tänka på något du har sett eller hört talas om? • Vad är en frukt? • Vad gör en planetskötare? • Varför kan man säga att hela naturen hänger ihop? • På vilket sätt hör texten ihop med orden ”Gammalt och nytt”? GÅ VIDARE • Ta er ut i naturen och spana efter frukter. • Skriv faktatexter om frukter och gör en utställning i klassrummet.

Prima Svenska 3 Lärarhandledning

51100173.1.4_Inlaga.indd 47

2022-04-12 13:59

GAMMALT OCH NYTT

BEDÖMNING

INLEDNING 42 Att återbruka saker är ett roligt sätt att vara kreativ. Om du letar efter idéer är det bara att googla ordet återbruk så finns det tusentals idéer. Det roligaste i skolan är att utmana eleverna att komma på egna idéer. Att inleda med att visa något du själv återbrukat är ett bra sätt att skapa intresse för texten. Ett annat sätt är att modellera ordet återbruk innan du gör något annat. Undersök vad eleverna har för förförståelse av ordet. 6 GAMMALT OCH NYTT

24 bitar

– Det viktigaste är att du skapar något nytt genom att använda något gammalt. Något som annars skulle slängas bort, berättar Sofia.

Johanna och Sofia är Mys slöjdlärare. De undervisar också i miljötemat och har gett klassen ett uppdrag:

1. Ta med dig något gammalt som ska slängas. Det kan vara av

metall, textil, trä eller något annat material som du vill använda.

2. Försök att skapa något nytt av det. 3. Beskriv hur man ska använda det.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

– Får man göra vad man vill? undrar My. – Absolut! svarar Johanna.

ÅTERBRUKA Vilka två ord består ordet av? Vad betyder bruka? Vad betyder åter? Vad är ett sammansatt ord? Kan man beskriva ordet med en mening? Kan du hitta på ett ord som betyder samma sak? Det ska vara ett sammansatt, till exempel IGENANVÄNDA. Vilka ord finns med åter i sig? återvinna, återfå, återgå Vilka ord finns med bruka eller bruk? jordbruk, skogsbruk SAMTAL • Fick texten dig att tänka på något du själv har varit med om? • Kom du att tänka på någon annan text? • Gjorde texten att du kom att tänka på något du har sett eller hört talas om? • Jämför begreppen second hand och återbruk. Vad är det för likheter och skillnader? • Varför är det bra för miljön att använda gamla saker på nytt? GÅ VIDARE Återbruka i klassen. Använd textrutan med instruktionen i kapitlet som planeringsunderlag. Under rubriken bilduppgifter hittar du några förslag.

INLEDNING 47 Berätta att bedömningssidan är viktig för eleverna, men också för dig som lärare. Den är viktig för att eleverna berättar för dig vad de själva tänker om vad de kan och vad de lärt sig. På så sätt kan du planera vad du ska tänka på i din undervisning. Ett syfte med bedömningen är att vi ska se vad vi kan och inte kan så att vi lättare ska kunna fundera på vilket nästa steg i lärandet är. • ”Vad behöver jag träna på nu?” • ”På vilket sätt ska jag träna?” • ”Vad behöver jag hjälp med?” • ”Vad ska jag som lärare ta itu med?” • ”Vad har jag upptäckt?” BEDÖMNING

DATUM

Berätta vad du kan.

osäker

på väg

säker

Jag kan läsa en text i den här boken med flyt.

Jag vet vad jag ska göra när jag inte förstår något i en text.

Jag kommer på egna frågor till en text när jag skriver läslogg. Jag vet varför jag använder läsloggen.

Jag kan ge respons på en kompis text.

Jag kan använda responsen jag får från en kompis. Jag vet hur man skriver ett utkast. Jag kan skriva en berättande text. Jag kan skriva en faktatext.

Jag kan använda en tankekarta för att skriva ett utkast.

Jag kan använda olika checklistor i den här boken som en hjälp.

Kommentar från min lärare

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

6 GAMMALT OCH NYTT

Mitt nästa steg i lärandet

Checklistan för bedömning (se s. 20–22) kan vara bra att använda här. Om du vill ha en lite friare bedömningsuppgift för dina elever kan du välja ett underlag som heter ”Modell – läsa skriva samtala” (se s. 23). Där kan eleverna skriva vad det tycker att de kan och vad som är svårt på ett lite friare sätt. Ett annat syfte med bedömningssidan är att stanna upp och vara nöjd med vad man kan, och stanna i den känslan en stund. Det är ganska svårt för barn att själva reflektera omkring sitt lärande. Frågan Vad har du lärt dig? är inte alltid så lätt att svara på för en tredjeklassare. Åtminstone inte för alla i klassen. Ibland är det lättare om man kan jämföra något man gjorde för ett tag sedan med något man gjort nu. Vad har hänt med mitt sätt att skriva bokstäver och meningar? Jämför nu och i början av boken eller jämför med när jag gick i tvåan? Ju längre barnen går i skolan desto mer har de att jämföra med och reflektera kring. Gå igenom de olika meningarna och hitta sidor i boken som representerar det som bedöms. Till exempel ”Jag kommer på egna frågor till en text när jag skriver läslogg”, vilket finns på sidorna 15, 21, 27, 33, 39 och

Prima Svenska 3 Lärarhandledning

51100173.1.4_Inlaga.indd 48

2022-04-12 13:59

GAMMALT OCH NYTT

45. Då kan eleverna relatera det som ska bedömas till ett innehåll. Kommentar från min lärare: Här kan du kort ge eleven feedback på det hen lärt sig och beskriva elevens nästa steg. Gör det tillsammans med eleven och låt hen få en möjlighet att komma med egna förslag och synpunkter. Mitt nästa steg i lärandet: Det är du som lärare som vet elevens nästa steg. Du har erfarenheten och kun skapen, men det är viktigt att inkludera eleven i det samtalet. Hur vi skapar förståelse kring elevens nästa steg är avgörande för att eleven ska få möjlighet att lyckas. Det är viktigt att nästa steg inte är ett jättekliv och att eleven har möjlighet att ta det.

SAMTAL • Hur vet du att du har lärt dig något? • Hur lär du dig nya saker? • Varför är det viktigt att upptäcka vad vi kan? • Vem bestämmer vad vi ska lära oss i skolan? • Vad är ett mål? • Vad är ett nästa steg? • Vad betyder osäker, på väg, säker? • Vad betyder ordet kommentar? • Vad betyder ordet bedömning? GÅ VIDARE Låt eleverna skriva vad de kan och vad de är bra på utan att styra innehållet eller skilja på skolkunskaper och kunskaper som barnen tillägnat sig på andra sätt. Gör på liknande sätt med vad de vill lära sig just nu. Visa för varandra, samtala och gläds åt allt roligt och viktigt ni kan!

Prima Svenska 3 Lärarhandledning

51100173.1.4_Inlaga.indd 49

2022-04-12 13:59

GAMMALT OCH NYTT

HÖGLÄSNING 1

EN GAMMAL FICKLAMPA Ljuset från ficklampan blinkar till. Sedan slocknar den och det blir mörkt omkring henne. My skakar lätt på lampan. Hon börjar bli orolig att batteriet är slut. Inte nu! tänker hon, inte nu när jag så väl behöver ljuset från den lilla ljuskällan. Hon skakar lampan hårdare, slår det lite lätt mot handflatan. Plötsligt fungerar den igen. My pustar ut. Det är nog bara glappkontakt, tänker hon. Luften känns varm och klibbig. My känner att hon behöver luft. Frisk luft. Men det får vänta en stund. Hon vill inte ge upp. Inte nu när det bara är en liten bit kvar. Hon tänker på vad som kan hända och hur det skulle kunna sluta. SLUTA LÄS Vad har hänt? Vad kommer att hända? Vilka inre bilder får du av texten? Åh, det är så spännande! Spänningen känns som en ilning i magen och känslan sprider sig i hela kroppen. Känslan är både skön och obehaglig på samma gång. My drar ett djupt andetag av den kvalmiga luften och fortsätter. Bit för bit närmar hon sig slutet. Snart får hon veta. Snart! Om några minuter kommer alla frågetecken att vara uträtade och hon kommer att förstå allt.

SLUTA LÄS Vad har hänt? Vad kommer att hända? Vilka inre bilder får du av texten? Hon vänder det sista bladet. Papperet frasar mot täcket. Ögonen följer raderna. Långsamt börjar det gå upp för henne hur allt hänger ihop, men det är inte förrän på de sista raderna allt klarnar. Åh, vilket bra slut! tänker hon och släcker lampan. Hon drar av sig täcket och andas in den friska nattluften. Åh! vad tråkigt att boken är slut, tänker hon, gäspar och tittar ut genom fönstret. Det börjar bli ljust ute.

SAMTALA OM TEXTEN • Fick texten dig att tänka på något du själv varit med om? Kom du att tänka på någon annan text? • Gjorde texten att du kom att tänka på något du sett, hört talas om eller varit med om? Sätt en ny och bättre rubrik till texten!

Prima Svenska 3 Lärarhandledning

51100173.1.4_Inlaga.indd 50

2022-04-12 13:59

GAMMALT OCH NYTT

Prima Svenska 3 Lärarhandledning

51100173.1.4_Inlaga.indd 51

2022-04-12 13:59

GAMMALT OCH NYTT

HÖGLÄSNING 2

EN NY UPPLEVELSE – Hugo! Det är alldeles tyst. Det enda som hörs är vinden som susar i de höga träden. – Hugo! My ser sig oroligt omkring och börjar springa genom skogen. Marken är mjuk och blåbärsriset högt och hon blir genast andfådd av språngmarschen i den ojämna terrängen. Hon märker inte hur fukten tränger igenom hennes jeans när hon oroligt tittar sig omkring. – Var är han? tänker hon. Han var ju här precis nyss! SLUTA LÄS Vad har hänt? Vad kommer att hända? Vilka inre bilder får du av texten? My springer upp för en kulle med tätt buskage och höga träd samtidigt som hon hela tiden ser sig omkring. Grenarna river henne i ansiktet och sliter i hennes kläder, men hon är så stressad att hon inte känner smärtan. Hon snubblar till men lyckas i sista stund återfå balansen. Pulsen är hög och hon känner hur svetten rinner ner för ryggen innanför hennes regnjacka. Hon hinner tänka att hon borde tagit en annan jacka när hon plötsligt får se något bekant. Hjärtat hoppar till av glädje, eller om det är av lättnad. Äntligen! tänker hon.

SLUTA LÄS Vad har hänt? Vad kommer att hända? Vilka inre bilder får du av texten? – Åh, min lilla gubbe! Min lilla, fina gubbe! Var har du varit? Man FÅR inte springa bort så där från matte! My borrar in näsan i hundens päls. Det luktar inte särskilt gott. Men hon tycker om lukten. Ja, hon älskar faktiskt den där jordigt fuktiga doften av våt hund. På vägen hem tänker hon på hur pinsamt det hade varit att komma hem utan Hugo, att lyckas slarva bort honom första gången hon är hundvakt. Hon får knip i magen bara av att tänka på hur jobbigt det hade varit. Och tänk om det hade hänt honom något! Då hade hon inte kunnat förlåta sig själv. Hon ryser till och slår bort den obehagliga tanken. Hugo går med nosen i marken. Han drar lite i kopplet, stannar och spanar framför sig för att nästan genast fortsätta att nosa sig fram utmed den lilla stigen. Moa känner sig både glad och lite sorgsen på samma gång.

Prima Svenska 3 Lärarhandledning

51100173.1.4_Inlaga.indd 52

2022-04-12 13:59

GAMMALT OCH NYTT

Prima Svenska 3 Lärarhandledning

51100173.1.4_Inlaga.indd 53

2022-04-12 13:59

GAMMALT OCH NYTT

BILDUPPGIFT 1

ÅTERBRUK 1 – GLASUNDERLÄGG AV GAMMALT PUSSEL SYFTE I kursplanens syftesdel i ämnet svenska är det framskrivet att eleverna ska ”stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer.” Att skapa utifrån ett sammanhang och ett innehåll, till exempel en text, är ett bra sätt att skapa en röd tråd i undervisningen. I det här fallet handlar ett av kapitlen i temat ”Gammalt och nytt” om att återbruka något, till exempel ett pussel som ska slängas. My gör ett glas underlägg av ett gammalt pussel. Ta efter idén. Visst brukar det finnas träpussel i skolan/fritids som saknar en bit och därför slängs? Släng det inte. Återbruka det. Några barn har säkert ett träpussel hemma som ska slängas men istället kan tas med till skolan.

MATERIAL • pusselbitar av trä • vattenfärg • lack • svart vattenfast tuschpenna ARBETSGÅNG 1. Slipa pusselbitarna lätt med ett sandpapper (inte kanterna för då blir skarvarna mellan bitarna otäta). 2. Måla. 3. Klistra ihop och låt torka. 4. Måla kanten med en vattenfast tuschpenna. 5. Lacka.

BILDUPPGIFT 2

ÅTERBRUK 2 – FISK AV PUSSELBIT SYFTE I kursplanens syftesdel i ämnet svenska är det framskrivet att eleverna ska ”stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer.” Att skapa utifrån ett sammanhang och ett innehåll, till exempel en text, är ett bra sätt att skapa en röd tråd i undervisningen. I det här fallet handlar ett av kapitlen i temat ”Gammalt och nytt” om att återbruka något, till exempel ett pussel som ska slängas. Visst brukar det finnas träpussel i skolan/fritids som saknar en bit och därför slängs? Släng det inte. Återbruka det. Några barn har säkert ett träpussel hemma som ska slängas men istället kan tas med till skolan. Ett pussel räcker till många. MATERIAL • pusselbitar av trä • vattenfärg • lack av Marvin Mediumtyp • svart vattenfast tuschpenna

ARBETSGÅNG 1. Måla pusselbiten med vattenfärg och låt den torka en liten stund. 2. Sätt ett färdigt öga på fisken eller måla ett med vit flaskfärg. 3. Måla streck på fenorna med en vattenfast tuschpenna. 4. Lacka. 5. Gör en mobil av många fiskar eller klistra upp dem på en gemensam bakgrund. Om ni vill måla båda sidorna för att göra en mobil kan ni blöta upp motivet på framsidan som oftast är gjort av papper som klistrats på träpusslet. Torka och slipa sedan pusselbiten.

Prima Svenska 3 Lärarhandledning

51100173.1.4_Inlaga.indd 54

2022-04-12 13:59

GAMMALT OCH NYTT

GRUPPÖVNING 1

VISA OCH BERÄTTA De flesta barn gillar att visa och berätta för klassen. För att skapa trygga situationer för alla, även de osäkra, är det viktigt med struktur. När man ställer sig inför klassen ska man vara trygg och veta att det kommer att bli en positiv upplevelse. Vad man visar kan såklart vara olika. Det kan vara en fysisk sak; en bok, en fin sten, ett kort eller ett gosedjur. Det kan också vara att berättar något; ett minne från förskoletiden, om en utflykt eller om en film man sett. FÖRSLAG I TEMAT GAMMALT OCH NYTT • Visa något gammalt bruksföremål, till exempel en gammal termos, en kaffepanna från förr eller ett gammalt våffeljärn. • Visa en gammal bok. Kanske en bok som du fick när du var liten eller en bok som någon av dina föräldrar eller dina mor- eller farföräldrar hade. • Visa en gammal leksak och en ny. • Visa och jämför en gammal mobil och en ny. • Visa ett gammalt klädesplagg från när du var liten. • Visa en gammal bild från platsen där du bor och jämför med en ny bild. • Visa ett gammalt och ett nytt fordon och jämför dem. • Berätta om ett gammalt träd och ett nytt. • Visa något man återbrukat, något gammalt som blivit nytt, och berätta hur du fick idén och hur du gjorde. Oavsett vad man visar eller berättar om tycker jag att det är viktigt att man de första åren i skolan har en enkel och tydlig ordning som man alltid använder vid ”Visa och berätta”. För de elever som är osäkra är det viktigt att ge tillfällen att få träna för en kompis först, eller att få visa och berätta för några kompisar eller en mindre grupp. Tvinga aldrig någon att visa och berätta för hela klassen. FÖRSLAG PÅ ARBETSGÅNG Samtala först tillsammans i klassen om vad som är viktigt att tänka på vid berättartillfället. Skriv ner dessa tankar och fäst på väggen. I min klass har vi kommit fram till följande:

För den som visar och berättar • Var förberedd. Försök att träna lite innan du visar och berättar. • Titta på kompisarna som lyssnar. • Tala så att alla hör bra. • Visa så att alla ser bra. För klassen som lyssnar • Lyssna med hela kroppen (försök att vara vänd mot den som berättar). • Greja inte med saker på bänken/bordet, det stör. • Tänk ut bra frågor och uppåtpuffar när du lyssnar. När eleven har berättat klart får eleven alltid en applåd och sedan är det dags för frågor. Jag tycker det är viktigt att begränsa frågorna till sex stycken (tre killar och tre tjejer). • Jag undrar ... • Jag förstod inte ... kan du berätta mer om ...? • Varför ...? • Hur ...? Efter frågestunden är det dags för uppåtpuffar. Sex uppåtpuffar skapar trygghet. Min erfarenhet är att alla elever alltid får dessa sex uppmuntrande meningar. Hur man utrycker dessa kan man också tala om och lista i klassrummet: • Jag tyckte om att du ... • Det var intressant att ... • Jag hörde bra när du berättade om ... • Jag blev nyfiken på ... • Jag såg att du tittade på mig när du ... • Du visade en fin ... • Det var roligt när du berättade om ... Jag brukar avsluta med att den som visat och berättat får ge klassen lite feedback. ARBETSGÅNGEN SAMMANFATTAD 1. Visa och berätta. 2. Applåd. 3. Frågor. 4. Uppåtpuffar. 5. Respons till klassen.

Prima Svenska 3 Lärarhandledning

51100173.1.4_Inlaga.indd 55

2022-04-12 13:59

GAMMALT OCH NYTT

GRUPPÖVNING 2

HUR GÖR NI OCH VAD HÄNDER SEN? Följande problem ska eleverna lösa tillsammans i mindre grupp. Syftet är att samtala för att komma fram till ett gemensamt svar. Gruppen ska också kunna berätta om sitt svar. För stöd i redovisningen se principer för ”Visa och berätta”. Denna övning är också en viktig del i att förstå

och träna på berättelsens struktur. Du kan förlänga övningen genom att använda elevernas idéer som underlag för gruppskrivande eller enskilt skrivande. Ni kan också skriva en gemensam berättelse i klassen där du skriver ner det som eleverna kommer fram till. Här följer fyra händelser/dilemman att arbeta med:

EN GAMMAL KEPS Det är första dagen på höstterminen. Du och din pappa ska fira det med att fika på stan. Innan ni fikar följer du med in i en second-handaffär. Din pappa förklarar att man köper kläder där som någon annan har haft förut. Du hittar en keps som är jättegammal inne i affären. Du tycker att den är fin och köper den. Den kostar bara 20 kr. När du går till skolan morgonen därpå känner du dig snygg och självsäker. Du är nöjd med din nya keps. När du kommer fram till dina kompisar på skolgården märker du att de tittar lite konstigt på din keps. Plötsligt börja en av kompisarna skratta.

Vad gör du och vad kommer att hända?

GRUPPÖVNING 2

ETT GAMMALT FRIMÄRKE Du är uppe på din farmors vind. Vinden är gammal och det finns tusen spännande saker där. Farmor har sagt att om du hittar något trevligt kan du behålla det. Hon är bara glad att bli av med lite skräp. I ett hörn av vinden hittar du en gammal träkista. Du öppnar kistan och bland bråten hittar du en pärm med frimärken. De ser väldigt gamla ut!

Vad gör du och vad kommer att hända?

Prima Svenska 3 Lärarhandledning

51100173.1.4_Inlaga.indd 56

GRUPPÖVNING 2

2022-04-12 13:59

GAMMALT OCH NYTT

EN GAMMAL BIL Du och dina kompisar ska åka till badhuset. Din pappa har lovat att skjutsa er i er bil. Problemet är att er bil är fruktanstvärt ful och skruttig. Din pappa och mamma är inte intresserade av bilar och köper alltid väldigt gamla och billiga bilar. Men den här bilen är nog den värsta någonsin! Bakluckan är trasig. Den sitter fast med en ståltråd. Lacken är rostig och målad i tre olika färger. Men det värsta av allt är att det luktar illa inne i bilen. Det luktar som en blandning av gamla strumpor, fis och blöt hund. Nu sitter du i bilen med pappa för att hämta kompisarna och du funderar på vad du ska säga när kompisarna hoppar in i bilen. Du måste komma på något smart och roligt!

Vad gör du och vad kommer att hända?

GRUPPÖVNING 2

EN NY CYKEL Din kompis har fått en ny cykel i födelsedagspresent. Din kompis är jätteglad eftersom det är kompisens första helt nya cykel. Kompisen har alltid cyklat på begagnade cyklar. Efter skolan frågar du om du får provköra den, och det får du. Din kompis är alltid schyst och delar alltid med sig. När du cyklat en stund råkar du köra på en sten och tappar balansen. Du ramlar men som tur är slår du dig knappast alls. Du pustar ut, reser upp cykeln igen och bestämmer dig för att cykla tillbaka. Då märker du att cykeln fått en repa i lacken. Åh, vilken otur! Men repan syns nästan inte. Man måste titta väldigt noga för att upptäcka den.

Vad gör du och vad kommer att hända?

51100173.1.4_Inlaga.indd 57

GRUPPÖVNING 2

Prima Svenska 3 Lärarhandledning

2022-04-12 13:59

GAMMALT OCH NYTT

GRUPPÖVNING 3

LÄS OCH RITA TILLSAMMANS Syftet med följande övning är att tillsammans i en mindre grupp läsa en kort text och sedan rita eller måla en gemensam bild. Barnen måste komma överens om hur de tolkar det som står och bestämma tillsammans hur detta ska illustreras. Om man väljer samma uppgift till alla grupper blir det intressant att jämföra hur olika/lika texten tolkas.

Gruppen bör också få redovisa hur det gick att samarbeta och hur de gjorde för att komma fram till lösningen. Övningen är också ett sätt att tillsammans läsa och följa en beskrivning eller förstå en text. Här följer tre olika beskrivningar att rita till:

RITA ETT GAMMALT OCH ETT NYTT RUM Äntligen har du fått ditt rum klart! Dina föräldrar har hjälp dig hela helgen med att göra om det. Du sitter och tittar på bilderna i din telefon av hur det såg ut innan ni började renovera rummet. Tapeterna var skavda och trasiga. Din katt hade gjort långa repor i tapeten med sina vassa klor. Dessutom var det världens konstigaste tapet. Mönstret bestod av små rosa och ljusblå grisar i långa rader. Förut var rummet överfullt av dina gamla leksaker. Saker som du inte använt på flera år. Det tog flera timmar att packa ner allt du inte ville ha. Bara gosedjuren fyllde en hel flyttlåda till bredden. 22 stycken! Du ser dig omkring i ditt nya rum. Du är nöjd och glad. Rummet blev faktisk snyggare än du trott var möjligt. På ena sidan står det nya skrivbordet. På bordet står det en burk med nya tuschpennor och en hög med vita papper. Du blir sugen på att rita. Tapeterna är nya. Ljusblå. Du älskar ljusblått. Sängen har ett nytt överkast och kuddar i olika färger och på golvet ligger den gröna, nya fina mattan. Allt luktar nytt och gott. Bara en sak kunde du inte städa undan. Ditt äldsta och finaste gosedjur. Nallen som du fick av morfar när du föddes.

Prima Svenska 3 Lärarhandledning

51100173.1.4_Inlaga.indd 58

GRUPPÖVNING 3

2022-04-12 13:59

GAMMALT OCH NYTT

RITA EN GAMMAL OCH EN NY FRISYR – Hjälp! Vad har du gjort? skriker du. Din pappa ser jättekonstig ut. Han har varit hos frisören. – Jag har fixat en ny frisyr, svarar pappa och går ut i köket. Visst är den cool!? Det är den inte! tänker du. Förut hade pappa långt brunt hår. Så långt att han kunde ha håret i en hästsvans. Han hade alltid håret bakåtstruket i en svans med en blå snodd i. Nu har han klippt av hästsvansen! Rakat håret på sidorna men behållit luggen som han blekt så att den är helt gul! Resten av håret är färgat svart! Men det värsta av allt är att han rakat in en blixt i håret på ena sidan! Du vill ha tillbaka din gamla pappa! GRUPPÖVNING 3

RITA EN GAMMAL OCH EN NY CYKEL Din gamla cykel var helt slut. Den var begagnad när du fick den och till slut gick den inte att cykla på längre. Den hade trasiga lampor både fram och bak. Den röda färgen var full av bruna rostfläckar. Det var punktering på båda däcken och bakskärmen var sned. Ringklocka saknades. Dessutom var det ett stort hål i sadeln. Din mamma bestämde sig för att renovera den och nu är den hur snygg som helst! Hon slipade bort all rost och lackade om den i en ny blå färg. Hon lagade punkteringarna och köpte nya lampor både fram och bak. På en loppis hittade hon en sadel som var hel och nästan ny. Till sist tog hon bort båda skärmarna. Nu såg hela cykeln lite tuffare ut! Eftersom det blev billigt att renovera den fick du en ny cykelhjälm och en ny ringklocka. GRUPPÖVNING 3

51100173.1.4_Inlaga.indd 59

Prima Svenska 3 Lärarhandledning

2022-04-12 14:00

GAMMALT OCH NYTT

DRAMAÖVNING 1

VAD TYCKER DU? Du säger ett påstående. Till påståendet ger du tre alternativ till svar, representerat av tre hörn i klassrummet. Det fjärde hörnet representerar ett öppet svar. Där kan eleven formulera ett eget svar. När eleverna valt hörn ska de redovisa sitt svar för den egna gruppen. Därefter redovisar gruppen sitt svar för övriga klassen. Låt eleverna skriva egna påståenden och läsa eller låt en grupp med elever jobba fram några påståenden tillsammans. PÅSTÅENDEN • Nya saker är finare än gamla. • Gamla saker är värdefulla. • Nya saker håller bättre än gamla.

• Man kan alltid laga något som har gått sönder så att det blir som nytt. • Det är bra att laga det som gått sönder. • När något gått sönder är det bra att köpa nytt. • Nya strumpor luktar bättre än gamla. • Nya bilar är bra för miljön. • Gamla frimärken är värdefulla. • Nya kläder är bättre än gamla. • Gamla saker är vackra. SVARSALTERNATIV 1. Det stämmer. 2. Det stämmer inte. 3. Det stämmer ibland men inte alltid. 4. Eget svar.

Prima Svenska 3 Lärarhandledning

51100173.1.4_Inlaga.indd 60

2022-04-12 14:00

GAMMALT OCH NYTT

DRAMAÖVNING 2

SNABBTEATER I läroplanens syftesdel i ämnet svenska står det att ”Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer.” Den här övningen går ut på att eleverna använder en text de redan är förtrogna med för att sedan bearbeta den och uttrycka den som en teater. De texter som ska användas är de tre texter som tillhör övningen ”Vad gör du och vad händer sen”. Eleverna har tillsammans skrivit ett slut på texterna. Nu är det dags att bearbeta texterna på ett annat sätt. En av texterna (Ett gammalt frimärke) passar kanske bäst som dialog. De andra texterna passar för en grupp på 3-5 elever.

Tanken är inte att öva och traggla under lång tid utan att snabbt komma överens, öva en stund och sedan framföra för klassen. Bearbeta och gestalta texten. Arbeta så här: • Läs texten högt tillsammans. • Vilka roller finns det inbyggt i texten? • Vilka ytterligare roller kan ni lägga till? • Behövs en berättare? Vem ska vara berättare? • Skriv ner replikerna. • Dela ut rollerna tillsammans. • Träna på teatern. • Visa för någon eller några.

EN GAMMAL KEPS Det är första dagen på höstterminen. Du och din pappa ska fira det med att fika på stan. Innan ni fikar följer du med in i en second-hand-affär. Din pappa förklarar att man köper kläder där som någon annan har haft förut. Du hittar en keps som är jättegammal inne i affären. Du tycker att den är fin och köper den. Den kostar bara 20 kr. När du går till skolan morgonen därpå känner du dig snygg och självsäker. Du är nöjd med din nya keps. När du kommer fram till dina kompisar på skolgården märker du att de tittar lite konstigt på din keps. Plötsligt börja en av kompisarna skratta.

Vad gör du och vad kommer att hända?

51100173.1.4_Inlaga.indd 61

DRAMAÖVNING 2

Prima Svenska 3 Lärarhandledning

2022-04-12 14:00

GAMMALT OCH NYTT

EN GAMMAL BIL Du och dina kompisar ska åka till badhuset. Din pappa har lovat att skjutsa er i er bil. Problemet är att er bil är fruktansvärt ful och skruttig. Din pappa och mamma är inte intresserade av bilar och köper alltid väldigt gamla och billiga bilar. Men den här bilen är nog den värsta någonsin! Bakluckan är trasig. Den sitter fast med en ståltråd. Lacken är rostig och målad i tre olika färger. Men det värsta av allt är att det luktar illa inne i bilen. Det luktar som en blandning av gamla strumpor, fis och blöt hund. Nu sitter du i bilen med pappa för att hämta kompisarna och du funderar på vad du ska säga när kompisarna hoppar in i bilen. Du måste komma på något smart och roligt!

Vad gör du och vad kommer att hända?

DRAMAÖVNING 2

Vad gör du och vad kommer att hända?

Prima Svenska 3 Lärarhandledning

51100173.1.4_Inlaga.indd 62

DRAMAÖVNING 2

2022-04-12 14:00

GAMMALT OCH NYTT

TIPS PÅ SKÖNLITTERATUR När klassen arbetar med temat finns möjlighet att också läsa skönlitteratur inom samma ämne, enskilt, i mindre grupper eller som högläsning. För att välja ut lämplig skönlitteratur inom olika teman har vi fått hjälp av en barnboks bibliotekarie. Använd gärna läsloggen när barnen läser skönlitteratur! Den citerade texten ingår i respektive förlags presentation av boken.

Anden i flaskan av Cecilia Riis (gamla saker är bra att ha) ”Var försiktig om du hittar en ande i en flaska. En del är nämligen riktigt farliga ... Men det finns knep! Om du vill lära dig dem kan du följa med Lina och Peppar på deras viktiga uppdrag. De måste hjälpa farmor Hilda med en sak: att skriva en hemlig bok för äventyrare. Och för att det ska bli bra måste de prova alla äventyr själva först!”

Låna i smyg av Carin Wirsén (väldigt lättläst) ”Idag ska klassen åka skridskor. Det är det bästa Alma vet men hon har inga! Hennes är alldeles för små. Då berättar Egon att det finns en massa kvarglömda saker hos vaktis, och kanske, kanske finns det ett par skridskor till Alma där. Och visst finns det skridskor hos vaktis, men om Alma ska kunna ta dem måste hon ju säga att det är hennes ...”

Fröken Spöke ordnar loppis av Kerstin Lundberg Hahn ”Det har kommit en cirkus till stan. Alla elever i skolan tycker det är jättekul och vill gå dit. Det vill Fröken Spöke också – hon älskar cirkus! Men det finns ett problem, Fröken Spöke har gett bort alla sina pengar till barn som behöver dem bättre. Hur ska hon nu ha råd med biljetten? Tur att Ebba och Ivar har en plan!”

Glassmaskinen av Carin Wirsén (väldigt lättläst) ”Alma älskar glass. Det gör Egon också. Bäst och billigast blir det om man gör sin egen i en glassmaskin! Egon och Alma kollar i varuhuset. SÅ dyrt! 240 kronor för en glassmaskin. Nu gäller det att få ihop pengar! På lördagar är det loppmarknad på torget. Egon och Alma lyckas samla ihop en hel massa saker att sälja. Deras loppisbord dignar av saker. I en ask hittar Alma en jättefin lila kanin. Men hur hade hon nu fått den? Var den inte Elsas egentligen? Det mesta kostar fem kronor. Den fina kaninen ska kosta tio. Alma blir frustrerad när Elsa dyker upp för att handla. Men allt ordnar sig till det bästa med kaninen och med glassmaskinen. För vilken tur att en tant ville bli av med sin glassmaskin. För nästan inga pengar alls!”

Metteborgs loppis av Rose Lagercranz ”Jag har inga pengar”, suckade Metteborg. ”Vi ordnar loppis” sa Kudden. Men Metteborg visste inte ens vad loppis ar för något. ”Egentligen heter det loppmarknad”, förklarade Kudden. ”Det betyder att man säljer saker som man inte vill ha själv för att de är så gamla och fula. Och loppiga”, förklarade Dunne.”

Prima Svenska 3 Lärarhandledning

51100173.1.4_Inlaga.indd 63

2022-04-12 14:00

GAMMALT OCH NYTT

Lgr

ANALYS OCH BEDÖMNING AV TEMAT GAMMALT OCH NYTT BEDÖMNING I slutet på det första temat 47 Gammalt och nytt ligger bedömningsavsnitten. Under rubriken ”Berätta vad du kan” är förmågorna beskrivna på ett sätt som ligger närmare eleven än läroplanstexten: • Jag kan läsa en text i den här boken med flyt. • Jag vet vad jag ska göra när jag inte förstår något i en text. • Jag kommer på egna frågor till en text när jag skriver läslogg. • Jag vet varför jag använder läsloggen. • Jag kan ge respons på en kompis text. • Jag kan använda responsen jag får från en kompis. • Jag vet hur man skriver ett utkast. • Jag kan skriva en berättande text. • Jag kan skriva en faktatext. • Jag kan använda en tankekarta för att skriva ett utkast. • Jag kan använda olika checklistor som en hjälp när jag skriver. BEDÖMNING

DATUM

Berätta vad du kan.

osäker

på väg

säker

Jag kan läsa en text i den här boken med flyt.

Jag vet vad jag ska göra när jag inte förstår något i en text.

Jag kommer på egna frågor till en text när jag skriver läslogg. Jag vet varför jag använder läsloggen.

Jag kan ge respons på en kompis text.

Jag kan använda responsen jag får från en kompis. Jag vet hur man skriver ett utkast. Jag kan skriva en berättande text. Jag kan skriva en faktatext.

Jag kan använda en tankekarta för att skriva ett utkast.

I kommentarsfältet kan du ge eleven feedback på det hen skrivit och även förklara vilket som är elevens nästa steg i lärandet. Kom ihåg att fokus för temat är att eleven ska stärka sin läsförståelse genom att skriva läslogg. Ungefär så här kan man skriva respons:

Jag kan använda olika checklistor i den här boken som en hjälp.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.

Kommentar från min lärare

Mitt nästa steg i lärandet

”Det är intressant att läsa dina tankar i din läslogg. Det märks att du tänker och funderar kring det vi läst. Det är bra. Läsandet ska sätta igång tänkandet. Du tycker det är svårt att skriva ner en egen fråga till en text. Men jag märker att det dyker upp frågor hela tiden när du läser utan att du riktigt tänker på det. Ditt nästa steg är att: Skriva ner dina frågor under tiden du läser. Då hinner du inte glömma dem. Och tänk inte på att frågan ska vara rätt eller fel.” … eller om tiden är knapp: ”Tack för att jag får läsa dina intressanta tankar! Ditt nästa steg är att skriva en egen fråga till texten du läst.”

Prima Svenska 3 Lärarhandledning

51100173.1.4_Inlaga.indd 64

2022-04-12 14:00

SVENSKA 3 Lärarhandledning Prima svenska är en läromedelsserie för låg- och mellanstadiet skapad utifrån aktuell språkforskning och Läroplanen. För varje årskurs finns en inspirerande basbok med texter och övningar, samt en hjälpsam lärarhandledning. Tillsammans ger de förutsättningar för en varierad och flexibel svenskundervisning. Prima svenska 3 Lärarhandledning är lärarens komplement till den tryckta boken Prima svenska 3 Basbok. I lärarhandledningen kan du läsa om tankarna bakom materialet, få uppslag till hur du konkret kan arbeta med Prima svenska 3 Basbok, samt ta del av många lektionstips av olika slag till varje tema. Språket utvecklas i många sammanhang; när vi läser och skriver, när vi arbetar praktiskt med drama och bild och när vi skapar meningsfulla sammanhang för kommunikation i klassrummet. Boken inleds med ett inspirerande förord av Anne-Marie Körling. I den inledande delen kan du också läsa om materialets övergripande idéer kring arbetet med bedömning, läsförståelse och skrivutveckling. Lärarhandledningen följer basbokens teman för åk 3: • Gammalt och nytt • Lika och olika • Dröm och verklighet Till varje tema kopplas material som bilduppgifter, kommunikationsövningar, läsförståelse, tips på skönlitteratur, läsläxor och så vidare. I Prima svenska 3 Lärarhandledning finns alla läsebokstexter som kopieringsunderlag, om du vill skicka hem dem som läsläxa.

Författare till Prima svenska är Richard Hultén. Han arbetar som lärarcoach i Stockholm stad och har över 25 års erfarenhet av undervisning i åk F–3. Dessutom har han under många år skrivit läromedel i bland annat svenska.

Anne-Marie Körling är lärare, lärarutbildare, författare och en stor inspiratör. 2015–2017 verkade hon som Sveriges läsambassadör. Anne-Marie har skrivit förordet till Prima svenska.

ISBN 978-91-511-0017-3

51100173.1.4_Omslag.indd 2

789151 100173

2022-04-12 13:52